PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

Transkript

1 PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent X Privat serviceproducent Namn: Folkhälsan Blomsterfonden Serviceproducentens FO-nummer: Kommun Kommunens namn: Helsingfors Samkommun Samkommunens namn: Samarbetsområde eller social- och hälsovårdsområde Områdets namn: Verksamhetsenhetens namn Folkhälsan Välfärd Ab Verksamhetsenhetens förläggningskommun och kontaktuppgifter Folkhälsan Blomsterfonden. Pohjolagatan 42, Helsingfors. Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antal klientplatser Hemtjänst vid Blomsterfonden Verksamhetsenhetens gatuadress Pohjolagatan 44 Postnummer Helsingfors Verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare Monica Ståhls-Hindsberg Postort Helsingfors Telefon E-post Monica.stahls-hindsberg@folkhalsan.fi Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Tidpunkt för beviljande av regionförvaltningsverkets/valviras tillstånd (privata enheter som tillhandahåller verksamhet dygnet runt) Service för vilken tillstånd beviljats Äldreboende Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) Kommunens beslut om mottagande av anmälan Tidpunkt för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut Service som anskaffats som underleverans samt producenter VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) kirjaamo@valvira.fi PB 210, Helsingfors Fågelviksgränden 4, Helsingfors Fax Telefon Koskenranta 3, Rovaniemi Fax

2 Verksamhetsidé Samfundet Folkhälsan grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska befolkningens hälsa och vår verksamhetsidé är densamma ännu i dag, formulerad i den s.k. ändamålsparagrafen från år 1921 ( 1 i Samfundet Folkhälsans stadgar): Samfundet Folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnade att gynnsamt inverka på denna. Folkhälsan Välfärds äldreomsorg har som mål att överträffa användarkundens förväntningar. Detta gör vi genom att erbjuda service och omsorg vilken utgår från människans friska resurser, livsstil och önskemål. Vår tankeram är en hälsofrämjande verksamhet där målsättningen är att erbjuda de äldre en möjlighet till en meningsfull tillvaro i en vardag som är hanterbar. Att beakta de anhöriga är en självklar, men uttalad, del av vårt förhållningssätt. Folkhälsans Förbund och Forskning är våra naturliga samarbetspartners för en hälsofrämjande äldreomsorg. Våra mätare för hur vi uppfyllt användarkundens förväntningar är RAI, TAK och responsuppföljning. För att svara mot kundens förväntningar uppfyller vår äldreomsorg de krav övervakningsmyndigheterna ställer. Hur vi uppnått dessa målsättningar mäter vi genom responsen från de årliga auditeringarna övervakningsmyndigheterna ålagt kommunerna. De centrala processerna beskrivs i handboken för äldreomsorg. Enheterna arbetar med sina egna processer under året med RAI som mätinstrument. För att uppnå förbättrade resultat används den senaste samlade kunskapen. För att nå målsättning med klara processer har äldreomsorgen riskhanteringsplan för de största riskerna, befattningsbeskrivningar för de olika yrkesgrupperna samt en beskrivning över informationsprocessen. Äldreomsorgens målsättning är att ha en personal som orkar, kan och vill arbeta mot målsättningen. Vi vill erbjuda en möjlighet att göra ett gott arbete genom att våra medarbetare känner att deras arbete är meningsfullt och genom att arbetsuppgifterna är hanterbara. För att nå detta arbetar ledarskapet salutogent, vilket innebär att vi ger medarbetarna möjlighet till delaktighet och belastningsbalans, samt en effektiv feedback. Verksamheten fokuserar på att möjliggöra och skapa förutsättningar för ett fortsatt liv i enlighet med den egna livsstilen och de egna vanorna. Personalen finns till för invånarna dygnet runt för att stöda och möjliggöra samt för vård och omsorg. Värderingar och principer Folkhälsans gemensamma värdegrund Kompetens, Engagemang och Omsorg ligger till grund för äldreomsorgens verksamhetsprinciper. Verksamheten ska motsvara och uppfylla Folkhälsans värden och kvalitetskriterier, överträffa kundernas förväntan, överträffa de anhörigas förväntan samt fylla myndigheters och kommunens krav. Folkhälsan erbjuder en äldreomsorg där människan lever i ett meningsfullt sammanhang i enlighet med sin livsstil. Verksamheten konkretiseras i de individuella vårdplanerna där friskhetsfaktorerna är byggstenarna för att göra vardagen meningsfull även på ett grupphem. Vi följer upp hur vi lyckats hjälp av olika mätare (RAI, kundenkät, Respons). Vår målsättning är att ha medarbetare som kan (kompetens), vill (engagemang) och orkar (motivation) arbete i enlighet med äldreomsorgens vision och målsättningarna för enheten som årligen konkretiseras i verksamhetsplanerna. Kunderna erbjuds service, vård och omsorg som utgår från deras unika resurser, livsstil och behov. RAI-benchmarkingen är vårt viktigaste instrument för enhetens verksamhetsutveckling. Utgående från resultatet av de 29 kvalitetsindikatorerna väljer vi utvecklingsområden som konkretiseras i verksamhetsplanerna i mål, mätetal och tidtabell. Servicen grundar sig på ett hälsofrämjande arbetssätt vilket innebär att vi all vår verksamhet utgår från de individuella resurserna och arbetar för att de äldre skall känna att de hanterar sin vardag, är 2

3 delaktiga i sitt eget liv och upplever att livet är meningsfullt. Handboken för äldreomsorgen är vårt konkreta redskap för ett kvalitativt arbete. RISKHANTERING (4.1.3) Folkhälsan har utarbetat en riskhanteringspolicy. Äldreomsorgen har i enlighet med den kartlagt de kritiska riskerna inom sektorn och beskrivit följande riskområden enhetsvis: Risk för att klienter dör, Risk för klienter skadas, rymmer eller försvinner, Risk för att klienter utnyttjas sexuellt, Risk med felmedicinering, Matförgiftning, Våld mot personal, Olämplig personal (knarkare, pedofiler o. motsvarande), Processer är ineffektiva, Risker för att IT-säkerheten är för låg, Risk att egna IT-servrar skadas, Risk för brand, Risk för stöld, Risk att alarm inte fungerar. Utgående från kartläggningen har enheten gjort upp handlingsplaner för befintliga risker. Alla verksamhetsenheter har en uppdaterad säkerhetsplan vilken innehåller direktiv för brand, räddning, utrymning, rymningar, våld och olycksfall. Samtliga i personalen bekantar sig med planerna vilket verifieras genom namnteckning. Årliga skolningstillfällen ordnas i förfarande vid brand och utrymning samt I:a hjälp. För förebyggandet av fallolyckor har Folkhälsan Blomsterfonden utarbetat en plan, se bilaga. Arbetarskyddet utför riskkartläggning på samtliga enheter samtidigt med personalens hälsogranskningar minst vart tredje år. Identifiering av risker På vilket sätt tar personalen upp de missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som de har observerat? Samtliga avvikelser dokumenteras på enheten på en för ändamålet avsedd blankett av den person/de personer som varit i arbetstur då avvikelsen inträffat. Tillbudet rapporteras till enhetsansvarig som ansvarar för att behövliga åtgärder vidtas för att undvika upprepning av avvikelsen. Enhetsansvarig arkiverar blanketten och rapporterar allvarliga avvikelser omedelbart till ledningsgruppsmedlemmen. Alla avvikelser rapporteras månatligen till ledningsgruppen. Antalet avvikelser är ett av mätetalen i processperspektivet i vårt styrkort. Personalen har regelbundet skolning i Förstahjälp och brandskydd och deltar i evakueringsövningar vilket gör att personalen är medveten och kan reagera vid risksituationer. Hantering av risker Behandlingen av negativa händelser och tillbud innefattar registrering av händelsen samt analysering och rapportering. Ansvaret för att den kunskap som samlas vid riskhanteringen kommer till nytta i utvecklingsarbetet ligger hos serviceproducenten. De anställda ansvarar för att informationen förmedlas till ledningens kännedom. I behandlingen av negativa händelser ingår även att de diskuteras med de anställda, klienten och vid behov med anhöriga. Efter en allvarlig negativ händelse som orsakat skador som kan ersättas, informeras klienten eller de anhöriga om hur ersättning kan ansökas. På vilket sätt behandlas negativa händelser och tillbud i enheten och hur sker dokumenteringen? Händelsen analyseras och enhetsansvariga ansvarar för att processer uppdateras och samtliga i personalen informeras om åtgärder som vidtagits. Då avvikelsen direkt berör en kund informeras anhöriga omgående om händelsen samt vilka åtgärder som vidtagits. Korrigerande åtgärder För eventuella kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser fastställs korrigerande åtgärder som hindrar att liknande situationer upprepas i fortsättningen. Sådana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna som ledde till situationen och därigenom en övergång till säkrare praxis. Även de korrigerande åtgärderna uppföljs, registreras och anmäls. 3

4 På vilket sätt reagerar man vid enheten på observerade kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser? Avvikelser och tillbud rapporteras via blankett i pappersformat eller elektroniskt. Korrigerande åtgärder fastställs och diskuteras med personalen för att förhindra att de uppkommer på nytt. Negativa händelser gås igenom och bearbetas. Information om förändringar På vilket sätt informeras personalen och andra samarbetsparter om förändringar i arbetet (inklusive observerade eller realiserade risker och korrigerandet av dem)? Personalen informeras vid skiftbyte och med skriftliga direktiv. Vid följande personalmöte behandlas de korrigerande åtgärderna. För information till samarbetspartners ansvarar alltid ansvarig ledningsgruppsmedlem. UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (3) Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen Planen för egenkontroll görs upp i samarbete mellan verksamhetsenhetens ledning och personal. Olika delområden av egenkontrollen kan också ha egna ansvariga personer. Vilka har deltagit i planeringen av egenkontrollen? Föreståndare och vårdansvarig, därtill personalen på givet hem i fråga. Kontaktuppgifterna till den som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen: Enhetsansvarig: Monica Ståhls-Hindsberg. Tel , e-post: monic.stahls-hindsberg@folkhalsan.fi. Teamledare Merja Moilanen, tfn Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras efter ändringar i verksamheten som anknyter till servicekvalitet och klientsäkerhet. På vilket sätt har uppdateringen av planen för egenkontroll ordnats vid enheten? Enhetsansvarig uppdaterar och distribuerar till hemmen, där teamledaren går med sin personal igenom egenkontroll planen med alla dess bilagor. Offentlighet av planen för egenkontroll En uppdaterad plan för egenkontroll ska hållas framlagd vid verksamhetsenheten så att klienterna, deras anhöriga och alla som är intresserade av enhetens egenkontroll kan läsa den utan att separat behöva begära detta. Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? På anslagstavlan på andra våningen. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Ungefär 2 veckor efter ankomst, eller vid förändrat vårdbehov diskuterar kunden sitt servicebehov med en sjukskötare. Därefter skrivs ett vård- och serviceavtal, i vilket framgår vilka tjänster kunden önskar köpa. Om sjukskötaren bedömer behov är dessa moms-fria. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov vilka mätinstrument används vid bedömningen? Privata klienter: Uppgörs avtal där innehållet i servicen samt avgifter för hyra, kost, service och vård definieras. Avtalet innehåller även uppgifter om upphörandet av avtalet. I övrigt enligt ovan. 4

5 På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Se ovan. Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- och servicebehovet inskrivs i en individuell plan om klientens dagliga vård, service eller rehabilitering. Målet för planen är att hjälpa klienten att uppnå de mål som ställts upp för livskvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella service-/klientplanen och med vilken servicegivaren informeras om de förändringar som inträffar i klientens servicebehov. På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? Vid ankomst, eller inom 2 veckor erbjuds ett möte med kund och eventuellt anhöriga på vilket diskuteras vilken hjälp kunden önskar i hemmet. Ett vård- och serviceavtal skrivs och undertecknas av kunden eller anhörig samt av Folkhälsans representant. Därefter görs en RAI-bedömning (RAI HC) och en vårdplan, i vilken hjälpbehovet framgår. Vårdplanen stöder vårdarna i det dagliga arbetet. Bedömning och vårdplan görs därefter var 6:e månad. Övriga bedömningar som görs vid behov är MMSE, MNA och RAVA. Det är önskvärt att grundligare läkargranskning görs en gång per år på hälsostationen eller hos privatläkare. På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? Personalen informeras om innehållet i planen, vid förändringar delges personalen om dem. Bemötandet av klienten Stärkande av självbestämmanderätten Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet för var och en och består av rätten till personlig frihet, integritet och säkerhet. Den har ett nära samband med rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar människans fysiska frihet, men också rätten till fri vilja och självbestämmanderätten. Inom socialtjänsterna ska personalen respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och främja klientens delaktighet i planeringen och genomförandet av servicen. På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt vid enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål? Självbestämmanderätten beaktas enligt de grundläggande principerna i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Kundernas rätt att besluta själv betraktas i alla situationer. Självbestämmanderätten för personer med minnessjukdom eller nedsatt funktionsförmåga och vid behov konsulteras expertis, t.ex. sakkunniga inom demensvård. I fråga om klienter med minnessjukdom får dock hänsyn till självbestämmanderätten inte leda till att vården försummas. Eftersom frågorna om självbestämmanderätt i dessa fall kan vara mycket svåra och komplicerade fäster personalen speciell uppmärksamhet vid att bedöma var gränsen dras mellan klientens självbestämmanderätt och kraven på god vård. Ifall den äldre och de anhöriga har olika önskemål och åsikter om vården respekteras i första hand kundens önskemål. Vi vidtar inga begränsande åtgärder inom hemtjänst och hemvård. För diskussion: På vilket sätt utvärderas verksamheten och arbetsrutinerna med hänsyn till hur kravet på självbestämmanderätt uppfylls (rutiner, besökstider, måltider, användning av internet och telefon mm.) Det rekommenderas att enheten gör upp egna anvisningar om begränsning av självbestämmanderätten. Detta gör det lättare för de anställda att göra sig förtrogna med ämnet i det praktiska arbetet och främjar därmed rättsskyddet för klienterna som ofta befinner sig i en sårbar ställning. Bemötandet av klienten 5

6 Största delen av de klagomål som gäller socialtjänsterna handlar om att klienten upplevt osakligt bemötande eller att en situation av växelverkan med klienten har misslyckats. Klienten har rätt att framställa en anmärkning med anledning av bemötandet till den som ansvarar för verksamhetsenheten eller till en ledande tjänsteinnehavare. Om tjänsten är baserad på ett upphandlingsavtal framställs anmärkningen till den myndighet som ansvarar för ordnandet av servicen. Vid enheten bör man dock även utan anmärkning uppmärksamma och vid behov reagera på osakligt eller kränkande beteende mot klienten. I planen för egenkontroll inskrivs på vilket sätt ett sakligt bemötande av klienterna säkerställs och vilket förfarande som tillämpas om osakligt bemötande observeras. Händelsen analyseras och enhetsansvariga ansvarar för att processer uppdateras och samtliga i personalen informeras om åtgärder som vidtagits. Då avvikelsen direkt berör en kund informeras anhöriga omgående om händelsen samt vilka åtgärder som vidtagits. Klientens delaktighet Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten En väsentlig del av utvecklandet av serviceinnehållet, kvaliteten, klientsäkerheten och egenkontrollen är att ta hänsyn till klienter i olika åldrar samt deras familjer och närstående. Eftersom kvalitet och god vård och omsorg kan betyda olika saker för personalen och klienterna är det viktigt att i utvecklingsarbetet utnyttja all respons som på olika sätt systematiskt samlats in. Insamling av respons Folkhälsan har formulerat en responspolicy som gäller alla verksamheter. Såväl spontan respons (kommentarer, kritik, förslag) som riktad respons (enkäter) förs vidare, besvaras och behandlas. Responsen utgör en viktig grund för utveckling av verksamheten. Inom äldreomsorgen kan den spontana responsen bestå t.ex. av den respons klienten ger i de dagliga kontakterna med personalen, - den respons anhöriga ger vid besök, vid kontakt med personalen, vid anhörigträffar och vård-möten, respons som ges på responsblanketter eller i en s.k. ris- och roslåda som vilket kan ske anonymt. Behandling och användning av respons i utvecklingen av verksamheten På vilket sätt utnyttjas klientresponsen vid utvecklingen av verksamheten? Positiv respons framförs tillsammans med tack till berörda personer och används för att lyfta fram verksamhetens starka sidor. Negativ respons föranleder diskussioner med personerna ifråga och en plan för förbättring görs upp. Planen kan innehåll stödsamtal, utbildning. Negativ respons av mer allmän art behandlas på enhetens personalmöten och gemensamma riktlinjer för att förbättra verksamheten överenskommes. Klientenkäternas resultat diskuteras med de boende på Hemgården på ett sk husmöte. Klientens rättsskydd a) Mottagare av anmärkningar Varje vårdare är skyldig att ingripa vid misstanke om osakligt eller kränkande bemötande. Enhetsansvarig samtalar med personalen ifråga och kommer överens om hur garantera att liknande situationer inte uppkommer i fortsättningen. En varning utfärdas om förutsättningarna för en sådan uppfylls. Är personalens beteende återkommande övervägs ifall arbetsförhållandet kan fortsätta. Enhetsansvarig ansvarar för att klienten får den hjälp och omhändertagande som han behöver för att bearbeta situationen. b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Sosiaaliasiamies@hel.fi Rådgivning mån kl , tis och tors kl , tfn , PB 6060, Helsingfors stad. c) Konsumentombudsmannens namn, kontaktuppgifter och uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Konsumentombudsman Päivi Hentunen 6

7 Postadress: Konkurrens-och konsumentverket, PB 5, Helsingfors Besöksadress: Broholmsgatan 12 A, Helsingfors d) På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut och hur beaktas de i utvecklingsarbetet? Responsen behandlas enligt Folkhälsans allmänna handlingsplan för respons: med berörda personer, på enheten i samband med personalmöten. Allvarlig negativ respons rapporteras omedelbart till ansvarig ledningsgruppsmedlem. Hela personalen är uppmärksam på respons och ansvarar för att den åtgärdas på lämpligt sätt. Speciellt egenvårdarens och förmannens ansvar betonas. Årliga enkäter riktade till klienter, anhöriga och personal ingår i responssystemet. Resultatet av kund- enkäten presenteras för de boende. e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar Enhetsansvariga ansvarar för att en person som gett respons och gett sina kontaktuppgifter får muntligt eller skriftligt svar omgående men senast inom 3 dagar. EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt Folkhälsans äldreomsorg bygger på ett hälsofrämjande arbetssätt. Det innebär att se människans resurser och ge henne möjlighet att använda dem i det dagliga livet. Det hälsofrämjande arbetssättet har som mål att hjälpa den äldre att upprätthålla, återfå eller förbättra sin funktionsförmåga och uppleva en meningsfull tillvaro. Grunden till ett hälsofrämjande arbetssätt ligger i vårdarnas förhållningssätt och bygger på varje enskild vårdares förmåga att se resurser. Att förhålla sig innebär att det är integrerat i vårdarens sätt att gestalta vård och omsorgsverklighet, att se människan. Viktiga hjälpmedel för att finna de personliga resurserna är RAI-instrumentet (Resident Assess-ment Instrument). Vårdplanerna utgår från hälsofrämjande målsättningar och hur vi uppnått dessa mäts genom individuella RAI-bedömningar minst var sjätte månad. Om kunden har ett vård- och serviceavtal uppföljs näringstillståndet genom regelbunden vägning minst två gånger per år (RAI) och dokumenteras i de personliga vårdhandlingarna. I huset ordnas av fysio och ergoterapeut ledda grupper måndag-fredag, alla boende kan delta i dessa. Varje boende har möjlighet att köpa individuell fysioterapi. b) Ordnande av motion och fritidssysselsättning för barn och unga ---- I ett meningsfullt liv ingår möjligheter till olika aktiviteter, intressen, upplevelser och samvaro med andra. De äldre inom äldreomsorgen har möjlighet att efter förmåga och intresse delta i olika aktiviteter. Detta genomgås i samband med vårdplaneringe. Motion är en viktig del av ett hälsofrämjande arbetssätt. Förutom nyttomotion vid förflyttning på enheterna ordnas regelbundet gymnastik anpassad till de äldres funktionsförmåga t.ex. i form av sittdans. Information om aktiviteter finns på väggen på varje våning. Näring Ansvaret för matservicen handhas av Folkhälsan Blomsterfondens kök. Köket följer för verksamheten centrala näringsrekommendationer och har tillräcklig och kompetent personal. Köket har färdighet att leverera specialkost enligt ordination. Hygienbestämmelser, kvalitetskontroller och myndighetskrav beaktas vid tillverkning och distribution. 7

8 Ansvaret för mat-servicen handhas av Folkhälsan Blomsterfondens kök. Köket följer för verksamheten centrala näringsrekommendationer och har tillräcklig och kompetent personal. Köket har färdighet att leverera specialkost enligt ordination. Hygienbestämmelser, kvalitetskontroller och myndighetskrav beaktas vid tillverkning och distribution. Under dygnet finns möjlighet att äta morgonmål, lunch, kaffe, middag och kvällsmål i matsalen på Helenahemmet samt frukost och lunch i matsalen på Hemgården. De kunder som önskar äta kan göra det, och betala genom antingen ett tillägg till hyran med alla måltider, eller betala per måltid om bara enstaka måltider önskas. Personalen kan även dokumentera vilka måltider en kund ätit och fakturera vid månadens slut. De som önskar äta på Hemgården kommer överens om det på förhand så maten kan beställas. Personalen på enheten har hygienpass. Om kunden har ett vård- och serviceavtal uppföljs näringstillståndet genom regelbunden vägning minst två gånger per år (RAI) och dokumenteras i de personliga vårdhandlingarna. Hygienpraxis En städdimensionering över underhållsstädningen har gjorts på alla enheter och de uppdateras kontinuerligt. Varje enhet har dessutom en städplan, ur vilken framgår utrymmen, städfrekvenser och arbetsmoment. Grundstädningar och fönstertvätt utförs en gång per år eller efter behov. Dessa utför antingen städ-enhetens egen personal eller ett städföretag. Städpersonalen som arbetar på vårdenheter har dessutom hygienpass och kunskaper i första hjälp. Tre av förmännen är utbildade Clean Card kvalitets-coacher. Städmetoder, redskap och medel som används är miljövänliga. Städmaskiner används regelbundet så att ytorna hålls fina och den fysiska belastningen för städpersonalen blir mindre. Städpersonalen deltar vid behov i enhetens tvätt-hanterings rutiner. Varje enhet och fastighet har direktiv för avfallshanteringen och städpersonalen följer dessa. Tvätt-hantering: Beskrivs av enheten Avfallshantering: Folkhälsan Välfärd ordnar årligen utbildning i hygien. Enheten har skriftliga föreskrifter för handhygien. Enheten följer med antalet infektioner via RAI-benchmarking. Bilaga 5 Föreskrifter för handhygien. Bilaga 6 "MRSA och ESBL, direktiv" Hälso- och sjukvård För att service ska kunna tillhandahållas på lika villkor ska varje enhet ha anvisningar om vilken praxis som tillämpas vid ordnande av tandvård och icke-brådskande och brådskande sjukvård för klienterna. Varje verksamhetsenhet ska även ha en anvisning för oväntade dödsfall. Labprov och t.ex. INR-kontroller sköts via klientens egen hälsocentral. Kontrolltider uppföljs t.ex. med hjälp av Marevankort. Om kunden köper medicintjänst kan INR proven tas på enheten en gång i veckan (tisdagar) Blodtrycksuppföljning och viktuppföljning sköts av personalen med jämna mellanrum och enligt ordinationer. Kunderna sköter läkar- och tandläkarbesök själv. På Hemgårdens arbetar 1 sjukskötare som bedömer de medicinska vårdbehoven. Vid behov kontaktas enhetsansvarige Monica Ståhls-Hindsberg. Egenvårdare rapporterar till sjukskötare på hemmet om klientens hälsa blivit sämre, sjukskötaren konsulterar vid behov annan sjuskötare eller enhetsansvarig eller läkare. En individuell vårdplan görs upp vid inflyttning,( uppdateras var 6:e månad), livsberättelsen antingen av pensionären och/eller dess anhöriga. RAI uppföljning 1 gång/6 månad. De boende är berättigade till att få hjälpmedel, vårdförnödenheter samt tandvård på samma premisser som övriga kommuninvånare. b) På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar? 8

9 Kunderna uppmuntras till regelbundna hälsokontroller hos sin egen läkare och tandläkare minst en gång per år. Uppföljning av t.ex. blodtryck, blodsocker eller INR kan beställas. a) Vem svarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten? Den vårdande läkaren på hälsostationen eller privatläkare. Sjukskötare kan konsulteras för diskussion vid tex förändrat hälsotillstånd. Under kvällar och veckoslut kan ansvarig vårdare konsulteras. Vid akuta sjukdomsfall då vården inte kan utföras på enheten, skickas pensionären till sjukhus Läkemedelsbehandling En säker läkemedelsbehandling bygger på en läkemedelsbehandlingsplan som regelbundet följs upp och uppdateras. I social- och hälsovårdsministeriets handbok Säker läkemedelsbehandling anges bland annat principerna för hur läkemedelsbehandlingen genomförs och ansvarsfördelningen i samband med den samt minimikrav som ska uppfyllas vid varje enhet som genomför läkemedelsbehandling. Anvisningarna i handboken gäller såväl privata som offentliga servicegivare som genomför läkemedelsbehandling. Varje enhet ska enligt handboken ha en utnämnd ansvarig person för läkemedelsbehandling. a) På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens läkemedelsbehandlingsplan? Enheten har uppgjort läkemedelsplan enligt social- och hälsovårdsministeriets direktiv Säker läkemedelsbehandling (2005:32) och Nationell handbok för genomförande av läkemedelsbehandling inom social-och hälsovården 2007:5. Enhetsansvariga är ansvarig för att läkemedelsplanen uppdateras årligen eller oftare om det skett väsentliga förändringar. Enhetens ansvariga sjukskötare, ansvarar för adekvat läkemedelshantering enligt den uppgjorda planen. b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten? Hanna Henriksson eller Merja Moilanen tfn Samarbete med andra servicegivare En klient inom socialvården kan behöva flera parallella serviceformer till exempel kan en klient inom barnskyddet behöva tjänster från skolan, hälso- och sjukvården, psykiatriska tjänster, rehabilitering eller tjänster inom småbarnsfostran. För att den samlade servicen ska fungera och motsvara klientens behov måste servicegivarna samarbeta med varandra. Det är särskilt viktigt att kunskapsförmedlingen mellan de olika aktörerna fungerar. Hur ordnas samarbetet och informationsutbytet mellan de övriga servicegivare inom social och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? Dokumentationen i hemvården sker i dokumentationsprogrammet RAI. Skriftliga, godkända av äldreomsorgens hösta ledning, anvisningar finns i Folkhälsans handbok för äldreomsorg. Då en klient byter vårdenhet överlåts samtliga socialvårdshandlingar till den nya enheten. Syftet med dokumentationen är att skapa förutsättningar för kontinuitet i vården och för att arbetet ska löpa smidigt samt trygga tillgången på den information som behövs för vård och service samt säkerställa att vårdarbetet utförs och uppföljs. Med dokumentation avses registrering av alla uppgifter som är av betydelse för vårdarbetet som helhet. De uppgifter som dokumenteras i journalhandlingarna ska vara riktiga, behövliga och nödvändiga för planering och utförande av vård. Vid feldokumentering kan person som har rättigheter till det ta bort dokumentationen, som dock blir kvar i datasystemet. Boende har rätt att ta del av sina handlingar. Ifall anhörig önskar ta del av klients journalhandlingar riktas en skriftlig ansökan med motivering om detta till föreståndare Monica Ståhls-Hindsberg. 9

10 Tjänster som produceras av underleverantörer (punkt i föreskriften) KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer Främjandet av säkerheten vid enheten förutsätter samarbete med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer. Brandoch räddningsmyndigheterna ställer sina egna krav och förutsätter bl.a. en utrymningsplan samt skyldighet att anmäla brandrisker och andra olycksrisker till räddningsmyndigheten. Klientsäkerheten tryggas för sin del också av förpliktelsen enligt lagen om förmyndarverksamhet att meddela till magistraten om en person som är i behov av intressebevakning samt förpliktelsen enligt äldreomsorgslagen att anmäla om en äldre person som uppenbart är oförmögen att sörja för sin omsorg. Olika frivilliga organisationer utvecklar beredskapen att möta och förebygga illabehandling av äldre personer. På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur bedrivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer? Ny personal introduceras i klientsäkerhetsfrågor under introduktionen Årlig genomgång på personalmöte av förebyggande av fallolyckor och säkerhetsplan Årlig utbildning i säkerhetsfrågor Årlig släcknings och räddningsövning. Personal Personal täthet 0,3 Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och principer för anlitande av vikarier a) Antal anställda inom vård och omsorg samt personalstruktur? Vårdpersonalen består av: Enhetsansvarig 0 % i vårdarbete och 100 % i administrativ uppgift, vårdansvarige är 50 % i vårdarbete och 50 % i administrativt arbete. Vårdpersonal är registrerad i Terhikki, personal med social utbildning är registrerad i Suosikki. Städtjänster från Folkhälsans stödenhet. Fastighetsservice från Stiftelsen Blomsterfonden. Enhetsansvarig ansvarar för uppföljningen av personaltätheten genom att kontrollera att det planerade och förverkligade timantalet motsvarar personaltäthetens timram. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Folkhälsan prioriterar tillsvidareanställningar. Vikarier kan rekryteras via Folkhälsans pool, eller direkt från enheten. c) På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser? Rekrytering samt inskolning av personal. 10

11 Principer för rekrytering av personal Folkhälsan Välfärd har en gemensam personalpool. För detta ändamål finns en person anställd inom organisationen med huvudsaklig arbetsuppgift att rekrytera vikarier. Enheterna beställer vikarier via ett elektroniskt datasystem. För akuta situationer har alla enheter en förteckning över vikarier och den person som är i ansvarstur kallar in vikarier. b) På vilket sätt beaktas lämplighet och pålitlighet av personer som arbetar i klienternas hem och med barn? Vid rekrytering av vårdpersonal förutsätts utbildning inom branschen. Enhetsansvariga ansvarar för kontroll av originalbetyg och för kontroll av att sjukskötare är upptagna i Valviras register. Alla anställningar föregås av personlig intervju. Har sökande en arbetshistoria ansvarar enhetsansvariga för att kontrollera referenser från tidigare arbetsgivare. Vid anställning beaktas personens specialkunnande i jämförelse med enhetens verksamhetsprofil och kompetensbehov samt lämplighet och intresse att arbeta i enlighet med Folkhälsans äldreomsorgs värdegrund och vision. En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning Introduktion för ny personal och studerande beskrivs i Handboken för äldreomsorg. Allmän introduktion av Folkhälsan som arbetsplats ges i personalguiden samt av närmaste förman. Introduktionen ska innehålla åtminstone följande; Äldreomsorgens handbok, enhetens verksamhetsplan, enhetens processer, mötesrutiner, vård och serviceplaner, plan för egenkontroll, dokumentering, samarbete, medicinhantering, hantering av apparatur, förfarande vid akuta situationer och dödsfall, säkerhetsplan samt riskhantering. c) På vilket sätt har fortbildningen ordnats för enhetens personal? Folkhälsan har fortgående interna utbildningar i Läkemedelsräkning, Första hjälpen, Säkerhetsskolning, Hygienpass samt Trygg läkemedelsanvändning inom äldreomsorg. Därtill intern utbildning i Minnessjukdomar och bemötande av äldre med minnessjukdomar. Lokaler Planen för egenkontroll ska innehålla en beskrivning av de lokaler som används för verksamheten samt principerna för användningen av dem. I planen beskrivs bland annat praxis vid placeringen av klienter: till exempel hur klienterna placeras i olika rum och hur man säkerställer att deras skydd för privatlivet respekteras. Av planen framgår också hur besök av anhöriga och deras eventuella övernattning ordnas. Andra frågor till stöd för planeringen: 11

12 - Vilka är enhetens gemensamma/offentliga lokaler och vem använder dem? - På vilket sätt kan klienten (barn/unga/äldre) påverka inredningen av sitt rum/sin bostad? - Används klientens personliga lokaler till annat ändamål om klienten är borta en längre tid? Principer för användningen av lokalerna På Hemgården finns 28 bostäder i tre våningar för pensionärer, därtill matsal, sällskapsrum (1 och 3 våningen) och uppvärmningskök. I bottenvåningen finns även en bastu som pensionärerna kan gå i om så önskas. I Helenahemmet finns stora matsalen där man kan äta vissa eller alla måltider. För en tillläggskostnad kan man även äta måltiderna på Hemgården. I stora matsalen ordnas Blomsterfondens gemensamma fester. På andra våningen i Bergahemmet. finns även ett bibliotek, varifrån man kan låna böcker. I huset finns bibliotek för verksamhet och stimulansgrupper och ett förrum till biblioteket med fåtöljer och bord. Utrymmet används för diverse aktiviteter. På andra våningen i Bergahemmet finns gymparum för aktiv rehabilitering. På Folkhälsan Blomsterfonden arbetar en vårdare med fysioterapeututbildning med att hålla gymnastik grupper och individuell fysioterapi samt en vårdare med ergoterapiutbildning för övriga grupper. Hur har städning och tvätt av linne och kläder ordnats vid enheten? Städning: En städdimensionering över underhållsstädningen har gjorts på alla enheter och de uppdateras kontinuerligt. Varje enhet har dessutom en städplan, ur vilken framgår utrymmen, städfrekvenser och arbetsmoment. Dessa utför antingen städenhetens egen personal eller ett städföretag. Städenhetens personal är utbildad och kunnig och består av lokalvårdare, anstaltsvårdare samt ledare inom städningsarbete. En städtekniker ansvarar för helheten. De flesta har lång erfarenhet från branschen. Städpersonalen som arbetar på vårdenheter har dessutom hygienpass och kunskaper i första hjälp. Tre av förmännen är utbildade Clean Card kvalitets-coacher. Städmetoder, redskap och medel som används är miljövänliga. Städmaskiner används regelbundet så att ytorna hålls fina och den fysiska belastningen för städpersonalen blir mindre. Städpersonalen deltar vid behov i enhetens tvätthanterings rutiner. Varje enhet och fastighet har direktiv för avfallshanteringen och städpersonalen följer dessa. Tvätt-hantering: Tvättstugan i bottenvåningen sköter tvätt för hemsjukvårdsklineter. Avfallshantering: Jari Johansson, verksamhetsledare på Stiftelsen Blomsterfonden, ansvarar för avfallshanteringsplan för Stiftelsens sida, i övrigt ansvarar varje enhet för korrekt hantering av avfall. Se bilaga: Avfallshanteringsplan. Tekniska lösningar Personalens och klienternas säkerhet tryggas med olika säkerhetskameror, larmapparater och lokaltelefoner. I planen för egenkontroll beskrivs principerna för användningen av de apparater som är i bruk, till exempel om kamerorna tar upp bild eller inte, var apparaterna är placerade och för vilket ändamål de används samt vem som svarar för deras korrekta användning. I planen anges bl.a. principer och praxis för anskaffning av säkerhetstelefoner till hemvårdens klienter samt den arbetstagare som svarar för instrueringen i deras användning och apparaternas funktionssäkerhet. På vilket sätt säkerställer man att de säkerhets- och larmapparater som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras? En väsentlig del av kundsäkerheten utgör trygghetsalarmsystemet Vivago Vista. Systemet möjliggör en uppföljning av den personliga aktivitetsnivån och kan ställas att alarmera vid avvikande aktivitetsnivå. Kunden kan även alarmera hjälp under dygnets alla timmar genom att trycka på alarmet. Vivago vista kan även ställas in för att ge alarm då personen avlägsnar sig genom dörren eller att automatiskt öppna dörren då personen närmar sig den. Hemgårdens är en öppen enhet. För att komma in behöver man kod eller nyckel. Bilaga 3: Trygghetslarmet Bilaga 4: Säkerhetsplan Anskaffning av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, handledning i användningen och service 12

13 Vid socialvårdens enheter används en hel del olika instrument och vårdtillbehör som klassificeras som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Bestämmelser om användningen av dem finns i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010). Utrustning som används är bl.a. rullstolar, rollatorer, sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och blodtrycksmätare, febertermometrar, hörapparater, glasögon. Instruktioner om anmälningar som görs om tillbud orsakade av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård ges i Valviras föreskrift 4/2010. På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrueras i användningen av dem och underhållet fungerar? Personalen ansvarar för att invånarna har tillgång till de hjälpmedel de behöver, och instruerar vid behov boende om användningen av dessa. Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning inom hälso- och sjukvård Merja Moilanen tfn Behandling av klient- och patientuppgifter Introduktionen av nyanställd personal tar fasta på dataskyddsfrågor och dokumentförvaltning Folkhälsan Välfärd ordnar återkommande utbildning i dataskydd och dokumentation. Enhetsansvariga ansvarar för att personalens kunnande är tillräckligt inom området. d) Var finns enhetens registerbeskrivning och dataskyddsbeskrivning framlagda till påseende? Om endast en registerbeskrivning har gjorts upp för enheten, hur informeras i så fall klienterna om de frågor som gäller behandlingen av uppgifterna? Vid inskrivning informeras kunderna och närmaste anhöriga om användningen av register och dataskydd. Registerbeskrivning finns hos enhetsansvariga. d) Den dataskyddsansvariga personens namn och kontaktuppgifter Johan Huldén, johan.hulden@folkhalsan.fi tfn , Samfundet Folkhälsan, Topeliusgatan 20, Helsingfors SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLANEN De utvecklingsbehov som kommit från klienter, personal och via riskhanteringen samt tidsschema för genomförande av korrigerande åtgärder Information om utvecklingsbehov inom servicekvalitet och klientsäkerhet för varje enhet kommer från flera olika källor. Inom riskhanteringsprocessen behandlas alla anmälningar om missförhållanden och utvecklingsbehov som kommit till kännedom, och beroende på hur allvarlig risken är kommer man överens om en plan för hur saken rättas till. 13