PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

Transkript

1 Version 1.0 Datum Skribent Vuokko Paananen, Tarja Oikarinen-Nybacka Acceptant PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Serviceproducentens FO-nummer Verksamhetsenhetens namn Västra hemvården Verksamhetsenhetens förläggningskommun samt kontaktuppgifter Karleby, Herman Renlundsgatan 28, Karleby Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antalet klientplatser Hemvården, service produceras i huvudsak för äldre och långtidssjuka personer i deras eget hem. Verksamhetsenhetens gatuadress Herman Renlundsgatan 28 Postnummer Verksamhetsenhetens ansvariga chef Petra Witick Postanstalt Karleby Telefon E-postadress petra.witick@soite.fi Service som köps från underleverantörer, och serviceproducenterna: Soite kan ordna service för klienten som egen verksamhet, som köpta tjänster eller med servicesedlar. Servicesedelproducenterna och tjänsterna som servicesedel kan beviljas för finns på sidan palse.fi. Inom hemvården används också servicesedel. För det ansvarar ett servicesedelteam som fungerar under ledning av hemvården. Kontaktuppgifter: Serviceförman Marjo Kero-Järvilä, tfn Med servicesedel kan klienten skaffa social- och hälsovårdstjänster så att hen själv väljer serviceproducent enligt sina egna behov och sitt eget tycke och smak bland de serviceproducenter som Soite godkänt. Service med servicesedel är ett alternativ till service producerad av en kommun eller samkommun. I situationer där hemvårdsservice av någon orsak inte kan produceras som egen verksamhet, kan hemvård skaffas som köpta tjänster. Chefen för hemvårdens serviceområde beslutar om köpta tjänster. Köpta tjänster innebär att kommunen köper någon service av en utomstående producent, t.ex. ett företag eller en förening. Som köpta tjänster kan erbjudas nästan vilken social- eller hälsoservice som helst, och den får inte bli dyrare för klienten än kommunens service.

2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER (4.1.2) Verksamhetsidé Verksamhetsidén och visionen för Vårdens och omsorgens ansvarsområde VISION: Klienten i centrum - kunnandet och resurserna i bruk! VERKSAMHETSIDÉ: Servicen inom vården och omsorgen produceras högklassigt och med respekt för klientens självbestämmanderätt i enlighet med likställighetsprincipen. Servicen stödjer delaktighet, funktionsförmåga och förmågan att klara sig självständigt. Målet är att klienten kan bo i sitt trygga och hinderfria egna hem med hjälp av stödtjänster och hemvård så länge som det är möjligt humant och inom ramen för resurserna. I varje enhet inom vården och omsorgen baserar sig vården och servicen på en individuell, resursorienterad vård-, rehabiliterings- och serviceplan utgående från klientens/patientens behov. När en klient är i bättre skick bör hen ha möjlighet att övergå till lättare service. Verksamheten inom vården och omsorgen baserar sig förutom på normer också på kvalitetsrekommendationen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen, samt på det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevård, utvecklingsprogrammet för att förbättra äldres boende och på det nationella minnesprogrammet. Värden och verksamhetsprinciper I enheten följer man Soites värden. Dessa har diskuterats med personalen och man har funderat på vad de innebär i enheten. Klientorientering: Varje klient vårdas individuellt enligt hens egna behov och önskemål. Vård- och serviceplanen baserar sig på detta och utarbetas tillsammans med klienten. Man beaktar klientens rättigheter och självbestämmanderätt. I vården beaktar man klientens bakgrund, kultur, etik, övertygelse osv. Man känner klientens livshistoria. Dessa respekteras och beaktas i klientarbetet. Också klientens modersmål beaktas på så sätt att det är möjligt att få service på det egna modersmålet. Klienten och klientens hem respekteras. Öppenhet: Man berättar ärligt om saker och ting. Verksamheten ska vara transparent. Man informerar om ärenden och kommer ihåg klientens rätt till information i ärenden som gäller hen. Man är ärliga mot varandra, också när det gäller kritiska frågor. Man kommer ihåg att positiv feedback hjälper att orka! Rättvisa: Man beaktar klientens självbestämmanderätt. Alla klienter bemöts på samma sätt, jämlikt. Alla har samma rättigheter och skyldigheter, samt också samma regler som ska följas. Värdesättande av kunnande: Man är stolta över sin egen yrkesskicklighet, man vill utvecklas och lära sig nytt. Man kan utnyttja specialkunnande. Man deltar i kompletterande utbildning och upprätthåller den egna yrkesskickligheten. Kostnadseffektivitet: 2

3 Man försöker handla och arbeta ekonomiskt. När man planerar och organiserar det egna arbetet beaktar man hushållningen med resurser, detta medför inbesparingar också för klienter. Man ser till att man har tillräckligt kunnande. Man kan välja rätta vårdartiklar, rättidiga besök, rätt slags undersökningar, förenhetligande av besök. RISKHANTERING (4.1.3) System och tillvägagångssätt i fråga om riskhantering Inom den Västra hemvården har gjort senaste riskbedömningen i augusti 2016 med hjälp av riskhanteringsprogrammet PRO24. Riskbedömningen gjordes i samarbete med personalen på så sätt att sjukvårdarnas och närvårdarnas representanter, enhetens chef och arbetarskyddets representanter var närvarande. Utvecklingsobjekten antecknades i programmet, och man har reagerat på dessa. Arbetsfördelningen i fråga om riskhantering Ledningens uppgift är att se till att ge anvisningar i fråga om egenkontroll, att ordna egenkontroll samt att se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om säkerhetsfrågor. Ledningen ansvarar för att det har riktats tillräckligt med resurser till att trygga säkerheten i verksamheten. De har också huvudansvaret för att skapa ett klimat där man förhåller sig positivt till säkerhetsfrågor. Riskhanteringen kräver aktiva handlingar också av den övriga personalen. De anställda deltar i bedömningen av säkerhetsnivån och säkerhetsriskerna, utarbetandet av planen för egenkontroll samt genomförandet av åtgärder som förbättrar säkerheten. Ledningsgruppen och säkerhetsarbetsgruppen för Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun ger anvisningar om riskbedömning. Serviceområdenas chefer ansvarar för att ansvarsområdenas chefer genomför riskhantering (riskhanteringspolitik) genom överenskomna förfaringssätt och för att de har fått introduktionsutbildning och utbildning i riskbedömning. Med hjälp av riskhantering försöker man identifiera, avlägsna och minska identifierade risker som är betydande för verksamheten. Riskidentifiering I riskhanteringsprocessen kommer man överens om förfaringssätt genom vilka risker och kritiska arbetsmoment identifieras. Hur lyfter personalen fram de missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som de observerat? Personalen har i sitt bruk HaiPro-programmet som är ett datatekniskt verktyg för rapportering av händelser som äventyrat patientsäkerheten. Personalen gör en elektronisk anmälning om alla avvikelser och tillbud som skett klienter, och anmälningen skickas för behandling till den närmaste chefen i den enhet som avvikelsen härstammar från. Vid läkemedelsavvikelser kontaktar man också en läkare för instruktioner. Också en klient har möjlighet att göra en anmälan om en farlig incident via webbplatsen soite.fi. Riskhantering Hur behandlar man negativa händelser och tillbud i enheten och hur dokumenteras de? Negativa händelser och tillbud rapporteras i HaiPro-systemet. En arbetstagare fyller i anmälningen och riktar den till den enhet som händelsen härstammar från. Enhetens chef får ett e-postmeddelande om att en anmälning gjorts, och hen behandlar den gjorda anmälningen och ber vid behov om mer information. 3

4 Negativa händelser och tillbud som meddelats via HaiPro-systemet behandlas av enhetens chef, och man går igenom dem samt de korrigerande åtgärderna på enhetens möten. Dokumenteringen, från anmälan till korrigerande åtgärder, sker i HaiPro-systemet. Klienten och/eller hens närstående kontaktas så snart som möjligt efter det skedda, och man kommer överens om ett tillvägagångssätt som passar dem. Man ger dem vid behov anvisningar om anmärknings- och klagomålsförfarandet samt social- och patientombudsmannens kontaktuppgifter. Korrigerande åtgärder Hur reagerar man i enheten på kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser som framkommit i enheten? Chefen behandlar först alla anmälningar i HaiPro-programmet. Man går igenom anmälningarna på möten i det egna området, och man funderar gemensamt på orsakerna till det skedda och fastställer korrigerande åtgärder och utvecklingsobjekt. Också dessa korrigerande åtgärder antecknas i programmet. Informering om ändringar Hur informerar man personalen och andra samarbetspartners om ändringar i arbetet (inklusive konstaterade eller förverkligade risker och korrigerandet av dem)? Man informerar om ändringar per e-post, på möten, via Soitenet. Utomstående samarbetspartners kontaktas vid behov. UPPGÖRANDE AV EN PLAN FÖR EGENKONTROLL (3) Personen eller personerna som ansvarar för planeringen av egenkontroll Vem har deltagit i planeringen av egenkontrollen? Planen för egenkontroll har utarbetats tillsammans med enhetens serviceförman och personalens representanter. Kontaktuppgifterna för personen som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontroll: Petra Witick Serviceförman, Västra hemvården Herman Renlundsgatan 28, Karleby petra.witick@soite.fi tfn Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras när det sker sådana förändringar i verksamheten som är förknippade med servicens kvalitet och klientsäkerheten. Hur sköter man uppdaterandet av planen för egenkontroll i enheten? Planen för egenkontroll uppdateras en gång per år, vid behov oftare om verksamheten eller kontaktuppgifterna ändras. Offentligheten av planen för egenkontroll Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? Planen för egenkontroll finns framlagd i verksamhetsenheten samt på Soites nätsidor på adressen 4

5 KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Enheten får nya klienter via servicehandledningscentret. I det skedet har den remitterande enheten redan gjort en preliminär kartläggning av servicebehovet. Klientens servicebehov bedöms i relation till hemvårdens beskrivna processcheman, i vilka man definierat tre olika processer (en ny klient, en klient som skrivs ut från enheten och avslutande av hemvård) samt i relation till kriterierna för beviljande av hemvård i Soite. Utgångspunkten för bedömningen av servicebehovet är klientens upplevda servicebehov i förhållande till hemvårdens kriterier för beviljande samt beskrivna processer. Hur bedöms klientens servicebehov - vilka mätare används vid bedömning? Vid bedömningen av klientens servicebehov används RAI-programmet för bedömning av funktionsförmågan. I fråga om klienter som får regelbunden hemvård görs en bedömning med sex månaders mellanrum i samband med uppdaterandet av vård-, service- och rehabiliteringsplanen. För klienter som får hemsjukvård tillfälligt gör man en RAI Screener bedömning med ett års mellanrum efter att servicen varat i sex månader. För alla klienter görs dessutom årligen en MNA-bedömning. Den används för att kartlägga klientens nutritionsstatus. Hur tas klienten och/eller hens anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Vård- och serviceplanen utarbetas tillsammans med klienten och vid behov tillsammans med hens anhöriga. I regel ges planen klienten och uppdateras om klientens situation förändras eller minst med sex månaders mellanrum. Vård-, service- eller rehabiliteringsplan I planen dokumenteras bland annat klientens fysiska, psykiska, sociala funktionsförmåga, servicebehov, genomförande och mål samt klientens önskemål. Inom hemvården stödjas alla klienters funktionsförmåga i alla delområden genom ett rehabiliterande arbetssätt, det vill säga man gör inte åt klienten utan stödjer och handleder hen till att använda sina egna resurser. Genom ett rehabiliterande arbetssätt stödjer man klientens egna resurser och möjligheter att klara sig hemma. Rehabiliteringsplan görs upp för klienter i fråga om vilka bevarande av och stödjande av funktionsförmågan kräver regelbundna rehabiliteringsbesök. Hur utarbetas vård- och serviceplanen och hur följer man upp dess genomförande? Vård- och serviceplanen utarbetas i samarbete med klienten och vid behov hens anhöriga, närstående och eventuella andra aktörer som deltar i vården. Genomförandet följs upp med hjälp av dagliga anteckningar i patientdatasystemet. När planen uppdateras bedömer man uppnåendet av mål och genomförandet av det som man kommit överens om. På vilket sätt försäkrar man sig om att personalen känner innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? Vård- och serviceplanen har dokumenterats i patientdatasystemet. Dessutom ser vårdarna den gällande planen i Kotihoidon Mobiili på varje hembesök. Bemötande av en klient Stärkande av självbestämmanderätten Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet som alla har. Den består av rätten till personlig frihet, integritet och trygghet. Nära förknippade med detta är rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar förutom personens fysiska frihet också viljans frihet och självbestämmanderät- 5

6 ten. I socialvården är det personalens uppgift att respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och stödja hens delaktighet i planeringen och genomförandet av hens service. På vilket sätt stärker man i enheten olika faktorer som är förknippade med klienternas självbestämmanderätt, t.ex. rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål? På hembesöken respekterar och beaktar man klientens självbestämmanderätt, privatliv och integritetsskydd samt handlar på klientens villkor med beaktande av hens syn och önskemål. Vårdarna har sekretessplikt. Klienten deltar i beslutsfattningen som gäller hen själv. Principer i fråga om begränsning av självbestämmanderätten Principer och praxis gällande självbestämmanderätten diskuteras med både klientens behandlande läkare och anhöriga och närstående, och de dokumenteras i klientens vård- och serviceplan. Begränsande åtgärder dokumenteras också i klientuppgifterna. Klienten kan på basis av ett läkarintyg och magistratens beslut konstateras sakna rättshandlingsförmåga, vilket gör att också hens självbestämmanderätt begränsas av motiverat skäl. Vilka principer om begränsande åtgärder har man kommit överens om i enheten? Inom hemvården använder man egentligen inga åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. I vissa situationer tryggar man dock klientens säkerhet med olika säkerhetsanordningar, t.ex. säkerhetsspis och dörrlarm. Man kommer överens om ibruktagande av sådana anordningar med klienten, hens anhöriga och närstående. Bemötande av en klient I planen för egenkontroll antecknas hur man försäkrar sig om klientens sakliga bemötande och hur man handlar om man märker osakligt bemötande. Hur behandlar man, med klienten och vid behov hens anhöriga eller närstående, osakligt bemötande, en negativ händelse eller en riskfylld situation som en klient upplevt? Varje anställd är skyldig att meddela sin chef om hen märker osakligt bemötande. Man har också i bruk en responsblankett gällande servicens kvalitet. Responsblanketten finns också på webbplatsen. Klienten och/eller hens representant kontaktas så snart som möjligt efter det skedda, och situationen utreds. Vid behov råder man dessa att göra en anmärkning eller att kontakta social- och patientombudsmannen. Ärendet behandlas i enlighet med anvisningen om behandlingen av respons. Klientens delaktighet Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklande av kvaliteten och egenkontrollen i enheten Insamling av respons Hur deltar klienter och deras närstående i utvecklande av enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? Hur samlar man in respons från klienterna? Soite har ett elektroniskt system för respons med hjälp av vilket all respons behandlas och statistikförs. Klienten kan ge respons direkt i responssystemet på webbplatsen soite.fi. Skriftlig klientrespons kan också lämnas in hos verksamhetsenheten. Skriftlig respons kan också ges till verksamhetsenheten i form av ett fritt formulerat brev. Klientresponsen behandlas av enhetens chef. Ett svar bör ges skriftligt inom två veckor om klienten bett om svar på sin respons. Endast saklig respons behandlas. 6

7 Behandling och användning av respons i utvecklande av verksamheten På vilket sätt utnyttjas klientrespons i utvecklande av verksamheten? Klientresponsen behandlas, statistikförs och klassificeras i det elektroniska responssystemet. För de observerade missförhållandena fastställs utvecklingsåtgärder som genomförs och dokumenteras i responssystemet. En klients rättsskydd a) Mottagare av anmärkningen Soite, Registraturen/Kirjaamo, Mariegatan 16-20, Karleby b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om tjänsterna som hen erbjuder Tina Sandström, social- och patientombudsman, tina.sandstrom@soite.fi, tfn Social- och patientombudsmannens service är avgiftsfri. Socialombudsmannens verksamhet baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Socialombudsmannens uppgift är att ge klienten råd i frågor kring bemötande, delaktighet, rättsskydd och tillämpande av socialvårdens klientlag. Socialombudsmannen fungerar som socialombudsman även i fråga om den socialservice Soite köper. Socialombudsmannen handleder och råder vid utredande av konfliktsituationer och ger råd i fråga om att överklaga beslut. I motstridiga eller oklara situationer gällande socialservice lönar det sig att i första hand kontakta personalen eller den anställda som fattat beslutet om socialvård. Socialombudsmannen hjälper klienten med att göra en anmärkning om klienten upplever att hen blivit dåligt bemött eller att hen fått dålig service. Socialombudsmannen informerar om klientens rättigheter och arbetar för att främja och förverkliga klientens rättigheter. Ombudsmannen följer med utvecklingen av klienternas ställning och rapporterar årligen om det till kommun- och stadsstyrelserna. c) Konsumentrådgivarens namn, kontaktuppgifter samt uppgifter om tjänsterna som hen erbjuder - d) Hur behandlar man anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut som gäller verksamheten i enheten, och hur beaktas de i utvecklingsarbetet? Syftet med lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) är vid sidan om annat att främja patientens rätt till god service och ett gott bemötande både inom offentlig och inom privat socialvård. Enligt 23 i lagen har en klient rätt att göra en anmärkning om bemötandet till enhetens ansvarsperson eller socialvårdens ledande tjänsteinnehavare. I lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) betonas patientens rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Enligt 10 i lagen har en patient som är missnöjd med den hälso- och sjukvård som hen fått eller med bemötandet i samband med vården rätt att framställa en anmärkning till den direktör som svarar för hälso- och sjukvård. Social- och hälsovårdsväsendets blanketter för anmärkningar finns på webbplatsen soite.fi. Anmärkningarna riktas centraliserat till socialdirektören. Vid anmärkningsförfarandet finns det dock skäl att betona att klienterna bör alltid i första hand uppmanas att utreda situationen med personerna som behandlat hens ärende eller deras chefer genast när det uppkommit problem. Om problemen inte kan lösas genom diskussion, ska verksamhetsenhetens personal och socialombudsmannen/patientombudsmannen hjälpa klienten att reda ut problemen och vid behov med att göra en anmärkning. Till service av god kvalitet och utvecklande av kvaliteten hör att anmärkningen behandlas på adekvat sätt. e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar 7

8 1-4 veckor EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som stödjer välbefinnande, rehabilitering och tillväxt a) Främjande av klienters fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välbefinnande Alla delområden i en klients funktionsförmåga stödjas genom ett rehabiliterande arbetssätt, det vill säga man gör inte åt klienten utan stödjer och handleder klienten till att använda hens egna resurser. Vi genomför regelbundet rehabiliteringsplanerna som utarbetats för klienterna. Klienterna styrs till hobbyer och klubbverksamhet, till exempel dagverksamhet. Hemvården har vid behov också tillgång till en konditionsskötares tjänster. Man ser till att klienterna har nödvändiga hjälpmedel med hjälp av vilka deras funktionsförmåga och välbefinnande stödjas. I klienternas vård- och serviceplaner dokumenteras mål som är förknippade med daglig rörelse, vistelse utomhus, rehabilitering och rehabiliterande verksamhet. Hur följer man med uppnåendet av målen gällande klienternas funktionsförmåga, välbefinnande och rehabiliterande verksamhet? Man följer med uppnåendet av mål med hjälp av anteckningar i patientdatasystemet. Bedömning görs dagligen. Nutrition På vilket sätt följer man inom egenkontrollen i enheten med klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionsstatus? Hemvårdens vårdare följer med klienternas nutritionstillstånd regelbundet i samband med hembesöken. Dessutom gör man årligen en MNA-bedömning av klienternas nutritionsstatus. Klienternas vikt kontrolleras regelbundet. Vid behov tar man olika prov, antecknar vätskorna på en vätskelista och ger näringstillskott. Man följer specialdieter. Vid behov följer man med att en klient äter regelbundet. Vid behov skaffar man måltidsservice för klienten och hjälper hen med butiksservicebeställningar. Man assisterar vid behov vid måltider. Hygienpraxis Enheten följer instruktioner som en hygienskötare utarbetat gällande skydd för förebyggande av olika mikrobsmittor. Dessa finns också på intranet och finns printade i enhetens pärm. I samband med att man utarbetar en vård- och serviceplan för en klient ser man till att skötandet av klientens personliga hygien lyfts fram och att man vid behov hjälper klienten med hygienen. Vården genomförs planenligt och vid behov ingriper man och erbjuder mer hjälp. På varje besök bedömer man hur bra klienten klarar sig av att sköta hygienen. Man använder nödvändig personlig skyddsutrustning i vårdsituationer. Till varje klient förs skyddsutrustning som behövs vid vårdsituationer. Dessutom har vårdarna i sin väska grundutrustning, handskar, skoskydd, desinfektionsmedel. Personalen vaccineras årligen mot influensa. Dessutom sköter man andra vacciner för personalen via företagshälsovården. Personalen har deltagit i hygienutbildningar. Hälso- och sjukvård a) Hur försäkrar man sig i enheten om att anvisningarna om klienternas tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och plötsliga dödsfall följs? 8

9 Klienternas tandvård sköts av bassjukvårdens tandvård. Vårdarna hänvisar klienterna vid behov till tandvård. Man sköter om munhygienen i enlighet med vård- och serviceplanen, och klienterna handleds vid skötande av munhygienen. Icke-brådskande sjukvård genomförs planenligt av en utsedd egen sjukvårdare. Vid behov gör man ett extra besök. Om klientens tillstånd är sådant under hembesöket att hen behöver omedelbar sjukvård, kontaktar man larmcentralen. Om tillståndet tillåter det kontaktar man den egna läkaren eller Doctagons bakjour under tjänstetid för att få anvisningar för fortsatt vård. Utanför tjänstetid kontaktar man Doctagons bakjour. Instruktioner vid plötsligt dödsfall har uppdaterats sommaren 2017 och dessa är tillgängliga i enheten. Vid ett överraskande, oförutsägbart dödsfall ring 112 och fortsättningen sköts via larmcentralen. Dessutom informerar man Doctagons ansvariga läkare om dödsfallet. b) På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar? Doctagons ansvarsläkartjänst sköter årliga närronder. Olika blodprovskontroller och nödvändiga vaccineringar. Andra mätare i fråga om hälsotillståndet, blodtryck, blodsocker, vikt osv. Varje klient har en individuell vård- och serviceplan som genomförs genom ett rehabiliterande arbetssätt. Rehabiliteringsplaner har utarbetats och man genomför och följer dem. Klientens situation bedöms och kontrolleras på varje hembesök. Uppföljningen av tillståndet och eventuella förändringar antecknas i patientdatasystemet. c) Vem ansvarar för klienternas hälso- och sjukvård i enheten? För varje klient inom hemsjukvården har det utsetts en egen ansvarig sjukvårdare. För klienter som får regelbunden hemvård har det förutom teamets sjukvårdare utsetts en egen ansvarig vårdare. Hemvården får sina läkartjänster via distansläkartjänsten Doctagon. För varje klient har det utsetts en egen ansvarig läkare. Läkemedelsbehandling a) På vilket sätt följer man med och uppdaterar verksamhetsenhetens plan för läkemedelsbehandling? Planen för läkemedelsbehandling är en version av en gemensam plan som man bearbetat så att den motsvarar hemvårdens situation. Planen uppdateras i samband med förändringar. b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandling i enheten? Den ansvariga läkaren ansvarar för läkemedelsbehandlingen tillsammans med sjukvårdarna. Läkemedelsbehandlingen genomförs av både sjukvårdare och närvårdare. Samarbete med andra tillhandahållare av service Hur ordnas samarbetet och informationsutbytet med andra tillhandahållare av service inom social- och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? Ett gemensamt patientdatasystem. Kontakt per telefon och eventuellt gemensamma möten osv. 9

10 KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten, och hur samarbeta man med andra myndigheter och aktörer som bär ansvar för klientsäkerhet? Klienternas trygghetstelefoner och brandvarnare testas regelbundet. På hembesöken ägnar man uppmärksamhet åt klient- och patientsäkerhet. Klientens hem granskas med hjälp av blanketten Kontrollera hemmets säkerhet. Man ingriper i missförhållanden och vid behov utser man ansvarspersoner. Klientsäkerheten förbättras också med nödvändiga hjälpmedel. Läkemedlen förvaras bakom lås, detsamma gäller klienternas hemnycklar. Vid utdelning av läkemedel utförs dubbelkontroll. Personalens kunnande upprätthålls genom kompletterande utbildning, t.ex. första hjälpen, primärsläckning, läkemedelsbehandling osv. Soite har en säkerhetschef Pasi Paasila. En riskbedömning görs tillsammans med arbetarskyddet. Samarbete görs också med räddningsväsendet. Man reagerar på olägenheter som kommer fram via Haipro-systemet genom att utarbeta utvecklingsåtgärder för att förbättra säkerheten. 112-applikationen är laddad på alla anställdas mobiler. Dessutom använder man säkerhetslarm. Personalen Antalet vård- och omsorgspersonal, personalstrukturen och personalens tillräcklighet samt principer för anlitande av vikarier a) Vad är antalet vård- och omsorgspersonal och personalstrukturen? Inom Västra hemvården arbetar 25 närvårdare och 8 sjukvårdare. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Den närmaste chefen skaffar vikarie för längre vikariat, t.ex. semester, längre sjukledigheter och andra frånvaron. Vid kortvariga frånvaron använder man i första hand reservpersonal, dessa vikariat sköts via hemvårdens center för verksamhetsstyrning. Om reservpersonal inte är tillgänglig anställer man vid behov en utomstående vikarie. c) På vilket sätt försäkrar man sig om att personalresurserna är tillräckliga? Hemvården har tillgång till reservpersonal. Man följer med aktiv arbetstid. Principer för rekrytering av personal a) Vilka principer gäller vid rekrytering av personal till enheten? Rekryteringen av personal styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen, i vilka både arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter fastställs. Man beaktar särskilt personernas lämplighet och pålitlighet särskilt när man anställer personer som arbetar hemma hos klienter. Dessutom kan enheten ha egna rekryteringsprinciper som är förknippade med personalstrukturen och kunnandet. Det är viktigt att informera både de sökande och hela personalen öppet om dessa principer. b) På vilket sätt beaktar man vid rekryteringen lämpligheten och pålitligheten särskilt hos personer som arbetar hemma hos klienter? Vid rekrytering av en ny arbetstagare kontrollerar man hens identitet, arbetserfarenhet och studieprestationer. Behörigheten hos yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård och socialvård kontrolleras i JulkiTerhikki-/JulkiSuosikki-registret: En beskrivning av introduktionsutbildningen för personalen och av kompletterande utbildning a) Hur sörjer man i enheten för introduktionsutbildning för arbetstagare och studeranden i fråga om klientarbete, behandling av kli- 10

11 entuppgifter och dataskydd. Man följer introduktionsutbildningsmodellen som antecknats i planen för introduktionsutbildning. Som hjälp vid introduktionsutbildning används ett introduktionsutbildningskort. Samkommunen har en nätkurs i introduktionsutbildning, och denna utnyttjas. b) Hur ordnas personalens kompletterande utbildning i enheten? Man utarbetar en utbildningsplan där man beaktar behovet av kunnande i enheten och till exempel behoven och personalens önskemål som lyfts fram i samband med utvecklingssamtal, vid kvalitetsrevisioner eller i klientfeedback. Verksamhetsutrymmen Västra hemvårdens byrå finns på adressen Herman Renlundsgatan 28. Här finns ett teamrum för varje team, serviceförmannens kontor, ett gemensamt mat- och pausrum, ett läkemedelsrum och ett litet förråd för vårdmaterial. Hur har städningen och tvätten ordnats i enheten? Arbetstagarna tvättar sina arbetskläder själv. Arbetstagarna betalas ersättning för skyddskläder2 x per år. Teknologiska lösningar Hur försäkrar man sig om att säkerhets- och anropsapparater som klienterna har i sitt personliga bruk fungerar och att larmen besvaras? Trygghetstelefonerna testas av vårdarna en gång per månad. Vid behov oftare. Trygghetstelefonlarmen går först till enheten som apparatens leverantör programmerat, och därifrån styrs de via centret för verksamhetsstyrning till vårdarna eller någon annan hjälpande aktör. Skaffande av och uppdatering av hälso- och sjukvårdsapparater för patientnär testning sker via ansvarsläkartjänsten Doctagon. Skaffande av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, handledning i fråga om användningen och underhåll Hur försäkrar man sig om att anskaffningen och underhållet av och användarhandledningen gällande nödvändiga hjälpmedel för klienter sker på ett adekvat sätt? I samband med hembesöken gör man en bedömning av behovet av hjälpmedel och av hur väl de fungerar. Klienten får handledning i korrekt användning av hjälpmedel och vid behov ber man hjälpmedelsutlåningen om handledning/rådgivning. Hemvården har också tillgång till en konditionsskötare som man kan be att göra en bedömning av hjälpmedelsbehovet och att ge rådgivning och handledning för en klient. Enheten har ett produktregister gällande hälso- och sjukvårdens produkter. Underhåll av mätarna utförs med överenskomna intervaller. Alla vårdare sköter de apparater de har i sin egen väska och testandet av dem. Namnet och kontaktuppgifter för personen som ansvarar för produkterna och utrustningen för hälso- och sjukvård. - Behandling av klient- och patientuppgifter a) Hur försäkrar man sig om att man i verksamhetsenheten följer lagstiftningen gällande dataskydd och behandling av personuppgifter, anvisningar som utarbetats för enheten om dokumenteringen av klient- och patientuppgifter samt myndighetsföreskrifter? Alla arbetstagare undertecknar en användarförbindelse där man gått igenom det grundläggande om dataskydd och datasäkerhet. Dessutom ska personalen genomgå en webbkurs i dataskydd och datasäkerhet vartannat år och klara av tentamen i samband med den. 11

12 De dataskyddsansvariga och systemadministratörerna genomför logguppföljning. Målet med den är att se till att personuppgiftslagen, lagen om patientens ställning och rättigheter samt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården följs. b) Hur sörjer man för introduktionsutbildning och fortbildning för personalen och praktikanter gällande behandling av personuppgifter och dataskydd? Genom att vartannat år genomföra webbkursen gällande dataskydd och datasäkerhet. c) Var är enhetens registerbeskrivning eller dataskyddsbeskrivning framlagd till offentligt påseende? Om det endast utarbetats en registerbeskrivning för enheten, hur informeras klienten om frågor kring behandling av uppgifter? d) Den dataskyddsansvariges namn och kontaktuppgifter Satu Tikkanen, Tfn SAMMANFATTNING AV ENHETENS UTVECKLINGSPLAN En arbetshälsoplan har utarbetats år 2016 och i det framkom: ENHETENS STYRKOR: Ett gott arbetsklimat Flexibilitet, kollegialitet, yrkeskunnighet och organiseringsförmåga Arbetsglädje och en positiv attityd UTVECKLINGSOBJEKT: Utvecklingssamtal, vartannat år individuella samtal och gruppsamtal vartannat år Beaktande av ergonomiska faktorer både hos klienterna och på byrån Beaktande av hur man får arbetet och privatlivet att passa ihop MÅL, NYTTA: Välmående på arbetsplatsen i sin helhet, också arbetsgivaren och klienten drar nytta av detta. Utvecklingsobjekten som framkom vid ledningens genomgång 2016: 1. Beaktande av arbetssäkerhet i verksamheten 2. Ibruktagande av distansläkartjänsten Doctagons verksamhetsmodell 3. Upprätthållande av samarbete mellan teamen 4. Personalens behörighet förutom i HRM också i en Excel-tabell. 5. Varje yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård har en skyldighet att se till att de har den behörighet som motsvarar det egna yrket. GODKÄNNANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL Ort och datum I Karleby Underskrift Petra Witick, serviceförman 12

13 13