Klientombudsmannens redogörelse år 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klientombudsmannens redogörelse år 2012"

Transkript

1 Klientombudsmannens redogörelse år 2012 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER KLIENTLAGEN KLIENTLAGEN I KORTHET STATISTIK ÖVER KLIENTÄRENDEN ANTAL ÄRENDEN KONTAKTORSAK Rådgivning och information Missnöje med socialvården i kommunerna Missnöje med övriga KLIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER ÖVRIG VERKSAMHET VÅLD I NÄRA RELATIONER KLIENTÄRENDEN INOM BARNSKYDDET VAD ÄR VÅLD RAMPROGRAM FÖR DET ÅLÄNDSKA JÄMSTÄLLDHETSARBETET BARNS UTSATTHET PERSONLIG ASSISTENS ANTALET ÄRENDEN VEM KAN FÅ PERSONLIG ASSISTENS OLIKA SÄTT ATT ORDNA PERSONLIG ASSISTENS 10 REFERENSER

3 1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER 1.1. Klientlagen Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (FFS 812/2000) trädde i kraft i riket den och på Åland den (blankettlag LL 2003:79). Syftet med klientlagen är att främja klientmedverkan och förtroendefulla klientrelationer, samt klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården Klientlagen i korthet Viktiga punkter från lagen: Klienten har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande. Klienten har rätt att få en utredning om olika åtgärdsalternativ och deras verkningar. Ordnandet av socialvård skall basera sig på ett myndighetsbeslut eller ett skriftligt avtal. En service- och vårdplan skall göras upp i samråd med klienten. När socialvård lämnas skall i första hand klientens önskemål och åsikt beaktas och klientens självbestämmanderätt även i övrigt respekteras. En minderårigs klients önskemål och åsikt skall utredas och beaktas på det sätt som klientens ålder och utvecklingsnivå förutsätter. De uppgifter som socialvården behöver skall i första hand ges av klienten själv. Klienten eller den lagliga företrädaren är skyldig att lämna dessa uppgifter. En klient som är missnöjd med den socialvård eller det bemötande han/hon fått kan framställa en anmärkning till den sociala myndigheten. Målet bör vara att klienten betjänas i enlighet med de utgångspunkter klienten själv för fram, inte utifrån behov som hjälparen eller organisationen dikterar. Enligt lagen är klientombudsmannens uppgifter att: ge klienter råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen bistå klienten i frågor som rör anmärkning informera om klientens rättigheter också i övrigt arbeta för att främja klientens rättigheter och för att de skall bli tillgodosedda, samt följa med hur klienternas rättigheter och ställning utvecklas i landskapet Åland och årligen till landskapsregeringen avge en redogörelse för detta. 2. STATISTIK ÖVER KLIENTÄRENDEN 2.1. Antal ärenden Under året har 56 ärenden inkommit. Av dessa har 14 ärenden berört barn/minderåriga. 3

4 Antal kvinnor och män som kontaktat under åren : Kvinnor Män Kontaktorsak Rådgivning och information Information och rådgivning om klientlagen och/eller sociala förmåner har 13 personer fått, de flesta av dem har varit klienter, men några har varit personal Missnöje med socialvården i kommunerna Totalt har 38 ärenden gällt missnöje med socialvården. Några klienter har kontaktat ombudsmannen flera gånger, men med olika ärenden. Någon klient har även haft flera kontaktorsaker t ex utkomststöd och handikappservice. Ombudsmannen utreder inte om det finns fog för missnöjet. En klient som är missnöjd med socialvården och som önskar en utredning, kan anföra ett klagomål till Ålands landskapsregering, blanketter finns inte utan man får skriva en fritt formulerad skrivelse. Man kan också klaga till justitieombudsmannen eller justitiekanslern, närmare information hur man skriver ett klagomål finns på respektive myndighets hemsida. Att anföra ett klagomål är avgiftsfritt. 4

5 Klienterna i Mariehamn har varit missnöjda med: Barndagvård Barnskydd Bemötande Handikappservice Hemvård Journalhantering Missbrukarvård Partiskhet Sekretess Utkomststöd Vårdnad/umgänge Äldreomsorg Övrigt Totalt har 14 ärenden gällt missnöje med socialvården i Mariehamn. Barnskyddet har fått kritik för att man inte hållit tystnadsplikten, lång behandlingstid, journalhantering, samt partiskhet och bemötande. Vad gäller handikappservice har klienterna varit missnöjda med närståendevård och personlig assistens. Utkomststödsärendena har gällt avslag på ansökan om utkomststöd. Ärendena gällande äldreomsorgen har gällt brister i omvårdnaden vid Trobergshemmet. Klienterna på landsbygden har varit missnöjda med: Barndagvård Barnskydd Bemötande Handikappservice Hemvård Journalhantering Partiskhet Sekretess Utkomststöd Vårdnad/umgänge Äldreomsorg Övrigt Totalt har 24 ärenden gällt missnöje med socialvården på landsbygden. 5

6 Ett ärende gällande barndagvård, har föräldern haft önskemål om plats på ett specifikt dagis och det andra ärendet har gällt avgiften samt sekretess. Ärendena gällande barnskyddet har gällt sekretess, stödfamilj, rutiner. Ärenden gällande missnöje med handikappservice har gällt bl.a. självbestämmanderätt, sysselsättning, närståendevård, bemötande, kostnader kring personlig assistans och samt anskaffning av handikappanpassad bil. Missnöjet med utkomststödet har gällt avslag på ansökan och lång behandlingstid. Vad gäller äldreomsorg har det varit fråga om brister i omvårdnaden, inte fått plats på äldreboende, självbestämmanderätt, samt missnöje med hemserviceavgift Missnöje med övriga Totalt sju klienter har varit missnöjda med övriga myndigheter. Fyra har varit missnöjda med Ålands omsorgsförbund k.f., två av dem har varit missnöjda med serviceavgiften, en med bristande dokumentering och en med omvårdnaden. Tre ärenden har gällt missnöje med De Gamlas Hem, en av dem har varit missnöjd med rutinerna och två ärenden har gällt missnöje med omvårdnad. 3. KLIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER Till ombudsmannens främsta arbetsuppgifter hör rådgivning och hänvisa klienten till rätt myndighet. Med klientens samtycke tar ombudsmannen även kontakt med en myndighet för att reda ut ett ärende. Antal åtgärder: Ansökan om ekonomiska bidrag 3 Ansökan om socialvårdsförmån 4 Bistår vid klagomål 2 Kontaktat socialvården 31 Kontaktat övriga myndigheter 16 Utredningsmöte med klient/personal 3 4. ÖVRIG VERKSAMHET Ombudsmannen har informerat om sin verksamhet, samt klientlagen för socialnämnder, föreningar och skolor. Ombudsmannen är även sekreterare i Förtroenderådet, som bl.a. verkar för att klienternas och patienternas rättigheter och intressen tas till vara. 6

7 5. VÅLD I NÄRA RELATIONER 5.1. Klientärenden inom barnskyddet I tre ärenden som gäller barnskyddet har det förekommit våld i nära relationer. Ärendena har gällt män som utövat våld mot kvinnor. I två av ärendena har kvinnorna känt att personalen vid socialkansliet inte har tagit deras oro på allvar och inte heller kunnat sätta sig in i deras och barnens situation. Ålands Förvaltningsdomstol har handlagt ett ärende gällande barnskydd. Vilka krav ska man ställa på en pappa som misshandlat för att han ska få träffa sina barn? Hur ska umgänget se ut för att barnet ska ha glädje av det? Hur fungerar riskbedömning och säkerhet? Landskapsregeringens ansvarsgrupp för kvinnofrid arbetar kontinuerligt med våld i nära relationer. Under år 2010 gjordes via socialvårdsavdelningen en förfrågan till alla åländska kommuner i syfte att kartlägga pågående kvinnofridsarbete i kommunerna. Alla kommuner svarade inte. Resultatet av kartläggningen oroade ansvarsgruppens medlemmar och ett brev gick ut till kommundirektörerna/stadsdirektören att i egenskap av kommunernas högsta tjänstemän ta tag i och påtala problematiken samt vidta adekvata åtgärder i frågor som faller inom ramen för sociala sektorns kvinnofridsarbetet Vad är våld Per Isdals definition av våld: Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Han delar in våldet i fem undergrupper: fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld (t.ex. slå sönder saker) psykiskt våld (t.ex. degraderande och förödmjukande beteende, kontroll, utagerande svartsjuka, isolering) latent våld (kan innebära outtalade hot om upprepat våld, genom att våldsutövaren ger uttryck för stark ilska och aggressivitet) Ramprogram för det åländska jämställdhetsarbetet I landskapsregeringens mål jämte Ramprogram för jämställdhetsarbetet på Åland står följande: 7

8 Våld mot kvinnor och barn är ett av de grövsta brotten mot grundläggande mänskliga rättigheter och jämställdhet, tillika som det är en hälso- och kriminalpolitisk fråga. Men att vi idag erkänner och synliggör våld mot kvinnor och deras barn betyder att det åländska samhället tar det könsrelaterade våldet på allvar både som ett samhällsproblem och ett individuellt problem. Hemmet är fortfarande den farligaste platsen för en kvinna på Åland. Våld, fysiskt, psykiskt och sexuellt utgör ett allvarligt hot mot kvinnors hälsa och välbefinnande. Barn som upplever våld är ingen enhetlig grupp, de är flickor och pojkar och har olika livssituation och behöver därför olika typer av stöd och hjälp. Forskning visar att 30 till 75 procent av barn som växer upp i våldsamma relationer har själva blivit slagna. Den stora spridningen beror på att studierna använt olika urval, metoder och definitioner av våld. I majoriteten av fallen är det papporna som slår, även om också mammor utsätter sina barn för våld Barns utsatthet Rädda Barnen uppskattar att vart tionde barn i Sverige är med om att deras mamma misshandlas. I förordet till Barn som bevittnat våld tar man upp, att barn som blivit vittne till våld kan fara lika illa som de som blir utsatta för våldet. Trots det finns det barn och ungdomar som inte får den hjälp och stöd som de behöver. Barnen skyddar ofta sina föräldrar på bekostnad av sin egen hälsa. Ofta är de inte heller medvetna om sambandet mellan förhållandena i familjen. Barnen är inte ofta heller medvetna om sambandet mellan förhållandena i familjen och deras eget beteende eller den egna ohälsan. I Sverige har man gjort en nationell utvärdering angående stöd till barn som bevittnat våld mot mamma. Man har kommit fram till följande slutsatser och rekommendationer: Barn som bevittnat våld mot mamma har i betydligt högre utsträckning än barn i allmänhet olika symtom på psykisk ohälsa. De utgör därmed en riskgrupp som behöver uppmärksammas och många har behov av stöd och behandling. Därför behöver samhället arbeta såväl preventivt som stödjande och behandlande för att lindra kortsiktiga och förhindra långsiktiga konsekvenser av våldet. Baserat på undersökningens resultat rekommenderar vi följande: Barn som bevittnat våld mot mamma och utvecklat en egen problematik har nytta av insatser som riktas direkt till dem. De bör därför erbjudas sådana insatser. Insatserna bör utformas mot bakgrund av bästa aktuella kunskap på området och ha tillräcklig omfattning för att barnet ska förbättras. Verksamheter inriktade på att ge stöd till barn som bevittnat våld mot sin mamma, och till deras mammor, är uppskattade och bidrar på ett positivt sätt till barnens psykiska hälsa. Kunskapen om olika metoders värde är dock fortfarande bristfällig, 8

9 och det finns därför anledning att stödja fortsatt metodutveckling i verksamheterna liksom fortsatt utvärdering av dem. Tillgången till effektiva behandlingsmetoder för barn som traumatiserats av att uppleva våld mot sin mamma, och därmed utvecklat en egen problematik, måste förbättras inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns annars risk för att verksamheter med inriktning på barn som bevittnat våld mot mamma kommer att användas som ersättning för barnpsykiatrisk vård trots att de ofta saknar de resurser och den kompetens som detta förutsätter. Socialtjänsten, och barn- och ungdomspsykiatrin, måste utforma sitt arbetssätt så att föräldrar och barn ges möjlighet att berätta om förekomst av våld i familjen, genom att man vid åtminstone något tillfälle talar enskilt såväl med vardera föräldern som med barnen. Strukturerade riskbedömningar av barnets och mammans situation saknas ofta trots att regelbundet umgänge upprätthålls med en pappa som utsatt mamma, och ibland även barnet, för våld. Dessutom finns det i dessa fall ofta risk för att pappan har allvarliga alkoholproblem. Det är därmed svårt att bedöma vilka risker barnet utsätts för och om barnens rätt till skydd är tillgodosett. Metoder för strukturerade risk- /skyddsbedömningar för barn som har bevittnat våld i familjen behöver utvecklas och spridas till dem som arbetar i socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Barns rätt till nödvändig behandling måste stärkas, så att inte barnens svårigheter lämnas obehandlade på grund av föräldrars oenighet. De föreslagna förändringarna rörande socialtjänstens ansvar avsedda att underlätta för barn att få behandling inom t.ex. BUP, även om en vårdnadshavare motsätter sig detta, behöver följas noga med avseende på hur de fungerar i praktiken. Barn har rätt till skydd från våld. Om inte våldet mot mamma upphör kan inte barnen tillgodogöra sig andra insatser och deras hälsa äventyras. Åtgärder som bidrar till att våldet upphör behöver prioriteras. 6. Personlig assistens 6.1. Antalet ärenden Det har varit tre klienter som varit missnöjda i frågor som berör den personliga assistansen. Ålands Förvaltningsdomstol har handlagt fyra ärenden. Två av dem avslogs och i två ärenden upphävde förvaltningsdomstolen socialnämndens beslut och återförvisade ärendet tillbaka till socialnämnden Vem kan få personlig assistens Enligt handikappservicelagen avses med personlig assistans den nödvändiga hjälp som en gravt handikappad har behov av hemma eller utanför hemmet 1) i de dagliga sysslorna, 2) i arbete och studier, 3) i fritidsaktiviteter, 4) i samhällelig verksamhet, samt 5) i upprätthållande av sociala kontakter. 9

10 Syftet med personlig assistans är att den ska hjälpa en gravt handikappad att göra sina egna val när det gäller ovanstående funktioner. För att personlig assistans ska ordnas förutsätts att den gravt handikappade har resurser att definiera assistansens innehåll och sättet att ordna den. Man anses som gravt handikappad om man har ett långvarigt eller framskridande handikapp eller en sådan sjukdom att man nödvändigt behöver en annan persons hjälp och upprepade gånger per dag. Man har inte uteslutit någon grupp från att få personlig assistans på grund av funktionshindrets eller sjukdomens art, diagnosen eller åldern. I RP 166/2008 nämns några sjukdomar: Multipel skleros, vissa muskelsjukdomar och ALS är sjukdomar som framskrider och som kraftigt kan påverka en persons funktionsförmåga. Vid vissa medfödda ovanliga sjukdomar samt vid postpolio-syndrom kan hjälpbehovet öka när sjukdomen framskrider. Vid svårbehandlade epilepsier och vissa neurologiska sjukdomar kan hjälpbehovet vara mycket stort. Man lyfter även fram personer med synskada, som klarar sig själva i bekanta miljöer, men som i vissa funktioner när de är utanför hemmet nödvändigt behöver hjälp av någon annan. Också när det gäller t.ex. neurologiska skador och utvecklingsskador kan gestalningsproblem förekomma i en obekant omgivning. Man kan inte få personlig assistens om sjukdomen eller funktionshindret beror på normalt åldrande. I fråga om alla långtidssjuka eller funktionshindrade personer, oavsett funktionsnedsättning eller sjukdom, skall man bedöma rätten till personlig assistans utgående från varje persons individuella situation. Personlig assistans i de dagliga sysslorna, arbete och studier ska ordnas i den utsträckning det är nödvändigt för den gravt handikappade. För fritiden ska personlig assistans ordnas minst 30 timmar per månad, om inte ett lägre timantal räcker för att tillförsäkra den gravt handikappade nödvändig hjälp. Personlig assistens är en subjektiv rättighet som en person med grav funktionsnedsättning har Olika sätt att ordna personlig assistens Det finns tre olika sätt att ordna den personliga assistensen: 1. Arbetsgivarmodellen Kommunen ersätter klienten för de kostnader, inklusive de avgifter och ersättningar som en arbetsgivare ska betala enligt lag. 2. Servicesedel Klienten får en servicesedel till ett skäligt värde, med vilken klienten själv kan ordna sin assistens. 10

11 3. Egna tjänster eller köptjänster Kommunen ordnar själv assistensservicen genom att köpa tjänsten från en offentlig eller privat serviceproducent. Kommunen ordnar servicen själv. Kommunen kan också ingå avtal om servicen med en annan kommun eller andra kommuner. När det bestäms på vilket av dessa tre sätt den personliga assistensen skall ordnas, skall man beakta klientens egna åsikter och önskemål. Kommunen är inte skyldig att ordna servicen enligt alla tre alternativ. Det skulle dock vara bra om det finns fler än ett alternativ. REFERENSER Lagstiftning: Lag om klientens ställning och rättigheter (FFS 812/2000). Landskapslag (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. Lag om service och stöd på grund av handikapp (FFS 380/1987. RP 166/2008. Böcker: Isedal Per (2001). Meningen med våld. Stockholm: Gothia. Handböcker: Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2003:3. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Hemsidor: Justitiekanslerns hemsida. Justitieombudsmannens hemsida. Social och hälsovårdsministeriet. Socialporten. Rapporter: Socialstyrelsen (2005). När mamma blir slagen. Att hjälpa barn som levt med våld i familjen. Stockholm. Socialstyrelsen (2011). Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma. Resultat från en nationell utvärdering. Göteborg: Göteborgs universitet. Övrigt: Ålands landskapsregering (2012). Ramprogram för det åländska jämställdhetsarbetet

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER...

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV :) VAD ÄR PERSONLIG ASSISTANS? Personlig assistans ordnas för personer med grav funktionsnedsättning som på grund av ett långvarigt handikapp

Läs mer

till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg

till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg 1 Socialombudsmannens redogörelse för år 2013 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg Socialombudsmannens arbete grundar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter (812/2000).

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2008

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2008 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2008 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTLAGEN... 3 2. STATISTIK

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

INFO. Ändringarna i handikappservicelagen. Sanna Ahola Juha-Pekka Konttinen Assistentti.info 2011. assistentti

INFO. Ändringarna i handikappservicelagen. Sanna Ahola Juha-Pekka Konttinen Assistentti.info 2011. assistentti assistentti INFO Ändringarna i handikappservicelagen Rätten till personlig assistans säkerställs Sanna Ahola Juha-Pekka Konttinen Assistentti.info 2011 INFO serien nr 11 Originalets titel: Uudistuva vammaispalvelulaki

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård Stöd för närståendevård Antagen av kommunstyrelsen den 9 mars 2015 32. VAD INNEFATTAR STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD? Med närståendevård avses vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person som

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

ANSÖKAN OM ERSÄTTNING FÖR PERSONLIG ASSISTANS

ANSÖKAN OM ERSÄTTNING FÖR PERSONLIG ASSISTANS Socialförvaltningen Handikappservice 1/5 ANSÖKAN OM ERSÄTTNING FÖR PERSONLIG ASSISTANS A. SÖKANDENS GRUNDUPPGIFTER Släktnamn och förnamn Personbeteckning Yrke Adress Telefon hem Mobiltelefon Postnummer

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR - om personlig assistans för funktionshindrade

FRÅGOR OCH SVAR - om personlig assistans för funktionshindrade FRÅGOR OCH SVAR - om personlig assistans för funktionshindrade En sammanställning av vanligt förekommande frågor inom området personlig assistans. Arbetsgruppen för kommunalt samarbete kring personlig

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar. AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2011

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2011 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2011 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Ansökan om att bli godkänd som handikappservicens servicesedelproducent för personlig assistans, samt kriterierna för godkännande

Ansökan om att bli godkänd som handikappservicens servicesedelproducent för personlig assistans, samt kriterierna för godkännande 1 (5) Med denna ansökan kan en serviceproducent ansöka om att bli godkänd av Borgå stads handikappservice som servicesedelproducent för personlig assistans. Enligt 8 i handikappservicelagen ska kommunen

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

PROTOKOLLSIDA. Organ nr Sida Gemensam socialnämnd 2/2015. Göte Winè Susann Peltonen ordförande sekreterare

PROTOKOLLSIDA. Organ nr Sida Gemensam socialnämnd 2/2015. Göte Winè Susann Peltonen ordförande sekreterare SUNDS KOMMUN PROTOKOLLSIDA nr Sida Gemensam socialnämnd 2/2015 Sammanträdestid Sammanträdeslokal Närvarande Torsdagen den 19 mars 2015 kl.18.30-20.15 Kommunkansliet i Sund Göte Winé, ordförande Ann Carlsson

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 .1.2015 PROTOKOLL Nummer 6 22.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Närvarande Frånvarande Justerat CG - RN - VT - CA - WV FK

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Tjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014

Tjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014 Tjänster inom funktionshinderområdet Reumaförbundet 10.11.2014 Innehåll Varför behöver jag en serviceplan? Vilken service kan jag få enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen? Vad händer just nu

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

ECKERÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN

ECKERÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN SAMMANTRÄDESKALLELSE Sammanträdestid Måndagen den kl. 19:00 Sammanträdesplats Kommunkansli SN 106 SN 107 SN 108 F Ö R E D R A G N I N G S L I S T A Kallelse och beslutförhet SN 109 Budget 2015 SN 110 SN

Läs mer

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Juridiskt ombud Johanna Lindholm inledde kvällen med att berätta lite allmänt om hur den grundläggande socialvården och handikappservicen

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2015 Nr 28 Nr 28 LANDSKAPSFÖRORDNING om rådgivning för gravida och barn, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga Utfärdad i Mariehamn

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst

2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst Barn i familjer med våld Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Utomhus av obekant 15% Inomhus av obekant 10% Nationell konferens Barn som Anhöriga Uppsala 14-15 oktober 2013 Ulf Axberg

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Inledning Enligt barnomsorgslag för landskapet Åland 15 har varje daghem och gruppfamiljedaghem skyldighet att ha en arbetsplan som beskriver

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer