Barnskyddsanstalternas egenkontroll

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnskyddsanstalternas egenkontroll"

Transkript

1 Barnskyddsanstalternas egenkontroll Elsi Pettinen Ritva-Liisa Juntunen Regionförvaltningsverket i Södra Finland Basservice, rättsskydd och tillstånd 38/2017 Publikationer från Regionförvaltningsverket Aluehallintovirastojen julkaisuja

2 Regionförvaltningsverket i Södra Finland Basservice, rättsskydd och tillstånd Barnskyddsanstalternas egenkontroll Elsi Pettinen Ritva-Liisa Juntunen Publikationer från regionförvaltningsverket 38/2017 ISS ISB Tavastehus 2017

3 PRESETATIOSBLAD Publikation från regionförvaltningsverket 38/2017 Sammanställd av Elsi Pettinen Ritva-Liisa Juntunen Utgivningsdatum 2017 Uppdragsgivare Regionförvaltningsverket i Södra Finland Datum då organet tillsatts Publikationens titel Barnskyddsanstalternas egenkontroll Sammanfattning I denna undersökning granskades innehållet i egenkontrollplanerna från de barnskyddsanstalter (31 st.) som deltog i en tillsynskampanj som Regionförvaltningsverket i Södra Finland genomförde under 2016 och I undersökningen bedömde vi om planerna för egenkontroll motsvarar den föreskrift om egenkontrollplaner som upprättats av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira 1/2014). Dessutom ville vi undersöka om planerna tog upp personalens anmälningsskyldighet enligt 48 och 49 i socialvårdslagen och hur enheterna fattar beslut om begränsande åtgärder och om de antecknar åtgärderna korrekt. Dessa bestämmelser nämns nämligen inte i Valviras föreskrift. Syftet med undersökningen är att ge verksamhetsenheterna vägledning i hur de kan utveckla egenkontrollen så att den baserar sig på en systematisk riskhantering och således kan utgöra en ändamålsenlig del av kvalitetsoch klientsäkerhetsarbetet. Eftersom tyngdpunkten i tillsynen i fortsättningen allt mer kommer att ligga på egenkontroll är det viktigt att säkerställa att egenkontrollen inom socialvården är välfungerande. Ämnesord ISS (tryckt) - ISB (tryckt) - ISS (webbpublikation) ISB (webbpublikation) Antal sidor 43 Språk Pris - Utgivare Regionförvaltningsverket i Södra Finland Tryckeri

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Material och tyngdpunkter i undersökningen Resultat Riskhantering Klientens ställning och rättigheter Klientsäkerhet Övriga observationer Sammanfattning Bilagor Bilaga 1 12 Frågeformulär och utvärderingskriterier som användes i undersökningen och detaljerade resultat Bilaga 2 41 Källor som kan användas vid upprättande av egenkontrollplaner och i egenkontrollarbetet 4

5 1. Inledning Med egenkontroll avses kvalitets- och klientsäkerhetsarbete som serviceproducenten själv utför för att uppnå de kvalitetskrav som finns angivna i lagstiftningen och i tillståndsvillkoren samt för att uppnå sina egna kvalitetskrav. Grunden för egenkontrollen är en systematisk riskhantering, som går ut på att systematiskt identifiera och förbereda sig inför sådana negativa händelser som kan ha allvarliga följder för enhetens verksamhet. Med hjälp av riskhanteringen kan organisationen försäkra sig om att den har tillräckligt med information om de risker som är kopplade till dess verksamhet, aktörer och verksamhetsmiljö. Enheten bör ha gemensamt överenskommen praxis för hur den ska förebygga risker och för hur den ska klara av eventuella negativa händelser och skador. Bestämmelser om egenkontroll finns i 47 i socialvårdslagen (1301/2014) och i 6 i lagen om privat socialservice (922/2011). Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) har meddelat verksamhetsenheterna en föreskrift (1/2014) om vad egenkontrollen ska innehålla och hur den ska genomföras och följas upp. Verksamhetsenheten ska ha en plan för egenkontroll, som är en skriftlig beskrivning av hur enheten har planerat att säkerställa och förbättra servicens kvalitet och klientsäkerheten och vilka handlingar som används för detta. Valvira har också gett ut en blankett som stöd för uppgörandet av egenkontrollplanen (Valvira, 2017). Barnskyddslagen (417/2007) innehåller inte några separata bestämmelser om egenkontroll. I Valviras föreskrift 1/2014 anges det att socialvårdsenheternas egenkontrollplaner ska utformas i samarbete mellan verksamhetsenhetens ledning och personalen. Vidare ska planen alltid uppdateras när det sker sådana förändringar i enhetens verksamhet som inverkar på kvaliteten på servicen och på klientsäkerheten. Planen för egenkontroll ska specifikt gälla verksamheten i den aktuella enheten. Den ska behandla de ämnesområden som finns fastslagna i Valviras föreskrift på ett sådant sätt att det framgår av planen hur enheten konkret agerar i en viss situation. I den här undersökningen granskade vi om planerna för egenkontroll vid de barnskyddsanstalter som ingick i tillsynskampanjen motsvarade Valviras föreskrift. Dessutom ville vi undersöka om planerna tog upp personalens anmälningsskyldighet enligt 48 och 49 i socialvårdslagen och hur enheterna fattar beslut om begränsande åtgärder och om de antecknar åtgärderna korrekt. Dessa nämns nämligen inte i Valviras föreskrift. Syftet med undersökningen är att lyfta fram de mest centrala bristerna inom barnskyddsanstalternas egenkontroll och på så sätt ge enheterna vägledning i hur de kan utveckla egenkontrollen så att den baserar sig på en systematisk riskhantering och således kan utgöra en ändamålsenlig del av kvalitets- och klientsäkerhetsarbetet. Eftersom tyngdpunkten i tillsynen i fortsättningen allt mer kommer att ligga på egenkontroll är det viktigt att säkerställa att egenkontrollen inom socialvården är välfungerande. 2. Material och tyngdpunkter i undersökningen Regionförvaltningsverket i Södra Finland har under åren 2016 och 2017 genomfört en riktad tillsynskampanj som en del av ett proaktivt styrnings- och tillsynsarbete. I samband med kampanjen har vi gjort intensifierade styrnings- och utvärderingsbesök på dygnet-runt-enheter inom socialvården. Besöken har riktats till boendeserviceenheter för äldre personer och klienter i mentalhälsooch missbrukarrehabilitering och till barnskyddsanstalter. Vid styrnings- och utvärderingsbesöken på boendeenheterna låg fokus på hur läkemedelsbehandlingen hade genomförts och i barnskyddsanstalterna hur begränsande åtgärder hade använts. 5

6 Tillsynen omfattade 31 barnskyddsanstalter, av vilka 13 var privata serviceproducenter och 18 var offentliga. Som förhandsmaterial begärde vi att serviceproducenterna bland annat skulle lämna in enheternas planer för egenkontroll. Med Valviras föreskrift som grund tog vi med hjälp av programmet Webropol fram utvärderingskriterier bestående av 59 frågor, som användes för att utvärdera innehållet i egenkontrollplanerna. Frågeblanketten med svaren utgör bilaga 1 till den här undersökningen. 3. Resultat 3.1 Riskhantering Enligt Valviras föreskrift ska egenkontrollplanen beskriva hur verksamhetsenheten genomför sin riskhantering. Förutom detta granskade vi också om det finns beskrivet i planen att enheten utnyttjar resultaten av riskbedömningen riskförebyggande och huruvida de identifierade riskerna gäller den aktuella enheten och inte bara är allmänna till sin karaktär. I 74 % av planerna fanns det beskrivet på vilket sätt enheten genomför en systematisk riskhantering. Det var dock enbart omkring hälften (55 %) av planerna som hade beskrivit hur resultatet av riskbedömningen utnyttjas riskförebyggande. I endast 23 % av planerna var de identifierade riskerna kopplade till den aktuella enheten och inte bara allmänna till sin karaktär. Det låga procenttalet beror förmodligen till största delen på att de flesta av planerna inte beskrev vilka risker som gällde just den aktuella enhetens verksamhet. 3.2 Klientens ställning och rättigheter Vård- och fostringsplan Enligt Valviras föreskrift ska planen för egenkontroll innehålla en beskrivning av verksamhetsenhetens förfarande när den gör upp en plan för service, vård eller rehabilitering och hur den beaktar klientens synpunkter och önskemål. Det ska också antecknas i planen på vilket sätt man vid behov hör klientens lagliga företrädare, anhörig eller annan närstående person vid planeringen och uppföljningen av tjänsten. Vidare ska planen för egenkontroll beskriva hur enheten säkerställer att personalen följer vård- och serviceplanerna och hur enheten följer upp att planerna fullföljs och uppdateras. Inom barnskyddet görs det vid behov upp en separat vård- och fostringsplan som kompletterar klientplanen enligt 30 i barnskyddslagen. Av de egenkontrollplaner som granskades nämner 87 % att vård- och fostringsplaner görs upp, och alla av dessa förutom en nämner att klientens åsikter och önskemål beaktas när planen görs upp. I alla egenkontrollplaner nämns det att klientens anhöriga eller annan närstående vid behov hörs vid planeringen och uppföljningen av servicen. Av de planer där det nämns att enheten gör upp separata vård- och fostringsplaner är det dock bara mindre än hälften (44 %) som beskriver hur enheten kontrollerar att personalen känner till planerna och följer dem. I 67 % av dessa egenkontrollplaner nämns det att enheten regelbundet följer upp hur planerna fullföljs och uppdateras. Bemötandet av klienterna Planen för egenkontroll ska beskriva hur enheten stärker klienternas självbestämmanderätt och vilka principer för begränsning av självbestämmanderätten den tillämpar. I planen ska det också finnas beskrivet hur enheten säkerställer att klienterna bemöts korrekt och hur den agerar om 6

7 osakligt bemötande upptäcks. Vidare ska det beskrivas hur enheten efter en negativ händelse eller en farlig situation som drabbat en klient behandlar händelsen tillsammans med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga eller andra närstående. Största delen av planerna som granskades har beskrivit hur enheten stärker självbestämmanderätten (84 %) och vilka principer för begränsningar av rätten den tillämpar (97%). Däremot är det bara 32 % av planerna som beskriver hur enheten säkerställer att klienterna bemöts korrekt. ästan alla (94 %) planer beskriver hur enheten agerar om den upptäcker att någon klient bemöts osakligt. Dock beskriver endast 39 % av planerna hur en negativ händelse eller farlig situation som drabbat en klient behandlas med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga. Klienternas delaktighet är det gäller klienternas delaktighet ska det framgå av egenkontrollplanerna hur klienterna och deras anhöriga eller andra närstående deltar i enhetens egenkontroll och kvalitetsutveckling. I planen ska det finnas beskrivet hur enheten samlar in respons på servicens innehåll, kvalitet och tillräcklighet och respons på klientsäkerheten, hur responsen behandlas och hur den utnyttjas vid utveckling av verksamheten. I 20 i barnskyddslagen bestäms det att när barnskydd genomförs ska man utreda barnets önskemål och åsikt och beakta dem enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Barnets åsikt ska utredas finkänsligt samt så att det inte onödigt skadar relationerna mellan barnet och föräldrarna och andra personer som står barnet nära. Sättet att utreda barnets åsikt och dess huvudsakliga innehåll ska antecknas i de barnskyddshandlingar som rör barnet. Enligt 5 i barnskyddslagen ska ett barn enligt sin ålder och utvecklingsnivå tillförsäkras rätten att få information i ett barnskyddsärende som rör barnet och möjligheten att framföra sina åsikter i ärendet. Dessa bestämmelser har iakttagits rätt så heltäckande i egenkontrollplanerna (94 %). I planerna beskrivs det att klienterna och deras anhöriga deltar i enhetens egenkontroll och i kvalitetsutvecklingen. I 84 % av planerna finns det antecknat att enheten samlar in klientrespons. Behandling av klientrespons och utnyttjande av den i verksamhetsutvecklingen finns båda beskrivna i 77 % av planerna. Klientens rättsskydd I egenkontrollplanen antecknas den instans som anmärkningar om verksamheten ska skickas till och instansens kontaktuppgifter. Dessutom antecknas en målsatt tid för behandlingen av anmärkningar och en beskrivning av behandlingen. Planen ska också innehålla en beskrivning av hur klagomåls- och andra tillsynsbeslut som rör servicen behandlas och beaktas i utvecklandet av enhetens verksamhet. Alla utom en av de planer som granskades har angett vilken instans som tar emot anmärkningar. Dock var det bara i drygt hälften av planerna (58 %) som också instansens kontaktuppgifter fanns antecknade. En målsatt tid för behandlingen av anmärkningar fanns angiven i 58 % av planerna. Största delen av planerna (77 %) saknar en separat beskrivning av hur enhetens personal informeras om klagomåls- och tillsynsbeslut och hur enheten ändrar sin verksamhet utifrån besluten. Anmärkningar, förvaltningsklagan och tillsynsbeslut ska behandlas på olika sätt och planen för egenkontroll ska också innehålla anvisningar om hur ett klagomål eller anmälan om missförhållanden ska göras. 7

8 I planen antecknas också socialombudsmannens kontaktuppgifter och de tjänster hen erbjuder. Kontaktuppgifterna till socialombudsmannen fanns i 94 % av planerna och en beskrivning av de tjänster socialombudsmannen erbjuder fanns i knappt hälften (42 %) av planerna. 3.3 Klientsäkerhet Barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. På barnskyddsanstalterna ska barnets harmoniska utveckling och välmående tryggas utifrån barnets individuella behov och önskemål. är det gäller klientsäkerheten ska barnskyddsanstalterna, förutom de risker som rör verksamheten och lokalerna, också identifiera risker som hänför sig till barnens hälsotillstånd eller beteende, till exempel genom att förekomma och förebygga självdestruktivt beteende (rymning, rusmedel). Personal I planen för egenkontroll antecknas vård- och fostringspersonalens storlek och struktur, principerna för användning av vikarier och hur enheten säkerställer att personalresurserna är tillräckliga. Planen bör också innehålla en beskrivning av de principer som tillämpas vid rekrytering av personal och en beskrivning av hur man i rekryteringen beaktar att personerna som ska arbeta med barn är lämpliga och tillförlitliga. Det ska vidare framgå av planen hur den personal som deltar i vården och fostringsarbetet inskolas i klientarbete, i hantering av klientuppgifter, informationssäkerhet och i hur egenkontrollen ska genomföras. Planen bör också beskriva vilka principer och vilka rutiner enheten har när det gäller fortbildning för personalen. Vård- och fostringspersonalens storlek (87%) och struktur (77%) fanns angiven i största delen av de planer som granskades. Principerna för användning av vikarier fanns nedtecknade i 61 % av planerna, medan det i endast 39 % av planerna fanns beskrivet hur enheten säkerställer att personalresurserna är tillräckliga. Principerna för personalrekrytering fanns beskrivna i 90 % av planerna. I 94 % av planerna beskrevs det hur enheten i sin rekrytering har fäst vikt vid att de personer som ska arbeta med barn är lämpliga och tillförlitliga. Endast knappt hälften av planerna (48 %) beskrev konkret hur personalen inskolas i klientarbetet. I största delen av planerna (87 %) sades det att personalen får inskolning i hanteringen av klientuppgifter, men endast i omkring hälften (52 %) av planerna fanns det angivet att den personal som deltar i vården och fostringsarbetet också får inskolning i hur egenkontrollen ska genomföras. Enhetens principer och rutiner för fortbildning av personalen fanns beskrivna i 84 % av planerna. Lokaler och tekniska lösningar Planerna för egenkontroll ska innehålla en beskrivning av de lokaler enheten använder och principerna som tillämpas vid användningen. Planen bör också innehålla en beskrivning av de rutiner som tillämpas för städning och tvätt av kläder och linne. Lokalerna som enheterna använder beskrevs i 84 % av planerna, och 81 % av planerna beskrev principerna för användningen av lokalerna. De flesta planer beskrev också rutinerna för städning (94%) och för tvätt av kläder och linne (90%). Av planerna för egenkontroll ska det också framgå vilken passerkontrollutrustning enheten använder och vilken annan utrustning som finns för att garantera klienternas och personalens säkerhet eller för att genomföra servicen. Det ska också framgå vem som är ansvarsperson för utrustningen. 8

9 Passerkontrollutrustningen har beskrivits i 71 % och övrig utrustning i 81 % av planerna. I 68 % av planerna fanns det angivet vem som är ansvarig för passerkontrollutrustningen. Produkter och utrustning för hälsovård Enligt Valviras föreskrift ska det i egenkontrollplanen anges vem som ansvarar för säkerheten i anslutning till produkter och utrustning för hälsovård och denna persons kontaktuppgifter. Enligt 26 i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010) ska en verksamhetsenhet inom socialvården ha ett kontrollsystem för att garantera att utrustningen är säker och säker att använda. Enhetens produkter och utrustning för hälsovård fanns listade i 77 % av planerna. Ansvarspersonen framkom i 61 % av planerna, men hens kontaktuppgifter fanns antecknade i endast knappt hälften (48 %) av planerna. I en del av planerna nämns det att enheten inte alls har hälsovårdsutrustning eller hälsovårdsprodukter, så det är möjligt att alla enheter inte känner till att exempelvis feber- och blodtrycksmätare också räknas till hälsovårdsutrustning. Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling som utförs på barnskyddsanstalter räknas som hälso- och sjukvårdsverksamhet och ska följa godkänd hälso- och sjukvårdspraxis. För genomförandet av läkemedelsbehandlingen ska det finnas en läkemedelsplan. I läkemedelsplanen ska det beaktas att det på barnskyddsanstalter arbetar både yrkesutbildad hälso- och sjukvårdspersonal med utbildning i läkemedelsbehandling och personal som inte har utbildning i läkemedelsbehandling. Det ska också beskrivas hur enheten säkerställer personalens kompetens och hur en trygg läkemedelsbehandling genomförs. Enligt Valviras föreskrift ska det vidare anges vem som är ansvarsperson för läkemedelsbehandlingen och finnas en beskrivning av hur enheten följer upp och uppdaterar läkemedelsplanen. Av de egenkontrollplaner som granskades hade ansvarspersonen för läkemedelsbehandlingen angetts i 68 % av planerna, men information om hur ofta läkemedelsplanen uppdateras fanns endast i 39 % av de planer som granskades. Enligt föreskriften ska det också beskrivas i planen hur enheten samarbetar med andra myndigheter och aktörer som ansvarar för säkerheten. Av de granskade planerna var det knappt hälften (48 %) som hade en beskrivning av ett dylikt samarbete Övriga observationer Verksamhetsidé En verksamhetsenhet grundas för att producera en viss typ av service för en viss klientgrupp. I enhetens verksamhetsidé uttrycker man vilken slags service enheten producerar och för vem. I 71 % av de granskade planerna framgick det tydligt i verksamhetsidén vilken slags service enheten producerar och för vilken klientgrupp. Personalens anmälningsskyldighet I i socialvårdslagen (1301/2014) finns det bestämmelser om personalens skyldighet att anmäla missförhållanden eller risker för sådana som upptäcks i socialvården. Den som tar emot anmälan ska inleda åtgärder för att rätta till missförhållandet eller avvärja risken. Den person som 9

10 har gjort anmälan får inte bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan. Som en del av planen för egenkontroll ska enheten upprätta anvisningar om anmälningsskyldigheten. De ovan nämnda bestämmelserna har beaktats endast i en liten del av de egenkontrollplaner som granskades. Anmälningsskyldigheten enligt 48 i socialvårdslagen nämns i 23 % av planerna och skyldigheten enligt 49 i 13 % av planerna. Begränsande åtgärder Respekt för barns grundläggande rättigheter och självbestämmanderätt är en del av barnskyddsanstalternas vård- och fostringsuppgift och ett av de viktigaste kriterierna för en god vård utanför hemmet. är begränsande åtgärder används ingriper man i barnets grundläggande och mänskliga rättigheter. På barnskyddsansalterna ska användningen av begränsningar vara baserade på exakta och noga avgränsade förutsättningar som finns angivna i lag. I kapitel 11 i barnskyddslagen (417/2007) anges vilka begränsande åtgärder som är tillåtna inom sådan vård utanför hemmet som ordnas som anstaltsvård. Där anges också att barnskyddsanstalten ska föra anteckningar om de begränsande åtgärderna. Valvira har också gett ut en anvisning (3/2013) om hur barns självbestämmanderätt ska tillgodoses i vård utanför hemmet. Barnskyddsanstalterna kan inte nödvändigtvis tillräckligt klart skilja på vad som är begränsande åtgärder och vad som är fostringsarbete. Med tanke på barns rättsskydd är det mycket viktigt att det finns en tydlig skillnad mellan användningen av dels begränsande åtgärder enligt lag, dels uppfostringsmetoder eller påföljder på grund av att barnet brutit mot regler. Att sätta gränser för ett barn är inte att ingripa i barnets grundläggande rättigheter, utan en del av vården och omsorgen om barnet. Barnskyddsanstalterna bör ha gemensamt överenskomna anvisningar för och sätt att hantera krävande situationer som kan uppstå i vardagen. Av de egenkontrollplaner som granskades innehöll 35 % beskrivningar av hur enheten fattar beslut om begränsande åtgärder och hur de nedtecknas korrekt. 4.4 Sammanfattning Inom Regionförvaltningsverket i Södra Finlands verksamhetsområde genomfördes under en tillsynskampanj som omfattade 31 barnskyddsanstalter i regionen. I den här undersökningen har vi granskat hur väl deras egenkontrollplaner motsvarade Valviras föreskrift. Undersökningens underlag är litet i förhållande till antalet barnskyddsanstalter i regionen, och det går därför inte utifrån resultaten att dra några allmängiltiga slutsatser, utan de fås istället ses som riktgivande. Med tanke på kvaliteten på servicen och klienternas rättsskydd är det viktigt att klienterna, de som köper servicen och serviceproducenterna vet vilken typ av service enheten erbjuder och till vilka klientgrupper. I en del av de egenkontrollplaner som granskades hade enhetens verksamhetsidé beskrivits enbart på en allmän nivå och det framgick inte tydligt vad som var enhetens klientgrupp och vilken eller vilka tjänster enheten erbjöd. Egenkontrollen ska bygga på en systematisk riskhantering, men enligt de granskade egenkontrollplanerna hade största delen av barnskyddsanstalterna inte identifierat och kartlagt vilka risker som hänförde sig till just deras verksamhet och klienter. På barnskyddsanstalterna kan riskerna gälla olika psykiska symtom hos barnen, de anhörigas reaktioner, personalens kompetens, sätten att arbeta eller den fysiska verksamhetsmiljön. För att kunna trygga en god vård och omsorg om barnen är det viktigt att anteckna dessa aspekter i planen för egenkontroll. 10

11 På barnskyddsanstalterna utför personalen genom sitt eget arbete egenkontroll och fungerar som en garant för kvalitet och klientsäkerhet. För lite personal, bristande inskolning av personalen och brister i kompetensen kan alltså innebära risker för verksamheten på barnskyddsanstalten. Läkemedelsbehandling som utförs på barnskyddsanstalter räknas som hälso- och sjukvårdsverksamhet. Genom läkemedelsplanen säkerställer man personalens kompetens i läkemedelsbehandling. Genom att upprätta och uppdatera läkemedelsplanerna kan man se till att läkemedelsbehandlingen i enheten utförs på ett säkert sätt. Planen för egenkontroll ska innehålla anvisningar om hur enheten iakttar personalens anmälningsskyldighet enligt 48 i socialvårdslagen och skyldigheten enligt 49 att vidta åtgärder för att avvärja risker mot klientsäkerheten eller rätta till missförhållanden. Med missförhållanden avses exempelvis brister i klientsäkerheten, att en klient behandlas illa eller sådant i verksamhetskulturen som är skadligt för klienterna. Lagen bestämmer också att den ansvariga chefen är skyldig att genast vidta åtgärder för att rätta till missförhållandet eller avvärja risker för missförhållanden. Om detta inte händer är anmälaren skyldig att anmäla saken till regionförvaltningsverket. Förutom beskrivningen av anmärkningsförfarandet är det också nödvändigt att egenkontrollplanen innehåller anvisningar om hur klagomål görs till tillsynsmyndigheterna. Med tanke på barnens rättsskydd är det mycket viktigt att personalen känner till och behärskar lagstiftningen om begränsande åtgärder och kan göra skillnad på användningen av dels begränsande åtgärder enligt lag, dels uppfostringsmetoder eller påföljder på grund av att barnet brutit mot regler. Omkring en tredjedel av egenkontrollplanerna beskrev de anvisningar som finns för användning av begränsande åtgärder enligt barnskyddslagen. I undersökningen bedömdes också innehållet i planerna och hur instruerande innehållet var. Det finns inga särskilda bestämmelser om formatet på planerna, men största delen av planerna som ingick i undersökningen hade upprättats på Valviras blankett. En del av serviceproducenterna använde sig av Valviras gamla blankett och planen innehöll då inte all den information som krävs enligt Valviras föreskrift. För att egenkontrollplanen ska kunna fungera som en vägledning för chefernas och de anställdas verksamhetsrutiner och en informationskälla för klienterna bör den så konkret som möjligt beskriva hur man ska agera och förfara i olika situationer. Med hjälp av egenkontrollplanen utvecklar och utvärderar serviceproducenten kvaliteten på servicen och klientsäkerheten i det dagliga klientarbetet. Regionförvaltningsverket ger i egenskap av tillsynsmyndighet anvisningar om hur egenkontrollen ska genomföras på ett ändamålsenligt sätt. 11

12 Bilaga 1. Egenkontrollen inom barnskyddet 1. Enhetens namn 2. Är ni en privat eller offentlig serviceproducent? Privat Offentlig 13 41,94% 18 58,06% 3. Det finns antecknat i planen att enheten gör upp planer för vård och fostran för klienterna 12

13 Ja 27 87,1% ej 4 12,9% 4. Det finns antecknat i planen att klientens synpunkter och önskemål tas i beaktande när planen görs upp Ja 26 83,87% ej 5 16,13% 5. Det finns antecknat i planen att klientens lagliga företrädare, anhörig eller annan närstående person vid behov hörs vid planeringen och uppföljningen av tjänsten Ja % ej 0 0% 13

14 Ja 12 38,71% ej 19 61,29% 7. Det finns antecknat i planen att enheten regelbundet följer upp hur vård- och fostringsplanerna fullföljs och uppdateras 6. Det finns antecknat i planen hur enheten säkerställer att personalen följer vård- och fostringsplanerna Ja 18 58,06% ej 13 41,94% 14

15 8. Det finns antecknat i planen hur enheten stärker klienternas självbestämmanderätt Ja 26 83,87% ej 5 16,13% 9. Principerna för begränsning av självbestämmanderätten finns antecknade i planen Ja 30 96,77% ej 1 3,23% 15

16 10. Det finns antecknat i planen hur enheten säkerställer att klienternas bemöts korrekt Ja 10 32,26% ej 21 67,74% 11. Det finns beskrivet i planen hur enheten agerar om osakligt bemötande upptäcks Ja 29 93,55% ej 2 6,45% 16

17 12. Det finns beskrivet i planen hur enheten efter en negativ eller farlig händelse som drabbat en klient behandlar händelsen tillsammans med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga eller annan närstående Ja 12 38,71% ej 19 61,29% 13. Det finns beskrivet i planen hur klienterna (och/eller anhöriga eller andra närstående) deltar i utvecklandet av enhetens egenkontroll och kvalitet Ja 29 93,55% ej 2 6,45% 17

18 14. Det finns beskrivet i planen hur enheten samlar in respons om servicens innehåll, kvalitet och tillräcklighet och respons om klientsäkerheten Ja 26 83,87% ej 5 16,13% 15. Det finns beskrivet i planen hur enheten behandlar klientrespons Ja 24 77,42% ej 7 22,58% 18

19 16. Det finns beskrivet i planen hur klientresponsen utnyttjas för att utveckla verksamheten Ja 24 77,42% ej 7 22,58% 17. Det finns angivet i planen vilken instans anmärkningarna ska riktas till Ja 30 96,77% ej 1 3,23% 19

20 18. Planen innehåller kontaktuppgifterna till den instans som tar emot anmärkningar Ja 18 58,06% ej 13 41,94% 19. Planen innehåller kontaktuppgifterna till socialombudsmannen Ja 29 93,55% ej 2 6,45% 20

21 20. Planen innehåller uppgifter om vilken service socialombudsmannen erbjuder Ja 13 41,94% ej 18 58,06% 21. Planen innehåller konsumentrådgivarens kontaktuppgifter Ja 6 19,35% ej 25 80,65% 21

22 22. Planen innehåller uppgifter om vilken service konsumentrådgivaren erbjuder Ja 2 6,45% ej 29 93,55% 23. Planen innehåller en målsatt tid för hanteringen av anmärkningar Ja 18 58,06% ej 13 41,94% 22

23 24. Det finns beskrivet i planen hur enheten behandlar anmärkningar som rör servicen, klagomålsbeslut och andra tillsynsbeslut Ja 7 22,58% ej 24 77,42% 25. Det finns beskrivet i planen hur enheten vid utvecklandet av servicen beaktar beslut som enheten fått Ja 6 19,35% ej 25 80,65% 23

24 26. Det finns beskrivet i planen hur enheten samarbetar med andra myndigheter och aktörer som ansvarar för säkerheten Ja 15 48,39% ej 16 51,61% 27. Enhetens personalmängd finns angiven i planen Ja 27 87,1% ej 4 12,9% 24

25 28. Enhetens personalstruktur finns beskriven i planen Ja 24 77,42% ej 7 22,58% 29. Enhetens principer för användning av vikarier finns nedtecknade i planen Ja 19 61,29% ej 12 38,71% 25

26 30. Det finns beskrivet i planen hur enheten säkerställer tillräckliga personalresurser Ja 12 38,71% ej 19 61,29% 31. Enhetens principer för rekrytering finns beskrivna i planen Ja 28 90,32% ej 3 9,68% 26

27 32. Det finns beskrivet i planen hur enheten i sin rekrytering beaktar hur personer som arbetar i klienternas hem och med barn lämpar sig för uppgiften Ja 29 93,55% ej 2 6,45% 33. Det finns beskrivet i planen hur personalen som deltar i vård- och omsorgsarbetet inskolas i klientarbetet Ja 15 48,39% ej 16 51,61% 27

28 34. Det finns beskrivet i planen hur personalen som deltar i vård- och omsorgsarbetet inskolas i hantering av klientuppgifter Ja 27 87,1% ej 4 12,9% 35. Det finns beskrivet i planen hur personalen som deltar i vård- och omsorgsarbetet inskolas i egenkontrollen Ja 16 51,61% ej 15 48,39% 28

29 36. Enhetens principer och praxis för fortbildning av personalen finns nedtecknade i planen Ja 26 83,87% ej 5 16,13% 37. De lokaler som enheten använder finns beskrivna i planen Ja 26 83,87% ej 5 16,13% 29

30 38. Principerna för användningen av lokalerna finns angivna i planen Ja 25 80,65% ej 6 19,35% 39. Rutiner som följs vid städning finns beskrivna i planen Ja 29 93,55% ej 2 6,45% 30

31 40. Rutiner som följs vid tvätt av kläder och linne finns beskrivna i planen Ja 28 90,32% ej 3 9,68% 41. Enhetens passerkontrollsystem finns beskrivet i planen Ja 22 70,97% ej 9 29,03% 31

32 42. Utrustning som används för att trygga personalens säkerhet eller för att genomföra servicen finns beskriven i planen Ja 25 80,65% ej 6 19,35% 43. Det finns antecknat i planen vem som ansvarar för säkerhetsplanering och säkerhetsverksamhet Ja 21 67,74% ej 10 32,26% 32

33 44. Planen innehåller en lista över den hälsovårdsutrustning och de hälsovårdsprodukter som enheten använder Ja 24 77,42% ej 7 22,58% 45. Det finns angivet i planen vem som ansvarar för produkterna och utrustningen för hälsovård Ja 19 61,29% ej 12 38,71% 33

34 46. Ansvarspersonens kontaktuppgifter finns angivna i planen Ja 15 48,39% ej 16 51,61% 47. Det finns antecknat i planen vem som ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten Ja 21 67,74% ej 10 32,26% 34

35 48. Det finns angivet i planen hur ofta enhetens läkemedelsplan uppdateras Ja 12 38,71% ej 19 61,29% 49. Det framkommer av planen att enheten genomför riskhanteringen på ett systematiskt sätt Ja 23 74,19% ej 8 25,81% 35

36 50. Det finns beskrivet i planen hur resultaten av riskbedömningen utnyttjas riskförebyggande Ja 17 54,84% ej 14 45,16% 51. De identifierade riskerna gäller den aktuella enheten och är inte bara allmänna till sin karaktär Ja 7 22,58% ej 24 77,42% 36

37 52. Det finns angivet i planen hur ofta och i vilka situationer den uppdateras Ja 28 90,32% ej 3 9,68% 53. Det finns angivet i planen vem som har godkänt och fastställt planen Ja 22 70,97% ej 9 29,03% 37

38 54. Det framkommer av enhetens verksamhetsidé vilken service enheten erbjuder och till vem Ja 22 70,97% ej 9 29,03% 55. Planen innehåller en beskrivning av hur enheten fattar beslut om begränsande åtgärder och hur de begränsande åtgärderna nedtecknas korrekt Ja 11 35,48% ej 20 64,52% 38

39 56. Personalens anmälningsskyldighet enligt 48 i socialvårdslagen finns nämnd i planen Ja 7 22,58% ej 24 77,42% 57. Personalens anmälningsskyldighet enligt 49 i socialvårdslagen finns nämnd i planen Ja 4 12,9% ej 27 87,1% 39

40 58. Bedömning av hur informativa svaren var (överlag) Svaren var för knapphändiga 9 29,03% Svaren var ok 12 38,71% Svaren innehöll information som inte efterfrågades 10 32,26% 59. Bedömning av hur tydlig planen var Tydlig 24 77,42% Delvis svår att tolka 7 22,58% Otydlig 0 0% 40

41 Bilaga 2: Källor som kan användas vid uppgörande av egenkontrollplaner på barnskyddsanstalter Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira (2013) Anvisning 2/2013, Stärkande av självbestämmanderätten för socialvårdens klienter Socialvården Socialvårdslagen (1301/2014) Lagen om privat socialservice (922/2011) Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) Tillämpningsguide för socialvårdslagen Barnskydd F:s konvention om barnets rättigheter Barnskyddslagen (417/2007) Kvalitetsrekommendation för barnskyddet Lag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn Riskhantering Riskhantering och säkerhetsplanering Handbok för ledningen och säkerhetsexperterna inom socialoch hälsovården. (Det finns en senare version, men denna innehåller ett omfattande avsnitt om riskhantering) äkökulmia sosiaalihuollon palvelujen turvallisuuteen (Aspekter på säkerheten i socialvårdens tjänster, endast på finska) Klientens rättigheter Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) Lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) Finlands grundlag (731/1999) Diskrimineringslagen (1325/2014) 41

42 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) Lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) Läkemedelsbehandling THL:s handbok: Turvallinen lääkehoito. Opas lääkehoitosuunnitelman tekemiseen sosiaali- ja terveydenhuollossa (Säker läkemedelsbehandling. Handbok för läkemedelsplaner inom social- och hälsovården, endast på finska) 6.pdf?sequence=1 Fimea: förteckningar över hci-läkemedel samt läkemedel som innehåller narkotiska och psykotropiska ämnen Hygien Lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) Informationssäkerhet Arkivlagen (831/1994) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om klienthandlingar inom socialvården och om ändring av 10 och 14 i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom socialoch hälsovården (RP 345/2014) Personuppgiftslagen (523/1999) Lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015) Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) THL:s föreskrift 1/2017: Föreskrift om grunderna för specifikation av åtkomsträttigheter till klientuppgifter inom socialvården THL:s föreskrift 2/2015: Utredningar och krav som ska tas in i planen för egenkontroll Lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009) Lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) 42

43 Valvira Valviras föreskrift om egenkontroll Blankett: Plan för egenkontroll inom socialservicen Frågor och svar om egenkontroll Valviras utredning (endast på finska): Selvitys omavalvonnan toteutumisesta yksityisissä sosiaalihuollon palveluissa (Utredning om egenkontroll inom privat socialservice) Riksomfattande tillsynsprogram för social- och hälsovården Allmän lagstiftning och allmänna anvisningar Kommunallagen (410/2015) Lagen om missbrukarvård (41/1986) Mentalvårdslagen (1116/1990) Patient- och klientsäkerhetsstrategi : Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster (52/2017) Arbetsgruppens slutrapport om reformen av tjänsteproducentlagen THL:s rekommendation (endast på finska) Suositus terveydenhoidollisesta huumetestauksesta, Asianmukaiset menettelytavat sosiaali- ja terveydenhuollon toimintayksiköille (Rekommendation för drogtestning av hälsovårdsskäl. Ändamålsenliga förfaranden för verksamhetsenheter inom hälsooch sjukvården) 43

44

Föreskrift 1/ (9)

Föreskrift 1/ (9) Föreskrift 1/2014 1 (9) Föreskrift om planen för egenkontroll för privat socialservice och offentlig äldreomsorg: innehåll, uppgörande och uppföljning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om privat

Läs mer

Anvisning 3/2013 1 (8)

Anvisning 3/2013 1 (8) Anvisning 3/2013 1 (8) Kommuner, samkommuner och kommunala samarbetsområden Privata enheter för vård utom hemmet inom barnskyddet Genomförande av självbestämmanderätt för barn vid vård utom hemmet inom

Läs mer

Plan för egenkontroll inom den privata hälsovården

Plan för egenkontroll inom den privata hälsovården Plan för egenkontroll inom den privata hälsovården 1 (8) 1 Uppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn Serviceproducentens FO-signum Verksamhetsställets namn Verksamhetsställets postadress

Läs mer

Hvordan velge tilsynsobjekter Risikovurdering i tillsyn av barnskydd

Hvordan velge tilsynsobjekter Risikovurdering i tillsyn av barnskydd Hvordan velge tilsynsobjekter Risikovurdering i tillsyn av barnskydd Överinspektör Eine Heikkinen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) 10.6.2011 Tähän esityksen nimi/tekijä

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 2011-xx-xx Till Ålands lagting Privat socialvård Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att landskapets blankettlagstiftning om privat socialservice ändras från

Läs mer

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER 1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas

Läs mer

Anvisning 1/ (6)

Anvisning 1/ (6) Anvisning 1/2015 1 (6) Enligt sändlista Tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare Bakgrund och anvisningens

Läs mer

UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN/SERVICESEDELFÖRETAGAREN. Serviceproducentens namn: Adress: FO-nummer: Kontaktperson: Telefonnummer: E-postadress:

UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN/SERVICESEDELFÖRETAGAREN. Serviceproducentens namn: Adress: FO-nummer: Kontaktperson: Telefonnummer: E-postadress: 1 ANSÖKAN OM ATT BLI GODKÄND SOM SERVICESEDELPRODUCENT FÖR PERSONLIG ASSISTANS, STADEN JAKOBSTAD, SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKETS SAMARBETSOMRÅDE (Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Larsmo) Mottagare: Ankomstdatum:

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen

Läs mer

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,

Läs mer

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård

Läs mer

Lagstadgade tjänster inom

Lagstadgade tjänster inom Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2001:7swe Lagstadgade tjänster inom social- och hälsovården SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2002 2 LAGSTADGADE TJÄNSTER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 254/2015 Lag om klienthandlingar inom socialvården Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter Valvira.fi @ValviraViestii Patientens rättigheter VARJE PATIENT HAR RÄTT TILL hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet ska respekteras.

Läs mer

PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent Privat serviceproducent Namn: Serviceproducentens FO-nummer: Kommun Kommunens namn: Samkommun Samkommunens

Läs mer

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Skede 1 Information om uppgiftslämnaren 1. Information om uppgiftslämnaren * 2. Tjänstebeteckning * 3. E-post * 4. Telefon *. Information om Kommunen/*Samkommunen

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Beställning av broschyren: E-post: lahettamo@yliopistopaino.fi Fax: (09) 7010 2370 Yliopistopaino, expedition, PB 26, 00014 Helsingfors universitet 2005:5swe Minimibeställning 50 ex. Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Anvisning 2/2013 1 (8)

Anvisning 2/2013 1 (8) Anvisning 2/2013 1 (8) Kommuner, samkommuner och kommunala samarbetsområden Privata enheter som dygnet runt erbjuder service inom handikappvården och vården för utvecklingsstörda samt psykisk hälsovård

Läs mer

1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita

1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslagen (523/99) 10 och 24 Upprättad: 30.7.2012 1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita 2.Registeransvarig Karleby stad Social- och

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter Broschyrer 2002:8swe Patientens rättigheter För att förbättra patientens rättsskydd har man i Finland stiftat en lag om patientens ställning och rättigheter. Lagen gäller hela hälso-

Läs mer

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Denna broschyr riktar sig till dig som vårdas eller har fått psykiatrisk vård oberoende av din vilja. Broschyren

Läs mer

Kontaktperson: Servicechefen för slutenvård och serviceboende Social- och hälsovårdsväsendet PB 43, 67101 KARLEBY 06-828 91 11 (växel)

Kontaktperson: Servicechefen för slutenvård och serviceboende Social- och hälsovårdsväsendet PB 43, 67101 KARLEBY 06-828 91 11 (växel) DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslagen (523/1999) 10 och 24 Upprättad: 21.8.2012 1. Registrets namn Karleby äldreomsorgs datasystem Rai-LTC 2. Registeransvarig Karleby stad www.kokkola.fi 3. Registerärendenas

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet

Läs mer

ANVISNING FÖR IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND

ANVISNING FÖR IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ANVISNING FÖR IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN SERVICEPRODUCENT I tillståndsansökan ska anges serviceproducentens (enskild person, en sammanslutning eller

Läs mer

Ansökan om godkännande som producent av service mot servicesedel inom öppenvårdstjänster för frontveteraner i hemmet; kriterierna för godkännande

Ansökan om godkännande som producent av service mot servicesedel inom öppenvårdstjänster för frontveteraner i hemmet; kriterierna för godkännande 1 (5) Med denna ansökan kan en serviceproducent ansöka om att bli servicesedelproducent för Lovisa och Lappträsk frontveteraners öppenvårdsservice i hemmet. Statskontoret bevilr årligen kommunerna ett

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Föreskrift 2/2010 1/(7)

Föreskrift 2/2010 1/(7) Föreskrift 2/2010 1/(7) Anmälan till produktregistret gällande produkter och utrustning för hälso- och sjukvård Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård

Läs mer

Utkast till regeringens proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården, detaljmotivering, 3.11.

Utkast till regeringens proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården, detaljmotivering, 3.11. DETALJMOTIVERING Lagförslag Lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Lagens syfte och tillämpningsområde. I paragrafen föreskrivs det om valfrihetslagens

Läs mer

Klientens ställning och

Klientens ställning och Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller

Läs mer

Föreskrift om grunderna för specifikation av åtkomsträttigheter till klientuppgifter inom socialvården

Föreskrift om grunderna för specifikation av åtkomsträttigheter till klientuppgifter inom socialvården FÖRESKRIFT 1/2017 1(12) Föreskrift om grunderna för specifikation av åtkomsträttigheter till klientuppgifter inom socialvården Bemyndigande Målgrupp Giltighetstid Lag om klienthandlingar inom socialvården

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1287/2013 Lag om elev- och studerandevård Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar 27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas

Läs mer

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras

Läs mer

PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN 1. UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN Serviceproducent Privat serviceproducent Serviceproducentens namn Folkhälsan Välfärd Ab Serviceform och klientgrupp för vilken

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 263/2015 Familjevårdslag Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens syfte Syftet med

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport 2006:76 Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport

Läs mer

Vård och uppfostran dygnet runt inom barnskyddet. Riksomfattande tillsynsprogram 2012 2014

Vård och uppfostran dygnet runt inom barnskyddet. Riksomfattande tillsynsprogram 2012 2014 Vård och uppfostran dygnet runt inom barnskyddet Riksomfattande tillsynsprogram 2012 2014 TILLSYNSPROGRAM 4:2012 Dnr 8678/05.00.04/2011 Datum 26.1.2012 ISSN-L 2242-2595 ISSN 2242-2595 (Webbpublikation)

Läs mer

Socialombudsmannens utredning 2014

Socialombudsmannens utredning 2014 Sivu 1/13 Socialombudsmannens utredning 2014 Karleby, Kronoby och Affärsverket för social- och hälsovård Jyta Social- och patientombudsman Helinä Jokitalo Centria- ammattikorkeakoulu Hälsovägen 1 67200

Läs mer

DETALJMOTIVERING. Lagförslag. Lag om produktion av social- och hälsotjänster

DETALJMOTIVERING. Lagförslag. Lag om produktion av social- och hälsotjänster DETALJMOTIVERING Lagförslag 3 Definitioner. Det föreslås att till paragrafen fogas som punkterna 6 och 7 definitioner av sjukhus och av tjänsteenhet för krävande socialvård. Definitionerna behövs för att

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN

MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 Modell för registeransvariga inom den offentliga hälsovården (modellen

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Ansökan om godkännande som producent av service mot servicesedel; kriterierna för godkännande

Ansökan om godkännande som producent av service mot servicesedel; kriterierna för godkännande Vi ansöker om att bli servicesedelproducent inom fölnde servicesedeltjänster: Regelbunden hemvård Tillfällig hemvård Tillfällig hemservice för barnfamilj Stöd för närståendevård Hemservice för veteraner

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter

Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter Lag om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 15 och fogas till lagen ett nytt 2 a kap.

Läs mer

Föreskrift 1/2010 1/(8)

Föreskrift 1/2010 1/(8) Föreskrift 1/2010 1/(8) Anmälan, som bör göras av tillverkaren vid risksituationer berörande hälso- och sjukvårdsprodukter och -utrustning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om produkter och utrustning

Läs mer

Föreskrift 2/2012 1 (14)

Föreskrift 2/2012 1 (14) Föreskrift 2/2012 1 (14) Föreskrifter om innehållet och upprättandet av planer för egenkontroll för serviceproducenter inom den privata hälso- och sjukvården Bemyndigande Målgrupp Giltighetstid Lag om

Läs mer

Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol

Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol Studiedag inom barnskyddsfrågor 14.5.2013 Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol Antal ärenden vid förvaltningsdomstolen Inkomna ansökan

Läs mer

PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN

PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN Grankulla stad 6.4.2010 Social- och hälsovård Småbarnsfostran och förskola PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN Som grund för denna plan för läkemedelsbehandling är Social- och

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016

Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016 Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016 Förvaltningsdomstolens praxis i ärenden som gäller begränsningar i vård utom hemmet tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo Vasa förvaltningsdomstol Åren 2012-2015

Läs mer

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,

Läs mer

Föreskrift 3/2010 1/(8)

Föreskrift 3/2010 1/(8) Föreskrift 3/2010 1/(8) Kliniska undersökningar med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010/2010),

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Beslut. Lag. om ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården RIKSDAGENS SVAR 396/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om yrkesutbildade personer och av vissa andra lagar Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda

Läs mer

Planen för egenkontroll inom socialservicen Valvira FAMILJEENHETEN PARGAS STAD

Planen för egenkontroll inom socialservicen Valvira FAMILJEENHETEN PARGAS STAD [Skriv här] Planen för egenkontroll inom socialservicen Valvira FAMILJEENHETEN PARGAS STAD Paraisten kaupunki Rantatie 30 21600 Parainen Puhelin 02 458 5700 www.parainen.fi PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kontaktuppgifter till den tjänsteinnehavare som har gjort ansökan och det organ som denna företräder

Kontaktuppgifter till den tjänsteinnehavare som har gjort ansökan och det organ som denna företräder Ansökan till förvaltningsdomstolen i ett ärende som gäller omhändertagande av ett barn (43 2 mom. i barnskyddslagen) Kontaktuppgifter till den tjänsteinnehavare som har gjort ansökan och det organ som

Läs mer

Publikation (även den finska titeln) Rättegångens offentlighet i förvaltningsrättskipningen (Oikeudenkäynnin julkisuus hallintolainkäytössä)

Publikation (även den finska titeln) Rättegångens offentlighet i förvaltningsrättskipningen (Oikeudenkäynnin julkisuus hallintolainkäytössä) PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för rättegångars offentlighet i förvaltningsrätts kipningen

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah.

Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah. 1 (5) Områdescheferna ansvarar för att personal kontinuerligt informeras och påminns om lex Sarah-bestämmelserna och om skyldigheten att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Informationen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård 1 Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 4.6.2014 Utbildningsprogrammet eller kompetensområdet för mentalhälsoarbete

Läs mer

Helsingfors 1.4.2015 4/2015. Förändringar i social- och hälsovården i anslutning till den nya socialvårdslagen

Helsingfors 1.4.2015 4/2015. Förändringar i social- och hälsovården i anslutning till den nya socialvårdslagen KOMMUNINFO Helsingfors 1.4.2015 4/2015 Förändringar i social- och hälsovården i anslutning till den nya socialvårdslagen Den nya socialvårdslagen stärker basservicen och minskar därigenom behovet av korrigerande

Läs mer

skyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter.

skyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter. Resumé BARNSKYDDET I det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) för åren 2008-2011 uppställdes som målsättning, att antalet barn som placerats utom hemmet ska minska i relation

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till

Läs mer

Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad

Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad Nordisk tillsynskonferens 2015 Överinspektör för socialvården, gruppledare Kirsi Kaikko Regionförvaltningsverket (RFV) i Östra Finland

Läs mer

Innehåll 1 (11) Social- och hälsovårdssektorn, äldreomsorg, boendetjänster:

Innehåll 1 (11) Social- och hälsovårdssektorn, äldreomsorg, boendetjänster: 1 (11) Innehåll 1 INLEDNING... 2 2 ÄLDREOMSORG DYGNET RUNT... 3 3 TILLSYNSMYNDIGHETERNAS ARBETSDELNING OCH UPPGIFTER... 4 4 OLIKA FORMER AV KONTROLL... 5 4.1 Egenkontroll... 5 4.2 Förhandskontroll... 6

Läs mer

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning 1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

Anmälan och utredning enligt Lex Maria SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 109 Anmälan och utredning enligt Lex Maria BAKGRUND Lex Maria innebär att vårdgivaren enligt lag

Läs mer

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 240/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre PROPOSITIONENS

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg i vårdhygiensverige. Hygiendagar i Umeå, SFVH, 2014-03-10 Maria Melin

Inspektionen för vård och omsorg i vårdhygiensverige. Hygiendagar i Umeå, SFVH, 2014-03-10 Maria Melin Inspektionen för vård och omsorg i vårdhygiensverige Hygiendagar i Umeå, SFVH, 2014-03-10 Maria Melin Varför IVO? Regeringen vill att tillsynen ska bli starkare, tydligare och effektivare. Större mångfald

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2014 1354/2014 Lag om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster Utfärdad i Helsingfors den 30 december

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER

NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER F Ö R O R D Arbetet inom social- och hälsovården skapar en grund för ett fungerande samhälle. Närvårdarna arbetar nära klienter och patienter och deras arbete syns i och påverkar

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden Integration inom social- och hälsovården Vid utgången av 2012 uppgick antalet utländska medborgare i Finland till 195 511, vilket utgör

Läs mer

Utbildning BHV juridik

Utbildning BHV juridik Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och

Läs mer

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster

Läs mer

Anvisning till myndigheter 7/2012 2 (6)

Anvisning till myndigheter 7/2012 2 (6) Anvisning till myndigheter 7/2012 1 (6) Enligt sändlista Ändringarna av tobakslagen ur barnskyddsanstalternas perspektiv Allmänt Tobakslagen (693/1976) ändrades den 1 januari 2010 (698/2010). Ett nytt

Läs mer