PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN INNEHÅLL

Transkript

1 PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN INNEHÅLL 1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER RISKHANTERING UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER Bedömning av servicebehovet Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Bemötandet av klienten Klientens delaktighet Klientens rättsskydd EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt Näring Hygienpraxis Hälso- och sjukvård Läkemedelsbehandling Samarbete med andra servicegivare KLIENTSÄKERHET Personal Lokaler Tekniska lösningar Anläggningar och tillbehör inom hälso- och sjukvården BEHANDLING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER UPPFÖLJNING AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL... 9 kirjaamo@valvira.fi PL 210, Helsinki Lintulahdenkuja 4, Helsinki Faksi Puhelin Koskenranta 3, Rovaniemi Faksi

2 1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN Serviceproducent Privat serviceproducent Namn: Serviceproducentens FO-nummer: Kommunens namn: Vasa stad Samkommunens namn: Social- och hälsovårdsområdets namn: Verksamhetsenhetens namn Dagverksamheten i Seniorcentret Serviceenhetens förläggningskommun och kontaktuppgifter Vasa; ansvarig handledare: Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antal klientplatser Rehabiliterande dagverksamhet; över 65 åriga Vasabor med nedsatt funktionsförmåga klienter/dag; verksamhet ordnas 5 dagar/vecka i fyra enheter. Därtill 2 halvdagsgrupper, 6 klienter/grupp. Verksamhetsenhetens gatuadress Berggatan 2-4 & Brändövägen 39 Postnummer Verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare Kirsi Wik (tf.) Postort Vasa Telefon E-post kirsi.wik@vaasa.fi Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Tidpunkt för beviljande av regionförvaltningsverkets/valviras tillstånd (privata enheter som tillhandahåller verksamhet dygnet runt) Service för vilken tillstånd beviljats Kommunens beslut om mottagande av anmälan Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) Tidpunkt för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut Service som anskaffats som underleverans samt producenter 2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER Verksamhetsidé Med hjälp av rehabiliterande dagverksamhet stöds seniorerna med att kunna bo hemma samt att klienternas funktionsförmåga främjas och upprätthålls. Rehabiliterande dagverksamhet ordnas i tre olika enheter: Vuoritupa, Muistola, Ruusumäki och Bruksgårdens dagverksamhet. 2

3 Värderingar och principer Målet med Seniorcentrets verksamhet är att stöda äldre Vasabor, vars fysiska, psykiska eller sociala funktionsförmåga är nedsatt eller i risk för att bli nedsatt. Genom bedömning och handledning samt ordnande av rehabilitering, service eller vård främjas att senioren klarar sig hemma. Verksamheten styrs av följande värderingar: Respekt av mänskliga värdet, kundorienterad verksamhet, rättvishet, delaktighet, trygghet och service som påverkar. 3 RISKHANTERING System och arbetsfördelning i fråga om riskhantering Förteckning över anvisningar för att förverkliga riskhantering/egenkontroll Staden har i bruk ett riskpoängsprogram, som för varje enhet uppdateras årligen eller enligt behov. Därtill används programmet HaiPro. Uppgörande och uppdatering av räddningsplaner. Personalens deltagande i första hjälpen och primärsläckningsskolningar samt webbskolningarna för Kanta och patientsäkerhet genom färdighet. Identifiering av risker På vilket sätt tar personalen upp de missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som de har observerat? Anmälan till förman och/eller exempelvis fastighetsskötaren som ansvarar för fastigheten, ifall det finns avvikelser i utrymmena. Risker som ingår i transport av klienter -> samarbete med taxiföretag, skapande av gemensamma anvisningar (bl.a. att klienter har på sig säkerhetsbälten, ledsagning ända till hemmet). Hantering av risker Hur behandlas skadesituationer och nära ögat situationer och hur dokumenteras dessa? Händelserna antecknas i programmet HaiPro och gås igenom under enhetens möten. Ifall en skadehändelse av hög riskklass (III) eller skadehändelser sker ofta, förs information till serviceområdeschefen. Korrigerande åtgärder På vilket sätt reagerar man vid er enhet på observerade missförhållanden, kvalitetsavvikelser, nära ögat situationer och skadehändelser? Ärenden hanteras och det strävas till att lösningar hittas för att rätta till situationerna. Information om förändringar På vilket sätt informeras personalen och andra samarbetsparter om förändringar i arbetet (inklusive observerade eller realiserade risker och korrigerandet av dem)? Förmannen meddelar i enhetens möten eller i enheterna. Nödvändig informering till samarbetsparterna. 4 UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen Vilka har deltagit i planeringen av egenkontrollen? Dagverksamhetens närförman, chefen för Seniorcenter Kontaktuppgifterna till den som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen: Kirsi Wik, kirsi.wik@vaasa.fi 3

4 Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras då det i verksamheten sker ändringar som påverkar servicekvaliteten och kundsäkerheten. På vilket sätt har uppdateringen av planen för egenkontroll ordnats vid enheten? Planen för egenkontroll uppdateras en gång om året eller vid behov. Offentlighet av planen för egenkontroll Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? På enheternas anmälningstavlor; Vasa stads webbsidor 5 KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER 5.1 Bedömning av servicebehovet På vilket sätt bedöms klientens servicebehov vilka mätinstrument används vid bedömningen? Bedömningen av servicebehovet görs i SAS-byrån, som hjälp används vid behov t.ex. RAI-bedömning. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? I samband med bedömningen av servicebehovet tar SAS-byrån kontakt med klienten och/eller de anhöriga. SAS-byrån meddelar om inledande av service till den valda dagverksamhetsenheten. 5.2 Vård-, service- eller rehabiliteringsplan På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? Vårdplanen uppgörs då klienten besökt dagverksamheten ett par gånger och då initialintervjun har utförts. Planen antecknas i patientdatasystemet (Pegasos) och planerna uppdateras vid behov. På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? Vårdplanen antecknas i patientdatasystemet (Pegasos), som skötarna använder dagligen. Bokföringen av klientarbetet i vårdplanen sker genom bokförda komponenter, dvs. enligt klientens eget behov. 5.3 Bemötandet av klienten Stärkande av självbestämmanderätten Klienterna får själv välja i vilka funktioner de deltar under dagverksamhetsdagens lopp. Klienterna bes om önskemål om vad de önskar få göra. I ansökningsblanketten bes om föremål för intresse och önskemål frågas även i intervjuerna på tumanhand. Klienten och/eller den anhöriga tillsammans kan vid önskan avsluta dagverksamheten. Ibland kan ändringar till det sämre i klientens fysiska eller psykiska mående förorsaka utmaningar för att dagverksamheten ska kunna fortsätta. Principer och praxis för begränsning av självbestämmanderätten Vilka principer om begränsande åtgärder har man kommit överens om vid enheten? Inga begränsande åtgärder används. Sakligt bemötande av klienten 4

5 I planen för egenkontroll inskrivs på vilket sätt ett sakligt bemötande av klienterna säkerställs och vilket förfarande som tillämpas om osakligt bemötande observeras. De anställda vet att osakligt bemötande inte tillåts; arbete utförs i grupp; i osakligt beteende ingrips direkt, om sådant märks. På vilket sätt behandlas en inträffad negativ händelse eller risksituation med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga eller närstående? Kontakt tas med de anhöriga och en träff ordnas. 5.4 Klientens delaktighet Insamling av respons Hur deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt samlar man in respons från klienterna? Klientrespons fås dagligen av klienterna. Vartannat år utförs en nöjdhetsenkät bland klienter och anhöriga (senast gjord år 2017). Responsen beaktas då verksamheten planeras och utvecklas. Responsen är även bra att anteckna i rapporten över vårdarbetet för klienten. Behandling och användning av respons i utvecklingen av verksamheten På vilket sätt utnyttjas klientresponsen vid utvecklingen av verksamheten? Responsen beaktas i utvecklingen av innehållet samt exempelvis vid utvecklingen av nya grupper (t.ex. inledande av halvdagsverksamhet, inledande av dagverksamhet i Ruusumäki). 5.5 Klientens rättsskydd a) Mottagare av anmärkningar Chefen för seniorcenter, vid behov till individsektionen b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Katarina Norrgård Socialombudsmannen nås må-fr kl c) På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut och hur beaktas de i utvecklingsarbetet? Individsektionen d) Målsatt tid för behandling av anmärkningar Snarast möjligt då de utredningar som behövs har gjorts. 6 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET 6.1 Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt a) Främjande av klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välbefinnande Under dagverksamhetsdagen ordnas idrott, friluftsliv och olika former av sociokulturell verksamhet. Enligt särskilda behov har en del dagverksamhetsenheter möjlighet att erbjuda badservice. På vilket sätt följer man upp hur målen uppfylls i fråga om verksamhet som främjar klienternas funktionsförmåga, välmående och rehabiliterande aktiviteter? Skötarna bokför dagligen en rapport om dagens händelser i pegasos under klientens uppgifter. Närförmannen uppföljer enheternas verksamhet och exempelvis hurdana planer som gjorts för sociokulturell 5

6 verksamhet och hur dessa planer förverkligats. Vårdplanen uppdateras vid behov t.ex. som följd av ändringar i klientens mående. 6.2 Näring På vilket sätt följer man inom egenkontrollen upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionskvalitet? Skötarna följer upp klienternas måltider under dagverksamhetsdagens lopp. Ifall personalen märker avvikelser i näringsintaget, diskuterar de först med klienten. Vid behov (och med klientens samtycke) kontaktar personalen en anhörig eller hemvården. 6.3 Hygienpraxis På vilket sätt följer man upp den allmänna hygiennivån vid enheten och hur säkerställer man att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov genomförs enligt givna anvisningar och enligt klienternas vård- och serviceplaner? I enheterna finns handdesinficeringsmedel åt såväl skötarna som klienterna. Skötarna har undertecknat en förbindelse att de förbinder sig till att följa stadens anvisning om hygien och arbetskläder. Skötarna har utfört hygienpass. 6.4 Hälso- och sjukvård a) På vilket sätt säkerställs iakttagandet av de anvisningar som utfärdats om tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och brådskande sjukvård samt oväntade dödsfall? I akuta sjuk- eller olycksfall tillkallas hjälp från nödcentralen. b) På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar? Klientens mående uppföljs i dagverksamheten och vid behov kontaktas hemsjukvården eller klientens egen hälsostation (med klientens samtycke). Största delen av klienterna har i bruk hemservice / Doctagon distansläkarservicen. Dagverksamheten har ingen egen direkt läkarkontakt. c) Vem svarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten? Enhetens skötare under dagverksamhetstiden. 6.5 Läkemedelsbehandling Borde här finnas ärenden som berör utbildningsnivån och fortbildning i fråga om läkemedelsbehandlingar. a) På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens läkemedelsbehandlingsplan? Ansvariga handledaren för dagverksamheten uppdaterar läkemedelsbehandlingsplanen vid behov eller årligen. Senaste uppdatering 6/2018. b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten? Ansvariga handledaren och de licensinnehavande närvårdarna. 6.6 Samarbete med andra servicegivare Hur ordnas samarbetet och informationsutbytet mellan de övriga servicegivare inom social och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? Samarbete utförs i huvudsak per telefon eller via Pegasospost. Kontakt tas direkt (t.ex. till hemvården) ifall något oklart eller anmärkningsvärt noteras i klientens mående eller ifall det finns ärenden att meddela (med klientens samtycke). 6

7 7 KLIENTSÄKERHET Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur bedrivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer? Uppgörande och uppdatering av räddningsplanen. Kontakt med socialarbetare, ifall det uppstår utmaningar som berör avklarande hemmavid hos klienten. Exempelvis avklarande av vardagen på många olika sätt. 7.1 Personal Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och principer för anlitande av vikarier a) Antal anställda inom vård och omsorg samt personalstruktur? 2-3 närvårdare/enhet. Alla vårdare arbetar i morgonskift under vardagar. Därtill används tidvis biträdande personal och studerande. Vid badande 1 vårdare/tvättställe. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? En poolperson/reservperson. Vårdarna vikarierar vid behov i olika enheter. c) På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser? Med hjälp av arbetsskiftesplanering och jämlik vikariering mellan enheterna. För långa sjukledigheter strävar man till att skaffa en vikarie. Principer för rekrytering av personal Vilka är principerna för rekrytering av personal till enheten? Vasa stads interna anvisningar (bl.a. anvisning om besättningstillståndsförfarande). En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning a) På vilket sätt ombesörjer enheten arbetstagarnas och studerandenas inskolning i klientarbetet, behandlingen av klientuppgifterna och datasekretessen? Närförmannen instruerar den nya anställda bl.a. i fråga om huvudprinciperna för verksamheten och i fråga om personalärenden; enhetens vårdare instruerar i den praxis som används i enheten. b) b) På vilket sätt har personalens skyldighet att anmäla missförhållanden eller risker vid klintens service organiserats och på vilket sätt behandlas meddelandena om missförhållanden och informationen om på vilket sätt korrigerande åtgärder fullgörs i enhetens egenkontroll (se riskkontroll). c) På vilket sätt har fortbildningen ordnats för enhetens personal? I huvudsak interna fortbildningar. Fortbildningsönskemålen förs framåt. Varje anställd har ansvar över stärkande av sin egen kompetens samt för att känna till fortbildningsbehoven. 7.2 Lokaler Principer för användningen av lokalerna Dagverksamhetens lokaler används inte för annat än dagverksamhet. Utrymmena är låsta, då de inte används. I varje dagverksamhetsenhet finns i bruk ett klubbrum, kontors-, vilo- och kökshörna samt en klientwc. Lunchen äts i en separat restauranglokal. I två enheter finns även bastulokaler i dagverksamhetens användning. 7

8 Hur har städning och tvätt av linne och kläder ordnats vid enheten? Enheternas städning sköts av TeeSe Botnia siivouspalvelut. 7.3 Tekniska lösningar På vilket sätt säkerställer man att de säkerhets- och larmapparater som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras? Personal finns konstant på plats. Inga särskilda larmanläggningar. I dagverksamhetsgrupperna har personalen 1 telefon per grupp och därtill har badbiträdena på Bergcentret med sig telefoner i tvättutrymmena. 7.4 Anläggningar och tillbehör inom hälso- och sjukvården På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrueras i användningen av dem och underhållet fungerar? Instruering av nya anställda. Ifyllande av blanketten för Apparaturspass. På vilket sätt säkerställer man att det görs korrekta anmälningar om riskerna för friskvårdens produkter och utrustning? Inom dagverksamheten används blodsocker- och blodtrycksmätare samt rollatorer och rullstolar. Nya anställda instrueras i användningen av apparaturen och alla vårdare är skyldiga att meddela, ifall det finns något fel i apparaturen. Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning inom hälso- och sjukvård Dagverksamhetens skötare samt den ansvariga handledaren, BEHANDLING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER a) På vilket sätt säkerställer man att verksamhetsenheten följer den lagstiftning som gäller dataskydd och behandling av personuppgifter samt de anvisningar och myndighetsbeslut som gäller vid enheten i fråga om registrering av klient- och patientuppgifter? De anställda instrueras i ärenden relaterade till dataskydd (bl.a. användning av dator, sekretess) och undertecknar att de förbinder sig till dessa. Personalen har fått anvisningar om att klientdata inte får finnas på en synlig plats (bakom lås). Anvisningen har fåtts av stadens personuppgiftsansvariga. b) På vilket sätt inskolas personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter samt informationssäkerheten och hur ordnas fortbildningen? Genom intern skolning. Personalen har genomgått Kanta.fi webbutbildningen. Vasa stads dataskyddspolitik samt dataskyddsanvisningar finns på intranet. Mer information fås vid behov av personuppgiftsansvarige. c) Var finns enhetens registerbeskrivning och dataskyddsbeskrivning framlagda till påseende? På anslagstavlan i aulan. c) Den dataskyddsansvariga personens namn och kontaktuppgifter Informationsservicesakkunnige Anne Korpi, tfn

9 9 UPPFÖLJNING AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare. Ort och datering Vasa Underskrift 9