Klientombudsmannens redogörelse år 2013

Transkript

1 Klientombudsmannens redogörelse år 2013 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klientombudsman Synnöve Jordas

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER KLIENTLAGEN KLIENTLAGEN I KORTHET STATISTIK ÖVER KLIENTÄRENDEN ANTAL ÄRENDEN KONTAKTORSAK Rådgivning och information Missnöje med socialvården i kommunerna KLIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER ÖVRIG VERKSAMHET KLIENTERNAS SJÄVBESTÄMMANDERÄTT NY LAG OM SJÄLVBESTÄMMANDERÄTTEN BEGRÄNSNINGEN AV SJÄLVBESTÄMMANDERÄTTEN MÅSTE REGLERAS TILLRÄCKLIGT NOGGRANNT SERVICE FÖRUTSÄTTER BEDÖMNING OCH PLANERING... 8 REFERENSER

3 1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER 1.1. Klientlagen Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (FFS 812/2000) trädde i kraft i riket den och på Åland den (blankettlag LL 2003:79). Syftet med klientlagen är att främja klientmedverkan och förtroendefulla klientrelationer, samt klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården Klientlagen i korthet Viktiga punkter från lagen: Klienten har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande. Klienten har rätt att få en utredning om olika åtgärdsalternativ och deras verkningar. Ordnandet av socialvård skall basera sig på ett myndighetsbeslut eller ett skriftligt avtal. En service- och vårdplan skall göras upp i samråd med klienten. När socialvård lämnas skall i första hand klientens önskemål och åsikt beaktas och klientens självbestämmanderätt även i övrigt respekteras. En minderårigs klients önskemål och åsikt skall utredas och beaktas på det sätt som klientens ålder och utvecklingsnivå förutsätter. De uppgifter som socialvården behöver skall i första hand ges av klienten själv. Klienten eller den lagliga företrädaren är skyldig att lämna dessa uppgifter. En klient som är missnöjd med den socialvård eller det bemötande han/hon fått kan framställa en anmärkning till den sociala myndigheten. Målet bör vara att klienten betjänas i enlighet med de utgångspunkter klienten själv för fram, inte utifrån behov som hjälparen eller organisationen dikterar. Enligt lagen är klientombudsmannens uppgifter att: ge klienter råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen bistå klienten i frågor som rör anmärkning informera om klientens rättigheter också i övrigt arbeta för att främja klientens rättigheter och för att de skall bli tillgodosedda, samt följa med hur klienternas rättigheter och ställning utvecklas i landskapet Åland och årligen till landskapsregeringen avge en redogörelse för detta. 2. STATISTIK ÖVER KLIENTÄRENDEN 2.1. Antal ärenden Under året har 55 ärenden inkommit. Antal kvinnor 30 och antal män 25. Av dessa har 9 ärenden berört barn/minderåriga. 48 ärenden har gällt missnöje med socialvården i kommunen, varav 10 ärenden i Mariehamn och resten på landsbygden. Den främsta orsaken till missnöjet inom socialvården har handikappservicen, utkomststödet, äldreomsorgen och barnskyddet varit. Sex (6) ärenden har gällt missnöje med övriga myndigheter/verksamheter 3

4 d.v.s. Ålands Omsorgsförbund k.f., De Gamlas Hem och Fixtjänst. Information, rådgivning och vägledning till rätt myndighet har getts vid 78 tillfällen till klienter/anhöriga och övriga medborgare, främst telefonledes. Ombudsmannen är inte en övervakande myndighet och utreder inte om det finns fog för missnöjet. Ombudsmannen har bistått klienter med anmärkning, samt med klagomål. Ombudsmannen har även kontaktat berörd personal eller myndighet vid ett flertal tillfällen. Antal kvinnor och män som kontaktat under åren : Kvinnor Män Kontaktorsak Rådgivning och information Information, vägledning och rådgivning om klientlagen och/eller sociala förmåner har personer fått, de flesta av dem har varit klienter, men några har varit personal Missnöje med socialvården i kommunerna Totalt har 36 ärenden gällt missnöje med socialvården. Några klienter har kontaktat ombudsmannen flera gånger, men med olika ärenden. Någon klient har även haft flera kontaktorsaker t ex utkomststöd och handikappservice. Ombudsmannen utreder inte om det finns fog för missnöjet. En klient som är missnöjd med socialvården och som önskar en utredning, kan anföra ett klagomål till Ålands landskapsregering, blanketter finns inte utan man får skriva en fritt formulerad skrivelse. Man kan också klaga till justitieombudsmannen eller justitiekanslern, närmare information hur man skriver ett klagomål finns på respektive myndighets hemsida. Att anföra ett klagomål är avgiftsfritt. Klienterna i Mariehamn har varit missnöjda med: Barndagvård Barnskydd Bemötande Handikappservice Hemvård Journalhantering Missbrukarvård

5 Partiskhet Sekretess Utkomststöd Vårdnad/umgänge Äldreomsorg Övrigt Totalt har 14 ärenden gällt missnöje med socialvården i Mariehamn. Vad gäller handikappservice har klienterna varit missnöjda med personlig assistens, bemötandet och närståendevård. Utkomststödsärendena har gällt utkomststödsförmån och lång behandlingstid. Ärendena gällande äldreomsorgen har gällt brister i omvårdnaden och bemötandet. Klienterna på landsbygden har varit missnöjda med: Barndagvård Barnskydd Bemötande Handikappservice Hemvård Journalhantering Partiskhet Sekretess Utkomststöd Vårdnad/umgänge Äldreomsorg Övrigt Totalt har 32 ärenden gällt missnöje med socialvården på landsbygden. Ärenden gällande missnöje med handikappservice har gällt bl.a. självbestämmanderätt, lång väntetid, anpassning av bostad, färdtjänst, närståendevård, bemötande och personlig assistans. Missnöjet med utkomststödet har gällt avslag på ansökan, bemötande, tolkning av regelverk och lång behandlingstid. Vad gäller äldreomsorg och annan omsorg har det varit fråga om brister i omvårdnaden, tvångsåtgärder, bemötandet, journalhandlingar, självbestämmanderätt, samt missnöje med hemserviceavgift. 5

6 3. KLIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER Till ombudsmannens främsta arbetsuppgifter hör rådgivning och hänvisa klienten till rätt myndighet. Med klientens samtycke tar ombudsmannen även kontakt med en myndighet för att reda ut ett ärende. Antal åtgärder: 2013 Ansökan om ekonomiska bidrag 0 Ansökan om socialvårdsförmån 0 Bistår vid klagomål 2 Kontaktat socialvården 28 Kontaktat övriga myndigheter 14 Utredningsmöte med klient/personal 5 4. ÖVRIG VERKSAMHET Ombudsmannen har informerat om sin verksamhet, samt klientlagen för socialnämnder, föreningar och skolor. Ombudsmannen är även sekreterare i Förtroenderådet, som bl.a. verkar för att klienternas rättigheter och intressen tas till vara. Ålands förvaltnings domstol, statistik år ÄRENDEGRUPP AVGJORDA SLUTRESULTAT U/Ä Avsl. Avv. Avskr. Ans.+ Ans.- SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Sociala ärenden Återkrav av utkomststöd Handikappservice Stöd för närståendevård 1 1 Anordnande av barndagvård 2 2 Ersättande av kostnader för barnskydd 1 1 Klientavgifter inom socialvården 2 2 Omhändertagande och placering i vård utom hemmet Begränsning av kontakterna (barnskydd) 1 1 Övriga sociala ärenden Hälso- och sjukvård Ersättande av kostnader för hälsovård 1 1 Läkemedelsärenden och apoteksväsendet Apoteksärenden 1 1 SAMMANLAGT

7 U/Ä Avsl. Avv. Avskr. Ans. + Ans. - överklagat beslut upphävt eller ändrat besvären avslagna besvären avvisade utan prövning ärendet avskrivet (t.ex. återtagna besvär) ansökan befalls ansökan avslås 5. KLIENTERNAS SJÄLVBESTÄMMANDERÄTT Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) genomförde under år 2012 en enkätsundersökning om genomförandet av klienternas självbestämmanderätt vid enheter som tillhandahåller heldygnsomsorg inom barnskydd, mentalvård, missbrukarvård samt för handikappade personer. Utredningen visade att det råder okunskap om grunderna för begränsning av självbestämmanderätten inom socialvården och om hur dessa grunder tillämpas. Detta beror delvis på att de tillvägagångssätt som inrotats i enheternas verksamhetskultur inte identifieras som begränsning av klientens självbestämmanderätt eller som tvångsåtgärd. Det råder även oklarheter om grunderna för begränsning av självbestämmanderätten inom socialvården på Åland, enligt uppgift från anhöriga bl.a. inom specialomsorgen. Person som bereds specialomsorger får underkastas tvång endast i den mån beredandet av specialomsorgerna eller annan persons trygghet det oundgängligen kräver. Den lagstiftning som gäller idag ger inte särskilt mycket vägledning om hur man ska förfara i enskilda fall. Även anvisningarna om begränsande åtgärder är delvis föråldrade och otillräckliga. Personalen bör diskutera sin praxis tillsammans med sina klienter och deras anhöriga eller intressebevakare. Målet är att minska användningen av begränsande åtgärder. Valviras anvisningar ( ) kan vara till hjälp inom omsorgen. Med anvisningen handleder Valvira aktörerna till att minska användningen av begränsande åtgärder i ovan nämnda enheter inom socialvården. Målet är att hjälpa till att identifiera gränsen mellan tillåtna och förbjudna verksamhetsmetoder. När man vet i förväg att det med klienten kan uppstå situationer där man måste begränsa dennes grundläggande fri- och rättigheter, ska man i mån av möjlighet diskutera dessa i förväg med klienten själv och dennes vårdnadshavare eller intressebevakare. Utgångspunkten är att klienten alltid deltar när man lägger upp en serviceplan för honom eller henne och att han eller hon genuint kan påverka frågor gällande sig själv. Med en vuxen klients samtycke kan även en nära anhörig delta när man lägger upp planen. Om klienten själv inte förstår ärendets betydelse, ska dennes vilja utredas i samarbete med klientens lagliga representant, en anhörig eller annan närstående person. Om klientens vilja inte kan utredas, bedöms situationen utgående från dennes intresse. Situationsspecifika beslut om begränsande och övriga detaljerade uppgifter antecknas i klientjournalen. Anteckningarna ska vara adekvata och förståeliga och ange händelsens 7

8 tidpunkt, orsakerna till/motivet för begränsandet, vilken åtgärd som tillgripits, åtgärdens varaktighet och verkställare samt konstaterad effekt. Enligt Valviras utredning är man inom specialomsorgen för utvecklingsstörda tvungen att upprepade gånger begränsa klienternas självbestämmanderätt p.g.a. antingen klienten själv eller hot mot en annan persons hälsa eller säkerhet. I praktiken kan begränsande åtgärder innebära långtgående ingripanden i klientens personliga frihet och integritet. Enligt utredningen är oftast använda begränsande åtgärder fysisk handledning och fysiskt fasthållande samt lugnande medicinering. Det kan även vara fråga om att förhindra att klient kommer åt farliga föremål eller utrustning. Mer om stärkandet av självbestämmanderätten för utvecklingsstörda finns i Valviras anvisning 2/2013 från , sid Ny lag om självbestämmanderätten Vid social- och hälsovårdsministeriet bereds en ny lag om självbestämmanderätt och förutsättningarna för användning av begränsande åtgärder inom social- och hälsovården. Målet är att främja klientens och patientens självbestämmanderätt samt förebygga och minska användningen av begränsande åtgärder inom social- och hälsovården. I lagutkastet betonas förebyggande åtgärder, såsom lokallösningar, utbildning och fortbildning för personalen och arbetsmetoder som stöder självbestämmanderätten. Målet är att skapa arbetsmetoder som gör att det ytterst sällan krävs begränsande åtgärder. Åtgärder som begränsar självbestämmanderätten skulle kunna användas endast som sista alternativ och under förutsättning att detaljerade villkor i lagen uppfylls Begränsningen av självbestämmanderätten måste regleras tillräckligt noggrant Begränsningen av socialklienternas självbestämmanderätt regleras på varierande sätt i många olika lagar. Avsikten med de föreslagna nya bestämmelserna är att uppdatera de tidigare bestämmelserna om användningen av begränsande åtgärder vid specialomsorger om utvecklingsstörda samt reglera användningen av begränsningar i vissa situationer för vilka det för tillfället saknas bestämmelser. Den nya lagstiftningen ska garantera att begränsande åtgärder inte används godtyckligt. Det ska vara lagligt att använda begränsande åtgärder endast när personen inte kan skyddas mot ett allvarligt hot på något annat sätt. Åtgärderna ska då vara lämpliga för situationen och rätt dimensionerade, och man ska alltid välja en metod som begränsar så lite som möjligt. Vid användningen av begränsande åtgärder betonas särskilt respekten för klientens människovärde Service förutsätter bedömning och planering Servicen för socialvårdsklienter ska enligt en stark huvudprincip vara frivilliga. I andra än brådskande fall skulle användningen av begränsande åtgärder förutsätta att personens funktionsförmåga har bedömts vara permanent eller långvarigt nedsatt och att den service som personen får är individuellt planerad. 8

9 Åtgärderna skulle kunna tillämpas bland annat på en person som har en utvecklingsstörning, demenssjukdom eller hjärnskada och som har nedsatt funktionsförmåga och därför inte kan förstå följderna av sina handlingar. En förutsättning skulle dessutom vara att personens agerande utgör en allvarlig risk mot hans eller hennes egen eller andra personers hälsa eller säkerhet. Bestämmelserna skulle således inte gälla alla personer med nedsatt funktionsförmåga. I akut- och joursituationer, såsom vid sjukhusjour, skulle begränsande åtgärder kunna användas för att trygga nödvändig vård eller service i brådskande fall utan bedömnings- och planeringsförfarandet. Avsikten är att lagen ska tas upp till behandling i riksdagen i början av 2014 och avses träda i kraft 1 november Lagändringen har enligt Självstyrelselagen 27 pkt 24, även betydelse för klienter på Åland. REFERENSER Lagstiftning: Lag om klientens ställning och rättigheter (FFS 812/2000). Självstyrelselag (1991:71) för Åland (27 24 pkt) Landskapslag (1978:48) om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda Landskapslag (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. Lag om service och stöd på grund av handikapp (FFS 380/1987. Finlands grundlag (7 ) Hemsidor: Justitiekanslerns hemsida. Justitieombudsmannens hemsida. Social och hälsovårdsministeriet. Valviras anvisning 2/2013 från dens_klienter 9