Klientombudsmannens redogörelse år 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klientombudsmannens redogörelse år 2012"

Transkript

1 Klientombudsmannens redogörelse år 2012 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER KLIENTLAGEN KLIENTLAGEN I KORTHET STATISTIK ÖVER KLIENTÄRENDEN ANTAL ÄRENDEN KONTAKTORSAK Rådgivning och information Missnöje med socialvården i kommunerna Missnöje med övriga KLIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER ÖVRIG VERKSAMHET VÅLD I NÄRA RELATIONER KLIENTÄRENDEN INOM BARNSKYDDET VAD ÄR VÅLD RAMPROGRAM FÖR DET ÅLÄNDSKA JÄMSTÄLLDHETSARBETET BARNS UTSATTHET PERSONLIG ASSISTENS ANTALET ÄRENDEN VEM KAN FÅ PERSONLIG ASSISTENS OLIKA SÄTT ATT ORDNA PERSONLIG ASSISTENS 10 REFERENSER

3 1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER 1.1. Klientlagen Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (FFS 812/2000) trädde i kraft i riket den och på Åland den (blankettlag LL 2003:79). Syftet med klientlagen är att främja klientmedverkan och förtroendefulla klientrelationer, samt klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården Klientlagen i korthet Viktiga punkter från lagen: Klienten har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande. Klienten har rätt att få en utredning om olika åtgärdsalternativ och deras verkningar. Ordnandet av socialvård skall basera sig på ett myndighetsbeslut eller ett skriftligt avtal. En service- och vårdplan skall göras upp i samråd med klienten. När socialvård lämnas skall i första hand klientens önskemål och åsikt beaktas och klientens självbestämmanderätt även i övrigt respekteras. En minderårigs klients önskemål och åsikt skall utredas och beaktas på det sätt som klientens ålder och utvecklingsnivå förutsätter. De uppgifter som socialvården behöver skall i första hand ges av klienten själv. Klienten eller den lagliga företrädaren är skyldig att lämna dessa uppgifter. En klient som är missnöjd med den socialvård eller det bemötande han/hon fått kan framställa en anmärkning till den sociala myndigheten. Målet bör vara att klienten betjänas i enlighet med de utgångspunkter klienten själv för fram, inte utifrån behov som hjälparen eller organisationen dikterar. Enligt lagen är klientombudsmannens uppgifter att: ge klienter råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen bistå klienten i frågor som rör anmärkning informera om klientens rättigheter också i övrigt arbeta för att främja klientens rättigheter och för att de skall bli tillgodosedda, samt följa med hur klienternas rättigheter och ställning utvecklas i landskapet Åland och årligen till landskapsregeringen avge en redogörelse för detta. 2. STATISTIK ÖVER KLIENTÄRENDEN 2.1. Antal ärenden Under året har 56 ärenden inkommit. Av dessa har 14 ärenden berört barn/minderåriga. 3

4 Antal kvinnor och män som kontaktat under åren : Kvinnor Män Kontaktorsak Rådgivning och information Information och rådgivning om klientlagen och/eller sociala förmåner har 13 personer fått, de flesta av dem har varit klienter, men några har varit personal Missnöje med socialvården i kommunerna Totalt har 38 ärenden gällt missnöje med socialvården. Några klienter har kontaktat ombudsmannen flera gånger, men med olika ärenden. Någon klient har även haft flera kontaktorsaker t ex utkomststöd och handikappservice. Ombudsmannen utreder inte om det finns fog för missnöjet. En klient som är missnöjd med socialvården och som önskar en utredning, kan anföra ett klagomål till Ålands landskapsregering, blanketter finns inte utan man får skriva en fritt formulerad skrivelse. Man kan också klaga till justitieombudsmannen eller justitiekanslern, närmare information hur man skriver ett klagomål finns på respektive myndighets hemsida. Att anföra ett klagomål är avgiftsfritt. 4

5 Klienterna i Mariehamn har varit missnöjda med: Barndagvård Barnskydd Bemötande Handikappservice Hemvård Journalhantering Missbrukarvård Partiskhet Sekretess Utkomststöd Vårdnad/umgänge Äldreomsorg Övrigt Totalt har 14 ärenden gällt missnöje med socialvården i Mariehamn. Barnskyddet har fått kritik för att man inte hållit tystnadsplikten, lång behandlingstid, journalhantering, samt partiskhet och bemötande. Vad gäller handikappservice har klienterna varit missnöjda med närståendevård och personlig assistens. Utkomststödsärendena har gällt avslag på ansökan om utkomststöd. Ärendena gällande äldreomsorgen har gällt brister i omvårdnaden vid Trobergshemmet. Klienterna på landsbygden har varit missnöjda med: Barndagvård Barnskydd Bemötande Handikappservice Hemvård Journalhantering Partiskhet Sekretess Utkomststöd Vårdnad/umgänge Äldreomsorg Övrigt Totalt har 24 ärenden gällt missnöje med socialvården på landsbygden. 5

6 Ett ärende gällande barndagvård, har föräldern haft önskemål om plats på ett specifikt dagis och det andra ärendet har gällt avgiften samt sekretess. Ärendena gällande barnskyddet har gällt sekretess, stödfamilj, rutiner. Ärenden gällande missnöje med handikappservice har gällt bl.a. självbestämmanderätt, sysselsättning, närståendevård, bemötande, kostnader kring personlig assistans och samt anskaffning av handikappanpassad bil. Missnöjet med utkomststödet har gällt avslag på ansökan och lång behandlingstid. Vad gäller äldreomsorg har det varit fråga om brister i omvårdnaden, inte fått plats på äldreboende, självbestämmanderätt, samt missnöje med hemserviceavgift Missnöje med övriga Totalt sju klienter har varit missnöjda med övriga myndigheter. Fyra har varit missnöjda med Ålands omsorgsförbund k.f., två av dem har varit missnöjda med serviceavgiften, en med bristande dokumentering och en med omvårdnaden. Tre ärenden har gällt missnöje med De Gamlas Hem, en av dem har varit missnöjd med rutinerna och två ärenden har gällt missnöje med omvårdnad. 3. KLIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER Till ombudsmannens främsta arbetsuppgifter hör rådgivning och hänvisa klienten till rätt myndighet. Med klientens samtycke tar ombudsmannen även kontakt med en myndighet för att reda ut ett ärende. Antal åtgärder: Ansökan om ekonomiska bidrag 3 Ansökan om socialvårdsförmån 4 Bistår vid klagomål 2 Kontaktat socialvården 31 Kontaktat övriga myndigheter 16 Utredningsmöte med klient/personal 3 4. ÖVRIG VERKSAMHET Ombudsmannen har informerat om sin verksamhet, samt klientlagen för socialnämnder, föreningar och skolor. Ombudsmannen är även sekreterare i Förtroenderådet, som bl.a. verkar för att klienternas och patienternas rättigheter och intressen tas till vara. 6

7 5. VÅLD I NÄRA RELATIONER 5.1. Klientärenden inom barnskyddet I tre ärenden som gäller barnskyddet har det förekommit våld i nära relationer. Ärendena har gällt män som utövat våld mot kvinnor. I två av ärendena har kvinnorna känt att personalen vid socialkansliet inte har tagit deras oro på allvar och inte heller kunnat sätta sig in i deras och barnens situation. Ålands Förvaltningsdomstol har handlagt ett ärende gällande barnskydd. Vilka krav ska man ställa på en pappa som misshandlat för att han ska få träffa sina barn? Hur ska umgänget se ut för att barnet ska ha glädje av det? Hur fungerar riskbedömning och säkerhet? Landskapsregeringens ansvarsgrupp för kvinnofrid arbetar kontinuerligt med våld i nära relationer. Under år 2010 gjordes via socialvårdsavdelningen en förfrågan till alla åländska kommuner i syfte att kartlägga pågående kvinnofridsarbete i kommunerna. Alla kommuner svarade inte. Resultatet av kartläggningen oroade ansvarsgruppens medlemmar och ett brev gick ut till kommundirektörerna/stadsdirektören att i egenskap av kommunernas högsta tjänstemän ta tag i och påtala problematiken samt vidta adekvata åtgärder i frågor som faller inom ramen för sociala sektorns kvinnofridsarbetet Vad är våld Per Isdals definition av våld: Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Han delar in våldet i fem undergrupper: fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld (t.ex. slå sönder saker) psykiskt våld (t.ex. degraderande och förödmjukande beteende, kontroll, utagerande svartsjuka, isolering) latent våld (kan innebära outtalade hot om upprepat våld, genom att våldsutövaren ger uttryck för stark ilska och aggressivitet) Ramprogram för det åländska jämställdhetsarbetet I landskapsregeringens mål jämte Ramprogram för jämställdhetsarbetet på Åland står följande: 7

8 Våld mot kvinnor och barn är ett av de grövsta brotten mot grundläggande mänskliga rättigheter och jämställdhet, tillika som det är en hälso- och kriminalpolitisk fråga. Men att vi idag erkänner och synliggör våld mot kvinnor och deras barn betyder att det åländska samhället tar det könsrelaterade våldet på allvar både som ett samhällsproblem och ett individuellt problem. Hemmet är fortfarande den farligaste platsen för en kvinna på Åland. Våld, fysiskt, psykiskt och sexuellt utgör ett allvarligt hot mot kvinnors hälsa och välbefinnande. Barn som upplever våld är ingen enhetlig grupp, de är flickor och pojkar och har olika livssituation och behöver därför olika typer av stöd och hjälp. Forskning visar att 30 till 75 procent av barn som växer upp i våldsamma relationer har själva blivit slagna. Den stora spridningen beror på att studierna använt olika urval, metoder och definitioner av våld. I majoriteten av fallen är det papporna som slår, även om också mammor utsätter sina barn för våld Barns utsatthet Rädda Barnen uppskattar att vart tionde barn i Sverige är med om att deras mamma misshandlas. I förordet till Barn som bevittnat våld tar man upp, att barn som blivit vittne till våld kan fara lika illa som de som blir utsatta för våldet. Trots det finns det barn och ungdomar som inte får den hjälp och stöd som de behöver. Barnen skyddar ofta sina föräldrar på bekostnad av sin egen hälsa. Ofta är de inte heller medvetna om sambandet mellan förhållandena i familjen. Barnen är inte ofta heller medvetna om sambandet mellan förhållandena i familjen och deras eget beteende eller den egna ohälsan. I Sverige har man gjort en nationell utvärdering angående stöd till barn som bevittnat våld mot mamma. Man har kommit fram till följande slutsatser och rekommendationer: Barn som bevittnat våld mot mamma har i betydligt högre utsträckning än barn i allmänhet olika symtom på psykisk ohälsa. De utgör därmed en riskgrupp som behöver uppmärksammas och många har behov av stöd och behandling. Därför behöver samhället arbeta såväl preventivt som stödjande och behandlande för att lindra kortsiktiga och förhindra långsiktiga konsekvenser av våldet. Baserat på undersökningens resultat rekommenderar vi följande: Barn som bevittnat våld mot mamma och utvecklat en egen problematik har nytta av insatser som riktas direkt till dem. De bör därför erbjudas sådana insatser. Insatserna bör utformas mot bakgrund av bästa aktuella kunskap på området och ha tillräcklig omfattning för att barnet ska förbättras. Verksamheter inriktade på att ge stöd till barn som bevittnat våld mot sin mamma, och till deras mammor, är uppskattade och bidrar på ett positivt sätt till barnens psykiska hälsa. Kunskapen om olika metoders värde är dock fortfarande bristfällig, 8

9 och det finns därför anledning att stödja fortsatt metodutveckling i verksamheterna liksom fortsatt utvärdering av dem. Tillgången till effektiva behandlingsmetoder för barn som traumatiserats av att uppleva våld mot sin mamma, och därmed utvecklat en egen problematik, måste förbättras inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns annars risk för att verksamheter med inriktning på barn som bevittnat våld mot mamma kommer att användas som ersättning för barnpsykiatrisk vård trots att de ofta saknar de resurser och den kompetens som detta förutsätter. Socialtjänsten, och barn- och ungdomspsykiatrin, måste utforma sitt arbetssätt så att föräldrar och barn ges möjlighet att berätta om förekomst av våld i familjen, genom att man vid åtminstone något tillfälle talar enskilt såväl med vardera föräldern som med barnen. Strukturerade riskbedömningar av barnets och mammans situation saknas ofta trots att regelbundet umgänge upprätthålls med en pappa som utsatt mamma, och ibland även barnet, för våld. Dessutom finns det i dessa fall ofta risk för att pappan har allvarliga alkoholproblem. Det är därmed svårt att bedöma vilka risker barnet utsätts för och om barnens rätt till skydd är tillgodosett. Metoder för strukturerade risk- /skyddsbedömningar för barn som har bevittnat våld i familjen behöver utvecklas och spridas till dem som arbetar i socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Barns rätt till nödvändig behandling måste stärkas, så att inte barnens svårigheter lämnas obehandlade på grund av föräldrars oenighet. De föreslagna förändringarna rörande socialtjänstens ansvar avsedda att underlätta för barn att få behandling inom t.ex. BUP, även om en vårdnadshavare motsätter sig detta, behöver följas noga med avseende på hur de fungerar i praktiken. Barn har rätt till skydd från våld. Om inte våldet mot mamma upphör kan inte barnen tillgodogöra sig andra insatser och deras hälsa äventyras. Åtgärder som bidrar till att våldet upphör behöver prioriteras. 6. Personlig assistens 6.1. Antalet ärenden Det har varit tre klienter som varit missnöjda i frågor som berör den personliga assistansen. Ålands Förvaltningsdomstol har handlagt fyra ärenden. Två av dem avslogs och i två ärenden upphävde förvaltningsdomstolen socialnämndens beslut och återförvisade ärendet tillbaka till socialnämnden Vem kan få personlig assistens Enligt handikappservicelagen avses med personlig assistans den nödvändiga hjälp som en gravt handikappad har behov av hemma eller utanför hemmet 1) i de dagliga sysslorna, 2) i arbete och studier, 3) i fritidsaktiviteter, 4) i samhällelig verksamhet, samt 5) i upprätthållande av sociala kontakter. 9

10 Syftet med personlig assistans är att den ska hjälpa en gravt handikappad att göra sina egna val när det gäller ovanstående funktioner. För att personlig assistans ska ordnas förutsätts att den gravt handikappade har resurser att definiera assistansens innehåll och sättet att ordna den. Man anses som gravt handikappad om man har ett långvarigt eller framskridande handikapp eller en sådan sjukdom att man nödvändigt behöver en annan persons hjälp och upprepade gånger per dag. Man har inte uteslutit någon grupp från att få personlig assistans på grund av funktionshindrets eller sjukdomens art, diagnosen eller åldern. I RP 166/2008 nämns några sjukdomar: Multipel skleros, vissa muskelsjukdomar och ALS är sjukdomar som framskrider och som kraftigt kan påverka en persons funktionsförmåga. Vid vissa medfödda ovanliga sjukdomar samt vid postpolio-syndrom kan hjälpbehovet öka när sjukdomen framskrider. Vid svårbehandlade epilepsier och vissa neurologiska sjukdomar kan hjälpbehovet vara mycket stort. Man lyfter även fram personer med synskada, som klarar sig själva i bekanta miljöer, men som i vissa funktioner när de är utanför hemmet nödvändigt behöver hjälp av någon annan. Också när det gäller t.ex. neurologiska skador och utvecklingsskador kan gestalningsproblem förekomma i en obekant omgivning. Man kan inte få personlig assistens om sjukdomen eller funktionshindret beror på normalt åldrande. I fråga om alla långtidssjuka eller funktionshindrade personer, oavsett funktionsnedsättning eller sjukdom, skall man bedöma rätten till personlig assistans utgående från varje persons individuella situation. Personlig assistans i de dagliga sysslorna, arbete och studier ska ordnas i den utsträckning det är nödvändigt för den gravt handikappade. För fritiden ska personlig assistans ordnas minst 30 timmar per månad, om inte ett lägre timantal räcker för att tillförsäkra den gravt handikappade nödvändig hjälp. Personlig assistens är en subjektiv rättighet som en person med grav funktionsnedsättning har Olika sätt att ordna personlig assistens Det finns tre olika sätt att ordna den personliga assistensen: 1. Arbetsgivarmodellen Kommunen ersätter klienten för de kostnader, inklusive de avgifter och ersättningar som en arbetsgivare ska betala enligt lag. 2. Servicesedel Klienten får en servicesedel till ett skäligt värde, med vilken klienten själv kan ordna sin assistens. 10

11 3. Egna tjänster eller köptjänster Kommunen ordnar själv assistensservicen genom att köpa tjänsten från en offentlig eller privat serviceproducent. Kommunen ordnar servicen själv. Kommunen kan också ingå avtal om servicen med en annan kommun eller andra kommuner. När det bestäms på vilket av dessa tre sätt den personliga assistensen skall ordnas, skall man beakta klientens egna åsikter och önskemål. Kommunen är inte skyldig att ordna servicen enligt alla tre alternativ. Det skulle dock vara bra om det finns fler än ett alternativ. REFERENSER Lagstiftning: Lag om klientens ställning och rättigheter (FFS 812/2000). Landskapslag (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. Lag om service och stöd på grund av handikapp (FFS 380/1987. RP 166/2008. Böcker: Isedal Per (2001). Meningen med våld. Stockholm: Gothia. Handböcker: Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2003:3. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Hemsidor: Justitiekanslerns hemsida. Justitieombudsmannens hemsida. Social och hälsovårdsministeriet. Socialporten. Rapporter: Socialstyrelsen (2005). När mamma blir slagen. Att hjälpa barn som levt med våld i familjen. Stockholm. Socialstyrelsen (2011). Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma. Resultat från en nationell utvärdering. Göteborg: Göteborgs universitet. Övrigt: Ålands landskapsregering (2012). Ramprogram för det åländska jämställdhetsarbetet

Klientombudsmannens redogörelse år 2011

Klientombudsmannens redogörelse år 2011 Klientombudsmannens redogörelse år 2011 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER...

Läs mer

Klientombudsmannens redogörelse år 2008

Klientombudsmannens redogörelse år 2008 Klientombudsmannens redogörelse år 2008 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. KLIENTLAGEN... 3 2. STATISTIK ÖVER KLIENTÄRENDEN...

Läs mer

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Klientens ställning och

Klientens ställning och Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller

Läs mer

Socialombudsmannens utredning 2014

Socialombudsmannens utredning 2014 Sivu 1/13 Socialombudsmannens utredning 2014 Karleby, Kronoby och Affärsverket för social- och hälsovård Jyta Social- och patientombudsman Helinä Jokitalo Centria- ammattikorkeakoulu Hälsovägen 1 67200

Läs mer

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2012

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2012 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2012 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH

Läs mer

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads

Läs mer

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER...

Läs mer

Personlig assistansservice 2014

Personlig assistansservice 2014 PROJEKTRAPPORT 27.2.15 Dnr: 2014-0569-49 Personlig assistansservice 2014 ÅMHM har under hösten 2014 begärt redogörelse från de åländska kommunerna gällande ordnandet av personlig assistansservice enligt

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2014 Nr 33 Nr 33 LANDSKAPSLAG om Ålands ombudsmannamyndighet Föredragen fär Republikens President den 28 februari 2014 Utfärdad i Mariehamn den 12 juni 2014 I enlighet med lagtingets

Läs mer

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV :) VAD ÄR PERSONLIG ASSISTANS? Personlig assistans ordnas för personer med grav funktionsnedsättning som på grund av ett långvarigt handikapp

Läs mer

till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg

till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg 1 Socialombudsmannens redogörelse för år 2013 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg Socialombudsmannens arbete grundar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter (812/2000).

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Beställning av broschyren: E-post: lahettamo@yliopistopaino.fi Fax: (09) 7010 2370 Yliopistopaino, expedition, PB 26, 00014 Helsingfors universitet 2005:5swe Minimibeställning 50 ex. Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter

Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter Lag om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 15 och fogas till lagen ett nytt 2 a kap.

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen

Läs mer

Tillsyn av Ålands omsorgsförbunds klientavgifter

Tillsyn av Ålands omsorgsförbunds klientavgifter MYNDIGHETSBESLUT 23.9.15 Dnr: 2014-0251-5 ÅMH-Mb 307/15 Verksamhet Ålands Omsorgsförbund r.f Skarpansvägen 29 B Mariehamn Tillsyn av Ålands omsorgsförbunds klientavgifter Beslut ÅMHM uppmärksamgör med

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter Broschyrer 2002:8swe Patientens rättigheter För att förbättra patientens rättsskydd har man i Finland stiftat en lag om patientens ställning och rättigheter. Lagen gäller hela hälso-

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Helsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet

Helsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 25.9.2015 8/2015 Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet 1.1.2016 En del av de bestämmelser i barnskyddslagen som ändrades i samband med

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Socialombudsmannens redogörelse för år 2015 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg

Socialombudsmannens redogörelse för år 2015 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg 1 Socialombudsmannens redogörelse för år 2015 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg Socialombudsmannens arbete grundar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter (812/2000).

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Lag om särskild service med anledning av funktionshinder

Lag om särskild service med anledning av funktionshinder 1 utkast 19.5.2017 Lag om särskild service med anledning av funktionshinder 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att 1) uppnå likabehandling, delaktighet och deltagande i

Läs mer

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2008

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2008 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2008 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTLAGEN... 3 2. STATISTIK

Läs mer

Förvaltningsklagomål gällande barnskyddsutredning

Förvaltningsklagomål gällande barnskyddsutredning MYNDIGHETSBESLUT 28.9.15 Dnr: 2015-0287-19 ÅMH-Mb 310/15 Offentlig version av beslut ÅMH-Mb 310/15 Beslutet i original är sekretessbelagt enligt 9 1 mom. e p. i landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 62 D 10 13 01 66 Helsingfors/Mariehamn 17.12.2013 Nr 37/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 4.12.2013, nris 240, 243, 245, 247 och 249/2013 Till Justitieministeriet

Läs mer

ANSÖKAN OM ERSÄTTNING FÖR PERSONLIG ASSISTANS

ANSÖKAN OM ERSÄTTNING FÖR PERSONLIG ASSISTANS Socialförvaltningen Handikappservice 1/5 ANSÖKAN OM ERSÄTTNING FÖR PERSONLIG ASSISTANS A. SÖKANDENS GRUNDUPPGIFTER Släktnamn och förnamn Personbeteckning Yrke Adress Telefon hem Mobiltelefon Postnummer

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar 27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Förändringar i barnskyddet 2016

Förändringar i barnskyddet 2016 Förändringar i barnskyddet 2016 36 Stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård Utöver den socialservice som nämns i 3 kap. i socialvårdslagen, som hemservice, referensgruppsverksamhet, stödperson eller stödfamilj

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård Stöd för närståendevård Antagen av kommunstyrelsen den 9 mars 2015 32. VAD INNEFATTAR STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD? Med närståendevård avses vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person som

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

INFO. Ändringarna i handikappservicelagen. Sanna Ahola Juha-Pekka Konttinen Assistentti.info 2011. assistentti

INFO. Ändringarna i handikappservicelagen. Sanna Ahola Juha-Pekka Konttinen Assistentti.info 2011. assistentti assistentti INFO Ändringarna i handikappservicelagen Rätten till personlig assistans säkerställs Sanna Ahola Juha-Pekka Konttinen Assistentti.info 2011 INFO serien nr 11 Originalets titel: Uudistuva vammaispalvelulaki

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

ÅLANDS OMBUDSMANNAMYNDIGHET. Rapport över patientombudsmannens verksamhet år Patientombudsman Marina Karlsson

ÅLANDS OMBUDSMANNAMYNDIGHET. Rapport över patientombudsmannens verksamhet år Patientombudsman Marina Karlsson ÅLANDS OMBUDSMANNAMYNDIGHET Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2014 Patientombudsman Marina Karlsson Innehåll 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER... 3 1.1. PATIENTLAGEN I KORTHET... 3

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D D D D Till Justitieministeriet

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D D D D Till Justitieministeriet ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 07 01 34 D 10 07 01 35 D 10 07 01 36 D 10 07 01 37 D 10 07 01 38 Helsingfors/Mariehamn 20.7.2007 Nr 22/07 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 23.5.2007, nris 134-137/2007.

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande Ärende Regeringen har till 2004 års riksmöte

Läs mer

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Avsikten med denna instruktion är att ge rekommendationer

Läs mer

Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837

Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837 Datum 2011-05-16 Vår referens Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837 Mottagare Ålands landskapsregering Landskapsregeringens förslag till ny landskapslag om hälso- och sjukvård

Läs mer

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2013-09-17 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2013/2014 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn och

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, d v s en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 2012-XX-XX Till Ålands lagting Utkomststöd Huvudsakligt innehåll I lagförslaget höjs grunddelen i det utkomststöd som enskilda människor beviljas för att de på kort sikt

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning Ensamkommande barn och ungdomar olika aktörers ansvar och uppdrag Kommunsamverkan kring ensamkommande barn och unga i Göteborgsregionen

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer