Anvisning 2/ (8)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anvisning 2/2013 1 (8)"

Transkript

1 Anvisning 2/ (8) Kommuner, samkommuner och kommunala samarbetsområden Privata enheter som dygnet runt erbjuder service inom handikappvården och vården för utvecklingsstörda samt psykisk hälsovård och missbrukarvård Stärkande av självbestämmanderätten för socialvårdens klienter Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) genomförde under år 2012 en enkätsundersökning om genomförandet av klienternas självbestämmanderätt vid enheter som tillhandahåller heldygnsomsorg inom barnskydd, mentalvård, missbrukarvård samt för handikappade personer. Utredningen visade att det råder okunskap om grunderna för begränsning av självbestämmanderätten inom socialvården och om hur dessa grunder tillämpas. Detta beror delvis på att de tillvägagångssätt som inrotats i enheternas verksamhetskultur inte identifieras som begränsning av klientens självbestämmanderätt eller som tvångsåtgärd. Även anvisningarna om begränsande åtgärder är delvis föråldrade och otillräckliga. Ändring av verksamhetskulturen i enheten kräver bl.a. att accepterad arbetspraxis bedöms med hänsyn till mänskliga och grundläggande fri- och rättigheter. Med anvisningen handleder Valvira aktörerna till att minska användningen av begränsande åtgärder i ovan nämnda enheter inom socialvården. Målet är att hjälpa till att identifiera gränsen mellan tillåtna och förbjudna verksamhetsmetoder och på så sätt främja genomförandet av klienternas självbestämmanderätt. Valvira utger en särskild anvisning om de begränsande åtgärder som förekommer i barnskyddsenheter. Grunderna för självbestämmanderätten Med självbestämmanderätt avses en persons rätt att göra val och beslut gällande det egna livet och genomföra dem. Uttrycket självbestämmanderätt ingår inte i Finlands grundlag (731/1999) eller i konventioner om mänskliga rättigheter, fastän grunden för den finns i många mänskliga och grundläggande fri- och rättigheter. Inom socialservicen innebär självbestämmanderätt att även klientens önskemål och åsikter respekteras. Enligt 1 i grundlagen tryggar Finlands konstitution människovärdets okränkbarhet och den enskilda människans frihet och rättigheter samt främjar rättvisa i samhället. Människovärdet är ett oförytterligt grundvärde i bakgrunden till de grundläggande fri- och rättigheterna och det allmänna ska se till att människovärdet respekteras och skyddas. Enligt 7 1 mom. i Finlands grundlag (731/1999) har alla rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. Bestämmelsen omfattar förutom fysisk frihet även viljefrihet och självbestämmanderätt. Moment 3 i samma paragraf föreskriver att den personliga integriteten inte får kränkas och ingen får berövas sin frihet godtyckligt eller utan laglig grund. Även rörelsefriheten enligt 9 i grundlagen är en grundläggande fri- och rättighet som garanteras alla.

2 Anvisning 2/ (8) En viktig grundläggande fri- och rättighet som ska beaktas inom socialvården är skyddet för privatlivet som föreskrivs i 10 i grundlagen. Utöver privatlivet skyddar bestämmelsen även heder och hemfrid och hänvisar för personuppgifter till den särskilda personuppgiftslagen (523/1999). Skyddet för privatlivet avser att brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden är okränkbar. Alla har friheten att ordna sitt privatliv utan ogrundad inblandning av utomstående. Förutsättningar för begränsande av grundläggande fri- och rättigheter Grundläggande fri- och rättigheter för klienter inom socialvården måste i vissa situationer begränsas. Begränsande åtgärder vidtas oftast för att garantera säkerheten för personen själv eller för andra personer. Tillåtligheten av begränsande åtgärder i praktiska situationer kan bedömas på basis av de allmänna begränsningsförutsättningar för grundläggande fri- och rättigheter som definierats av riksdagen grundlagsutskott, och vilka är laggrunder, godtagbarhet, nödvändighet, proportionalitet och skarp avgränsning samt tillräckliga rättsmedel för begränsande åtgärder. Begränsande åtgärder ska dessutom vara exakt definierade. En begränsande åtgärd får inte heller sträcka sig så djupt inpå kärnområdet för de grundläggande fri- och rättigheterna att det omintetgjorde det centrala innehållet av den aktuella grundläggande fri- och rättigheten. Vid begränsande av grundläggande fri- och rättigheter är det fråga om tilllämpning av offentlig makt, vilket ska föreskrivas genom lag, och betydande offentlig makt kan endast utövas av tjänsteinnehavare under tjänsteansvar. Användning av betydande offentlig makt är t.ex. att förordna till vård oberoende av egen vilja, och beslut om beviljande eller förvägran av socialservice. Självbestämmanderätten eller grundläggande fri- och rättigheter för klienter inom socialvården kan begränsas endast när laggrundade förutsättningar uppfylls. Begränsande av en klients självbestämmanderätt eller andra grundläggande fri- och rättigheter kan anses vara godtagbart endast om personen saknar förmåga att kontrollera sitt beteende eller förstå följderna av sina handlingar, och om han eller hon med sitt beteende på grund av detta allvarligt äventyrar sin egen hälsa eller säkerhet, eller andra personers hälsa eller säkerhet. En godtagbar grund kan även vara att man tryggar grundläggande fri- och rättigheter för en annan person. Godtagbarhet kräver att den begränsande åtgärden inte inkräktar på personens människovärde eller sker på basis av ett godtyckligt beslut. Den begränsande åtgärden ska vara nödvändig för tryggandet av klientens vård och service och stå i rätt proportion till syftet med den begränsande åtgärden. Proportionalitetskravet omfattar principen att begränsandet av grundläggande fri- och rättigheter kan vara godtagbart endast om syftet med begränsandet inte kan uppnås med andra metoder. Kravet på skarp avgränsning genomförs när det för såväl enheten som klienterna har utarbetats specifika anvisningar om användningen av begränsande åtgärder och begränsningsbehovet alltid bedöms särskilt fall för fall.

3 Anvisning 2/ (8) När en klients grundläggande fri- och rättigheter begränsas ska man se till att personen har tillgång till tillräckliga rättsmedel. Bland rättsmedlen som tillämpas inom socialservicen finns klientens rätt enligt 23 i klientlagen (812/2000) att framställa en anmärkning med anledning av hur han eller hon bemötts till den som ansvarar för verksamhetsenheten inom socialvården, eller i fråga om köpta tjänster, till den kommunala tjänsteinnehavare som tillsatts för uppgiften. Oavsett framställda anmärkningar har klienten även rätt att inlämna klagomål till regionförvaltningsverket, riksdagens justitieombudsman eller justitiekanslern. Särskilda föreskrifter om möjligheterna att söka ändring finns i 81 i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977), samt beträffande patienter som förordnats till vård oberoende av egen vilja, i lagen om missbrukarvård (41/1986) och i mentalvårdslagen (1116/1990). Självbestämmanderätt i lagstiftningen om socialvården Om begränsande åtgärder inom socialvården föreskrivs i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, lagen om missbrukarvård och mentalvårdslagen. I 42 i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda föreskrivs att en person som bereds specialomsorger får underkastas tvång endast i den mån beredandet av specialomsorgerna eller annan persons trygghet det oundgängligen kräver. Bestämmelserna i mentalvårdslagen och lagen om missbrukarvård föreskriver om självbestämmanderätt vid vård och undersökningar oberoende av egen vilja. Det bör observeras att lagstiftningen inte ger möjlighet att tillämpa begränsande åtgärder mot egen vilja inom boendeservicen enligt handikappservicelagen, eller boendeservicen för rehabiliteringsklienter inom mental- och missbrukarvården. Vid vård som ges i hemmet och vid boendeservice ska man särskilt beakta regleringen av integritetsskyddet och hemfriden. Självbestämmanderätten för klienterna inom socialvården regleras på allmän nivå i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000, klientlagen). I 4 i klientlagen föreskrivs att en klient har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande utan diskriminering. Klienten ska bemötas så att dennes människovärde inte kränks och att dennes övertygelse och integritet respekteras. I 8 i klientlagen förutsätts att klientens självbestämmanderätt och deltagande tryggas. Vid tillhandahållande av socialvård ska man i främsta hand beakta klientens önskemål och åsikter och även annars respektera dennes självbestämmanderätt. Klienten ska ges möjlighet att delta i och påverka planeringen och genomförandet av servicen. Detta gäller även övriga åtgärder inom den individuella socialvården, inklusive begränsande åtgärder som riktas mot klienten. Undantag från principen av självbestämmande kan vara brådskande situationer eller situationer, där personens vilja inte kan utredas genom denne själv eller dennes representant. När ett ärende för en klient inom socialvården avgörs ska främst klientens intresse beaktas.

4 Anvisning 2/ (8) I 9 i klientlagen föreskrivs om klientens självbestämmanderätt i specialsituationer. Om en myndig klient på grund av sjukdom eller nedsatt psykisk funktionsförmåga eller av någon annan motsvarande orsak inte kan delta i och påverka planeringen och genomförandet av de tjänster som tillhandahålls klienten eller de andra åtgärder som anknyter till den socialvård som ges klienten eller inte kan förstå föreslagna alternativa lösningar eller beslutens verkningar, ska klientens vilja utredas i samråd med klientens lagliga företrädare, en anhörig eller någon annan närstående. Begränsande av grundläggande fri- och rättigheter på basis av samtycke I bakgrunden till de grundläggande fri- och rättigheterna finns de mänskliga rättigheter som fastställts i internationella konventioner och kännetecknas av oförytterlighet. Fastän systemet för grundläggande fri- och rättigheter mycket starkt bygger på individens självbestämmanderätt, innebär detta inte ändå att individen kan avstå från sina grundläggande fri- och rättigheter. Tillhandahållandet av service inom socialvården grundas principiellt på frivillighet, och samtycke som grund för begränsande av grundläggande fri- och rättigheter har särskilt framförts i fall där lagen saknar uttryckliga bestämmelser om frågan. Trots att en persons eget samtycke inte i sig klart berättigar till begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna är det en faktor som beaktas när godtagbarheten av en begränsande åtgärd bedöms. Giltigt samtycke kan endast ges av en person som förmår besluta om sin vård och förstå dess betydelse. När man överväger ett samtycke, ska man fästa särskild uppmärksamhet vid att samtycket är genuint frivilligt, har getts i förväg och är tillräckligt exakt, samt att den som gett samtycket verkligen har förstått betydelsen av det. Med minderåriga klienter är det särskilt svårt att försäkra sig om att samtycket är äkta. Oförytterligheten av de grundläggande fri- och rättigheterna innebär att det centrala innehållet av rättigheten inte kan omintetgöras med ett samtycke. När man överväger samtycke, ska man alltid göra det klart för klienten att denne har valfri rätt att återkalla sitt givna samtycke. Enligt Valviras utredning används inom missbrukarvården allmänt s.k. vård- och boendeavtal med syftet att engagera klienten i vården och den praxis som överenskommits inom enheten. Syftet med regler och avtal är att främja rehabiliteringen av klienten och på så sätt är de en del av vårdhelheten. Undertecknande av avtalet har också kunnat vara en förutsättning för att vården inleds. I ett avtal har man även kunnat överenskomma om möjligheten att begränsa personens grundläggande fri- och rättigheter, t.ex. på så sätt, att personen till följd av avtalsbrott utskrivs från enheten. Även inom mentalvårdsservicen tillämpas motsvarande muntliga och skriftliga avtal, varvid man t.ex. har överenskommit att rökning eller telefonanvändning begränsas.

5 Anvisning 2/ (8) Begränsande åtgärder som överenskoms i vård- och boendeavtal ska uppfylla de ovan nämnda kraven för begränsning av grundläggande frioch rättigheter. Begränsningarna ska vara nödvändiga, godtagbara och följa proportionalitetsprincipen. För varje enskild klient ska begränsandet utgå från individuella och situationsspecifika bedömningar. Avbrytande av vård eller service pga. att avtalet hävs eller att klienten bryter mot avtalet får inte leda till att klienten blir helt utan service eller möjlighet till boende, utan klienten ska i stället ordnas annan vård eller service. Förfaranden vid begränsande åtgärder I ett flertal verksamhetsenheter inom socialvården vårdas personer som av olika skäl beter sig på ett utmanande sätt. För vissa klienter vet man redan i förväg att man för att kunna ge den nödvändiga vården och garantera klientsäkerheten kan bli tvungen att begränsa deras grundläggande fri- och rättigheter. Innan begränsande åtgärder vidtas är det dock alltid motiverat att tänka på vilka faktorer som orsakar klientens oönskade beteende. Det kan finnas många anledningar, t.ex. smärta, mentala störningar, kommunikationsproblem, berusande ämnen eller störningar i social växelverkan. Det oönskade beteendet kan också bero på hur verksamhetsenhetens personal eller övriga klienter fungerar. Enligt 6 i lagen om privat socialservice (922/2011) ska varje producent av privat socialservice ha utarbetat en plan för egenkontroll, vari dels även krävs en plan för hur man i enheten strävar efter att minska behovet av att begränsa de grundläggande fri- och rättigheterna. Enheten ska utforma en skriftlig instruktion om begränsande åtgärder, i vilken nedtecknas förfarandet vid beslutsfattande, och anvisningar om hur begränsande åtgärder tillämpas tryggt med respekt för klientens människovärde. I anvisningen definieras grunderna och metoderna för begränsande åtgärder och behandlingen av ärendet efter begränsandet. I den fastställs kontrollen av begränsningarna samt anmälnings- och registreringspraxis samt möjligheter att söka ändring i fråga om begränsande. Även om det tills vidare inte krävs egenkontroll av den offentliga servicen inom socialvården, rekommenderar Valvira att även enheter inom den offentliga sektorn inför egenkontroll som styr tillämpningen av begränsande åtgärder, och att det för enheterna utarbetas verksamhetsanvisningar om användningen av begränsande åtgärder. När man vet i förväg att det med klienten kan uppstå situationer där man måste begränsa dennes grundläggande fri- och rättigheter, ska man i mån av möjlighet diskutera dessa i förväg med klienten själv och dennes vårdnadshavare eller förmyndare. Utgångspunkten är att klienten alltid deltar när man lägger upp en vård- och serviceplan för honom eller henne och att han eller hon genuint kan påverka frågor gällande sig själv. Med en vuxen klients samtycke kan även en nära anhörig delta när man lägger upp vård- och serviceplanen. Om klienten själv inte förstår ärendets betydelse, ska dennes vilja utredas i samarbete med klientens lagliga representant, en anhörig eller annan närstående person. Om klientens vilja inte kan utredas, bedöms situationen utgående från dennes intresse.

6 Anvisning 2/ (8) Så som sägs i socialstyrelsens anvisning (1985) om vård för utvecklingshämmade kan en yrkesperson som tjänstgör i enheten fatta beslut om begränsande i enlighet med klientspecifika, allmänna instruktioner som givits av en läkare. Beslutet bifogas klientens vård- och serviceplan, som även för begränsande åtgärder ska uppdateras och bedömas regelbundet. Begränsande åtgärder som antecknas i vård- och serviceplanen ska vara nödvändiga för syftet med vården eller servicen, godtagbara och följa proportionalitetsprincipen. De får inte användas som straff eller fostrande styråtgärder. Nödvändigheten av en begränsande åtgärd bedöms i relation till huruvida syftet kan uppnås med andra metoder som medför mindre intrång på grundläggande fri- och rättigheter, och begränsandet ska upphöra genast när det är möjligt. Om man trots allt upprepat eller långvarigt måste begränsa en klients självbestämmanderätt, finns det skäl att bedöma om enheten ifråga är en lämplig vårdplats för klienten. Situationsspecifika beslut om begränsande och övriga detaljerade uppgifter antecknas i klientjournalen. Anteckningarna ska vara adekvata och förståeliga och ange händelsens tidpunkt, orsakerna till/motivet för begränsandet, vilken åtgärd som tillgripits, åtgärdens varaktighet och verkställare samt konstaterad effekt. Vårdåtgärder som vidtas av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, t.ex. begränsande åtgärder med läkemedel som ordinerats av en läkare, antecknas på motsvarande sätt i patientjournalen (SHM:s förordning 298/2009). Enhetsspecifik kontroll av användningen av begränsande åtgärder hjälper personalen att bedöma orsakerna till begränsandet och analysera med vilka metoder behovet av begränsande kan minskas. Stödjande av klienternas självbestämmanderätt De dagliga rutinerna vid de verksamhetsenheter inom socialvården som producerar service dygnet runt kräver att enheterna följer gemensamt överenskomna verksamhetsmetoder och regler. Reglerna ska utarbetas skriftligt och särskild uppmärksamhet ska fästas vid att de även förstås av klienter som behöver bild- eller annan speciell kommunikation. Kontrollen av att reglerna följs och konsekvenserna av brott mot dem ska vara transparenta så att klienterna i förväg vet vad som följer av brott mot reglerna. Med tillräckliga och sakliga anteckningar säkras att lämpligheten av praxis vid behov kan bedömas även efteråt. Inom socialservicen ska man särskilt stöda och stärka självbestämmanderätten för utvecklingsstörda och handikappade personer. Enligt Valviras utredning är man inom specialomsorgen för utvecklingsstörda tvungen att upprepade gånger begränsa klienternas självbestämmanderätt pga. antingen klienten själv eller hot mot en annan persons hälsa eller säkerhet. I praktiken kan begränsande åtgärder innebära långtgående ingripanden i klientens personliga frihet och integritet. Enligt utredningen är oftast använda begränsande åtgärder fysisk handledning och fysiskt fasthållande samt lugnande medicinering.

7 Anvisning 2/ (8) För tvångsåtgärder och begränsande åtgärder används speciellt inom servicen för utvecklingsstörda personer termen skydds- eller säkerhetsåtgärd, med vilken avses åtgärder som begränsar självbestämmanderätten och är nödvändiga för att antingen trygga personens vård eller garantera personens eller andra personers säkerhet eller fysiska integritet. Som skyddsåtgärd räknas inte att man ställer gränser, vilket ingår i normal uppfostrande växelverkan, temporärt isolerande eller begränsande i konfliktsituationer, isolering på klientens egen begäran eller begränsningar som hänför sig till den allmänna säkerheten, med vilka förhindras att klienten kommer åt eventuellt farliga föremål eller utrustning. Principiellt har för godtagbarheten och användningen av skydds- eller säkerhetsåtgärd föreskrivits samma förutsättningar som ovan nämnts för begränsande åtgärder. Inom specialomsorgerna för utvecklingsstörda tillämpas även s.k. förebyggande tillstånd för skyddsåtgärder, varvid på förhand överenskoms med vårdnadshavaren och/eller klienten om begränsande åtgärder som riktas mot klienten. I enheterna för vård för utvecklingsstörda har man också tagit i användning s.k. planer för skyddsåtgärder, vilka är avsedda för att hjälpa vid hörandet av klienten och vid planeringen av servicen. Enligt Valviras uppfattning motsvarar ett tillstånd för skyddsåtgärder klientens samtycke, för vilket gäller de ovan nämnda krav som ställs på ett samtycke. Planen för skyddsåtgärder motsvarar en individuell, förebyggande anvisning som bifogas klientens vård- och serviceplan och som utformas när man vet att man kan bli tvungen att begränsa klientens självbestämmanderätt. Man ska ställa sig kritisk till samtycken som ges i förväg och behovet av begränsning ska alltid bedömas individuellt och enligt rådande situation. Handikappservicelagen (380/1987) ger inte rätt till användning av begränsande åtgärder. Även om genomförandet av självbestämmanderätten för handikappade personer stöds vid enheterna på många olika sätt, begränsas deras verksamhetsfrihet i praktiken genom såväl muntliga som skriftliga regler och begränsande åtgärder. Inom mental- och missbrukarvården har reglerna och husets praxis särskilt stor betydelse även som en rehabiliterande och vårdande faktor. Reglerna ger rytm åt vardagen och markerar klienternas dygnsrytm. Även begränsande åtgärder, t.ex. att rökning och intag av sötsaker begränsas, motiveras av vårdskäl, men de används även som straff för brott mot reglerna, liksom även innehållning av klientens disponibla medel. Inom missbrukarvården förbinder sig personerna frivilligt till enhetens regler och kan då de vill valfritt avbryta vården. Följderna baserar sig på ett medvetet samtycke som klienterna undertecknar och tillåter bl.a. utandningsprov och narkotikatestning för att kontrollera alkohol- och drogfrihet. Betydelsen av tillräcklig, yrkeskunnig personal framhävs i stödet av klienternas självbestämmanderätt. Tillräcklig personal gör det möjligt att genuint lyssna till klienterna, och svara mot det verkliga servicebehovet utan att genom begränsande åtgärder behöva kompensera för personalbrist. Vid enheterna för mental- och missbrukarvård minskar behovet av begränsande åtgärder när klienterna har meningsfull sysselsättning och när de-

8 Anvisning 2/ (8) ras önskemål beaktas. Erfarenheterna inom vården för utvecklingsstörda och handikappade personer, av att utveckla färdigheter i växelverkan har gett goda resultat även då man minskar behovet av begränsande åtgärder. Erfarenheter av satsningar på bättre växelverkan i vården av utvecklingsstörda och handikappade personer har gett goda resultat också i form av minskat behov av begränsningar. Direktör Katariina Rautalahti Katariina Rautalahti Jurist Riitta Husso Riitta Husso Mer information Jurist Riitta Husso, tfn Socialråd Hanna Ahonen, tfn Överinspektör Lilli Autti, tfn Valviras utredning om genomförandet av självbestämmanderätten vid dygnet-runt-service inom socialvården (Utredningar 1:2013) Valviras tillsynsprogram för åren : Boendeservice med heldygnsomsorg inom mental- och missbrukarvården samt institutionsvård inom missbrukarvården (5:2012) Boendeservice med heldygnsomsorg för funktionshindrade (6:2012) För kännedom Social- och hälsovårdsministeriet Finlands Kommunförbund Regionförvaltningsverk, överdirektörer

Anvisning 3/2013 1 (8)

Anvisning 3/2013 1 (8) Anvisning 3/2013 1 (8) Kommuner, samkommuner och kommunala samarbetsområden Privata enheter för vård utom hemmet inom barnskyddet Genomförande av självbestämmanderätt för barn vid vård utom hemmet inom

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 2011-xx-xx Till Ålands lagting Privat socialvård Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att landskapets blankettlagstiftning om privat socialservice ändras från

Läs mer

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Skede 1 Information om uppgiftslämnaren 1. Information om uppgiftslämnaren * 2. Tjänstebeteckning * 3. E-post * 4. Telefon *. Information om Kommunen/*Samkommunen

Läs mer

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Godkänd 18.5.2006, trädde i kraft 1.6.2006 Godkänd

Läs mer

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2001:1swe Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors 2001 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-0893-4 Klientens

Läs mer

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 augusti 2011 951/2011 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning Utfärdad i Nådendal den 12 augusti 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1287/2013 Lag om elev- och studerandevård Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

Föreskrift 2/2012 1 (14)

Föreskrift 2/2012 1 (14) Föreskrift 2/2012 1 (14) Föreskrifter om innehållet och upprättandet av planer för egenkontroll för serviceproducenter inom den privata hälso- och sjukvården Bemyndigande Målgrupp Giltighetstid Lag om

Läs mer

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen

Läs mer

Föreskrift 1/ (9)

Föreskrift 1/ (9) Föreskrift 1/2014 1 (9) Föreskrift om planen för egenkontroll för privat socialservice och offentlig äldreomsorg: innehåll, uppgörande och uppföljning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om privat

Läs mer

Personen har tagits in för observation på sjukhus / Läkare som tagit in personen för observation, namn och tjänsteställning:

Personen har tagits in för observation på sjukhus / Läkare som tagit in personen för observation, namn och tjänsteställning: Blankett fastställd av social- och hälsovårdsministeriet 1 (7) OBSERVATIONSUTLÅTANDE Blankett M2 (fyll i på blankettens språk) om person som föreslås bli intagen för psykiatrisk sjukhusvård oberoende av

Läs mer

JO övervakar framför allt, att god förvaltning iakttas och att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses.

JO övervakar framför allt, att god förvaltning iakttas och att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses. KLAGA HOS RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN? 1) Vad gör justitieombudsmannen? Justitieombudsmannen övervakar att myndigheterna och tjänstemännen följer lagen och fullgör sina skyldigheter. Också andra som sköter

Läs mer

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN ELEVVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Innehåll Elevvårdsplanen för Pargas stad, förskoleundervisningen 3 1. Inledning 3 2. Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4 2.1 Styrgruppen

Läs mer

RP 292/2014 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdmyndigheten.

RP 292/2014 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdmyndigheten. RP 292/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Diskrimineringslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Diskrimineringslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Diskrimineringslag Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2014 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att främja likabehandling

Läs mer

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda

Läs mer

Motverka missbruksproblem!

Motverka missbruksproblem! Akava Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Finlands Näringsliv EK KT Kommunarbetsgivarna Kyrkans arbetsmarknadsverk Statens arbetsmarknadsverk SAMV Tjänstemannacentralorganisationen FTFC Motverka

Läs mer

Adoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser

Adoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Adoptionslag Utfärdad i Helsingfors den 20 januari 2012 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Syftet med adoption Syftet med adoption är att främja barnets bästa genom

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Lagstadgade tjänster inom

Lagstadgade tjänster inom Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2001:7swe Lagstadgade tjänster inom social- och hälsovården SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2002 2 LAGSTADGADE TJÄNSTER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:70

Regeringens proposition 2007/08:70 Regeringens proposition 2007/08:70 Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården Prop. 2007/08:70 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 februari 2008 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

I inledningen till utredningens sammanfattning nämns följande (som även återfinns i såväl den gamla lagtexten som det nya författningsförslaget):

I inledningen till utredningens sammanfattning nämns följande (som även återfinns i såväl den gamla lagtexten som det nya författningsförslaget): Föreningen RSMH-Livets yttrande över Psykiatrilagsutredningens betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Allmänna reflektioner Vi kan till att börja med konstatera,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2014 1329/2014 Lag om ändring av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2014 I enlighet med

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa)

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Med influensapandemin avses i denna anvisning en epidemi förorsakad av

Läs mer

5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 5.3.2 Gemensam elevvård 5.3.3 Individuell elevvård 5.3.4 Elevvårdsplaner 5.3.5 Den enhetsspecifika

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård

Läs mer

Namn Chef för social- och familjeservice Maria Andersson

Namn Chef för social- och familjeservice Maria Andersson 1 DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslag (523/1999) 10 och 24 Datum 31.3.2014 Namn 1a Borgå stads social- och hälsovårdnämnd Registeransvarig Adress Stadshusgatan 5 B, 06100 Borgå Andra kontaktuppgifter

Läs mer

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande

Läs mer

RP 256/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till familjevårdslag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 256/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till familjevårdslag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 256/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till familjevårdslag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att en familjevårdslag ska stiftas. Familjevårdslagen

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare

Läs mer

ANSÖKAN OM SERVICE ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN

ANSÖKAN OM SERVICE ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN 1 ANSÖKAN OM SERVICE ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN Ansökan inkom: Organ/ verksamhetsenhet Vasa stad Handikappservice Pb 241, Vörågatan 46 65100 Vasa Tel. 06 325 1111/ växel Personuppgifter Efternamn och

Läs mer

Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) och lagen om ändring av 6 och 7 straffregisterlagen (505/2002)

Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) och lagen om ändring av 6 och 7 straffregisterlagen (505/2002) Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) och lagen om ändring av 6 och 7 straffregisterlagen (505/2002) Sisällys Inledning... 3 Lagens syfte och tillämpningsområde

Läs mer

11 POLISINRÄTTNINGAR POLISEN I FINLAND POLISENS UPPGIFTER DE ALLMÄNNA PRINCIPERNA FÖR POLISENS VERKSAMHET

11 POLISINRÄTTNINGAR POLISEN I FINLAND POLISENS UPPGIFTER DE ALLMÄNNA PRINCIPERNA FÖR POLISENS VERKSAMHET POLISEN I FINLAND POLISEN I FINLAND I Finland verkar en polis. Polismannen kan vara kvinna eller man. Polisen kan röra sig och uppträda antingen uniformerad eller civilklädd. Polisen har ändå alltid med

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård Sn 23.10.2014 Bilaga A-108 Stöd för närståendevård Principer Arvoden Anvisningar Information Gällande från 01.01.2015 INLEDNING Principerna för stöd för närståendevård i Lemlands kommun är utarbetade enligt

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1229/2013 Lag om ändring av lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet

Läs mer

Stockholm den 15 november 2012

Stockholm den 15 november 2012 R-2012/0934 Stockholm den 15 november 2012 Till Socialdepartementet S2012/2766/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 maj 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Psykiatrin

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013 ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED 1.1. 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BEGREPP OCH DEFINITIONER INOM NÄRSTÅENDEVÅRDEN 2. KRITERIER

Läs mer

Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018. Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39

Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018. Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39 Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Jämställdhetsarbetets juridiska grund... 3 3. Målsättningar

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM. Inledande bestämmelser. 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen

Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM. Inledande bestämmelser. 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM Inledande bestämmelser 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning

Läs mer

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER 1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas

Läs mer

KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna

KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen De viktigaste ändringarna Jämställdhetsplan och lönekartläggning Jämställdhetsplanen utarbetas av arbetsgivaren

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-03-06 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Patientdatalag m.m. Enligt

Läs mer

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål

Läs mer

före pensioneringen pågått minst fyra år (ändrades 1990 (FördrS 37/1990), enligt den ursprungliga överenskommelsen krävdes tio år).

före pensioneringen pågått minst fyra år (ändrades 1990 (FördrS 37/1990), enligt den ursprungliga överenskommelsen krävdes tio år). 5HJHULQJHQVSURSRVLWLRQWLOO5LNVGDJHQPHGI UVODJRP JRGNlQQDQGH DY GHQ QRUGLVND YHUHQVNRPPHOVHQ RP VDPRUGQLQJ DY SHQVLRQVUlWW HQOLJW VWDWOLJD SHQVLRQVRUG QLQJDURFKWLOOODJRPLNUDIWWUlGDQGHDYGHEHVWlPPHOVHUL YHUHQVNRPPHOVHQVRPK

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

FÖRESKRIFT X/2007 UTKAST. Läkemedelslagen 52 4 mom. och 57 2 mom.

FÖRESKRIFT X/2007 UTKAST. Läkemedelslagen 52 4 mom. och 57 2 mom. FÖRESKRIFT X/2007 UTKAST MEDICINSKÅP Fullmaktsstadganden Läkemedelslagen 52 4 mom. och 57 2 mom. Målgrupp Apoteken Giltighetstid 1.1.2008 31.12.2012 Norm som upphävs Föreskrift 6/2002; 5.12.2012 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hvordan velge tilsynsobjekter Risikovurdering i tillsyn av barnskydd

Hvordan velge tilsynsobjekter Risikovurdering i tillsyn av barnskydd Hvordan velge tilsynsobjekter Risikovurdering i tillsyn av barnskydd Överinspektör Eine Heikkinen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) 10.6.2011 Tähän esityksen nimi/tekijä

Läs mer

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid.

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 50 i barnskyddslagen, familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Kritik mot Statens institutionsstyrelses ungdomshem Johannisberg för att en ungdom under viss tid hållits avskild utan rättsligt stöd

Kritik mot Statens institutionsstyrelses ungdomshem Johannisberg för att en ungdom under viss tid hållits avskild utan rättsligt stöd BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2015-08-31 Dnr 714-2014 Sid 1 (6) Kritik mot Statens institutionsstyrelses ungdomshem Johannisberg för att en ungdom under viss tid hållits avskild utan

Läs mer

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

När du söker ersättning från. Patientförsäkringscentralen. Patientförsäkringscentralen

När du söker ersättning från. Patientförsäkringscentralen. Patientförsäkringscentralen När du söker ersättning från Patientförsäkringen ersätter personskador som orsakats i samband med hälso- och sjukvård i Finland. Grunderna för ersättning regleras i patientskadelagen. Innan du börjar fylla

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER 1.8.2014 Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret 2014 2015

BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER 1.8.2014 Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret 2014 2015 BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER 1.8.2014 Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret 2014 2015 Med psykolog- och kuratorstjänster avses att elevhälsans psykolog och kurator ger stöd och

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

Informationsöverföring och samtycke i en samverkan kring personer med demenssjukdom

Informationsöverföring och samtycke i en samverkan kring personer med demenssjukdom Medicinsk stab Informationsöverföring och samtycke i en samverkan kring personer med demenssjukdom 11 September 2014 Gunnel Blomgren, jurist/processledare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms

Läs mer

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* (*Bestående av förskolorna Kråkbacken, Marieberg, Nattugglan, Solbacken, Solrosen, Tuna och Ärlan. 2009-04-06 Innehåll 1 Policy Solbackens förskoleenhet

Läs mer

Promemoria 2013-06-27

Promemoria 2013-06-27 Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

BARNSKYDDET 2012. THL/1851/5.09.00/2012 Bilaga. http://www.thl.fi/statistik/barnskydd

BARNSKYDDET 2012. THL/1851/5.09.00/2012 Bilaga. http://www.thl.fi/statistik/barnskydd THL/1851/5.09.00/2012 Bilaga Mer information: Tuula Kuoppala tfn 029 524 7234, tuula.kuoppala@thl.fi Salla Säkkinen tfn 029 524 7064, salla.sakkinen@thl.fi Uppgifter om barn och unga som placerats utanför

Läs mer

HELSINGFORS STAD Registerbeskrivning 1(5)

HELSINGFORS STAD Registerbeskrivning 1(5) HELSINGFORS STAD Registerbeskrivning 1(5) Utgivningsdatum/uppdaterad 2.2.2015 1. Registrets namn 2. Registerförare 3. Registeransvarig 4. Kontaktperson i registerärenden 5. Ändamål och grunder för behandling

Läs mer

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 724-2011 Hälso- och sjukvårdnämnden Region Gotland 621 81 Visby Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Personalenheten Åstorps kommun 2005 Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-12 Beslutad av 1(7) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Remiss: En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87), (Ju2009/9053/L6)

Remiss: En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87), (Ju2009/9053/L6) 1 (6) YTTRANDE 2010-03-02 Dnr SU 302-2951-09 Regeringen (Justitiedepartement) 103 33 STOCKHOLM Remiss: En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87), (Ju2009/9053/L6) Stockholms universitet som har anmodats

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

ÅLANDS OMSORGSFÖRBUND k.f.

ÅLANDS OMSORGSFÖRBUND k.f. Organ Datum 4/2011 Förbundsstyrelsen 05.05.2011 Sammanträdestid Sammanträdesplats Torsdagen den 05.05.2011 kl.15.00 16.45 Hildas Hus Beslutande ORDINARIE ERSÄTTARE X Alén, Sune ordf. X Häggblom, Lars vice.

Läs mer

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24 2016-02-24 Tekniska lösningar vid särskilt boende för äldre Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 registrator.orebro@ivo.se www.ivo.se Org.nr 202100-6537 1(20) Innehåll Inledning... 2

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datum Diarienr 2014-05-21 1074-2013 AB Helsingborgshem Box 3055 250 03 Helsingborg Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut AB Helsingborgshem har behandlat känsliga

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Femte avdelningen Om rättegången i hovrätt 49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har fått sin

Läs mer

Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016

Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016 Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016 Förvaltningsdomstolens praxis i ärenden som gäller begränsningar i vård utom hemmet tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo Vasa förvaltningsdomstol Åren 2012-2015

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om yrkesutbildning, lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkeshögskolelagen och universitetslagen samt av 6 i straffregisterlagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition till riksdagen med förslag till tobakslag och till vissa lagar som har samband med den (RP 15/2016 rd) PROPOSITIONENS

Läs mer

Faktahäfte Hälsa och sjukvård

Faktahäfte Hälsa och sjukvård Faktahäfte Hälsa och sjukvård Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar

Läs mer

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Denna broschyr riktar sig till dig som vårdas eller har fått psykiatrisk vård oberoende av din vilja. Broschyren

Läs mer

GENOMFÖRANDE AV SÄRSKILD ALLMÄNLÄKARUTBILDNING

GENOMFÖRANDE AV SÄRSKILD ALLMÄNLÄKARUTBILDNING 1(8) Fastställd av fakultetsrådet 16.2.2016 GENOMFÖRANDE AV SÄRSKILD ALLMÄNLÄKARUTBILDNING 1. INLEDNING Den särskilda allmänläkarutbildningen grundar sig på EU:s direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer,

Läs mer