PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

Transkript

1 PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent x Privat serviceproducent Namn Folkhälsan Välfärd Ab Serviceproducentens FO-nummer: Kommun Kommunens namn: Samkommun Samkommunens namn: Verksamhetsenhetens namn Seniorhemmet / Grupphemmet Rönnen 13 platser Verksamhetsenhetens förläggningskommun och kontaktuppgifter Helsingfors stad Seniorhuset Folkhälsan Välfärd Ab Tfn (växel) Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antal klientplatser Social- och hälsovård; Resurserat serviceboende; 13 platser Verksamhetsenhetens gatuadress Mannerheimvägen 97 Samarbetsområde eller social- och hälsovårdsområde Områdets namn: Postnummer Verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare Marika Skogsten Tf föreståndare Gunilla Öller Postort Helsingfors Telefon Tfn E-post Förnamn.efternamn@folkhalsan.fi Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Tidpunkt för beviljande av regionförvaltningsverkets/valviras tillstånd (privata enheter som tillhandahåller verksamhet dygnet runt) Service för vilken tillstånd beviljats Resurserat serviceboende Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) Kommunens beslut om mottagande av anmälan Tidpunkt för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut Service som anskaffats som underleverans samt producenter kirjaamo@valvira.fi PB 210, Helsingfors Fågelviksgränden 4, Helsingfors Fax Telefon Koskenranta 3, Rovaniemi Fax

2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) Verksamhetsidé Samfundet Folkhälsan grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska befolkningens hälsa och Folkhälsans verksamhetsidé är ännu den samma idag, formulerad i den s.k. ändamålsparagrafen från år 1928 ( 1 i Samfundet Folkhälsans stadgar): Samfundet Folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnade att gynnsamt inverka på denna. Folkhälsans målsättning är att erbjuda en individuell service och omsorg som stöder äldre människors möjlighet att leva ett aktivt och fullvärdigt liv i enlighet med den egna livsstilen. Då livet närmar sig sitt slut är vår målsättning att erbjuda en värdig död i hemmet, på enheten, med service och omsorg dygnet runt. Verksamheten fokuserar främst på att möjliggöra och skapa förutsättningar till ett fortsatt liv i enlighet med den egna livsstilen och de egna vanorna. Personalen finns för invånarna dygnet runt för att stöda och möjliggöra samt för vård och omsorg. Men framför allt för att stöda personerna att använda sina resurser för att på så sätt upprätthålla sin funktionsförmåga. Värderingar och principer Äldreomsorgens värdegrund bygger på Folkhälsans gemensamma värden kompetens, engagemang och omsorg. Värdegrunden konkretiseras i ett hälsofrämjande förhållningssätt, en helhetssyn på människan, personcentrering, respekt, självbestämmanderätt, rätt till språk och kultur samt ett gott möte. Vår verksamhet bygger på en salutogen tankeram där vi vet att de äldres upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet stärker hälsan Varje individ har rätt till sitt unika liv och sitt sätt att leva och bo i sin vardag. Vid inflyttningen till enheten gör personalen en aktiv insats för att stöda personens process till att uppleva trygghet och känna sig hemmastadd i sitt nya hem. Personalen fokuserar på att direkt fånga upp det viktiga, personens dagliga vanor, vad personen önskar/behöver stöd och hjälp med och vad hen vill och eller klarar själv. Personalen arbetar dels med att stöda den äldre att i enlighet med sin förmåga bli en aktiv producent av sin egen omvärld och dels med att möjliggöra en vardag med livets vanliga glädjeämnen. Personalen stöder den äldre såväl i hens självständighet och som i hens delaktighet i vardagens rutiner och göromål. Verksamheten ska motsvara och uppfylla: Folkhälsans värden och kvalitetskriterier överträffa kundernas förväntan de anhörigas förväntan Här har mina föräldrar det bra myndigheternas och kommunernas krav Folkhälsans äldreomsorg är baserad på följande gällande speciallagar för branschen: - Socialvårdslagen (710/1982) och socialvårdsförordningen (607/1983) - Folkhälsolagen (66/1972) och folkhälsoförordningen (802/1992) - Hälsovårdslagen (1326/2010) - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar (298/2009) - Lag om företagshälsovård (1383/2001) 2

3 - Lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992) - Lag om privat socialservice (922/2011) - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om privat socialservice (1053/2011). - Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) - Personuppgiftslagen (523/1999) - Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) - Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), förordning om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) - Lag om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) - Lag (734/1992) och förordning (912/1992) om klientavgifter inom social- och hälsovården - Lag om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om tillsyn över privat socialservice (1268/2005) - Räddningslagen (379/2011) och statsrådets förordning om räddningsväsendet (407/2011) - Livsmedelslagen (23/2006 och 1137/2008) - Arbetsavtalslagen (55/2001) - Arbetstidslagen (605/1996) - Semesterlagen (162/2005) - Arbetarskyddslagen (738/2002) - Språklagen (423/2003) - Arkivlagen (831/1994) - Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:15. Kvalitetsrekommendation stöder en förbättring av de äldres välmående och servicen för äldre. - Kostrekommendationer för äldre. Statens näringsdelegation De finländska näringsrekommendationerna. Statens näringsdelegation Lag om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010) - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om utlämning av hjälpmedel för medicinsk rehabilitering (1363/2011) - Kvalitetsrekommendation för hjälpmedelstjänster. Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2003:8. RISKHANTERING (4.1.3) Grunden för riskhanteringen inom Folkhälsan är riskhanteringspolicyn daterad En fungerande riskhantering innebär för Folkhälsan att organisationen har gemensamma riktlinjer för hur risker skall identifieras, utvärderas, prioriteras, hanteras och följas upp. Genom en systematisk riskhantering blir personalen medveten om vilka risker som finns i verksamheten, de blir bättre på att bedöma hur stora och allvarliga riskerna är, att fatta rätta beslut om hur riskerna skall hanteras och lära av varandra inom hela organisationen. Enhetsansvariga (föreståndare) ansvarar för att man på Seniorhemmet följer de riskhanterings principer som fastslagits inom Folkhälsan och att identifiera risker i den egna verksamheten och att komma med förslag på hur riskerna skall hanteras. Enhetsansvariga (föreståndaren) ansvarar även för att personalen får tillräcklig handledning och kunskap i riskhantering. Det här sker i samarbete med teamansvariga. Varje anställd har ansvar för att bidra till en kultur där man är medveten om vilka risker som finns och där alla gör sitt yttersta för att undvika eller minimera oönskade effekter av riskerna. Varje anställd har också ansvar att rapportera om avvikelser/nära ögat situationer för att oönskade situationer bättre skall kunna förebyggas. På enheten har det gjorts en riskakartläggning och på basen av den en plan för riskhantering, som kontinuerligt utvärderas, speciellt efter avvikelser, olyckshändelser etc.. 3

4 Identifiering av risker Under riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätt för identifiering av risker och kritiska arbetsmoment. De anställda ansvarar för att informationen om identifierad risk/olycka förmedlas till teamledaren och enhetsansvariga. Enhetsansvariga meddelar det skedda till ledningen. I behandlingen av negativa händelser ingår även att de diskuteras med de anställda, klienten och vid behov med anhöriga. På hemmet finns en responslåda. Givna respons behandlas tillsammans med personalen för att korrigera de responsen påtalat. Föreståndaren kontaktar responsgivaren. Personalen har skyldighet att ge en skriftlig rapport om fel medicinering, om brand alarm, om någon skadat sig, om alarmsystemet inte fungerar etc. Rapporten ger en beskrivning över vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits av vem i personalen. Varje rapport gås igenom med personalen. Enheten ger rapport om avvikelser till bolagets kvartalsrapport. Arbetarskyddet utför riskkartläggning på samtliga enheter samtidigt med personalens hälsogranskningar minst vart tredje år åt den personal som arbetar i tre skift och var femte år åt den övriga personalen och oftare v.b. Personalen har regelbundet utbildning i Första Hjälp, uppdaterar/lär sig förstahandssläckning och deltar i riskkartläggning och deltar i evakueringsövningar vilket gör att personalen är medveten om risker och därmed snabbare i att identifiera olika risker. Hantering av risker Korrigerande åtgärder För eventuella kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser fastställs korrigerande åtgärder som hindrar att liknande situationer upprepas i fortsättningen. Sådana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna som ledde till situationen och därigenom en övergång till säkrare praxis. Även de korrigerande åtgärderna uppföljs, registreras och anmäls. På vilket sätt reagerar man vid enheten på observerade kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser? I första hand är det den som noterar avvikelsen eller tillbudet som skall agera enligt de tillvägagångssätt som är överenskommet och dokumenterat i planen för riskhantering. Var och en i personalen har ett ansvar att meddela om kvalitetsavvikelser, i första hand till arbetsturens ansvariga vårdare som tar ärendet vidare till teamansvariga som informerar föreståndaren. Information om förändringar Föreståndaren och/eller teamansvarig tar upp ärendet på enhetens personalmöte. Tillbudet, de akuta åtgärderna, analys och senare gjorda korrigerande åtgärder presenteras för att alla skall kunna den nya processen. Planen för riskahantering uppdateras. Föreståndaren kontaktar representanter för samarbetsparter/kompanjoner och teamledaren talar med anhöriga. UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (3) Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen Vilka har deltagit i planeringen av egenkontrollen? I uppgörandet av planen för egenkontroll har deltagit föreståndare Marika Skogsten, tf föreståndare Gunilla Öller. Planen har granskats av teamledaren. Kontaktuppgifterna till den som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen: Gunilla Öller, tf föreståndare , tfn

5 Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras efter ändringar i verksamheten som anknyter till servicekvalitet och klientsäkerhet. På vilket sätt har uppdateringen av planen för egenkontroll ordnats vid enheten? Planen uppdateras årligen i samarbetet mellan teamledare och föreståndare med stöd av hemmets personal i enlighet med kvalitetsutvecklingen och insikter om behov av korrigeringar i samband med tillbud. Offentlighet av planen för egenkontroll Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? Enhetens plan för egenkontroll finns tillhanda för invånare och anhöriga på enheten och planen finns på enhetens hemsida ( Alla i personalen har tillgång till planen för egenkontroll KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet På vilket sätt bedöms klientens servicebehov vilka mätinstrument används vid bedömningen? Vid inflyttning till hemmet intervjuas personen och hens anhöriga om behovet av service. Då invånaren kommer från en annan enhet får hemmet en rapport av vårdande instans och av där gjorda bedömningar ex. SAS. Varje invånare har en egen kontaktperson som i aktiv samverkar med invånaren och anhöriga strävar att få en genomgripande helhetsbild av personens resurser och behov av stödande samverkan för ett gott välbefinnande (liv i livet). Inom 14 dagar efter inflyttningen gör kontaktperson en RAI-bedömning som ligger till grund för personens vårdplan som utarbetas i samverkan med en kollega och med anhöriga då det är möjligt. Vårdplanen utvärderas och uppdateras minst 4ggr/år och en RAI-bedömning görs två ggr/år. Kontaktpersonen ansvara för uppdatering av vårdplanen och att den görs i samverkan med anhöriga. Teamledaren följer upp och ansvara för att RAI bedömningarna blir gjorda. Övriga bedömningar som görs är MMSE test och MNA bedömning samt vid behov RAVA. Dokumentationen i RAI är av stor betydelse för att kunna följa upp invånarens hälsa. Elo-D används för att göra personalen uppmärksam på invånarnas upplevda välbefinnande och aktivitetsnivå. Invånarnas fysiska hälsa följs upp genom att följa med vikt och blodtryck. Vid behov görs även andra kliniska åtgärder. Läkaren gör två gånger per år en grundlig hälsokontroll. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Invånaren och hens anhöriga eller lagliga talesman tas med i bedömningen av servicebehovet vid uppgörandet och uppdaterandet av vårdplanen i RAI samt vid de regelbundet återkommande bedömningarna av servicebehovet. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebehovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla dimensioner av funktionsförmågan som består av fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller smärta. Målsättningen är en aktiv, fortlöpande dialog mellan invånare, anhöriga och personalen. Vård-, service- eller rehabiliteringsplan På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? 5

6 Utsedd vårdare utarbetar tillsammans med en kollega en personlig vård- och serviceplan för pensionären. Vårdarna försöker få pensionären och närstående att delta i uppgörande av vårdplanen. Vårdplanen görs i RAI dataprogrammet. Den personliga vårdplanen tar fasta på pensionärens resurser och hälsohinder / risker. Vårdplanen stöder vårdarna i det dagliga arbetet på grupphemmet att finna resurser till en rehabiliterande vård enl. pensionärens önskemål. Vårdarnas uppgift blir att försöka uppfylla pensionärens önskemål så gott det lyckas och ge möjlighet för pensionären att själv bestämma över sitt liv. Utöver vård- och serviceplan görs dagsschema och en individuell träningsplan var man tar fasta på vardagliga små rehabiliterande vårdåtgärder som man kommit överens tillsammans med pensionären att skall dagligen utföras enl. pensionärens önskemål. Dagsschemat finns i varje pensionärs rum. Uppföljningen sker var tredje månad genom att utvärdera vårdplan och uppdatera alla planer. Ifall förändringar i hälsotillståndet sker tidigare än efter tre månader görs oftare utvärderingen och nya vård På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? Kontaktpersonen presenterar invånarens vård- och serviceplan för övriga personalen på hemmet och tillsammans diskuterar och konkretiserar planens innehåll till den dagliga verksamheten. Dagsschemat och träningsplanen underlättar dagliga arbetet var det uttryckligen står skrivet hur pensionären önskar ha det och vad hen själv kan utföra. Dessa planer kan alla vårdare läsa i RAI-dokumenterings programmet. Bemötandet av klienten Stärkande av självbestämmanderätten Självbestämmanderätten beaktas enligt de grundläggande principerna i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Pensionärernas rätt att besluta själv beaktas i alla situationer. I fråga om pensionärer med minnessjukdom får dock hänsyn till självbestämmanderätten inte leda till att vården försummas. Eftersom frågorna om självbestämmanderätt i dessa fall kan vara mycket svåra och komplicerade fäster personalen speciell uppmärksamhet vid att bedöma var gränsen dras mellan pensionärens självbestämmanderätt och kraven på god vård. Ifall den äldre och de anhöriga har olika önskemål och åsikter om vården respekteras i första hand pensionärens önskemål. Pensionärens vanor och åsikter samt anhörigas åsikter tas alltid i beaktande vid uppgörande av vård-, service- och rehabiliteringsplaner. Dessa skall alltid delges och diskuteras med de närmaste anhöriga. Kontaktpersonen inbjuder anhöriga till vårdmöte var vård- och serviceplanen framförs och anhöriga har möjlighet att ännu påverka innebörden i vårdplan. Principer för begränsning av självbestämmanderätten I vissa situationer kan det med tanke på pensionärens hälsa, risk för olycksfall eller av andra motsvarande skäl vara nödvändigt att vidta begränsande åtgärder. Inom Folkhälsans äldreomsorg vidtas dessa åtgärder endast efter allvarligt övervägande om det är absolut nödvändigt med tanke på vården och om alla andra alternativa möjligheter utretts. Ifall begränsande vård handlingar används sker det efter att läkare konsulterats och vårdande läkaren undertecknat ett tillstånd till detta. Om möjligt begärs pensionärens samtycke i annat fall vidtalas anhöriga eller intressebevakare. Begränsande vård handlingar är alltid tidsbundna varefter en ny bedömning bör ske. Blanketten vilken utarbetats för ändamålet bör fyllas i och arkiveras i kundens journalhandlingar. I Handbok för äldreomsorg definieras processen för begränsande vård handlingar och blankett för plan för begränsande handling. Folkhälsan följer upp begränsade vård handlingar och gör upp statistik över det i RAI. Bemötandet av klienten 6

7 Folkhälsan har noll tolerans för dåligt bemötande inom alla sina verksamhetsområden. Var och en i personalen är skyldig att ingripa vid misstanke om dåligt, osakligt eller kränkande bemötande. Föreståndaren tillsammans med teamledaren för ett samtal med personen i fråga, med målet att garantera att en liknande situation inte uppkommer i fortsättningen. En varning utfärdas om förutsättningar för en sådan uppfylls. Är personens beteende återkommande övervägs möjlighete, till ett avbrytande av arbetsförhållandet. Föreståndaren ansvarar för att invånaren får den hjälp och det omhändertagande som hen behöver för att bearbeta den upplevda situationen. Samtliga avvikelser dokumenteras på enheten på en för ändamålet avsedd blankett. Avvikelsen dokumenteras av de personer som haft arbetstur då avvikelsen inträffat. Klientens delaktighet Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten Insamling av respons Enligt Folkhälsans responspolicy är respons kunders, klienters, samarbetspartners och anställdas åsikter, kommentarer, kritik, beröm och förslag gällande Folkhälsans verksamhet. Respons delas in i riktad respons och spontan respons. Riktad respons (kund/klient/anhörig - tillfredställelse mätningar) ges i regel skriftligt, men kan också samlas in t.ex. genom intervjuer. Spontan respons kan ges muntligt t.ex. per telefon, personlig kontakt eller skriftligt (e-post, brev, blankett). Inom äldreomsorgen kan den spontana responsen bestå t.ex. av den respons invånaren ger i de dagliga kontakterna med personalen, den respons anhöriga ger vid besök direkt åt personalen, vid vårdmöten eller respons som ges på responsblanketter (ex. TAK). Behandling och användning av respons i utvecklingen av verksamheten Positiv respons framförs tillsammans med tack till berörda personer och används för att lyfta fram verksamhetens starka sidor. Negativ respons tas upp i samtal med personerna/hemmet ifråga där man tillsammans kommer överens om förändringar i arbetssätt och metoder och förbättrade processer för att göra ett bra hem för invånarna. Klientens rättsskydd a) Mottagare av anmärkningar Föreståndare Marika Skogsten/tf. föreståndare Gunilla Öller och Folkhälsan Välfärds chef för socialoch äldreomsorgen Kira Excell-Paakki b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Helsingfors stad, Andra linjen 4 A, Helsingfors. Tel. 09/ c) Konsumentombudsmannens namn, kontaktuppgifter och uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Konkurrens- och konsumentverket tfn: hjälper och medla vid tvister mellan konsumenter och företag ger konsumenter och företag information om konsumentens rättigheter och skyldigheter d) På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut och hur beaktas de i utvecklingsarbetet? Eventuella anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut behandlas alltid av Föreståndaren tillsammans med temaledare som kommer överens hur och när ärendet tas upp med personalen. Följande steg är att utvärdera behovet av förändringar i processer och arbetssätt. Vid tillsynsbeslut deltar alltid chefen för social- och äldreomsorgen. 7

8 e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt a) Främjande av klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välbefinnande Vårt hälsofrämjande arbetssätt innebär att personalen fokuserar på människans resurser och ger henne möjlighet att använda dem i det dagliga livet. Den fysiska funktionsförmågan försöker personalen upprätthålla och återfå eller förbättra. Motomed motionscykel, konditionssal finns till förfogande för pensionärerna. Fysioterapi har alla möjlighet att köpa in individuellt. Den psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmågan samt välbefinnandet är en mycket viktig aspekt i det hälsofrämjande arbetssättet. Personalen har en viktig roll i att erbjuda en meningsfull vardag för var och en personligt utgående från livsberättelsen där det framkommer tidigare intressen och vad som har varit viktigt tidigare i livet. Detta görs oberoende av långt framskriden sjukdom. Den dagliga samvaron var man delar dagens händelser, ser, hör och bekräftar varandra är viktigt för hemtrevnaden och trivseln. Personalen har en aktiv roll i att inbjuda till samtal och trevnad. Utevistelsen är en viktig del i den meningsfulla vardagen för dem som önskar det. Utevistelsen dokumenteras och följs upp regelbundet. På grupphemmet ordnas även högläsningsstunder, fredagsmys som kan innebära att man tittar på en film tillsammans och äter något gott, sångstunder, kräftskiva och andra fester, utflykter och olika kulturevenemang. Varje måndag ordnas gruppverksamhet av en ergoterapeut. Seniorhemmets invånare kan även delta i Seniorhusets utbud av program. En händelsekalender utkommer varje månad där man kan plocka ut de program som intresserar en. Här har personalen/egna kontaktpersonen en viktig roll att hjälpa till. Regelbundna husmöten hålls på hemmen för att diskutera gemensamma frågor och önskemål. Varje person har en utnämnd kontaktperson som ansvarar för informationen, planen för vård och omsorg och att den är i enlighet med den äldres behov, önskemål och resurser. Planen är en viktig del i den personcentrerade vården och omsorgen. Planen bör hela personalen känna till och följa. På vilket sätt följer man upp hur målen uppfylls i fråga om verksamhet som främjar klienternas funktionsförmåga, välmående och rehabiliterande aktiviteter? Vi använder oss av RAI(Resident Assessment Instrument) och livsberättelserna. Vård- och serviceplanen utgår från hälsofrämjande målsättningar och hur vi har uppnått dessa mäts genom individuella RAI-bedömningar minst var sjätte månad. Näring Seniorhusets kök har ansvar för matservicen. Köket följer centrala näringsrekommendationer och har tillräcklig och kompetent personal. Köket har färdighet att leverera specialkost enligt ordination. Hygienbestämmelser, kvalitetskontroller och myndighetskrav beaktas vid tillverkning och distribution. Morgonmål och eftermiddagskaffe tillreds på grupphemmet. Under dygnet serveras morgonmål, lunch, eftermiddagskaffe, middag, kvällsmål och senare nattmål vid behov. Personalen på grupphemmet har hygienpass. Näringstillståndet uppföljs genom vägning en gång/månad och dokumenteras i de personliga vårdjournalerna i (RAI). 8

9 Hygienpraxis Enhetens verksamhetsanvisningar och klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer mål för hygienpraxis i vilka ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av smittsamma sjukdomar hindras. Seniorhemmet följer myndigheternas och kommunens föreskrifter. Folkhälsan Välfärd Ab ordnar årligen utbildning i hygien. Personalen har möjlighet att kontakta HNS infektionsmobila enheten vid behov. Infektions sjukskötare därifrån kan även besöka enheten och handleda personalen vid behov. Grupphemmet har också en egen s.k. hygienlåda som innehåller: -information om de vanligaste smittsamma sjukdomarna som t.ex. Noro, MRSA, ESBL,VRE. -skyddskläder -decinfektionsmedel Grupphemmets ansvariga sjukskötare ansvarar för lådans innehåll och att instruktionerna är uppdaterade. Bilaga Handhygiendirektiv Folkhälsan Välfärd Ab Hälso- och sjukvård a) På vilket sätt säkerställs iakttagandet av de anvisningar som utfärdats om tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och brådskande sjukvård samt oväntade dödsfall? Pensionärer som bor på Seniorhemmet är som alla andra Helsingfors bor berättigade till kommunala läkartjänster. Helsingfors stad har ordnat läkartjänst för invånarna som bor på Seniorhemmet. Helsingfors stad köper tjänsten från Attendo som ordnar en läkare till Seniorhemmet varannan vecka. Vårdarna har möjlighet att kontakta läkaren dagligen under tjänstetid. Kvällstid, nätter och under veckoslut kontaktas dejouren på Hartmans sjukhus. Läkaren kan vid behov skriva remisser till röntgen och laboratorieprov. Laboratorieproven tas av HUSlabb som kommer till Seniorhemmet och tar laboratorieprov en gång/vecka. Ifall pensionären önskar anlita en privat läkare går det bra men då står pensionären själv för kostnaderna. För god vård hemma till livets slut samarbetar grupphemmet med Helsingfors stads hemsjukhus och möjliggör således effektiv vård och tillräcklig smärtlindring. För hemsjukhuset behövs en remiss som Seniorhemmets läkare kan ordna. Seniorhemmets personal har beredskap för grundläggande sjukvård som injektioner, sårvård och mätning av blodtryck. Uppföljning av hälsotillståndet och kroniska sjukdomar diskuteras med vårdande läkaren. Enligt gällande direktiv skall läkaren utvärdera hälsotillstånd och medicinering minst två gånger per år. Vårdpersonalen är observant på den äldres hälsotillstånd och om det sker förändringar rapporteras de till läkaren som sedan tar ställning till eventuella fortsatta åtgärder. Personalen ansvarar för att de äldre får de hjälpmedel, vårdförnödenheter samt tandvård/munhygien tjänster enligt samma premisser som övriga kommuninvånare. Här har den äldres egna utsedda kontaktperson ett stort ansvar för att detta sköts väl. Vikt och blodtryck uppföljs regelbundet minst en gång per månad och oftare vid behov. Det är ytterst viktigt att läkaren har klara vårdlinjer utarbetat med klara direktiv för personalen. Pensionären och deras närstående bör vara informerade om riktlinjerna vid akuta sjukdomsfall och beslut gjorda av läkaren, t.ex. DNR-beslut. Personalen lägger stor vikt vid att ta reda på den äldres önskemål för vård vid livets slutskede och den äldre ges möjlighet att ge ett vårdtestamente som omfattar hennes önskemål om sin egen vård då slutet närmar sig. Vårdtestamentet antecknas tydligt i den äldres handlingar och styr personalens verksamhet i livets slutskede. 9

10 De närstående kontaktas genast vid akuta sjukdomsfall. I vård- och serviceplanen finns det antecknat vem man meddelar ifall den äldre insjuknat akut, finns även antecknat om personalen får kontakta nattetid. Om situationen kräver sjukhus- eller läkarbesök tillfrågas de anhöriga om de vill följa med eller om de vill anlita privat hemläkartjänst på egen bekostnad. Om pensionären skickas till sjukhusets jour sänder personalen med en vårdremiss med aktuell information, medicinering samt kontaktuppgifter till anhöriga och grupphemmet. b) På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar? Uppföljning av hälsotillståndet och kroniska sjukdomar görs dagligen av vårdpersonalen samt av läkaren som besöker grupphemmet varannan vecka. c) Vem svarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten? Den vårdande läkaren. Läkemedelsbehandling En plan för läkemedelshantering är uppgjord på enhetsnivå på alla grupphem. Planen baserar sig på den senaste versionen av Nationell handbok för genomförande av läkemedelsbehandling inom socialoch hälsovården. Läkemedelsplanen innehåller en beskrivning av personalens ansvarsområden, skyldigheter och arbetsfördelning. Planen beskriver metoderna för att garantera att den personal som har hand om läkemedelshantering har tillräckliga kunskaper för att sköta uppgiften. Dessutom skall planen omfatta en beskrivning av tillståndsförfarandet för läkemedelshantering och utvärdering av läkemedelsbehandlingseffekter. Planen omfattar också dokumentation och uppföljning. På Björken ansvarar sjukskötare Jennifer Hanner för att läkemedelsplanen görs upp enligt direktiv. En namngiven läkare som är anställd eller anlitad av Folkhälsan godkänner planen med sin underskrift. Då planen uppdateras krävs ett nytt godkännande av läkaren. Personalen som hanterar läkemedel ska ha ikraftvarande tillstånd som är utfärdat av en namngiven läkare som är anställd eller anlitad av Folkhälsan. Enhetens sjukskötare försäkrar sig om att varje person som deltar i läkemedelshanteringen genom utbildning har tillräckliga kunskaper i läkemedelshantering samt att personen i praktiken visat tillräcklig kunskap i att administrera läkemedel. Därefter dokumenteras påvisad kunskap och läkaren beviljar lov för läkemedelshantering som gäller verksamheterna enhetsvis. Loven förvaras hos enhetsansvarig. Grupphemmet dokumenterar läkemedelsavvikelser och rapporterar dem enligt Folkhälsans direktiv. Bilaga Läkemedelsplan, Seniorhemmet, Björken a) På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens läkemedelsbehandlingsplan? Sjukskötarna på grupphemmet följer upp och uppdaterar läkemedelsplanen i samråd med enhetsansvarig. b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten? Utsedd sjukskötare som ansvarar för läkemedelsbehandlingen Samarbete med andra servicegivare Hur ordnas samarbetet och informationsutbytet mellan de övriga servicegivare inom social och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? Med Invånarens lov 10

11 Tjänster som produceras av underleverantörer (punkt i föreskriften) På vilket sätt säkerställer man att de tjänster som produceras av underleverantörer motsvarar de krav som ställts på innehåll, kvalitet och klientsäkerhet? KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur bedrivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer? Personalen får regelbunden säkerhetsutbildning ordnad av Folkhälsan tillsammans med Räddningsverket. Skyddschefen går igenom säkerhetsfrågor med personalen minst två gånger per år. Tekniken och kontroll av tekniken sköts av Folkhälsans fastighetsavdelning. Personal Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och principer för anlitande av vikarier a) Antal anställda inom vård och omsorg samt personalstruktur? Personaltätheten är 0,6 vilket innebär 23 personarbetsår Personalen består av: 1 föreståndare i administrativa uppgifter 3 teamledare (sjukskötare, socionom och fysioterapeut) 8 sjukskötare 12,5 närvårdare 1 socionom Övrig personal: Matservice från Folkhälsans kosthåll Städtjänster från Folkhälsans städenhet Fastighetsservice från Folkhälsans fastighetsunderhåll Föreståndaren ansvarar för uppföljningen av personaltätheten genom att kontrollera att de planerade och förverkligade timantalet motsvarar personaltäthetens timram. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Folkhälsan Välfärd har en gemensam personalpool. För detta ändamål finns en person anställd inom organisationen med huvudsaklig arbetsuppgift att rekrytera vikarier. Enheterna beställer vikarier via ett elektroniskt dataprogram. För akuta situationer har enheterna en förteckning över vikarier och den personal som är i ansvarstur kallar in vikarier. Vid anställning av vikarier är förutsättningen att personen i fråga har en utbildning inom vårdbranschen eller alternativt är i slutskedet av sina studier. Vikarier anställs alltid vis sjuk- och semesterfrånvaro så att personaltätheten uppfylls c) På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser? 11

12 Teamansvariga ansvarar för att minimi timramarna för verksamheten aldrig underskrids. Samtliga i personalen omfattar principerna för vikarie användning samt hur personalpoolen på Folkhälsan fungerar Principer för rekrytering av personal a) Vilka är principerna för rekrytering av personal till enheten? Folkhälsan prioriterar tillsvidareanställningar. Vid rekrytering av vårdpersonal förutsätts utbildning inom vård- och socialvårds branschen. Föreståndaren ansvarar för kontroll av orginalbetyg samt registrering i Valvira. Alla anställningar föregås av personlig intervju. Referens från tidigare arbetsgivaren kontrolleras alltid om möjligt. Vid anställning beaktas personens specialkunnande i jämförelse med enhetens verksamhetsprofil och kompetensbehov samt lämplighet och intresse att arbeta i enlighet med Folkhälsans äldreomsorgs värdegrund och vision. En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning a) På vilket sätt ombesörjer enheten arbetstagarnas och studerandenas inskolning i klientarbetet, behandlingen av klientuppgifterna och datasekretessen? Enheten följer en uppgjord process för introduktion av vikarier b) På vilket sätt har fortbildningen ordnats för enhetens personal? Förmannen eller en annan utsedd person ansvarar för att varje nyanställd person får en god introduktion i arbetet. En allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats ges i personalguiden. Personalguiden hittas på Intran/personalinformation. Seniorhemmet har utarbetat en egen introduktionsplan med en checklista där den nyanställda själv kan följa med att introduktionen blir heltäckande. Vi strävar till att den nyanställda får en 4-5 dagars introduktion i arbetet. Under dessa dagar har den nyanställda en eller två utsedda personer som tar han om introduktionen. Förmannen följer också upp hur introduktionen framskrider och hur medarbetaren kommer in i sitt arbete och gemenskapen på arbetsplatsen. Introduktionen skall omfatta åtminstone följande: äldreomsorgens handbok, enhetens verksamhetsplan, enhetens processer, mötesrutiner, vård- och serviceplaner, plan för egen kontroll, journaler och dokumentering, utvärderingsinstrument (RAI utvärderings- och dokumentations program), medicinhantering, användning av apparatur, förfarande vid akuta situationer och dödsfall, trygghetsalarmet, säkerhetsplan. Folkhälsan Välfärd Ab ordnar fortlöpande fortbildning i dokumentering och journalhantering. Samtliga enheters huvudanvändare ansvarar för utdelning av användarrättigheter samt handledning och inlärning i RAI dokumentationsprogrammet för nyanställda och vikarier. Bilaga: Personalguide och Seniorhemmets introduktionsplan/checklista Lokaler Principer för användningen av lokalerna På Seniorhemmet finns sammanlagt 32 enkelrum med badrum och toalett samt ett dubbelrum/grupphem med gemensamt badrum/toalett. Enkelrummen är ca 20-22m2. Dubbelrummen är ca. 32m2. Alla rum är försedda med en elektronisk höj- och sänkbar säng, för övrigt inreder var och en sina egna rum med egna möbler enligt egen stil. Alla grupphem består av två gemensamma kök/vardagsrum för gemensamt bruk. Vardagsrummen är hemtrevligt inredda med sittgrupp och matbord. Grupphemmen har också två balkonger/grupphem. Grupphemmen består även av hemvårdsrum för klädvård och kansli för administrativa uppgifter samt läkemedelsutdelning. 12

13 Seniorhemmet är beläget i Seniorhuset. Grupphemmets invånare har även tillgång till Lunchrestaurang Tallen Bastu Frisör Fotvårdare Konditionssal Bibliotek Olika aktiviteter och program som ordnas i Seniorhusets ljusgård, t.ex. musikuppträdanden, teater mm. Seniorhuset har en trevlig innergår med buskar, blommor och utemöblemang. Hur har städning och tvätt av linne och kläder ordnats vid enheten? En städdimensionering över underhållsstädningen har gjorts på alla grupphem och de uppdateras kontinuerligt. Varje grupphem har dessutom en städplan ur vilken det framgår utrymmen, städfrekvenser och arbetsmoment. Grupphemmen städas en gång/vecka och matplatserna städas varje dag efter lunch. Grundstädningar och fönstertvätt utförs en gång per år eller efter behov. Grupphemmets personal sköter om tvätt av linne och kläder. För ändamålet har varje grupphem ett hemvårdsrum. Bilaga Avfallshantering i Helsingfors regionen Tekniska lösningar Seniorhemmet har Vista trygghetsalarm i bruk. Invånarna kan genom det kalla på personalen då akut hjälp behövs. Det sker genom att trycka på en knapp på ett armbandsur. Alarmsystemet möjliggör även uppföljning av den personliga aktivitetsnivån och klockan kan ställas in så att personalen får ett alarm då personen t.ex. stiger upp vid behov. Vivago kan även ställas in så att systemet larmar ifall en person går ut genom en dörr eller så att dörren automatiskt öppnas då personen närmar sig dörren. Bilaga: Processbeskrivning för trygghetsalarmet På vilket sätt säkerställer man att de säkerhets- och larmapparater som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras? Personalen har möjlighet att ringa Vista 24h support ifall det uppstår problem med alarmsystemet Bilaga: Information om Vista 24h support Anskaffning av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, handledning i användningen och service På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrueras i användningen av dem och underhållet fungerar? Personalen ansvarar för att invånarna har tillgång till de hjälpmedel som de behöver och hjälper vid behov till att skaffa hjälpmedel då nytt behov uppstår. Personalen för register över alla hjälpmedel och ser till att de används rätt och att service görs regelbundet på sängar, lifter o.dyl. Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning inom hälso- och sjukvård Grupphemmet har en utsedd blöjansvarig, teamledaren ansvarar för införskaffandet av övriga produkter, dels i samarbete med städ enheten. Behandling av klient- och patientuppgifter 13

14 a) På vilket sätt säkerställer man att verksamhetsenheten följer den lagstiftning som gäller dataskydd och behandling av personuppgifter samt de anvisningar och myndighetsbeslut som gäller vid enheten i fråga om registrering av klient- och patientuppgifter? Seniorhemmet dokumenterar elektroniskt i det elektroniska dokumentationsprogrammet RAI. Uppgifter relaterade till hälso- och sjukvård dokumenteras skilt för att särskiljas från den dokumentering som hänför sig till socialvårdslagstiftningen. Skriftliga anvisningar för dokumentering finns i Folkhälsans handbok för äldreomsorg. När Folkhälsan ingår avtal om serviceproduktion med en kommun följs kommunens regler för dokumentering och arkivering. Då det gäller privata kunder arkiveras vårdhandlingarna på Folkhälsan ifall inte annat är överenskommet. Bilaga: RAI registerbeskrivning b) På vilket sätt inskolas personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter samt informationssäkerheten och hur ordnas fortbildningen? Folkhälsan Välfärd Ab ordnar fortlöpande fortbildning i dokumentering och journalhantering. Samtliga enheters huvudanvändare ansvarar för distribution av användarrättigheter samt handledning och inlärning i RAI dokumentationsprogrammet. Ny personal introduceras systematiskt i dokumentering och journalhantering c) Var finns enhetens registerbeskrivning och dataskyddsbeskrivning framlagda till påseende? Om endast en registerbeskrivning har gjorts upp för enheten, hur informeras i så fall klienterna om de frågor som gäller behandlingen av uppgifterna? Vid inskrivningen informeras invånaren och närmaste anhöriga om användningen av register och om dataskydd. Registerbeskrivning finns på enheten och hos föreståndaren. d) Den dataskyddsansvariga personens namn och kontaktuppgifter it-chef Jan Selén tfn SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLANEN De utvecklingsbehov som kommit från klienter, personal och via riskhanteringen samt tidsschema för genomförande av korrigerande åtgärder GODKÄNNANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare) Helsingfors Underskrift Gunilla Öller 14

15 VID UPPGÖRANDET AV BLANKETTEN HAR FÖLJANDE HANDBÖCKER, ANVISNINGAR OCH KVALITETS- REKOMMENDATIONER ANVÄNTS: Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia ry, Yrkesetiska nämnden: Vardagen, värden, livet, etiken. Etiska regler för yrkesmänniskor inom socialbranschen. - Social- och hälsovårdsministeriets publikationer (2011:16): Riskhantering och säkerhetsplanering. Handbok för ledning och säkerhetsexperter inom social- och hälsovården - Social- och hälsovårdsministeriets publikationer (2014:5): Kvalitetsrekommendation för barnskyddet - Social- och hälsovårdsministeriets publikationer (2013:15): Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen - Social- och hälsovårdsministeriets handböcker (2003:4): Yksilölliset palvelut, toimivat asunnot ja esteetön ympäristö. Vammaisten ihmisten asumispalveluiden laatusuositus (på finska) - Potilasturvallisuus, Työsuojelurahasto & Teknologian tutkimuskeskus VTT: Vaaratapahtumista oppiminen. Opas sosiaali- ja terveydenhuollon organisaatiolle (på finska) - Valtakunnallisia ohjeita ja suosituksia omavalvonnan suunnittelun tueksi ikäihmisten palveluissa (på finska) Till stöd för planeringen av säker läkemedelsbehandling: - Handboken Säker läkemedelsbehandling: pdf&title=Saker_lakemedelsbehandling_sv.pdf Valviras föreskrift om anmälan om riskhändelser i samband med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård: - Valviras föreskrift 4/2010: Tietosuojavaltuutetun toimiston ohjeita asiakas- ja potilastietojen käsittelyyn - Rekisteri- ja tietoturvaselosteet: - Henkilötietolaki ja asiakastietojen käsittely yksityisessä sosiaalihuollossa: - Henkilotietolaki_ja_asiakastietojen_kasittely_yksityisessa_sosiaalihuollossa.pdf - Kuvaus henkilöstön perehdyttämisestä ja osaamisen varmistamisesta liittyen tietosuoja-asioihin ja asiakirja hallintoon sekä muuta lisätietoa sosiaalihuollon asiakasasiakirjoista: 9cc407f10e6d/Sosiaalihuollon+asiakasasiakirjat.pdf) (på finska) INFORMATION TILL DIG SOM ANVÄNDER BLANKETTEN: Blanketten är avsedd till stöd för serviceproducenterna vid uppgörandet av en plan för egenkontroll. Blanketten har utarbetats i enlighet med Valviras föreskrift (1/2014). Föreskriften träder i kraft Blanketten omfattar samtliga sakhelheter som ingår i föreskriften, och varje verksamhetsenhet tar i sin egen plan för egenkontroll upp de omständigheter som i praktiken gäller dem. Blanketten beskriver för varje innehållsområde de frågor som bör tas med i den aktuella punkten. När en egen blankett färdigställs bör överflödig text strykas och Valviras logo bytas ut mot serviceproducentens logo, varefter planen för egenkontroll gäller verksamhetsenhetens egen verksamhet. 15