PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

Transkript

1 PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN 1. UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN Serviceproducent Privat serviceproducent Serviceproducentens namn Folkhälsan Välfärd Ab Serviceform och klientgrupp för vilken servicen produceras hemtjänst Förläggningskommunens kontaktuppgifter Vasa stad, Leif Holmlund Kommun Kommunens namn Vasa Förläggningskommun Vasa Serviceproducentens officiella namn Folkhälsan Välfärd Ab Verksamhetsenhetens namn Hemtjänsten i Vasa Verksamhetsenhetens postadress Wasaborgsgränd 4 Postnummer Postort Vasa Namnet på den som ansvarar för verksamheten Johanna Skog Postadress Rudolfsgränd 1 Postnummer E-post johanna.skog@folkhalsan.fi Postort Korsholm Serviceproducentens FO-nummer Telefon Datum för beviljande av regionförvaltningsverkets/valviras tillstånd (privata enheter som bedriver verksamhet dygnet runt) Datum för kommunens beslut om mottagande av anmälan Ansvarsförsäkringens giltighetstid (ska styrkas på begäran) Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Datum för beviljande av ändringstillstånd Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) Datum för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER Verksamhetsidé Samfundet folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnade att gynnsamt inverka på denna. Verksamhetsplan för hemtjänsten uppgörs årligen samt följer handboken. avi21u1 1/13

2 Värderingar och verksamhetsprinciper KOMPETENS Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. ENGAGEMANG Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att Folkhälsan är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. OMSORG Det handlar om att stöda individen att välja en hälsosam livsstil att skapa fysiska och sociala miljöer som stöder hälsa att verka för ett samhälle som inom alla sektorer långsiktigt verkar för god hälsa och livskvalitet Uppdateringsplan Handboken uppdateras kontinuerligt. 3. ORGANISERING OCH LEDNING AV SAMT ANSVARIGA PERSONER FÖR EGENKONTROLLEN Representant/er för ledningen som svarar för egenkontrollen samt dennes/deras uppgifter Joacim Sandbacka Kontaktuppgifter till den ansvariga personen för egenkontrollen samt dennes uppgifter Föreståndare Johanna Skog De medlemmar i gruppen för planering och verkställande av egenkontrollen som ingår i enheten (yrkesbeteckningar) Ansvarig vårdare och närvårdare. Personalens medverkan i genomförandet av egenkontrollen: (kan ingå som del i verksamhetsenhetens inskolningsplan) Plan för inskolning och utbildning av personal och studerande i planering och genomförande av egenkontrollen Vårdplatsens skrifliga planer gås genom kontinuerligt. Äldre handboken följs. Inskolningsdagar ordnas. 4. DELAKTIGHET FÖR KLIENTER OCH ANHÖRIGA SAMT KLIENTRESPONS Beskrivning av insamlingen av klientrespons (i planen för egenkontroll införs förfaranden för insamling av respons från klienterna och deras anhöriga, behandling av klientresponsen och användning av responsen vid utvecklandet av verksamheten) Enheten har ett system för kontroll, bedömning och utveckling av kvaliteten på vård och omsorg. Det innehåller ett dokumenterbart verksamhetssätt för insamling, analysering och användning av respons. avi21u1 2/13

3 Beskrivning av behandlingen av klientrespons i enheten/inom serviceverksamheten TAK-respons 1 gång per år (klient och anhörig enkät). Insamling av direkt respons som bokförs samlas in och registreras. Uppgörs för att höja kvaliteten och följs upp. Beskrivning av användningen av klientresponsen vid utvecklandet av verksamheten Uppgörs och följs upp. Respons åtgärdas. TAK-handlingsplan. Riktad respons sammanställs på basis av resultaten av enkäterna på överenskommet sätt. Riktad respons rapporteras minst en gång per år centraliserat till Folkhälsans ledningsgrupp. Den spontana responsen rapporteras minst två gånger per år till Folkhälsans ledningsgrupp. Den gemensamma rapporteringen koordineras av Samfundet Folkhälsans enhet för verksamhetsutveckling. De responsansvariga sammanställer och skickar in rapporter över riktad och spontan respons till Samfundet Folkhälsan/ verksamhetsutvecklingen enligt en på förhand fastslagen plan och tidtabell. Plan för utvecklandet av klientresponssystemet Målsättningen med att samla in respons är att få en uppfattning om hur vi lyckas med vår verksamhet. Folkhälsan samlar in, åtgärdar, besvarar och rapporterar riktad och spontan respons i syfte att förbättra verksamheten och upprätthålla goda relationer till kunder och samarbetspartner. Responsen hanteras på ett positivt och konstruktivt sätt så att en positiv bild av Folkhälsan upprätthålls. Målet är att regelbundet samla in riktad respons som grund för verksamhetsutvecklingen och för att följa upp att målsättningarna för Folkhälsans verksamhet uppfylls. Spontan respons: Målet är att spontan respons förs vidare, rapporteras och, om kunden så önskar, besvaras och behandlas inom skälig tid. Svarstiden kan variera beroende på verksamhet och enhet, på ärendets art och vilken typ av svar kunden förväntar. Målet är dock att kunden så fort som möjligt, normalt senast inom tre arbetsdagar, åtminstone skall få bekräftelse på att responsen mottagits/noterats/skickats vidare/kommer att utredas/åtgärdas. 5. IDENTIFIERING AV RISKER OCH MISSFÖRHÅLLANDEN SAMT KORRIGERANDE ÅTGÄRDER För verksamhetsenhetens interna bruk ska dokument gällande olika delar i denna helhet utarbetas, där planer och tidtabeller avtalas för korrigerande åtgärder angående konstaterade brister och skadliga händelser. I planen för egenkontroll införs en beskrivning av förfarandet för förebyggande av skadliga händelser och en beskrivning av registreringen, hanteringen och informationen om skadliga händelser och tillbud. Beskrivning av förfarandet för föregripande identifiering av risker, kritiska arbetsmoment och farliga situationer En risk är vilken händelse, avvikelse eller ogjord åtgärd som helst, intern eller extern, som hindrar Folkhälsan från att uppnå uppsatta mål. En fungerande riskhantering innebär för Folkhälsan att organisationen har gemensamma riktlinjer för hur risker skall identifieras, utvärderas/prioriteras, hanteras och följas upp. Beskrivning av förfarandet för behandling av tillbud och observerade missförhållanden Genom en välfungerande riskhantering kan konsekvenserna av oönskade risker undvikas eller minimeras. Eftersom många risker inom vården drabbar tredje part, dvs. klienterna, är det inom vården extra viktigt att kunna undvika eller minimera risker. Genom en systematisk riskhantering blir personalen medveten om vilka risker som finns i Folkhälsans verksamhet, bättre på att bedöma hur stora och allvarliga riskerna är, att fatta rätt beslut om hur riskerna skall hanteras och att lära av varandra inom hela Folkhälsan. avi21u1 3/13

4 Beskrivning av förfarandet för åtgärdande av konstaterade missförhållanden Målsättningen är också att bredda förståelsen för riskhanteringen så att alla uppfattar den som en integrerad del av den vanliga verksamheten och det dagliga arbetet. En systematisk riskhantering ger klara principer för risktagningen och en klar arbets- och ansvarsfördelning för detta. Genom att följa upp och bli uppmärksam på olika oönskade avvikelser eller nära ögat situationer i verksamheterna och lära av dem kan allvarliga olyckor eller händelser undvikas. Genom att vara medveten om riskerna kan många av dem förebyggas. Beskrivning av hur personal och vid behov samarbetsparter informeras om korrigerande åtgärder Enhetsansvariga ansvarar för att på enhetsnivå följa de riskhanteringsprinciper som fastslagits samt att identifiera risker i den egna verksamheten samt komma med förslag på hur riskerna skall hanteras. Enhetsansvariga ansvarar även för att personalen får tillräcklig handledning och kunskap i riskhanteringen. Varje anställd har ansvar för att bidra till en kultur där man är medveten om vilka risker som finns och där alla gör sitt yttersta för att undvika eller minimera oönskade effekter av riskerna. Varje anställd har också ansvar för att rapportera om avvikelser/nära ögat situationer för att oönskade situationer bättre skall kunna förebyggas. Mer information om detta i bland annat SHM:s publikation 2011:15: Riskhantering och säkerhetsplanering. Handbok för ledningen och säkerhetsexperterna inom social- och hälsovården: (på finska) 6. PERSONAL Beskrivning av antalet anställda och av personalens dimensionering och struktur; yrkesutbildad och assisterande personal (bestämmelserna i dagvårds- och barnskyddslagen, lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården samt i tillsynsprogrammen) 1 ansvarig vårdare/koordinator/närvårdare 100 %, 1 närvårdare 100 %, 1 närvårdare 85 %, 1 närvårdare 80 %, 1 närvårdare 70 %, 1 närvårdare 50%. Hemhjälpare 1 på 75 %, 1 på 50 %. En person går läroavtal till närvårdare anställd 75 %. Beskrivning av principerna för rekrytering av personal (transparens vid ansökningsförfarandet, säkerställande av behörigheten, kontroll av straffregistret inom barnskyddet, förfaranden för anskaffning av vikarier osv.) Annons på VBL och arbetskraftsbyråns sida. Kontrollera referenser och intervju. Beskrivning av inskolningen av personalen: (det rekommenderas att en inskolningsplan utarbetas för personalen, se även punkt 3) Folkhälsans checklista för nyanställda (finns på intranätet). Inskolning av ny personal 3-5 dagar. Mentorskap av "äldre personal". Beskrivning av upprätthållandet av personalens kompetens och arbetshälsa och av kompetensledningen (t.ex. förfaranden för planering och uppföljning av fortbildningen, uppföljning av frånvarodagar till följd av sjukdom, uppföljning av kompetensen, yrkesskickligheten och dess utveckling, utvecklingssamtal) (det rekommenderas att en fortbildningsplan utarbetas för personalen) Arbetshälsa-hälsogranskning vid anställningens början vart tredje till var femte år. Ta till tals blankett. Fortbildningsplan-kartlägger utbildningsbehov. Följer upp och förverkligar. Uppföljning av sjukfrånvaro-företagshälsovården. Utvecklingsplan för personalfrågor Utbildningsplan. avi21u1 4/13

5 7. LOKALER, PRODUKTER OCH UTRUSTNING I planen för egenkontroll ska finnas en beskrivning av de lokaler som används för verksamheten och av principerna för hur de används. I principerna för hur lokalerna används beskrivs bl.a. förfarandena för placering av klienter: bl.a. hur klienterna fördelas på olika rum, hur man sköter om att klienternas integritetsskydd förverkligas e.d. Beskrivning av lokalerna som är i klienternas personliga bruk (eget rum, rummets storlek, möbler osv.) Hemtjänst samtliga klienter bor i eget hem. Beskrivning av lokalerna som är i klienternas gemensamma bruk (matsalens funktionalitet, hobby-, rehabiliterings- och aktivitetslokaler, hygienutrymmenas funktionalitet, tillgången till bastu osv.) Hemtjänst samtliga klienter bor i eget hem. Beskrivning av hur klienternas gemenskap tillgodoses i enheten med avseende på lokalerna Hemtjänst samtliga klienter bor i eget hem. Beskrivning av förfaranden i anslutning till städning, avfalls- och tvätthantering Hemtjänst samtliga klienter bor i eget hem. Beskrivning av förfarandet för kvalitetssäkring av inomhusluften (förfaranden för konstaterande av fuktskador, mätning av inomhusluften, samarbete med fastighetsskötaren och hälsoskyddsmyndigheterna osv.) Hemtjänst samtliga klienter bor i eget hem. Beskrivning av produkterna och utrustningen för hälso- och sjukvård i enheten Blodtrycksmätare, B-gluc- mätare, våg, engånsmaterial/bruksmaterial (blöjor kroniker blöjor, slutlakan, handskar osv) Klienterna har personliga hjälpmedel. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Föreståndare Johanna Skog Med produkter för hälso- och sjukvård avses enligt 5 i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010) anordningar som används för vård och behandling, exempelvis sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och blodstryckmätare o.d. Om verksamhetsidkarens skyldigheter föreskrivs i i lagen om produkter och utrustning för hälsooch sjukvården (629/2010) samt i Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens bestämmelse 4/2010. Anmälan om risksituationer orsakade av produkter och utrustning görs till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. I planen för egenkontroll ska utses en ansvarig person för de professionellt använda produkternas och utrustningarnas säkerhet. Denna person ska se till att anmälan om tillbud eller risksituationer görs och att andra bestämmelser som gäller utrustning iakttas. Länk till Valviras föreskrifter: avi21u1 5/13

6 Utvecklingsplan för lokaler, produkter och utrustning 8. KLIENTSÄKERHET För att utveckla klientsäkerheten ska en verksamhetsplan utarbetas, där säkerhetsrelaterade risker i anslutning till direkt klientarbete behandlas Kontaktuppgifter till personen/personerna som ansvarar för enhetens säkerhetsplanering och säkerhetsverksamhet Ann-Sofie Peth Beskrivning av hur klientsäkerheten säkerställs (särdragen hos service som ges hemma samt hos service inom barnskyddet och service till handikappade och åldringar ska beaktas) Rådgivning beträffande hjälpmedel och hjälp med anskaffning av dessa. Göra hemmiljön lättframkomlig. Riskkartläägning Beskrivning av enhetens övervakningsanordningar och av hur deras funktion säkerställs Inget alarm, Hemtjänst. Personliga trygghetsalarm. Beskrivning av hur det säkerställs att säkerhetsanordningar och larmsystem som används av klienterna fungerar (enhetens larmsystem, säkerhetsarmband, övervakningsanordningar, säkerhetsanordningar hos klienter som bor hemma samt säkerställande att larmresponsen fungerar osv.) Inget alarmsystem. Personliga trygghetslarm. Utvecklingsplan för klientsäkerhet Räddningsplan, brandövning, skyddsplan i Wasahuset. 9. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER Beskrivning av handledningen och rådgivningen för klienten och av utvärderingen av klientens servicebehov, av utarbetandet av serviceavtal/förvaltningsbeslut och service-/klientplan (barnskydd/dagvård) och av uppdateringen av dessa samt av klientens deltagande i beslut Serviceplaner eller individuella planer görs upp för varje enskild klient. Uppdateringen av dessa planer sker när behovet förändras och samarbeta med andra vårdinrättningar samt klienterna och anhöriga. Beskrivning av hur klienten bereds möjlighet att bekanta sig med enheten på förhand Personalen gör ett första besök hos klienten vanligtvis är även anhöriga närvarande.går genom servicbehov och önskemål. Informotion om priser och servicesedlar. avi21u1 6/13

7 Beskrivning av hur klienten informeras om innehållet i avtalen (serviceavtal, hyresavtal o.d.), om kostnaderna för servicen och om avtalsändringar. Skriftligt brev varje år om priserna. Kommunerna får brev varje år om vårdavgifterna. Informerar och berättar. Skriftliga brev för varje år om prisuppgifter till klienter och kommun. Beskrivning av hur klientens självbestämmanderätt och rätt till deltagande förverkligas (privatlivet, integritetsskydd, personlig frihet, okränkbarhet; 7 och 10 i grundlagen, 8 10 i klientlagen) Eftersom om frågorna om självbestämmanderätt kan vara svåra och kompliserade fäster personalen speciell uppmärksamhet vid att bedöma var gränsen dras mellan personens självbestämmande rätt och de risker som klienten vid tex. demenssjukdom kan utsätta sig för. I övrigt beaktas den personliga friheten och okränkbarheten samt klienternas integritet. Beskrivning av förfarandet för skötsel av pengar, nycklar och andra saker i klientens besittning och information om den som ansvarar för denna egendom Personalen sköter inte klienternas ekonomi och befattar sig inte med klienternas ekonomiska transaktioner. De bevittnar inte heller juridiska eller ekonomiska handlingar. Klienternas ekonomiska angelägenheter blir skötta av antingen utomstående intressebevakare, släkting eller annan av klienten betrodd person. Ifall klient tydligt behöver hjälp och råd med skötseln av ekonomin ser personalen till att han/hon får det, tex. att en intressebevakare utses. Plan för hur behovet att vidta begränsande åtgärder och sanktioner avses att minimeras Med särskilda eller känsliga vårdåtgärder avses åtgärder som vidtas av säkerhetsskäl, som begränsar den äldres rörelse- eller handlingsfrihet och som kan uppfattas som tvång. I vissa situationer kan det med tanke på den äldres hälsa, risk för olycksfall eller av andra motsvarande skäl vara nödvändigt att vidta åtgärder som den äldre motsätter sig och strider mot självbestämmanderätten. Ofta är det då fråga om äldre med demens. Inom Folkhälsans äldreomsorg vidtas åtgärder som strider mot den äldres vilja eller begränsar den äldres rörelsefrihet endast efter allvarligt övervägande om det är absolut nödvändigt med tanke på vården och om alla andra alternativa möjligheter utretts. Ifall sådana åtgärder används skall om möjligt den äldres, eller beroende på den äldres funktionsförmåga, närståendes eller intressebevakares, samtycke begäras. Särskilda vårdåtgärder dokumenteras alltid med motiveringar i vårdplanen. Beskrivning av kriterierna för vidtagande av begränsande åtgärder och sanktioner samt av beslut, förfaranden, registrering och uppföljning av konsekvenserna i anslutning till begränsande åtgärder (se bl.a. 11 kap i barnskyddslagen, lagen om utvecklingsstörda, tillsynsprogrammen) Det rekommenderas att anvisningar om förfaringssätt utarbetas Med särskilda eller känsliga vårdåtgärder avses åtgärder som vidtas av säkerhetsskäl, som begränsar den äldres rörelse- eller handlingsfrihet och som kan uppfattas som tvång. I vissa situationer kan det med tanke på den äldres hälsa, risk för olycksfall eller av andra motsvarande skäl vara nödvändigt att vidta åtgärder som den äldre motsätter sig och strider mot självbestämmanderätten. Ofta är det då fråga om äldre med demens. Inom Folkhälsans äldreomsorg vidtas åtgärder som strider mot den äldres vilja eller begränsar den äldres rörelsefrihet endast efter allvarligt övervägande om det är absolut nödvändigt med tanke på vården och om alla andra alternativa möjligheter utretts. Ifall sådana åtgärder används skall om möjligt den äldres, eller beroende på den äldres funktionsförmåga, närståendes eller intressebevakares, samtycke begäras. Särskilda vårdåtgärder dokumenteras alltid med motiveringar i vårdplanen. Beskrivning av förfarandet om det konstateras att en klient har blivit utsatt för osakligt eller kränkande bemötande Diskussion med personalgruppen om osakligt beteende eller/och diskussion med personen som haft osakligt beteende där man förväntar sig en förbättring i beteende. avi21u1 7/13

8 Beskrivning av beredningen och genomförandet av åtgärder då en klientrelation upphör (förflyttning av klienten från en vårdplats till en annan, beredning av eftervård inom barnskyddet, osv.) Förbereder den andra instansen med medicinlistor och information angående hälsotillstånd, kontakt med anhöriga. Genomförande av praktiska åtgärder såsom tex. nycklar, vårdmaterial som skall återlämnas. En klient som är missnöjd med sitt bemötande har rätt att framställa anmärkning till den som ansvarar för verksamhetsenheten eller till en ledande tjänsteinnehavare. När servicen baserar sig på ett avtal om köpta tjänster framställs anmärkningen till den myndighet som svarar för organiseringen av servicen (Valviras anvisning 8:2010). Namn och kontaktuppgifter för den person/instans, till vilken anmärkning riktas Joacim Sandbacka eller Johanna Skog Socialombudsmannens kontaktuppgifter Sinikka Viitanen, socialombudsman Beskrivning av förfarandet för behandling av anmärkningar som gäller enhetens verksamhet Med en avvikelse menas en icke väntad händelse på någon av våra enheter inom äldreomsorgen som medfört eller kunnat medföra risk eller skada för den äldre. En sådan händelse skall noteras, dokumenteras och behandlas på enheten när den uppmärksammas. Om det handlar om en allvarlig och grav händelse/avvikelse, så skall den omgående rapporteras till Folkhälsans ledningsgrupp. Avvikelser, såväl nära ögat situationer eller verkliga händelser, dokumenteras på enheten och rapporteras till enhetsansvariga, som därefter gör en bedömning av situationen och vid behov en åtgärdsplan för att undvika en upprepning av avvikelsen. Spontan respons skall dokumenteras omgående och behandlas på enheten inom 3 dagar. Med riktad respons avses den respons som kommer via riktade enkäter. Sådana görs på varje enhet en gång per år. I alla enkäter ställs tre gemensamma frågor som analyseras och på basen av analysen gör man upp handlingsplaner vid behov. I riskhanteringen ingår åtminstone följande områden. Varje enhet dokumenterar hur dessa områden är ordnade. Dokumentation och förebyggande av vårdfel och olycksfall Åtgärder som rör patientens säkerhet och som kan innebära t.ex. begränsande av patientens rörelsefrihet. Användning av skyddsutrustnings som begränsar rörelsefriheten. Beskrivning av samarbetet mellan kommunen och serviceproducenten vid planeringen och uppföljningen av klientens vård och service Uppgörande av serviceplan. Kommer överens om hembesök med stadens hemserviceledare när servicebehovet ändras. Samarbete med hemsjukvården. Kontakt med SAS-gruppen. Beskrivning av information som gäller konsumentskydd Allmänna konsumentombudsmannen. avi21u1 8/13

9 Utvecklingsplan angående klientens ställning och rättigheter Målsättningen för Folkhälsans äldreomsorg är att utgående från den äldres fysiska, psykiska, sociala, andliga och kulturella behov erbjuda en god helhetsvård med hjälp av en kompetent, kunnig och engagerad personal. Till den goda helhetsvården hör vård på den äldres modersmål. För vård i hemmet och serviceboendet tillkommer målsättningen att stöda de äldres möjligheter att bo hemma så länge som möjligt. Äldreomsorgens värdegrund konkretiseras i ett salutogent synsätt och i synsättet bo hemma på folkhälsanvis, som kompletterat med Folkhälsans gemensamma värden, kompetens, engagemang och omsorg, utgör grunden för en god helhetsvård Helhetssyn Individcentrering Respekt för individens integritet Självbestämmanderätt Rätt till vård på modersmålet Tryggt bemötande och kontakt Rehabiliterande vårdssätt Hälsofrämjande arbete 10. SÄKRING AV KVALITETEN PÅ SERVICENS/ENHETENS KLIENTARBETE (VERKSAMHET) Kriterier och nivåer fastställs i de verksamhetsspecifika riksomfattande tillsynsprogrammen, som finns på Valviras webbplats: Beskrivning av verksamheten som upprätthåller och främjar klienternas prestationer, funktionsförmåga och livskontroll samt klienternas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande Folkhälsan har inom äldreomsorgen fokuserat på en rehabiliterande vård i det dagliga arbetet. Utgångspunkten är att alla äldre inom äldreomsorgen har resurser som kan stödas och uppmuntras. Resurserna kan ligga på den fysiska eller på den psykosociala sidan. Då det gäller de fysiska färdigheterna uppmuntras de äldre till aktivitet och självständighet enligt den individuella funktionsförmågan. Kontrollen över det egna dagliga livet förbättras och den äldres livskvalitet ökar. För många är den fysiska funktionsförmågan begränsad och för dem utgör de psykosociala resurserna en viktig källa till livskvalitet. Vårdarna uppmärksammar aktiviteter som har med kommunikation och interaktion att göra i syfte att skapa välbefinnande i vardagen. Estetiken i vårdmiljön har en viktig funktion att få känna sig fin och välja de kläder som man vill ha på sig. En källa till livskvalitet är också möjligheten att få vistas ute och få njuta av naturen. Den andliga dimensionen är också central för upplevelsen av livskvalitet. Beskrivning av förfaranden i anslutning till ordnandet av klienternas kost och måltider (intervallerna mellan måltiderna, nattfastans längd, uppföljningen av klienternas näringstillstånd osv.) Klienterna bor i eget hem. Hemtjänstens verksamhet omfattar att bistå klienterna med frukost, värma mat ombesörja mellanmål och kvällsmål. En del klienter har matservice och andra har anhöriga som kokar mat. Behovet av hjälp med matassistans beaktas i uppgörande av serviceplan. Statens näringsdelegation: Kontaktuppgifter till ansvarig person för enhetens matförsörjning Har inget eget kök avi21u1 9/13

10 Beskrivning av hur de dagliga aktiviteterna har ordnats (stöd för barnens skolgång, tryggandet av specialundervisning, utnämning av en person som svarar för frågor som gäller barnets skolgång (barnskyddslagen), arrangemangen för klienternas utevistelser och motionsmöjligheter, verksamhet som stödjer funktionsförmågan samt fritids- och rekreationsverksamhet m.m.) Beaktas i vård och serviceplanen för varje enskild individ. En del har ordnad daglig verksamhet. Strävar till att alla skall få möjlighet föra att vistas ute. THL:s motionsrekommendationer för olika åldersgrupper: (på finska) Beskrivning av hygienförfaranden och förebyggande av spridningen av infektionssjukdomar samt åtgärder vid epidemier Folkhälsans hygienhandbok följs och den finns tillgänglig på intranätet. Den innehåller en allmän del rörande användning av handskar och skyddskläder, en områdesspecifik del rörande processer som nedredelstvätt, sårvård, infektionssjukdomar och övriga vårdåtgärder samt delar rörande köks arbete och matlagning samt städning. Plan för att utveckla klientarbetet och den dagliga verksamheten Klienterna skall så långt det är möjligt delta i de dagliga aktiviterna. 11. ORDNANDET AV HÄLSOVÅRDEN OCH SJUKVÅRDEN Beskrivning av hur enheten/servicen ordnat hälso- och sjukvården för sina klienter och beskrivning av enhetens egna ansvarsuppgifter inom hälsovården och sjukvården (hälsofrämjande, hälsokontroller, screeningundersökningar, undersökningar i anslutning till uppföljning av hälsan, kontroller osv.) Hemtjänsten hör till öppen vårds system. Vid akut sjukdom tillkallas ambulans alternativt mindre akut men brådskande tillkallas anhöriga som far med klienterna till HVC akuten. Om anhöriga saknas far personalen som ledsagare. Vid långtidssjukdom sker besök vid egen läkare om eller när det är möjligt att få tid till denne. Ibland vänder sig klienterna till privat sjukvård. Beskrivning av hur verksamhetsenhetens läkartjänster ordnas samt vilken aktör som svarar för klienternas sjukvård i ickebrådskande situationer öppet vårdsystem. Beskrivning av förfarandet för vård av klient som behöver brådskande sjukvård Personalen ringer ambulansen och sen ringer anhöriga och informerar. Sätter med medicinlistor. Anhöriga far med till sjukhuset om det är möjligt. avi21u1 10/13

11 Beskrivning av användningen av och tillgången till specialiserad sjukvård (terapitjänster, tillgången till barnpsykiatri, psykiatrisk vård osv.) De som har läkarremiss för annan vårdform får ersatt från FPA använder sig av det. Beskrivning av upprätthållandet, uppdateringen och verkställandet av planen för läkemedelsbehandling samt beskrivning av uppföljningen av planens genomförande (Planen för läkemedelsbehandling ska utarbetas enligt social- och hälsovårdsministeriets handbok Säker läkemedelsbehandling (2005:32).) SHM:s handbok finns på adressen: (på finska) Läkemedelsplan finns. Kontaktuppgifter till personen som ansvarar för läkemedelsbehandlingen sjukskötare Caroline Sandström eller föreståndare Johanna Skog tel Patientombudsmannens kontaktuppgifter Arja Rauhala Utvecklingsplan för hälsovård och sjukvård elektroniska journaler. 12. HANTERING AV KLIENTUPPGIFTER (Det ska finnas skriftliga anvisningar om förfarandet) Beskrivning av registreringen och hanteringen av klientuppgifter och av iakttagandet av bestämmelserna om konfidentialitet Låsbara skåp. Rai, kuntomaster och datorn har individuella användarnamn och lösenord. Personuppgiftslagen och hanteringen av klientuppgifter inom den privata socialvården: Kontaktuppgifter till dataskyddsansvarig Jan Selén Kristina Hagroos Förhållningsregel om information till klienten vid hantering av personuppgifter: anvisningar Dataskyddsbeskrivning: Modellblankett och anvisningar på sidan: och Klientens samtycke till användning/överlåtelse av konfidentiella uppgifter: Dataskyddsombudsmannens handbok Beskrivning av hur personalen utbildas i dataskyddsfrågor och dokumentförvaltning och hur deras kunnande på detta område säkerställs (närmare information i socialvårdens klientdokument: 9cc407f10e6d/Sosiaalihuollon+asiakasasiakirjat.pdf (på finska)) it-användarvillkor, introduktion av nyanställda. avi21u1 11/13

12 En serviceproducent som upprätthåller ett klientregister ska göra upp en registerbeskrivning enligt 10 i personuppgiftslagen även i det fall att serviceproducenten verkar i ett annat företags lokaler. Registerbeskrivning (om en sådan inte ingår som bilaga): dataombudsmannens anvisning och blankett: och Andra broschyrer om dataskydd finns på sidan Behandlingen av uppgifter i användarlogg enligt personuppgiftslagen, Gör upp en dataskyddsbeskrivning, Personuppgiftslagen som guide!, Rättelse av en uppgift som ingår i ett personregister, Kontroll av uppgifter som ingår i ett personregister, Påföljdssystemet enligt personuppgiftslagen Beskrivning av hur arkiveringen av handlingar har ordnats (det är viktigt att privata socialserviceenheter på förhand avtalar med klienternas hemkommun om arkiveringen av handlingarna för klienter som lämnat enheten) Låsbara skåp. Beskrivning av hur informationsgången ordnas med de andra aktörerna som deltar i servicehelheten för klienten Enheten har en it-ansvarig. Utvecklingsplan för hanteringen av klientuppgifter Elektroniska journaler. 13. EGENKONTROLL AV SERVICE SOM PRODUCERAS SOM UNDERLEVERANS Beskrivning av enhetens förfarande för övervakning av kvaliteten på tjänster som upphandlats av underleverantörer - Förteckning över underleverantörer - Utvecklingsplan UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET AV EGENKONTROLLEN avi21u1 12/13

13 Beskrivning av uppföljningen av genomförandet av enhetens egenkontroll Granskas årligen. Beskrivning av processen för uppdatering av planen för egenkontroll Genomgång och komplettering av text. Egenkontrollplanen ska vid behov uppdateras. Ändringar som gjorts i anvisningar eller förhållningsregler ska utan dröjsmål införas i egenkontrollplanen och planen ska fastställas årligen även om den inte ändrats. Ort och tid Vasa den Underskrift (Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare) Namnförtydligande Johanna Skog avi21u1 13/13