PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

Transkript

1 PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN INNEHÅLL (Numreringen motsvarar föreskriftens) 1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) RISKHANTERING (4.1.3) UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (3) KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Plan för vård och fostran (Barnskyddslagen 30.5 )... Fel! Bokmärket är inte definierat Bemötandet av klienten Klientens delaktighet Klientens rättsskydd EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt Näring Hygienpraxis Hälso- och sjukvård Läkemedelsbehandling Samarbete med andra servicegivare KLIENTSÄKERHET (4.4) Personal Lokaler Tekniska lösningar Anskaffning av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, handledning i användningen och service BEHANDLING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER (4.5) SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLANEN GODKÄNNANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (5) KÄLLOR... Fel! Bokmärket är inte definierat. INFORMATION TILL DIG SOM ANVÄNDER BLANKETTEN... Fel! Bokmärket är inte definierat.

2 1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent X Privat serviceproducent Namn: Folkhälsan Välfärd Ab Serviceproducentens FO-nummer: Kommun Kommunens namn: Helsingfors Samkommun Samkommunens namn: Helsingfors Samarbetsområde eller social- och hälsovårdsområde Områdets namn: Helsingfors Verksamhetsenhetens namn Folkhälsan Kristinagården Serviceenhetens förläggningskommun och kontaktuppgifter Helsingfors. Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antal klientplatser Serviceboende för äldre Verksamhetsenhetens gatuadress Köpingsvägen 9-11 Postnummer Verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare Catja Mantere Postort Helsingfors Telefon / E-post Catja.mantere@folkhalsan.fi Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Tidpunkt för beviljande av regionförvaltningsverkets/valviras tillstånd (privata enheter som tillhandahåller verksamhet dygnet runt) Service för vilken tillstånd beviljats Kommunens beslut om mottagande av anmälan Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) Tidpunkt för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut ( ) Service som anskaffats som underleverans samt producenter 2

3 2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) Verksamhetsidé Samfundet Folkhälsan grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska befolkningens hälsa och vår verksamhetsidé är densamma ännu i dag, formulerad i den s.k. ändamålsparagrafen från år 1921 ( 1 i Samfundet Folkhälsans stadgar): Samfundet Folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnade att gynnsamt inverka på denna. Folkhälsan Välfärd äldreomsorg har som mål att överträffa användarkundens förväntningar. Detta gör vi genom att erbjuda service och omsorg vilken utgår från människans friskresurser, livsstil och önskemål. Vår tankeram är en hälsofrämjande verksamhet där målsättningen är att erbjuda de äldre en möjlighet till en meningsfull tillvaro i en vardag som är hanterbar. Att beakta de anhöriga är en självklar, men uttalad, del av vårt förhållningssätt. Folkhälsans Förbund och Forskning är våra naturliga samarbetspartners för en hälsofrämjande äldreomsorg. Våra mätare för hur vi uppfyllt användarkundens förväntningar är RAI, TAK och responsuppföljning. För att svara mot kundens förväntningar uppfyller vår äldreomsorg de krav övervakningsmyndigheterna ställer. Hur vi uppnått dessa målsättningar mäter vi genom responsen från de årliga auditeringarna övervakningsmyndigheterna ålagt kommunerna. De centrala processerna beskrivs i handboken för äldreomsorg. Enheterna arbetar med sina egna processer under året med RAI som mätinstrument. För att uppnå förbättrade resultat används den senaste samlade kunskapen. För att nå målsättning med klara processer har äldreomsorgen riskhanteringsplan för de största riskerna, befattningsbeskrivningar för de olika yrkesgrupperna samt en beskrivning över informationsprocessen. Äldreomsorgens målsättning är att ha en personal som orkar, kan och vill arbeta mot målsättningen. Vi vill erbjuda en möjlighet att göra ett gott arbete genom att våra medarbetare känner att deras arbete är meningsfullt och genom att arbetsuppgifterna är hanterbara. För att nå detta arbetar ledarskapet salutogent, vilket innebär att vi ger medarbetarna möjlighet till delaktighet och belastningsbalans, samt en effektiv feedback. Värderingar och principer Folkhälsans gemensamma värdegrund Kompetens, Engagemang och Omsorg ligger till grund för äldreomsorgens verksamhetsprinciper. Samt Kristinagårdens specifika värderingar: Respekt, Flexibilitet, Kvalitet, Humor och pålitlighet. Folkhälsan erbjuder en äldreomsorg där människan lever i ett meningsfullt samanhang i enlighet med sin livsstil. Verksamheten konkretiseras i de individuella vårdplanerna där friskhetsfaktorerna är byggstenarna för att göra vardagen meningsfull även på ett grupphem. Vi följer upp hur vi lyckats hjälp av olika mätare (RAI, TAK, Respons). Vår målsättning är att ha medarbetare som kan (kompetens), vill (engagemang) och orkar (motivation) arbete i enlighet med äldreomsorgens vision och målsättningarna för enheten som årligen konkretiseras i verksamhetsplanerna. Kunderna erbjuds service, vård och omsorg som utgår från deras unika resurser, livsstil och behov. Varje pensionär har möjlighet att berätta och skriva ner sin livshistoria i form av livsberättelse vid ankomsten till enheten tillsammans med anhöriga, om så önskas, och kontaktpersonen på våningen. RAI-benchmarkingen är vårt viktigaste instrument för enhetens verksamhetsutveckling. Utgående från resultatet av kvalitetsindikatorerna väljer vi utvecklingsområden som konkretiseras i verksamhetsplanerna i mål, mätetal och tidtabell. Servicen grundar sig på ett hälsofrämjande arbetssätt vilket innebär att vi i all vår verksamhet utgår från de individuella resurserna och arbetar för att de äldre skall känna att de hanterar sin vardag, är delaktiga i sitt eget liv och upplever att livet är meningsfullt. Handboken för äldreomsorgen är vårt konkreta redskap för ett kvalitativt arbete. 3

4 Folkhälsan använder kvalitetsmodellen EFQM (European Foundation for Quality Management) som ramverk för ledarskap, verksamhetsutveckling och självutvärdering. De nio kriterierna i modellen fungerar som checklista för utvecklingsarbetet. Kriterierna tar fasta på: grunden för verksamheten, resurserna, arbetsprocesserna och resultaten. Folkhälsans egen variant av det internationella utvecklingsinstrumentet Balanced Scorecard har döpts till Karta och kompass för strategiarbete och långsiktig verksamhetsplanering. Kristinagårdens personal utarbetar sin enhets egenegen Karta och Kompass. Tillsammans kommer vi överens om målen för verksamheten, uppföljningen och utvecklingen inom fyra perspektiv; kund, ekonomi, processer och personal. En av målsättningarna inom processperspektivet är att Folkhälsan, Kristinagården har en plan för egenkontroll. Planen finns till allmänt påseende på enheten samt arkiveras i Folkhälsans elektroniska arkiveringsprogram. Kristinagårdens plan för egenkontroll är gjord tillsammans med personalen, vi gör det bitvis på personalmöten och på sjukskötarmöten. Vissa nyckelpersoner har delegerats eget ansvarsområde. Kvalitetsarbetet grundar sig på Folkhälsans Karta och Kompass vilket för Kristinagårdens del konkretiseras i egen enhetsvis utformad Karta och Kompass. Obligatoriska mätare för verksamhetens kvalitet är: 1.RAI-benchmarkingens kvalitetsindikatorer. För det första en uppföljning två gånger per år hur många av enhetens indikatorer är bättre, lika med eller sämre en medeltalet för hela landets deltagare i RAI-benchmarking. Rapportering två gånger per år till bolagets ledning. 2.Antalet spontan skriftlig positiv och negativ respons samt antalet åtgärder i förhållande till negativ respons. Enheten förväntas åtgärda all negativ respons vilket innebär minst en personlig kontakt till givaren av responsen samt en analys av möjligheter till åtgärder. Rapportering månatligen till bolagets ledning. 3.Riktad respons. Enheterna utför årligen en enkät till kunder och anhöriga för att mäta kundtillfredsställelsen. Rapportering årligen till bolagets ledning. 4.Antal avvikelser. Uppföljning av avvikelser från god praxis. Månatlig rapportering till bolagets ledning. 5.Antalet läkemedelsavvikelser. Månatlig rapportering till bolagets ledning. Enhetsansvarig på Kristinagården ansvarar för att planen för egenkontroll uppdateras enligt följande: 1. Då det sker en förändring i någon av de punkter eller bilagor som hör till denna plan 2. Under september månad årligen och sänder planen till ansvarig ledningsgruppsmedlem för äldreomsorg för godkännande. Tidigare versioner av plan för egenkontroll lagras elektroniskt i 10 år. 3 RISKHANTERING (4.1.3) Folkhälsan har utarbetat en riskhanteringspolicy. Äldreomsorgen har i enlighet med den kartlagt de kritiska riskerna inom sektorn och Folkhälsan, Kristinagården har beskrivit följande riskområden: Risk för att klienter dör, Risk för klienter skadas, rymmer eller försvinner, Risk för att klienter utnyttjas sexuellt, Risk med felmedicinering, Matförgiftning, Våld mot personal, Olämplig personal (knarkare, pedofiler o. motsvarande), Processer är ineffektiva, Risker för att IT-säkerheten är för låg, Risk att egna IT-servrar skadas, Risk för brand, Risk för stöld, Risk att alarm inte fungerar. Utgående från kartläggningen har enheten gjort upp handlingsplaner för befintliga risker. Se Bilaga : Riskkartläggning Kristinagården har en uppdaterad säkerhetsplan vilken innehåller direktiv för brand, räddning, utrymning, rymningar, våld och olycksfall. Samtliga i personalen bekantar sig med planerna vilket verifieras 4

5 genom namnteckning. Årliga skolningstillfällen ordnas i förfarande vid brand och utrymning samt I:a hjälp. Dessa planer bevaras i mappen: Brandpärm. För förebyggandet av fallolyckor har Folkhälsan utarbetat en handbok (Bilaga 3). Arbetarskyddet utför riskkartläggning på samtliga enheter samtidigt med personalens hälsogranskningar minst vart tredje år. (Bilaga 4) System och förfaranden för riskhantering Samtliga avvikelser dokumenteras på enheten på en för ändamålet avsedd blankett av den person/de personer som varit i arbetstur då avvikelsen inträffat. Kristinagårdens personal fyller i blankett för varje fallolycka vilken ges till enhetsansvarig och behandlas på nästa gemensamma rapport, vi går igenom om vi kunde ha förebyggt fallet, kollar medicinerna, hjälpmedel och bostadens inredning. Enhetsansvarig ansvarar för att behövliga åtgärder vidtas för att undvika upprepning av avvikelsen. Enhetsansvarig arkiverar blanketten och rapporterar allvarliga avvikelser omedelbart till ledningsgruppsmedlem. Alla avvikelser rapporteras månatligen till ledningsgruppen. Antalet avvikelser är ett av mätetalen i processperspektivet i vårt styrkort. Arbetsfördelning vid riskhantering Händelsen analyseras och enhetsansvarig ansvarar för att processer uppdateras och samtliga i personalen informeras om åtgärder som vidtagits. Då avvikelsen direkt berör en kund informeras anhöriga omgående om händelsen samt vilka åtgärder som vidtagits. Identifiering av risker Under introduktionen till arbetet gås ansvaret hos den enskilda vårdaren och planen för riskhantering igenom. Vad som är risker, hur utvärdera och hur rapportera. Risker på arbetsplatsen diskuteras regelbundet på vårdmöten och personalmöten. Bilaga: Plan för riskhantering diskuteras x1/året samt vid behov på personalmöte. Rapporterar muntligt till föreståndaren och/eller ansvarig på vakt. Dokumenterar avviket på ändamålsenliga blanketter samt i RAI. Vid medicinska frågor och avvikelser kontaktas vårdande läkare Dr. Bergholm. Korrigerande åtgärder Personalen rapporterar både skriftligt och muntligt till föreståndaren. Händelsen analyseras och åtgärder införs genast för att förbättra praxisen. Vid allvarliga avvikelser rapporterar enhetsansvarig omedelbart till chefen för boende och social service. Information om förändringar Personalen informeras vid skiftbyte och med skriftliga direktiv. Vid följande personalmöte behandlas de korrigerande åtgärderna. För information till samarbetspartners ansvarar alltid ansvarig ledningsgruppsmedlem. 4 UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (3) Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen Chef för boende och socialservice, Kira Exell-Paakki Enhetsansvarig Catja Mantere Ansvarar för att planen är uppdaterad och motsvarar myndighetskrav. Ansvarar för att verksamheten följer planen för egenkontroll. 5

6 Föreståndare ansvarar för att leda och organisera arbetet för egenkontroll. Sjukskötare rapporterar till föreståndare och kan delegeras ansvar för att praktiskt förverkliga delar av egen kontrollen. Kvalitetsarbetet grundar sig på Folkhälsans Karta och Kompass vilket för verksamhetsenheternas del konkretiseras i årliga verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller målen för verksamheten, handlingsplaner/kristinagårdens Karta och Kompass för hur dessa mål skall uppnås samt mätetal för uppföljning av hur målen uppnåtts. Vilka har deltagit i planeringen av egenkontrollen? Enhetsansvarig Catja Mantere Ansvarig sjukskötare Ylva Sinkkonen. Sjukskötare Alexandra Lönnberg Ergoterapeut/ Vårdare Johannes Eklund Kontaktuppgifterna till den som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen: Enhetsansvarig Catja Mantere tfn: / e-post: catja.mantere@folkhalsan.fi Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) 1. Genomgång av planen för egenkontroll ingår i enhetens introduktionsplan under punkten introduktion av enhetens dokument. För introduktionen finns en skriftlig plan där den för introduktionen ansvariga personen bekräftar med datum och underskrift att introduktionen verkställts. 2. Genomgång av planen för egenkontroll 1 gång / år på personalmöte Bilaga 1: Introduktionsplan Se även beskrivning av introduktion: Folkhälsans Handbok för äldreomsorg. Enhetsansvarig ansvarar för att leda och organisera arbetet för egenkontroll. Sjukskötare rapporterar till föreståndare och kan delegeras ansvar för att praktiskt förverkliga delar av egen kontrollen. Kvalitetsarbetet grundar sig på Folkhälsans Karta och Kompass vilket för verksamhetsenheternas del konkretiseras i årliga verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller målen för verksamheten, handlingsplaner/kristinagårdens Karta och kompass för hur dessa mål skall uppnås samt mätetal för uppföljning av hur målen uppnåtts. Offentlighet av planen för egenkontroll Plan för egenkontroll finns på Folkhälsans web för allmänheten samt till påseende på dörren till Enhetsansvarigs kontor. Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? I mappen för Plan för egenkontroll med bilagor i Personalens kansli. 6

7 5. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Kristinagården intervjuar intresserad kund samt ber vid behov tillgång till läkarutlåtande, utifrån dessa bedöms om kunden är passande att bo på servicehem. Då den äldre flyttar till enheten påbörjas på den tredje dagen en RAI bedömning. I bedömningen deltar kunden och de anhöriga om kunden så önskar efter förmåga och önskan. RAI-bedömningen tar fasta på bl.a. fysisk -, kognitiv- och social funktionsförmåga samt psykosocialt välbefinnande, hjälpoch omsorgsbehov, hälsotillstånd, vårdbehov utgående från totalt ca 400 frågor. När RAI-bedömingen är utförd i sin helhet uppgörs en RAI-vårdplan utgående från de vårdbehov och individuella resurser (CAPS) bedömningen pekar på för de klienter som har ett vårdbehov och som godkänt att vi gör en RAI bedömning. Vårdplanen och bedömningen uppdateras var sjätte månad eller då funktionsförmågan väsentligt förändras. Dessutom dokumenteras varje persons livsberättelse, livsstil och önskemål som grund för den individuella vårdplanen OM kunden så önskar. Vård- och serviceplanen görs upp tillsammans med kunden och de anhöriga om kunden så önskar. Daglig uppföljning dokumenteras i det elektroniska dokumentationsprogrammet RAI. Helsingfors stads servicesedlar kan sökas av kunden och/ eller anhöriga vid ökat vårdbehov. Stadens representant sammankallar till intervju och bedömning av vårdbehovet där kunden, anhörig och Kristinagårdens representant deltar. RAI bedömningen, Vård-och serviceplanen ligger som grund till beviljad servicesedel medan kunden är den person som gör servicebeställningen till Kristinagården. Privatboende klienter informeras också om möjlighet att ansöka om vårdbidrag och bostadsbidrag samt om hushållsavdrag. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov vilka mätinstrument används vid bedömningen? RAI bedömning. MMSE. ADL. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Intervjuer, diskussioner, deltar i RAI bedömningen Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Personalen är indelad i mindre team per våning (4 team). Vård-och serviceplanen görs av våningsansvariga/kontaktpersonen inom 2 veckor efter inflyttning. Våningsteamen byter med 6 månader mellanrum, samma rytm som RAI. Senast innan teamen byter våning ansvarar de för att alla bedömningar och vård-serviceplaner är uppdaterade. RAI ansvariga per våningsteamen har ansvar för att vård-serviceplanerna uppdateras vid behov. Förändringar i klientens vårdbehov rapporteras omedelbart till hela Kristinagårdens personal, dokumenteras i RAI. Vårdmöten som hålls x1/vecka är också ett forum där personalen kan diskutera o komma överens om den bästa möjliga vården, rutinerna för klienten. All personal är ansvarig för att följa, följa upp och uppdatera vård-och serviceplanen. Vånings RAI ansvarige ansvarar för att alla i teamet följer och dokumenterar enligt vård-och serviceplanen. I vårdmöten behandlas förändringar i klientens vård behov. Dagsplanen finns till påseende i de klienters rum som så önskar innanför garderobsdörrarna. Dessa dagsplaner ersätter också alla tidigare listor, GDPR,då all vård/service dokumenteras i RAI Bemötandet av klienten Stärkande av självbestämmanderätten Självbestämmanderätten beaktas enligt de grundläggande principerna i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Kundernas rätt att besluta själv betraktas i alla situationer. Självbestämmanderätten för personer med minnessjukdom eller nedsatt funktionsförmåga och vid behov konsulteras expertis. I fråga om klienter med minnessjukdom får dock hänsyn till självbestämmanderätten inte leda till att vården försummas. Eftersom frågorna om självbestämmanderätt i 7

8 dessa fall kan vara mycket svåra och komplicerade fäster personalen speciell uppmärksamhet vid att bedöma var gränsen dras mellan klientens självbestämmanderätt och kraven på god vård. Ifall den äldre och de anhöriga har olika önskemål och åsikter om vården respekteras i första hand kundens önskemål. Varje vårdare är skyldig att ingripa vid misstanke om osakligt eller kränkande bemötande. Enhetsansvarig samtalar med personalen ifråga och kommer överens om hur garantera att liknande situationer inte uppkommer i fortsättningen. En varning utfärdas om förutsättningarna för en sådan uppfylls. Är personalens beteende återkommande övervägs ifall arbetsförhållandet kan fortsätta. Enhetsansvarig ansvarar för att invånaren får den hjälp och omhändertagande som han behöver för att bearbeta situationen. 48 Personalens anmälningsskyldighet Personer som ingår i socialvårdens personal eller arbetar med motsvarande uppgifter i ett uppdragsförhållande eller som självständiga yrkesutövare ska agera så att den socialservice som ges till klienten är högklassig. En person som avses ovan i 1 mom. ska utan dröjsmål meddela den person som ansvarar för verksamheten om han eller hon vid skötseln av sina uppgifter lägger märke till eller får kännedom om ett missförhållande eller en uppenbar risk för ett missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård för klienten. Den person som tar emot anmälan ska anmäla ärendet till den ledande tjänsteinnehavaren inom kommunens socialvård. Anmälan kan göras trots sekretessbestämmelserna. 48 tillämpas fr.o.m Klienterna på kristinagården tillfrågas alltid vad hon/han önskar. Personalen är flexibel. Klienten bestämmer själv sin dygnsrytm och sina rutiner. Klienterna uppmuntras till att vara självständiga. Klienterna bor i egna bostäder och vi kommer på förhand överens om vi har lov att komma in med egen nyckel eller om vi knackar på dörren. Alla klienter har egna ytterdörrsnycklar och kan komma och gå som de önskar. De som har svårt att utöva sin själbestämmanderätt ska på olika sätt stödjas så att de kan framföra sin åsikt. Med begränsande vårdåtgärder avses åtgärder som vidtas av säkerhetsskäl, som begränsar klientens rörelse- eller handlingsfrihet och som kan uppfattas som tvång. Användningen av dessa åtgärder minimeras genom en kultur där människan som en unik person alltid är i centrum. Frågor kring begränsande handlingar behandlas återkommande på personalmöten, utbildningar och vid diskussioner om värdegrunden för verksamheten. Genom att handlingarna bör grunda sig på en utvärdering, lov av läkare, information till den äldre och de anhöriga samt en plan för vilken handling vidtas, hur den utvärderas och vilken är tidsdimensionen strävas till att säkerställa att handlingen är genomtänkt och grundar sig på den äldres behov. På Folkhälsan, Kristinagården vidtas dessa åtgärder endast efter allvarligt övervägande om det är absolut nödvändigt med tanke på vården och om alla andra alternativa möjligheter utretts. Ifall begränsande vårdhandlingar används sker det efter att läkare konsulterats och han givit tillstånd till detta. Om möjligt begärs äldres samtycke i annat fall vidtalas anhöriga eller intressebevakare. Begränsande vårdhandlingar är alltid tidsbundna varefter en ny bedömning bör ske. Blanketten vilken utarbetats för ändamålet bör fyllas i och arkiveras i kundens journalhandlingar samt dokumenteras i RAI. På Kristinagården är det endast frågan om lov för sängbalk och dessa av klientens egen önskan och under en tidsbestämd period. I Handbok för äldreomsorg definieras processen för begränsande vårdhandlingar och blankett för plan för begränsande handling. 8

9 Bemötandet av klienten Klienterna på Kristinagården bemöts med omtanke och respekt. Redan hur vi rapporterar och diskuterar sinsemellan i personalen om klienternas behov och resurser återspeglar Kristinagårdens kultur. Klienten är i fokus och bemöts som den unika, individuella person han/hon är. Kristinagården har noll tolerans mot osakligt bemötande gentemot klienterna. Varje vårdare är skyldig att ingripa vid misstanke om osakligt eller kränkande bemötande. Föreståndare samtalar med personalen ifråga och kommer överens om hur garantera att liknande situationer inte uppkommer i fortsättningen. En varning utfärdas om förutsättningarna för en sådan uppfylls. Är personalens beteende återkommande övervägs ifall arbetsförhållandet kan fortsätta. Enhetsansvarig ansvarar för att klienten får den hjälp och omhändertagande som han behöver för att bearbeta situationen Klientens delaktighet Insamling av respons Folkhälsan har formulerat en responspolicy som gäller alla verksamheter. Såväl spontan respons (kommentarer, kritik, förslag) som riktad respons (enkäter) förs vidare, besvaras och behandlas. Responsen utgör en viktig grund för utveckling av verksamheten. Inom äldreomsorgen kan den spontana responsen bestå t.ex. av den respons klienten ger i de dagliga kontakterna med personalen, - den respons anhöriga ger vid besök, vid kontakt med personalen, vid anhörigträffar och vårdmöten, respons som ges på responsblanketter eller i en s.k. ris- och roslåda som vilket kan ske anonymt. Årligen genomförs kundenkät förfrågningar vilka behandlas i ledningsgruppen samt på Kristinagårdens personalmöten för att på så sätt utveckla vår verksamhet. Behandling och användning av respons i utvecklingen av verksamheten Klientresponsens diskuteras och behandlas på personalmöten. Verksamheten är lyhörd för klienternas respons och önskemål, vi är analytiska och självkritiska med målet att hela tiden utvecklas Klientens rättsskydd a) Mottagare av anmärkningar Chefen för boende och socialservice. b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Andra linjen 4A, Helsingfors PB 6060, Helsingfors stad Rådgivning må, on, to kl. 9-11:30, ti kl :30. Tfn: c) Konsumentrådgivningens kontaktuppgifter och uppgifter om vilka tjänster som erbjuds I avtalet med privata klienter ingår information om att meningsskiljaktigheter avgörs som konsumenttvisteärende. d) På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut och hur beaktas de i utvecklingsarbetet? Eventuella anmärkningar behandlas alltid av Chef för boende och socialservice. En anmärkning föranleder alltid en omedelbar utredning. Om den som gjort anmärkningen har lämnat sina kontaktuppgifter kontaktas personen omedelbart och överenskommes om ett möte. Skriftligt svar på anmärkningar ges inom utsatt tid eller högst en vecka. 9

10 e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar Högst en vecka 6 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt Personalen på Kristinagården lyssnar, frågar, lär känna klienterna. De individuella/personliga målen och önskningarna dokumenteras. Vi arbetar utgående från ett Salutogent och rehabiliterande arbetssätt. Vi ser resurserna och vi poängterar självständighet. Kristinagården har ett stort och omväxlande aktivitets utbud både för grupper och individuella. Vi sätter stor vikt på att skapa möjligheter för våra klienter att hitta vänner på huset, att känna sig delaktiga i en större gemenskap. Vi uppmuntrar till samvaro och är lyhörda till att fånga upp klienternas egna initiativ. Alla klienter som så önskar eller har ett stort behov av, har en rehabiliteringsplan dokumenterad i RAI. Målen följs upp mellan 3-6månader i samband med vånings byte, RAI bedömningar och/eller vid behov. Kristinagården erbjuder och motiverar till olika motionsgrupper 2-3 ggr/veckan plus den individuella rehabiliteringsplanen. Kristinagården är beläget vid en stor park och har en terrass angränsande till den. Här uppmuntrar vi till promenader, cykelturer med riksha cykel, olika ute spel och bara skön samvaro i friska luften. Rehabilitering efter tex. Sjukhusvistelse är noggrant och individuellt planerat tillsammans med klienten, anhöriga (om klienten så önskar) personal gruppen, egna fysioterapeuten och läkaren Näring Vi dokumenterar vikten minst var 6:e månad. Både vårdpersonalen och kökspersonalem följer med det dagliga intaget av mat. Köket tillreder kost som är anpassad till den äldres behov samt tillreder önske kost till de som har dålig aptit. Köket tillreder även puree mat för dem som pga. tänder, sväljproblem eller dylikt behöver detta. Vid misstanke, tillsammans med viktminskning om otillräckligt näringsintag görs ett Näringstest (MNA) via RAI. Vid misstanke om otillräckligt vätskeintag förs en vätskelista Hygienpraxis 17 förhindrande av vårdrelaterade infektioner är en del av introduktionen av nyanställda samt diskuteras på vårdmöten och personalmöte. Kristinagårdens hygienansvarig är närvårdare Micaela Träskelin som deltar i HUS skolningar samt ansvarar för ny information till teamet. HUS hygien link för professionella är ett känt verktyg för personalen. Föreståndaren har regelbundna möten med HUS hygienansvarig Piamari Kaario. Viktigaste i förhindrande av vårdrelaterade infektioner är: 1. Förebyggande och 2. Bekämpande. Klienterna som behöver uppmuntran, assistans eller hjälp med personlig hygien framkommer i RAI bedömning, Vård-service planen och i dagsplanen. I kristinagårdens grundpaket ingår assisterad dusch x1/veckan. Klienter som behöver assistans eller full dusch hjälp har en utsedd dusch dag i veckan. Samma dag tvättas även småbyket och sängen ren beddas varannan vecka Hälso- och sjukvård Uppföljning av hälsotillståndet och kroniska sjukdomar görs dagligen av vårdpersonalen samt i samarbete med dr Robert Bergholm som besöker enheten varannan vecka. Uppföljning av vitala funktioner i samband med att klientens hälsotillstånd förändras görs av vårdaren vid varje skift. Vårdaren agerar ändamålsenligt samt rapportera vidare till sina kolleger. Kristinagården har ett avtal med dr Bergholm och därigenom en egen läkare som gör läkarronder på huset varannan vecka. De klienter han besöker är 10

11 1. klienternas egen önskan 2. personalen har en "läkarbok" var de för in hälsoproblem de observerar hos klienter som inte själva kan bedöma sitt eget hälsotillstånd samt för uppföljning. Läkaren undersöker och följer upp. På huset har vi ett välfungerande uppföljningssystem för effekt av mediciner, CRP, RR, sårbehandling etc., genom att dokumentera både i RAI och i dagboken så inget blir glömt samt muntliga dagliga rapporter och en större vecko-rapport. I avtalet hör också att personalen kan kontakta läkaren på dygnets alla timmar vid frågor rörande våra klienters hälsa. Den enskilda klienten bestämmer själv om han/hon använder sig av dr. Bergholm, Haga -eller Munkshöjdens hälsovårdsläkare eller någon annan privat läkarcentral. Vår läkare kan skriva lab remiss via Stella, Doctagon och till HUS lab. Kristinagården har en egenskötare på Haga hvc som vi samarbetar med angående INR svar och doseringar, blöjremisser, beställning av lab prov etc. Pensionärer som bor på Kristinagården är som alla andra Helsingfors bor berättigade till kommunala läkartjänster. Haga hvc och Munkshöjdens Hvc. Om klienten önskar lab prov via det kommunala bör hon/han beställa läkartid till en av Hvc:s läkare som kan skriva remissen. Läkaren ger vid behov remisser till röntgen och laboratorieprov. Laboratorieproven kan tas vid HUS lab, Doctagon eller av Stellas sjukskötare. Då pensionären väljer att använda sig av privata läkare/ sjukskötartjänster står han/hon själv för kostnaderna för dessa. För god vård hemma till livets slut samarbetar enheten med Dahls hemsjukhus och/eller Stellas sjukskötare som möjliggör effektiv vård och smärtlindring i hemmet. Kommunen erbjuder hjälpmedel, vårdförnödenheter och tandvårds/munhygien tjänster enligt samma premisser som övriga kommuninvånare. För dem som så önskar kan också en privat tandläkare beställas hem till Kristinagården. Kristinagården, hälsovårdscentralen, läkaren samt hemsjukhuset har ett tätt samarbete. Om akut, ring 112. Ring - tjänstetid (8-16), läkare Robert Bergholm tfn kvällar och helger, nätter, Följ läkarens instruktioner. Oväntade dödsfall. 1. Kolla om klienten har DNR från klientlistan i kansliet. Snabbast! Om ja, följ direktiven från bilaga: dödsfall. 2. Har klienten inte DNR. DAG/KVÄLL Ring 112, hämta defibrillatorn från föreståndarens rum. Informera/kommendera dina kolleger. En kommer med till återupplivningen, en annan väntar vid C dörren och dirigerar ambulanspersonalen till klienten, den 4.e lugnar/evakuerar vid behov de andra klienterna. Börja återupplivning och följ defibrillatorns instruktioner. NATT: Ring 112, öppna ytterdörren, hämta defibrillatorn och börja återupplivning. b) På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar? Genom regelbundna telefonronder och läkarronder. Genom uppföljning, evaluering och genom god dokumentation. All medicinsk uppföljning finns inskriven i enhetens kalender. Ansvarig på skift läser upp dem och delegerar enligt våning. c) Vem svarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten? Dr Robert Bergholm, Haga Hvc läkare eller annan läkare som klienten själv önskar. 11

12 4.3.5 Läkemedelsbehandling a) På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens läkemedelsbehandlingsplan? Plan för läkemedelshantering uppdateras mins en gång i året samt vid behov. Enheten har uppgjort läkemedelsplan enligt social- och hälsovårdsministeriets direktiv Säker läkemedelsbehandling och Nationell handbok för genomförande av läkemedelsbehandling inom social-och hälsovården. Enhetsansvarig är ansvarig för att läkemedelsplanen uppdateras årligen eller oftare om det skett väsentliga förändringar. Enhetens Ansvariga sjukskötare ansvarar för adekvat läkemedelshantering enligt den uppgjorda planen Samarbete med andra servicegivare Via telefon och fax. Då vi får nya klienter ber vi om deras samtycke så vi kan, om de ger oss tillåtelse, få tillgång till deras journal. Samarbetet mellan specialister sker mellan husets egen läkare dr Bergholm och/eller annan vald privat läkare eller HVC läkare. Dr Bergholm skriver remisser vid behov till specialist vård. Då ambulanspersonalen besöker vår enhet ger vi muntlig information som ambulanspersonalen dokumenterar i sin databas. Tjänster som produceras av underleverantörer (punkt i föreskriften) Kristinagården har inga underleverantörer 7 KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer Folkhälsan Kristinagården har en utarbetad brandplan, utrymningsplan och evakueringsplan. Dessa planer gås igenom under introduktionen av nyanställda samt x1/året för hela personalen. Folkhälsan förbund ordnar Soster-utbildning för hela personalen regelbundet. Föreståndaren, fastighetsansvarig samt brand inspektör har regelbundna möten, evaluerar och utvecklar. Om en person pga. frånvaro av anhöriga, minnessjukdom, dåligt allmäntillstånd, ekonomiska problem, misstanke om eller okunskap om ekonomiskt nyttjande eller dylikt inte får det stöd eller hjälp hon behöver av anhöriga då hon/han inte klarar av att besluta eller sköta sina egna ekonomiska angelägenheter kontaktar föreståndaren socialarbetare Elisabeth Wickström för att starta processen för en intressebevakare Personal Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och principer för anlitande av vikarier a) Antal anställda inom vård och omsorg samt personalstruktur? Personaltätheten är 0,26 vilket innebär 11,88 personarbetsår för 48 kunder. Vårdpersonalen består av: 0,4 Föreståndare i administrativa uppgifter 2,6 Sjukskötare eller annan yrkeshögskoleutbildning inom social- och hälsovårdssektorn 7,5 Närvårdare / vårdare 1,4 Vårdassistent Personal inom Kök, städ, fastighet, tvätteritjänster 12

13 Samarbetspartners: läkare 1, fysioterapeut 2, frisör 1, fotvårdare 1, aktivitetsledare 1. Vid behov samarbete med Stella sjukskötare, Dahls hemsjukhus och hemsjukvården. Fastighetsservice från Folkhälsans fastighetsunderhåll Enhetsansvarig ansvarar för uppföljningen av personaltätheten genom att kontrollera att det planerade och förverkligade timantalet motsvarar personaltäthetens timram. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Plan för vikarieanvändning Folkhälsan Välfärd har en gemensam personalpool. För detta ändamål finns en person anställd inom organisationen med huvudsaklig arbetsuppgift att rekrytera vikarier. Enheterna beställer vikarier via ett elektroniskt datasystem. För akuta situationer har alla enheter en förteckning över vikarier och den person som är i ansvarstur kallar in vikarier. Vid anställning av vikarier är strävan att personen i fråga har utbildning inom vårdbranschen alternativt är i slutskedet av sina studier d.v.s. två sista terminerna. Är vikarien studerande finns en handledare av samma yrkesgrupp tillgänglig för handledning. Vikarier anställs för kortare frånvaro så att personaltätheten uppfylls. c) På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser? Folkhälsan Kristinagården har ett fasställt minimi antal gällande Serviceboende. Föreståndaren har en exeltabell var hon för in antalet klienter plus extra timmar, varifrån personalresurserna säkerställs. Principer för rekrytering av personal a) Vilka är principerna för rekrytering av personal till enheten? Folkhälsan prioriterar tillsvidareanställningar. Vid rekrytering av vårdpersonal förutsätts utbildning inom branschen. Enhetsansvarig ansvarar för kontroll av originalbetyg och för kontroll av att sjukskötare och vårdpersonal är upptagna i Valviras register. Alla anställningar föregås av personlig intervju. Har sökande en arbetshistoria ansvarar Enhetsansvarig för att kontrollera referenser från tidigare arbetsgivare. Vid anställning beaktas personens specialkunnande i jämförelse med enhetens verksamhetsprofil och kompetensbehov samt lämplighet och intresse att arbeta i enlighet med Folkhälsans äldreomsorgs värdegrund och vision. Kristinagården prioriterar behörighet och en personlighet som ser helheten, är lösningsorienterad, flexibel, social och har ett varmt och professionellt bemötande i människorelationer. b) På vilket sätt beaktas lämplighet och pålitlighet av personer som arbetar i klienternas hem och med barn? Via intervju. Via referenser. Via Valvira- terhikki. En beskrivning av introduktionen för personalen samt fortbildning Introduktion för ny personal och studerande på enheten beskrivs i Handboken för äldreomsorg enligt följande: Allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats ges i personalguiden och av närmaste förmannen. I introduktionsplanen anges vad introduktionen omfattar, hur och av vem den ges (personligen, i form av skriftligt material etc.), vem som ansvarar för den och för varje punkt tidtabell när introduktionen skall ges (genast, inom en vecka etc.). Introduktionen skall omfatta åtminstone följande: Äldreomsorgens handbok, enhetens verksamhetsplan, enhetens processer, mötesrutiner, vård- och serviceplaner, plan för egenkontroll, journaler och dokumentering, utvärderingsinstrument (t.ex. RAI), arbetsfördelning, arbetskamrater, samarbete, teamarbete, specialområden, medicinhanteringen, användning av apparatur (vårdinstrument, datorer), förfarande vid olika akuta situationer och vid dödsfall, säkerhetsplan, riskhantering. (Bilaga 1: Verksamhetsenhetens introduktionsplan) (Bilaga 6 Personalens utbildningsplan 2017) 13

14 Under introduktionen, informeras och uppmanas nyanställda att anmäla missförhållanden till föreståndaren. Under personalmöten uppmanas personalen till det samma. Om personalen upplever att föreståndaren inte tar anmälningen på allvar, uppmanas hon att kontakta: chefen för boende och socialservice, Kira Exell-Paakki Folkhälsan är en hälsofrämjande arbetsplats. Att skapa en välmående arbetsplats kräver ett målinriktat samarbete. En hälsofrämjande arbetsplats ska ge medarbetarna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Viktiga samarbetsparter i det hälsofrämjande arbetet är företagshälsovården och arbetarskyddet. Riktlinjerna för Folkhälsans personalpolitik beskrivs i Folkhälsans personalpolicy och ledarskapspolicy. Genom fortbildning, team- och utvecklingsarbete utvecklar Folkhälsan personalens kunnande och yrkesskicklighet. Utbildningsplanen fastställs utgående från utbildningsbehoven vid enheten och vid individuella behov som evalueras årligen i samband med utvecklingssamtal. Varje medarbetare deltar i minst tre fortbildningsdagar årligen. Viktiga redskap för att kartlägga enhetens utbildningsbehov är klienternas funktionsförmåga (kognitiv, fysisk och social) mätt med RAI-instrumentet, RAI-kvalitetsindikatorerna, kundenkäten, personalenkäten och utvecklingssamtalen. Regelbundna dokumenterade utvecklingssamtal hålls årligen med alla anställda. Varje år görs också en arbetsvärdering, där medarbetarens kunnande och arbetsprestation bedöms enligt de bedömningsfaktorer som fastställts av Folkhälsans ledningsgrupp. Det rekommenderas att arbetsvärderingen görs i samband med utvecklingssamtalet. Blanketter för utvecklingssamtal och arbetsvärdering finns på intranätet. Ledningsgruppen följer upp antalet utvecklingssamtal med ett krav på 100% genomförda samtal. Antalet sjukledigheter analyseras per kvartal i ledningsgruppen. Analysen görs i hänseende till längden på sjukledigheterna men även till diagnosgrupp. Äldreomsorgens målsättning är att ha en personal som orkar, kan och vill arbeta mot våra målsättningar. Vi vill erbjuda en möjlighet att göra ett gott arbete genom att våra medarbetare känner att deras arbete är meningsfullt och genom arbetsuppgifterna är hanterbara. För att nå detta arbetar ledarskapet salutogent, vilket innebär att vi ger medarbetarna möjlighet till delaktighet och belastningsbalans, samt en effektiv feedback. Folkhälsans enhetsansvariga/föreståndare deltar årligen i organisationens egen förmansutbildning, dessutom erbjuds förmännen möjlighet att genomföra utbildningen Specialyrkesexamen i ledarskap. Folkhälsan gör kontinuerligt olika personalsatsningar via HR för att stöda en personalens välmående, samt via företagshälsovården för hantering, uppföljning och tidigts stödjande av arbetsförmågan. Fortbildning ordnas både internt inom Folkhälsan samt via extern skolning. 14

15 4.4.2 Lokaler Möblerar själva med egna möbler. Totalt 38 rum. Ett av rummen utan balkong används som korttidsrum och är färdigt möblerat med säng, bord, stolar, hylla, lampor, gardiner, tavlor etc. Se bilaga på planritning. Tvårummare 40m 2 med balkong, egen toalett och dusch, litet kök. 6 st. Klienterna möblerar själva med egna möbler. Se bilaga på planritning. Till varje rum hör en källarskrubb. Gemensam matsal. Alla klienter uppmanas att delta vid måltiderna. Stor uteterrass som används flitigt om sommaren. Gemensamma utrymmen på varje våning. 2 aktivitetsrum var ledd aktivitet hålls varje vardag. Information om de olika aktiviteterna finns tillgängliga på informationstavlan och på våra websidor. Principer för användningen av lokalerna Klienten önskar i sin ansökan en enrummare eller tvårummare. De allmänna utrymmena är till klienternas förfogande och inbegrips i grundavgiften. Stora källarsalen, Holmgrenska salen kan bokas för större festligheter av klienterna liksom lilla salen för en mera intim liten festlighet. Bägge salarna kan även hyras av utomstående, men då ingår en kostnad. För klienterna är utrymmet gratis. I Folkhälsanhuset Kristinagården verkar en frisör, fotvårdare, fysioterapeut, utomstående aktivitets ledare. Utevistelse befrämjas av balkonger, terrasser samt en park med naturstig. Aktiviteter erbjuds varje veckodag, som stolzumba, gymnastik, yoga & avslappning. Ballong-badminton, Bingo, frågesport, skivråd, läsestunder för att nämna några. Kristinagården har regelbundet besök av Petrus församling som håller andakter och diskussionsgrupper. Musik i alla former är populärt bland våra inneboende och ordnas regelbundet både konserter, allsång och olika musikuppträdanden. Pensionärerna har möjlighet att utnyttja de allmänna utrymmena som består av matsal, tv-rum, 2 aktivitets rum. På 2:a, 3;e och 4:e våningen finns ett litet kök med bord och stolar samt ett vardagsrum med soffor och fåtöljer. I varje våning finns ett gemensamt stort badrum. Bastu och omklädningsrum i källarvåningen. Hur har städning och tvätt av linne och kläder ordnats vid enheten? För städningen ansvarar städchef Ingeborg Laine. Varje bostad och allmänna utrymmen följer en städplan. Se bilaga. Lakan och borddukstvätt ansvarar Clean Kalle för. Tvätt av personliga kläder ansvarar enheten för. Varje bostad har sin egna givna tvättdag. Den personliga tvätten skall levereras till klienten inom 24 timmar Tekniska lösningar Alla i personalen ansvarar för att rapportera om någon av larmapparaterna inte fungerar. Ansvariga i skiftet kontaktar omedelbart Hoitajakutsu. Namn och kontaktuppgifter för den person som ansvarar för säkerhets- och anropsutrustning: Hoitajakutsu. Hannu Sipilä tfn

16 4.4.4 Anskaffning av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, handledning i användningen och service Alla hjälpmedel på Kristinagården är klientens personliga. Klienten hämtar själv tillsammans med anhörig eller vårdare hjälpmedlet från Dahls hjälpmedelscentral var hjälpmedlet personanpassas samt klienten lärs hur den används. Dahls hjälpmedelscentral ansvarar för service och utbyte av gamla hjälpmedel. Personalen ansvarar för rengöring av hjälpmedlen samt ansvarar för att rapportera om något hjälpmedel inte fungerar som det skall. Hydrauliska sängar: Gårdkarlen ansvarar för årlig service av sängarna. Personalen ansvarar för att rapportera om någon inte fungerar som den skall. På vilket sätt säkerställer man att det görs korrekta anmälningar om riskerna för friskvårdens produkter och utrustning? Folkhälsan Kristinagården gör omedelbart en anmälan som innehåller kontaktuppgifterna till tillverkaren, kontaktuppgifter till den som anmäler, uppgifter om hjälpmedlet. Om det rör sig om en närapå händelse bör också tidpunkten och platsen samt en beskrivning om händelseförloppet bifogas. Vid vaaratilanne bör också anmälas till Valvira. Dnro 6576/03.00/2010 De personliga hjälpmedlen är listade i RAI för varje klient. Kristinagårdens egna hjälpmedel är listade i en exeltabell. Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning inom hälso- och sjukvård Johannes Eklund 8. BEHANDLING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER (4.5) Dokumentation sker i RAI. Läkarepikriser förvaras med klientens godkännande i klientjournalen. Klientjournalerna finns i ett låst skåp i kansliet vart endast den egna personalen har nyckel och tillgång till. Utflyttade klienters journaler som tillhör andra än Folkhälsan Välfärd makuleras. Den utflyttade klientens information på RAI arkiveras på Folkhälsans server. Skriftliga, godkända av äldreomsorgens högsta ledning, anvisningar finns i Folkhälsans Handbok för äldreomsorgen. Syftet med dokumentationen är att skapa förutsättningar för kontinuitet i vården och servicen och för att arbetet skall löpa smidigt samt att trygga tillgången på information som behövs för vård och service samt säkerställa att vårdarbetet utförs och uppföljs. Dokumentationen skall ge en klar bild av den äldres totala vårdbehov, av målsättningarna, med vilka metoder de uppnås och vilka resultat som uppnåtts. Med dokumentation av vården avses registrering av alla uppgifter som är av betydelse för vårdarbetet som helhet. I dokumentationen ingår vårdplan, uppföljning funktionsförmåga och hälsotillstånd, anteckningar om hur vård- och servicearbetet utförs och annat som är av väsentlig betydelse för vården och servicen. Med journalhandlingar avses sådana dokument, i pappersform eller elektroniskform, som används, uppgörs eller emottas i samband med vården och servicen, och som innehåller uppgifter om en persons hälsotillstånd, vård och livssituation och andra personliga uppgifter. De uppgifter som insamlas och antecknas i journalhandlingarna skall vara riktiga, behövliga och nödvändiga för bedömningen och planeringen av vården och servicen. Rättelser i anteckningarna (då anteckningar ändras, avlägsnas och kompletteras) görs så att den ursprungliga och den rättade anteckningen är synliga. Den som gör rättelsen antecknar namn, tjänsteställning, datum och grunden för rättelsen. Alla uppgifter i journalhandlingarna är sekretessbelagda och skall hanteras konfidentiellt. Journalhandlingarna hanteras av personal med yrkesutbildning inom hälsovården. Den yrkeskunniga personalen har ansvar för de anteckningar som görs och de uppgifter som skrivs in i journalhandlingarna. Anteckningar kan också göras på yrkespersonalens direktiv av annan personal som deltar i eller 16

17 utför sådant arbete som ansluter sig till vården av klienten. Inom ramen för sina praktiska studier eller inlärning i arbete kan hälsovårdsstuderande under handledning av hälsovårdsutbildad personal göra anteckningar i journalhandlingarna. Handledaren skall med sin underskrift godkänna studerandens anteckningar. (Handbok för äldreomsorgen) Folkhälsan Välfärd ordnar fortlöpande fortbildning i dokumentering och journalhantering. Samtliga enheters huvudanvändare ansvarar för distribution av användarrättigheter samt handledning och inlärning av RAI dokumentationsprogrammet för nyanställda och vikarier. Ny personal introduceras systematiskt i dokumentering och journalhantering. Klienterna har rätt att ta del av de journalhandlingar som berör deras person. Anhöriga får ta del av journalhandlingar med klientens medgivande eller i egenskap av intressebevakare. (RAI registerbeskrivning) Behandlingen av personuppgifter och informationssäkerhet diskuteras på personalmöten. Personalen har fått information om GDPR. Det finns en länk på Folkhälsans intra, en kort video som enkelt förklarar vad GDPR är och som personalen har sett. I tillägg till den har personalen fått skriftlig information om behandlingen av personuppgifter och informationssäkerhet. Alla nyanställda får samma information vid introduktionen Dataskydd: Personregister gällande kunder och leverantörer finns till påseende på infotavlan vid matsalen. Dataskydd: personuppgifter för personal finns till påseende i personalens kansli. c) Den dataskyddsansvariga personens namn och kontaktuppgifter Johan Huldén johan.hulden@folkhalsan.fi / 019/27811 (växel) 9 SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLANEN Obligatoriska mätare för verksamhetens kvalitet är: 1.RAI-benchmarkingens kvalitetsindikatorer. För det första en uppföljning två gånger per år hur många av enhetens indikatorer är bättre, lika med eller sämre en medeltalet för hela landets deltagare i RAI-benchmarking. Rapportering två gånger per år till bolagets ledning. 2.Antalet spontan skriftlig positiv och negativ respons samt antalet åtgärder i förhållande till negativ respons. Enheten förväntas åtgärda all negativ respons vilket innebär minst en personlig kontakt till givaren av responsen samt en analys av möjligheter till åtgärder. Rapportering månatligen till bolagets ledning. 3.Riktad respons. Enheterna utför årligen en enkät till kunder och anhöriga för att mäta kundtillfredsställelsen. Rapportering årligen till bolagets ledning. 4.Antal avvikelser. Uppföljning av avvikelser från god praxis. Månatlig rapportering till bolagets ledning. 5.Antalet läkemedelsavvikelser. Månatlig rapportering till bolagets ledning. Enhetsansvariga för enheten ansvarar för att planen för egenkontroll uppdateras enligt följande: 1.Då det sker en förändring i någon av de punkter eller bilagor som hör till denna plan 17