Socialombudsmannens redogörelse för år 2015 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg

Transkript

1 1 Socialombudsmannens redogörelse för år 2015 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg Socialombudsmannens arbete grundar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter (812/2000). Syftet med denna socialvårdens klientlag är att trygga klientens ställning och rättigheter som brukare av socialvårdens tjänster samt bra samarbete och växelverkan mellan klienten och personalen inom socialvården. Socialombudsmannen har sina egna uppgifter i fråga om klientlagen och de är definierade i lagen: 1) ge klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen 2) bistå klienten i frågor som rör anmärkning 3) informera om klientens ställning och rättigheter 4) också i övrigt arbeta för att främja klientens rättigheter och för att de skall bli tillgodosedda 5) följa hur klientens ställning och rättigheter utvecklas i kommunen och årligen till kommunstyrelsen avge en redogörelse för detta Hur väl klientens ställning och rättigheter tryggas i kommunen beror i huvudsak på hur väl personalen i allmänhet känner till klientens rättigheter och hur mycket man fäster uppmärksamhet vid dem i det praktiska arbetet. Klientlagens stadganden har tyvärr varit rätt okända för en stor del av dem som arbetar inom socialvården. I den nya socialvårdslagen, som trädde i kraft i fjol, (1301/2014) har det i alla fall tagits med några av klientlagens centrala principer, vilket förhoppningsvis för med sig att de beaktas mera i det praktiska arbetet. De här principerna rör bl.a. klientens rätt till - socialvård av god kvalitet och gott bemötande - självbestämmande och deltagande - en utredning om åtgärdsalternativen - ett skriftligt beslut om ordnande av socialvård - en klientplan. Socialombudsmannens klientärenden och verksamhet Klientkontakterna utgör utgångspunkten för socialombudsmannens arbete. Antalet ärenden var i fjol 375, alltså i samma storelksklass som föregående år, då de var 378 till antalet.

2 2 Kommunvis fördelade sig ärendena på följande sätt (inom parentes antalet år 2014): Hangö 76 (42) Ingå 19 (23) Kyrkslätt 153 (164) Raseborg 127 (149) Sammanlagt 375 (378) Ärendenas fördelning enligt uppgiftsområde (inom parentes antalet år 20134): Utkomststöd 155 (162) Vuxensocialarbete 83 (102) Vårdnad o umgänge 35 (24) Äldreomsorg 30 (17) Handikappservice 29 (30) Barnskydd 28 (27) Hemservice 5 (7) Närståendevård 3 (2) Missbrukarvård 3 (2) Specialomsorg 2 (3) Dagvård 2 (2) Sammanlagt 375 (378) Klientkontakterna statistikförs som ärenden. Ett ärende omfattar för det mesta många olika åtgärder: telefonsamtal, träffar, utredningsarbete, förhandlingar och medling. Det händer allt mera sällan att ett ärende sköts med ett enda telefonsamtal. Socialombudsmannen fungerar också som patientombudsman för hälsocentralen. Från början av år 2014 gäller det här för alla avtalskommuner, när också Kyrkslätt flyttade över patientombudsmannens uppgifter på socialombudsmannen. Patientärendena var i fjol 179 till antalet, föregående år 164. Noteringar enligt uppgiftsområde Utkomststöd och vuxensocialarbete Utkomststödet toppar fortsättningsvis statistiken, liksom alltid tidigare.det här har att göra med att besluten är så många och har en så enorm inverkan på klienteras vardag. Sättet att skriva beslut är inte detsamma i alla kommuner. Gemensamt för dem är i alla fall att besluten inte är särskilt lättlästa. Klientens situation/ansökan och beslutsdelen är inte alltid klart åtskilda, och situationsbeskrivningen innehåller ofta någon föråldrad text. I beslutsdelen ingår ofta

3 3 allmän information om utkomststödet, som upprepas från månad till månad, vilket gör att det egentliga beslutet för ansökningsmånaden inte framgår särskilt tydligt. Om man i samband med beslutet vill ge allmän information, kanske det skulle löna sig att göra med hjälp av en skild bilaga. Det skulle också vara bra att lägga ut kommunens utkomststödsdirektiv på kommunens internetsidor. En sak som det vore skäl att informera synligt om är grunderna för beviljande av utkomststöd för begravningskostnaderna i det fall att vare sig dödsboet eller de anhöriga har medel att klara av dem med. Ifall man inte vet hur litet det beviljas för en begravning, är det risk för att den som ordnar begravningen drabbas av ansenliga ekonomiska problem. Praxisen att för arbetslösa beakta arbetslöshetsskyddet för 21,5 dagar som inkomst per månad i utkomststödet, efter det att den arbetslösa har fått två 20 dagars rater under samma kalendermånad har börjat lyftas fram av klienterna på ett nytt sätt. Tidigare har man allt emellanåt varit tvungen att förklara vad den här praxisen beror på, alltså det det att om man är arbetslös ett år och får sin dagpenning i 20 dagars rater, så blir det 13 rater i året, vilket innebär 21,5 dagar i månaden. Nuförtiden börjar den här principen vara bekant, men den ifrågasätts kraftigt. När det lägsta arbetslöshetsskyddet i all fall är så lågt att man med det inte klarar sig utan utkomststöd, kan man verkligen inte spara av den extra raten så att det räcker för hela året. Speciellt i de större kommunerna kan det vara väldigt svårt för klienterna att slippa och tala med en socialarbetare. Många klienter skulle gärna träffa en socialarbetare nu och då, för att ha möjlighet att behandla såväl sina ekonomiska som andra problem mera utförligt. Socialombudsmannnen har till någon del rett ut sådana problemsituationer och hjälpt till att hitta lösningar. Vårdnads-, umgänges- och underhållsärenden Som tidigare var det många som tog kontakt för att fråga hur man kan sköta frågor som rör barnen vid skilsmässa och andra förändringar i livssituationen. Frågor om underhållsavgifter kom det mera än tidigare. Det här har att göra med den ökade arbetslösheten och utkomstproblem i anslutning till den. En ny sak i sammahnget var frågan om skälighetsbedömningen av boendekostnaderna i samband med fastställandet av underhållsbidraget. Det var fråga om situationer där den underhållskyldigas boendekostnader var högre än vanligt. Det är klart att man i vid beräkningen av underhållsbidraget måste godkänna högre boendekostnader (till vilka i det här sammanhanget också räknas avkortningarna av bostadslån, inte bara räntorna) än i utkomststödet. Ifall båda föräldrar har en god ekonomsikt situation, är de höga boendekostnaderna inget problem. Problematiska situationer uppstår i de fall, där den underhållsskyldiga bor rymligt och dyrt, medan den som lyfter underhållsbidraget har små inkomster och är tvungen att minimera sina boendekostnader. Om sådana här situationer togs det kontakt från flera kommuner. Då saken utreddes, framgick det att det i praktiken är sällsynt att höga bendekostnader ifrågasätts i samband med beräkningen av underhållsbidrag. I Jusititieministeriets anvisning för bedömningen av storleken på underhållsbidrag till barn konstateras i alla fall i fråga om boendekostnaderna, att

4 4 om de faktiska kostnaderna är klart större än vad som skall anses skäligt på bostadsorten i fråga, beaktas dock endast det belopp som anses skäligt. Enligt socialombudsmannens uppfattning skulle det vara skäl att i synnerhet i ovan nämnda problemsituationer grundligare dryfta boendekostnadernas skälighet. Barnskydd Från klienter i barnskyddet har det fortfarande kommit respons om att det är svårt att få sina klientjournaler. Barnskyddet är krävande, såväl för dem som jobbar där som för klienterna. När man tar i beaktande hur djupt barnskyddsarbetet griper in i klientfamlijernas liv, är det klart att dokumenteringen bör göras så att den ger en så riktig bild av familjens situation som möjligt. Ett sätt att utveckla dokumentationen, arbetssättet och klienternas delaktighet kan vara att göra dokumentationen till en del av arbetsprocessen, så att man tillsammans med klienterna funderar på hur det skrivs. En sådan här öppen dokumentering är inte ännu särskilt allmän, men erfarenheten visar, att den är ägnad att förbättra dialogen mellan arbetstagare och klienter och på så sätt kvaliteten på hela arbetet. Äldreomsorg I fråga om äldreomsorgen togs det mera kontakt än tidigare. En del av dem som tog kontakt behövde närmast information om hur man ska göra när en till åren kommen anhörig inte längre klarar sig utan hjälp eller överhuvudtaget inte längre klarar sig i det egna hemmet. Avgifterna väckte också frågor. I en del fall var de som tog kontakt åter mycket missnöjda med det sätt, på vilket man beaktat de individuella behoven för en klient i serviceboende, eller snarare låtit bli att beakta. Några anhöriga, som hade försökt föra fram de här behoven, hade också upplevt att de inte blev tagna på allvar från personalens sida och i värsta fall hade man försökt hindra den anhöriga från att vara i kontakt. I fråga om avgifterna inom serviceboendet finns det ännu ingen lagstiftning. Från statligt håll har det gjorts linjedragningar som stöder avgiftshöjningar, och kommunernas ansträngda ekonomiska situation främjar för sin del en höjning av avgifterna. Avgiftshöjningarna tillsammans med höjningarna av självriskerna i fråga om FPA-ersättningarna kan föra med sig problem för äldre, om de sedan bor i serviceboenden eller i eget hem. Handikappservice Handikappserviceärendena var ungefär lika många som året före. Det som togs upp var de ständigt aktuella: färdtjänst, samt ordnandet av personlig assistans och serviceboende i enlighet med handikappservicelagen. Speciellt i fråga om personlig assistans kan klientens och kommunens syn på servicens kvalitet och omfattning vara mycket olika.

5 5 Kommunvisa noteringar Hangö Från Hangö togs det kontakt mera än året innan. I fjol var antalet ärenden 76, ett år tidigare 42. Enligt uppgiftsområde fördelade sig ärendena på följande sätt: utkomststöd 29, vuxensocialarbete 14, vårdnads-, umgänges- och underhållsärenden 11, barnskydd 8, handikappservice 5, äldreomsorg 5, hemservice 2 och missbrukarvård 2. Mängden ärenden i fråga om utkomststöd och vuxensocialarbete har delvis att göra med att man inte fått tillräckliga personalresurser att sköta dem. En del klienter upplevde, att deras synpunkter inte värdesattes alls, och att det inte fanns något utrymme för dialog. Hyresgarantierna beviljades i ett skede bara för viss tid utan lagliga skäl, men praxisen rättades sedermera. Ett krävande klientärende lyfte fram frågor bl.a. om relationen mellan barnskydd och vårdnadsutredning, hörande av barnet och sättet att göra utredningen på. Ingå Ingåbornas ärenden var i fjol 19 till antalet. Föregående år var de 23. Ärendena fördelade sig på föjande sätt: utkomststöd 6, vuxensocialarbete 4, äldreomsorg 1, vårdnads-, umgänges- och underhållsärenden 2, hemservice 2, barnskydd 2 och handikappservice 2. Kyrkslätt I Kyrkslätt var ärendenas antal totalt 153. År 2014 var de 164. Ärendenas fördelning enligt uppgiftsområde: utkomststöd 71, vuxensocialarbete 39, äldreomsorg 13, barnskydd 11, vårdnads-, umgänges och underhållsärenden 9, handikappservice 7, dagvård 2 och hemservice 1. Också i fjol kontaktades socialombudsmannen många gånger av utkomststödsklienter, som inte hade lyckats få få en hyresbostad, som var i enlighet med de direktiv grundtrygghetsnämnden fastställt, men som ändå fått bara normhyran beaktad i utkomststödsberäkningen. Besvärligast var det för ensamboende, som var tvungna att bo en dyr tvåa, då det inte fanns någon mindre och förmånligare bostad att tillgå.

6 6 I fråga om vuxensocialarbetet har det fortsatt kommit mycket respons om att det är mycket svårt att få tag i personalen. Man slipper inte in i socialbyråns utrymmen utan tidsbeställning, så man har inte möjlighet att föra fram sin sak personligen, och byrån har inte heller någon gemensam telefontjänst. Socialarbetarna har telefontid en timme om dagen och förmånshandläggarna två gånger i veckan. När det är många som ringer, lyckas man nödvändigtvis inte få svar trots att man försöker. Det går inte att lämna något bud. När en anställd är ledig, är det ingen som sköter hens telefontid. Speciellt för nya klienter och gamla mänskor utan internetförbindelse kan det vara verkligt besvärligt att hitta ett sätt att få fram sitt meddelande. Det har också kommit respons på det, att även om man på utkomststödsblanketten fyller i att man vill träffa en socialarbetare, så är det ingen som reagerar. Ibruktagandet av grundavgiften för servicehuset förorsakade bekymmer för flera inneboende. För en del fann man en lösning i att de konstaterades var berättigade till serviceboende enligt handikappservicelagen. I fråga om ordnandet av serviceboende i enlighet med handikappservicelagen och personlig assistans kan man för Kyrkslätts del konstatera, att det verkar löpa smidigare än i områdets övriga kommuner. Raseborg Från Raseborg kom det 127 ärenden i fjol, ett år tidigare 149. Ärendena enligt uppgiftsområde: utkomststöd 49, vuxensocialarbete 26, handikappservice 15, vårdnads-, umgänges- och underhållsärenden 13, äldreomsorg 9, barnskydd 7, stöd för närståendevård 3, specialomsorg 2, hemservice 2 och missbrukarvård 1. I Raseborg har antalet ärenden under de senaste åren minskat år från år. Minskningen gäller utkomststödet, vuxensocialarbetet och handikappservicen. De raseborgare som i fjol tog kontakt om utkomststödet och vuxensocialarbetet var för det mesta i behov av information och rådgivning. Det frågades bl.a. om rätten till utkomststöd, sättet att räkna det, beslutets riktighet och beslutet var inte alltid riktigt gjort och möjligheten att få hjälp i någon speciell situation. För en del ärenden inom handikappservicen blev behandlingstiden utdragen. De problemsituationer gällande personlig assistans som kom till socialombudsmannens kännedom gällde närmast vikariearrangemangen. Till slut I fjol och också i år har jag mera än tidigare träffat mina klienter personligen. Det har att göra med att klienternas situationer är mera invecklade än tidigare, medan man systematiskt minskat

7 7 servicenätets möjligheter till personlig betjäning och rådgivning. Det har därför för många klienters del varit tvunget att träffa dem personligen, för att kunna ge bra råd med tanke på fortsättningen. Den nya socialvårdslagen förpliktar ändå till sektorsövergripande samarbete, som siktar till en servicehelhet som är i enlighet med klientens bästa. När skötseln av det grundlägande utkomststödet i början av år 2017 överflyttas till Fpa, får socialbyråernas personal förhoppningsvis möjlighet att på allvar utveckla ett mera helhetsinriktat arbetssätt tillsammans med sina klienter. Ekenäs Socialombudsman Birgitta Gran