Budget Samt plan för Antagen i kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget 2014. Samt plan för 2015-2016. Antagen i kommunfullmäktige 2013-06-24"

Transkript

1 Samt plan för Antagen i kommunfullmäktige

2 Innehåll Sida Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Förutsättningar för 2014 års budget 4 Kommunfullmäktiges mål Kommunstyrelsen 11 Servicenämnden 13 Miljö- och byggnadsnämnden 16 Bildningsnämnden 18 Socialnämnden 21 Karlstads- Hammarö gymnasienämnd 23 Budget Ordlista 25 Box 26, Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel , fax org nr , hammaro@hammaro.se,

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet I budgeten har anslagen till bildningsnämnden utökats med 6 Mkr i förhållande till nedanstående förutsättningar. Övriga nämnder har kompenserats med lägre belopp. Under senare år har investeringarna legat på en mycket hög nivå men investeringsbehovet kommer att vara fortsatt stort åren framöver. Det medför att upplåningen ökar varför vi måste planera för överskott som kan användas för att begränsa upplåningen. Nämnderna har i budget kompenserats för en kostandsuppräkning med 1 %. Detta innebär att verksamheterna inte kompenseras fullt ut om kostnadsökningen blir högre eller om nya uppgifter tillkommer. Nämnderna måste därför i första hand göra omprioriteringar inom sin budget. Om ändå underskott prognostiseras hanteras detta enligt av kommunfullmäktige fastställt styrdokument. Nämnderna uppmanas att löpande följa det ekonomiska utfallet och i tid vidta åtgärder. Budgetens intäktssida bygger på SKL:s skatteprognoser som under våren förbättrats något. Viss osäkerheten finns dock. I budgeten finns en reserv som kan parera en mindre nedgång. Om prognoserna förbättras kan fullmäktige i början av året använda reserven till verksamheten. Leif Sandberg Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Förutsättningar för 2014 års budget Allmänt Vision 2015 med de tre strategiska benen, boende, hållbar tillväxt och ett gôtt liv, tar fram bilden av det framtida Hammarö. Ett strategiskt program med koppling till visionen har beslutats av kommunfullmäktige. Det strategiska programmet anger i vilken riktning kommunen ska utvecklas, över tid men också vad som är särskilt angeläget kommande år. Vision 2015 och det strategiska programmet ska ingå som ett underlag för nämnderna i budgetarbetet. Omvärld Sedan 2008 har det varit en oro i världsekonomin. Trots en ständigt förvärrad skuldkris i sydeuropa samt varningssignaler och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen har svensk ekonomi fortsatt att utvecklas bättre än förväntat. Risken för en djupare kris och finansiell oro har nu minskat och vi rör oss mot ljusare tider. Tillväxten i Sverige förväntas under 2014 uppgå till 2,5 procent. Även om tillväxten ökar är förändringen inte tillräckligt stark för att snabbt vända utvecklingen på arbetsmarknaden. SKL spår en försiktig ökning av antalet arbetade timmar 2014 och att ekonomin rör sig mot balans framåt Skatteunderlagets reala tillväxt 2014 förväntas med god marginal överstiga 1 procent vilket är en klar förbättring jämfört med de senaste åren. Sveriges kommuners kostnadsökningar har i genomsnitt ökat med 4 procent per år den senaste 10-års perioden. Till största delen beror det på ökade löner och priser men även på kostnader för ökade behov och ambitionsnivåer. Trots den förväntade ökningen av skatteintäkter är det ekonomiska läget för Sveriges kommuner ansträngt. På kort sikt måste kraftigt ökade investeringsbehov och nya riktlinjer från Socialstyrelsen gällande demenssjukdom hanteras. På längre sikt ökar behovet på grund av demografiska förändringar kraftigt. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan vi påverka inom kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser: 10 öres förändring av kommunalskatten tkr Förändrat invånarantal med tkr Löneförändring, kommunens personal, med 1 % inkl PO (personalomkostnader) tkr Förändring villkor upplåning med 1 % tkr Även oförutsedda händelser kan ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en ekonomi i kommunen som har beredskap på såväl kort som lång sikt. Budgetens roll i styrprocessen Budgeten har många uppgifter. Den är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. I budgeten fastställer man på den politiska nivån verksamhetens inriktning och vilken servicenivå/ kvalitet kommunen ska erbjuda kommuninvånarna. Budgeten består av flera olika delar såsom driftbudget, investeringsbudget och verksamheternas mål. 4

5 Budgetprocessen Kommunfullmäktige antar varje år en treårsbudget i enlighet med Kommunallagen. Första året i planen benämns budget medan de två följande åren kallas plan. I korthet ser budgetprocessen ut enligt följande: Under februari uppdaterar ekonomiavdelningen de ekonomiska förutsättningarna utifrån ny skatte- och befolkningsprognos samt övriga förändringar som skett sedan föregående budget fastställdes. I mars fastställer kommunstyrelsen preliminära ramar Respektive nämnd ska sedan utifrån de preliminära ramarna, via dialog med budgetberedningen, presentera mål och behov av pengar vid ett par tillfällen i mars. I början på juni lämnar kommunstyrelsen förslag om slutliga budgetramar. I juni beslutar kommunfullmäktige om budgeten för nästkommande år. Budgetförutsättningar Utdebitering 22,10 kronor. Skatteunderlaget beräknas enligt Sveriges kommuner och landstings prognos. Antal invånare i prognos 2014: st, 2015: st och 2016: st. Upplåning till investeringar får enbart ske avseende den avgiftsfinansierade verksamheten. Internräntan fastställs till 2,5 %. Generellt påslag har gjorts med 1 %. Ytterligare tillägg till budget har gjorts enligt följande: - Service tkr, inklusive ekologisk mat och interkommunala ersättningar för kost och lokalvård. - KS 500 tkr till arbete med översiktsplan. - SOC tkr - BIN tkr inklusive karriärstjänster. Avsättning för kapitaltjänstkostnad avseende skolbygge, vägar med mera görs med tkr 2014, tkr 2015 och Denna avsättning avser speciella satsningar på olika större investeringsprojekt på sammanlagt tkr. Avsättning för asfaltering med tkr. Budgeterat belopp för pensionsavsättning uppgår till tkr. 5

6 Investeringsbudget Äskande om investeringsmedel har lämnats till budgetberedningen. Utrymme att fördelas avseende den skattefinansierade delen uppgår till 25 Mkr. Investeringsramar 2014 Belopp i tkr. Kommunstyrelsen Socialnämnden Bildningsnämnden Servicenämnden Summa Avgiftsfinansierad verksamhet Fem år i sammandrag Allmänt Antal invånare 31/ Kommunalskatt 22,10 22,10 22,10 22,10 22,10 Landstingsskatt 10,50 10,75 10,75 10,75 11,20 Resultat Skatteintäkter, generella statsbidrag tkr Verksamhetens nettokostnader, tkr Finansnetto, tkr Extra pensionsinlösen, tkr Årets resultat, tkr Balans per 31/12 Nettoinvesteringar, tkr Låneskuld, tkr Likvida medel, tkr Pensionsåtagande intjänat före

7 Befolkningsprognos Befolkningsutvecklingen har en avgörande betydelse för vår kommuns framtid. Hammarö kommun uppvisar en befolkningstillväxt som vi ska värna om och utveckla. Den möjliggör ökade intäkter som garanterar fortsatt hög samhällsservice. En attraktiv kommun har kvaliteter som gör att människor vill flytta dit och att medborgarna som bor där trivs och vill bo kvar. Centrums möjligheter, goda kommunikationer och attraktiva miljöer är bland annat det som påverkar bedömningen av vad som är en attraktiv kommun. På nationell nivå antas det framöver bli en snabbare befolkningstillväxt än vad som tidigare prognostiserats, såväl de närmsta åren som på lite längre sikt. Att folkmängden bedöms bli större beror på höjda antaganden om barnafödande och överlevnad samt förändrade antaganden om inoch utvandring. För de kommande 10 åren sker 2 större demografiska förändringar. Dels uppnår hela den stora 40- och 50-talist generationen en ålder över 65 år och dels når den stora barnkullen som föddes kring 1990 arbetsför ålder. Befolkningsprognos 0-19 åringar Befolkningsprognos åringar Vid en jämförelse med andra kommuner, dels de i Värmland men även de i Sverige med ett invånarantal som kan jämföras med Hammarös, kan man konstatera att Hammarös befolkningsutveckling avviker markant åt det positiva hållet. En positiv befolkningsutveckling är bra men medför även nya utmaningar. För att fortsätta att utveckla Hammarö som en attraktiv boendekommun krävs satsningar på infrastruktur och ett spännande boendeutbud. Det pågår en omvandling av flera fritidshusområden vilket bland annat ställer krav på utbyggnad av kommunalt VA, fler och bättre dimensionerade vägar samt kollektivtrafik. Med fler invånare kommer också efterfrågan av fler fritidsaktiviteter. Befolkningsprognos 65 år och äldre Den demografiska förändringen som sker, såväl i Sverige i stort som i Hammarö kommun, innebär också ett framtida behov av lokaler för skola och äldreomsorg måste tillgodoses. För Hammarös del innebär det att byggnationen av en ny skola är i gång samt att man måste börja fundera kring ett nytt äldreboende. Befolkningsprognos totala folkmängden Under perioden förväntas Hammarö kommuns folkmängd att öka med 671 invånare. I genomsnitt förväntas flyttnettot att vara 44 personer per år och födelseöverskottet bli 22 personer per år

8 Drivkrafter för personal- och verksamhetsutveckling 1,5 Mkr anslås 2014 centralt för utveckling av personal och verksamheter. Kommunens personal kan söka pengar för att spetsa kompetensen eller prova nya metoder, göra förbättringar i arbetsmiljön eller belönas för kreativa idéer eller förslag. Ofta handlar det om att pengarna används till kompetensutveckling för att utveckla arbetssätt, ge bättre resultat eller hantera arbetsmiljöfrågor. Här ges möjlighet att, utanför förvaltningarnas egna budgetar, göra sådant som i vanliga fall inte skulle ha blivit gjort. Ansökningarna bedöms av en arbetsgrupp Uppslaget som är representerad från kommunens förvaltningar. Soliditet Soliditeten är ett viktigt mått på kommunens ekonomiska styrka. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. I bokslutet 2012 var soliditeten 41 procent. En bra utgångspunkt är att soliditeten inte ska minska utan ligga relativt oförändrad framöver. Ansvarsförbindelsen avseende pensioner ligger helt utanför soliditetsbegreppet. Kvalitetsarbete Kommunen fortsätter att utveckla kvalitetsarbetet. Till grund för detta ligger kommunens styrsystem där vi arbetar i en modell av ständiga förbättringar med målformulering, mått, uppföljning och utvärdering där medborgaren/brukaren är i centrum. Som ett led i förbättringsarbetet har vi ett system där det är enkelt att lämna beröm, klagomål och idéer till verksamheten, kopplat till kommunens 21 servicedeklarationer. En servicedeklaration beskriver vad Hammaröborna kan förvänta sig av de kommunala tjänsterna. Inkomna klagomål registreras och sammanställs tillsammans med de vidtagna åtgärderna. Sammanställningen redovisas till respektive nämnd två gånger per år. Verksamheterna använder synpunkterna som en del i sitt förbättringsarbete. Hammarö kommun för en dialog på facebooksidan se. Där lyfter medborgarna frågor som de värdesätter och har synpunkter på. Kommunens kvalitet i korthet sammanfattar betydelsefulla aspekter ur ett medborgarperspektiv. Syftet är att visa hur effektivt skattemedlen används och vilka kvalitativa resultat som uppnåtts för att skapa ett gott samhälle att bo och leva i. Sammanställningen gör det möjligt att göra jämförelser med oss själva över tid och med 200 andra kommuner i Sverige. Redovisningen sker utifrån fem olika områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Kostnadseffektivitet Kommunen som samhällsbyggare Kommunen deltar också i flera olika utvecklingsprojekt och nätverk arrangerande av Sveriges Kommuner och Landsting. Resultaten från de olika utvecklingsprojekten ger oss möjlighet att ta fram styrmått i budgeten för verksamheterna och för kommunen som helhet. Dessa mått gör att vi kan jämföra oss med andra kommuner och med oss själva över tid. 8

9 Styrmodell i Hammarö kommun För att framgångsrikt kunna ge Hammaröborna en god service krävs ett samordnat och målorienterat arbete. Hammarö kommun arbetar efter en vision gällande boende, hållbar tillväxt och ett gôtt liv. För att förverkliga kommunens vision finns en gemensam styrmodell som anger hur den kommunala verksamheten i Hammarö kommun ska styras, följas upp och utvärderas. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och styr genom mål- och resultatstyrning. Fullmäktige antar mål, anger mått och beslutar hur mycket verksamheten får kosta. Nämndernas uppgifter är sedan att utifrån de mål kommunfullmäktige beslutat om, se till att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. Nämnderna beställer verksamhet av förvaltningarna och det är förvaltningsledningen och arbetsledningens uppgift att planera och genomföra den verksamhet som nämnden beställt. Nedanstående bild beskriver hur vision, mål och mått bryts ner från kommunfullmäktige till respektive nämnd, förvaltning och till individuella mål för medarbetarna. God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att varje kommun i sin budget, efter egna förutsättningar, ska fastställa mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt och de finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. För Hammarö kommun innebär det att verksamheten ska bedrivas effektivt så att den kommunala servicen infriar kommuninvånarnas behov och förväntningar. Grunden för god ekonomisk hushållning handlar om att fastställa mål som klargör hur mycket pengar som ska gå till löpande verksamhet, hur investeringar ska betalas och om sparande Hammarö kommuns styrmodell Vision Övergripande strategier Kommunfullmäktiges mål och mått Nämndernas mål och mått Målen förankras bland alla medarbetare. Verksamheterna planerar ett antal aktiviteter för att nå måluppfyllelse. Vision Boende - Hållbar tillväxt - Ett gôtt liv Strategiska områden: Demokrati och dialog Bo och leva Arbete och näringsliv Verksamhet med god kvalitet 9

10 för framtiden är nödvändigt. Målen behövs för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot medborgarna tydligt. Flera av de mål kommunfullmäktige fastställt för nämnderna har koppling till god ekonomisk hushållning. De kommunövergripande målen utgör tillsammans med de finansiella målen god ekonomisk hushållning. En god ekonomi skapar möjligheter för kommunen att även i framtiden bedriva bra verksamhet. Nedan framgår de mål som definieras som god ekonomisk hushållning i Hammarö kommun i 2014 års budget: Finansiella mål 2014: - Årets resultat 2014 ska uppgå till ett överskott på minst 9 Mkr. Mål för verksamheten 2014: - Kommunfullmäktiges mål utgår från visionen och de fyra strategiområdena. Vision 2015 vår ö Hammarö Boende Hammarö ska vara en attraktiv ö att bo och leva på. Kommunens planering ska skapa förutsättningar för ett varierat och spännande bostadsutbud. Det ska vara möjligt för invånarna att i olika åldrar och i olika skeden i livet ha ett bra boende. Hållbar tillväxt Ett gôtt liv Tillväxten i Hammarö ska vara hållbar i ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Kommunen ska verka för ett mer varierat näringsliv som skapar förutsättningar för ett brett serviceutbud. Utvecklingen ska inriktas så att Hammarö med tillförsikt kan överlämnas till kommande generationer. Vår närhet till natur och vatten ger goda möjligheter till aktiv fritid och rekreation. Genom samverkan med kultur- och föreningslivet ska Hammaröborna erbjudas ett rikt och varierat utbud. Den kommunala servicen i Hammarö ska vara av god kvalitet. Möjligheten att välja olika utförare ska övervägas. I Hammarö bryr vi oss om varandra och kan tryggt vistas ute på kvällar och nätter. Kommunfullmäktiges mål Demokrati och dialog Bo och leva Arbete och näringsliv Verksamhet med god kvalitet. Invånare och brukare är nöjda med inflytande, delaktighet och information. Invånare och brukare är nöjda med tillgänglighet och bemötande. Invånarna upplever att kommunen är trygg och har en god livsmiljö. Arbete eller utbildning i stället för försörjningsstöd. Förutsättningarna att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag ska vara goda. Invånarna och brukarna är nöjda med kommunens verksamheter. Invånarna och brukarnas förväntningar om ständig utveckling och effektivitet i kommunens tjänster ska infrias. Stor valfrihet ska råda i Hammarö kommun. Medarbetarna ska uppleva motivation i arbetet. Medarbetarna ska uppleva delaktighet och styrning i arbetet. Medarbetarna ska vara nöjda med sin närmsta chef. 10

11 Kommunstyrelsen Ordförande Leif Sandberg Antal ledamöter 11 Förvaltningschef Jan-Olof Appel Ekonomi Utifrån den budgetram som kommunstyrelsen tilldelats saknas 500 tkr för att komma i ram. För att hantera underskottet kommer personalneddragning krävas med en tjänst. Framtid och utveckling Kommunstyrelsens roll som ledande politiskt förvaltningsorgan blir allt viktigare i tider när osäker världsekonomi kan förändra förutsättningarna för utvecklingen på kort tid. Det övergripande ansvaret hos kommunstyrelsen för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning innebär ett stort ansvarstagande för de beslut som på kort och lång sikt behöver tas för att kommunen ska behålla sin attraktivitet. Befolkningsutvecklingen är fortsatt positiv och med de områden för boende som planläggs och planeras är en befolkningsökning att vänta även kommande år. I takt med en ökande befolkning blir områden som infrastruktur gällande vägar och annat allt viktigare. Förväntningar som att ha ett bra och smidigt vägnät både till och från samt inom kommunen ökar. Standarden på delar av vägnätet behöver förbättras och höjas. Det innebär att kommunen står inför stora ekonomiska åtaganden på det området. I och med en planerad avveckling av Hammarögymnasiet kommer användningen av lokalerna på bästa sätt vara en viktig fråga. De liksom flera andra lokaler där ändamålsenligheten har brister behöver också ses över kommande år. Från 2014 kommer kommunens medborgarservice vara i full drift och troligen är det bara början på den utveckling som är igång när det gäller att ha medborgare/invånare i fokus. Den tekniska utvecklingen gör att tjänster som bygger på interaktivitet och tillgänglighet sannolikt kommer att öka. Kommunstyrelsens roll i dessa frågor är och kommer att var mycket viktig framöver. utifrån kommunfullmäktigs mål Strategiområde: Demokrati och dialog Invånare och brukare är nöjda med inflytande, delaktighet och information. Invånare och brukare är nöjda med tillgänglighet och bemötande. Invånarnas delaktighet i kommunens utveckling ska öka. Invånarnas upplevelse av ett gott bemötande vid kontakt med kommunen ska förbättras. 11

12 Strategiområde: Bo och leva Invånare upplever att kommunen är trygg och har en god livsmiljö. Kommunen ska erbjuda kommunala tomter. Utbudet av hyresrätter inom kommunen ska öka. Ökad tillgång till lägenheter i trygghetsboende under Invånarnas nöjdhet med kollektivtrafiken ska öka. Möjligheten att åka med kollektivtrafiken inom kommunen ska förbättras. Kommuninvånarnas möjlighet att välja bland hållbara färdsätt ska stärkas. Hammarö skärgårdsmuseum ska bidra till att stärka kommunens identitet som skärgårdskommun. Strategiområde: Arbete och näringsliv Förutsättningarna att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag ska vara goda. Företagandet i kommunen ska öka. Centrala Skoghall ska upplevas som ett levande centrum. En utvecklingsplan för Sätterstrandsområdet ska tas fram under Innan 2014 års utgång ska mark kunna säljas inom Vidöns industriområde. Strategiområde: Verksamhet med god kvalitet Invånarna och brukarna är nöjda med kommunens verksamheter. Invånarna och brukarnas förväntningar om ständig utveckling och effektivitet i kommunens tjänster ska infrias. Stor valfrihet ska råda i Hammarö kommun. Medarbetarna ska uppleva motivation i arbetet. Medarbetarna ska uppleva delaktighet och styrning i arbetet. Medarbetarna ska vara nöjda med sin närmsta chef. Invånarnas/ brukarnas nöjdhet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänster ska öka. Effektiviteten inom kommunstyrelsens förvaltning ska öka. Invånarna ska kunna göra kvalitetsjämförelser. Medarbetarnas trivsel på och med arbetet ska öka. Medarbetarnas upplevelse av delaktighet i arbetet och utveckling ska öka. Medarbetarnas nöjdhet med sin närmaste chef ska öka. 12

13 Servicenämnden Ordförande Lennart Lämgren Antal ledamöter 9 Förvaltningschef Johan Rosqvist Ekonomi Skattefinansierade verksamheter Nämndens skattefinansierade verksamhetsområde utökas i princip varje år genom en utbyggnad av infrastrukturen, fler munnar som behöver mättas, fler användare av idrottsanläggningar och badplatser mm. Rationaliseringar och effektiviseringar är därmed tvingande i takt med det utökade driftansvaret för att fortsatt kunna hålla den givna budgetramen. Effekterna av nämnda rationaliseringar och effektiviseringar är påtagliga på vissa håll där det är svårt att hålla en tillräcklig hög kvalitet. Gatuverksamheten är den idag mest utsatta där det med rådande budget är i princip omöjligt att möta upp de krav som finns. Internfinansierad verksamhet En ökning med 1,5% av internhyresnivån bedöms acceptabelt för 2014 då det tillsammans med något lägre elkostnader, tack vare nya avtal som tecknats, kan möta upp de ökade driftskostnaderna. Det finns dock en risk att flera lokaler står tomma under 2014 vilket skulle ge påtagligt lägre hyresintäkter. En stor del av budgeten utgörs av energikostnaderna vilket gör denna verksamhet klart väderberoende och svår att i förväg bedöma. Taxefinansierade verksamheter De taxejusteringar som gjorts gällande VA och renhållning har medfört en stabilisering av verksamheternas ekonomi. Den nya taxekonstallationen inom VA som nu arbetas fram för beslut kommer dessutom lägga grunden för en tydligare och mer långsiktig strategi vad gäller taxejusteringar. Kvarstår gör dock det faktum att vattenoch avloppsledningar dras ut till ett flertal områden där många nyanslutningar förvisso görs direkt, men där det sannolikt kommer dröja länge innan all den byggnation som krävs för att finansiera hela ledningsdragningen är på plats. VA-kollektivet kommer därför vara fortsatt hårt belastat under ett antal år innan trenden och taxorna kan hamna på en relativt sett lägre nivå. Framtid och utveckling Gator Samhällets krav ökar ständigt inom detta verksamhetsområde. Många av kraven har ett tydligt stöd i lagstiftningen men det finns också många förväntningar som snabbt förvandlas till krav. VA Kommunen bygger ut VA i en relativt hög takt. När befolkningen ökar och fler bostadsområden tillkommer ställs större krav på drift och underhåll. Flertalet kommuner har i linje med detta även fått utökade skyldigheter på bland annat reningsverk i form av kostsamma krav på kväverening. Utbytestakten av äldre och/eller uttjänta ledningar är fortsatt ett problem, även på nationellt plan. Det byggdes ut mycket VA på 50- t.o.m 70 tal som nu ofta behöver bytas. Relativt sett ligger vi dock bra med här. Inom VA-verksamheten kan ett utökat regionalt samarbete vara en lösning för att nå gemensamma problemlösningar, effektiviseringar och driftoptimeringar. Renhållning Arbetet med att införa utsortering av hushållens matavfall bör intensifieras då samordningsvinster finns i att göra detta gemensamt med de närliggande kommuner som är i fas för detta. Dock bör beslut gällande den pågående avfallsutredningen inväntas då den kan innebära att kommunen får ett åtagande även för insamling av förpackingar och tidningar. Fritid Föreningslivet och dess aktiviteter ökar i takt med att befolkningen växer vilket i sin tur ökar kraven på idrottsanläggningar och spontanidrottsplatser. Den nya eventhallen är ett välkommet tillskott som mött upp många av de behov som finns. Likaså kommer konstgräsplanen fylla många av de behov som fotbollsverksamheten har. Det som särskilt bör beaktas framledes är däremot behovet av upprustning av de äldre anläggningarna som finns, som till exempel Sätters badhus och Ishallen. 13

14 Kost Klimatsmart mat är ett område där arbete redan pågår, men mycket mer finns att göra för att med många små steg minska matens negativa miljöpåverkan. Måltidsverksamheten måste även vävas in i utökningen av floran med skolor och förskolor för att inte bara bibehålla kvalitén i maten utan även sörja för en god ätmiljö. Kostverksamheten bör också vara en part i brukarnas förhållningsätt till socker och fett. Fastigheter Utmaningen här ligger i synnerhet i att kunna kommunicera bättre med brukarna för att på så sätt ge dem en bättre service så att de ges än bättre förutsättningar att driva sina respektive verksamheter. Miljöfokuset i synnerhet via energibesparingar är något som även fortsättningsvis måste fortgå för att värna om miljön, men även motverka de förväntat ökande energikostnaderna. Arbetet med att nå samordningsvinster i förvaltarskapet av fastigheterna tillsammans med Hammaröbostäder ses som viktigt och kommer således fortsätta även under Lokalvård Även inom lokalvården måste planering ske för utökningen av floran med skolor och förskolor. Likaså är verksamhetens miljöpåverkan något som det arbetas med både via arbetsmetoder och val av kemikalier. utifrån kommunfullmäktigs mål Strategiområde: Demokrati och dialog Invånare och brukare är nöjda med inflytande, delaktighet och information. Invånare och brukare är nöjda med tillgänglighet och bemötande. Informationen till invånarna ska hållas aktuell. Tillgängligheten till förvaltningens verksamheter ska öka eller bibehållas. Strategiområde: Bo och leva Invånarna upplever att kommunen är trygg och har en god livsmiljö. Serviceförvaltningens negativa miljöpåverkan ska minska. Trafiksäkerheten på gator, vägar och GCM-nätet ska förbättras. Skoghalls centrum ska upplevas välskött. In- och utfarterna ska upplevas välkomnande. Barn, elever och ungdomar samt personal bidrar till ett hållbart samhälle. 14

15 Strategiområde: Verksamhet med god kvalitet Invånarna och brukarna är nöjda med kommunens verksamheter. Invånarna och brukarna ska uppleva att bemötande inom förvaltningen ska öka eller bibehållas. Invånarna och brukarna ska uppleva att nöjdhet med utförda tjänster inom förvaltningen ska öka eller bibehållas. Minskad sårbarhet vid frånvaro inom förvaltningen. Invånarna och brukarnas förväntningar om ständig utveckling och effektivitet i kommunens tjänster ska infrias. Kostnadseffektiviteten inom serviceförvaltningen ska öka. Energiförbrukningen per kvadratmeter ska minska. Medarbetarna ska uppleva motivation i arbetet. Medarbetarna ska uppleva delaktighet och styrning i arbetet. Medarbetarna ska vara nöjda med sin närmaste chef. Medarbetarnas trivsel på och med arbetet ska öka. Medarbetarnas upplevelse av delaktighet i arbetet och utveckling ska öka. Medarbetarnas nöjdhet med sin närmaste chef ska öka. 15

16 Miljö- och byggnadsnämnden Ordförande Filip Gille Antal ledamöter 5 Förvaltningschef Örjan Nässlander Ekonomi Nämnden har under de senaste åren klarat ramtilldelningen och kommer att göra det även under Anledningen är bland annat en positiv ärendetillströmning och att ändrade taxor ska ger mer intäkter. Framtid och utveckling Den förändring som genomfördes år 2008 i dåvarande plan- och bygglagen och som hade till syfte att främja god ekonomisk tillväxt och effektiv konkurrens har visat sig vara relativt okänd. Inte heller har man funnit något som talar för att införandet av bestämmelsen haft någon egentlig effekt i den praktiska planeringen. Det framgår av Boverkets rapport Utvärdering av vissa tillväxt- och konkurrensbestämmelser i plan- och bygglagen. Vad vi kan förvänta oss av detta är en ny översyn av plan- och bygglagen. Regeringen har inrättat en strandskyddsdelegation som ska fungera som en arena för erfarenhetsutbyte och dialog när det gäller tillämpningen av strandskyddsreglerna. Anledningen är att det finns indikationer på att de nya reglerna om strandskydd som infördes 2009 och 2010 inte har tillämpats som det var tänkt. Detta kommer sannolikhet att påverka kommunens boende vid strandnära lägen i någon riktning. utifrån kommunfullmäktigs mål Strategiområde: Demokrati och dialog Invånare och brukare är nöjda med inflytande, delaktighet och information. Kommunens företagare ska ges möjlighet att få information om gällande lagstiftning. Invånare och brukare är nöjda med tillgänglighet och bemötande. Invånarna och företagare ska uppleva att tillgängligheten i kontakten med miljö- och byggförvaltningen ska minst bibehållas ( helst förbättras). Invånarna och företagare ska uppleva att bemötandet i kontakten med miljö- och byggförvaltningen ska minst bibehållas ( helst förbättras). Strategiområde: Bo och leva Invånarna upplever att kommunen är trygg och har en god livsmiljö. Miljö- och byggnadsförvaltningen ska bedriva riktat tillsynsarbete. 16

17 Strategiområde: Arbete och näringsliv Förutsättningarna att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag ska vara goda. Nämnden ska underlätta att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag genom aktiv informationsverksamhet. Strategiområde: Verksamhet med god kvalitet Invånarna och brukarna är nöjda med kommunens verksamheter. Nämndens verksamhet ska effektiviseras med hög rättsäkerhet. NKI för nämndens verksamhet ska förbättras. Medarbetarna ska uppleva motivation i arbetet. Medarbetarna ska uppleva delaktighet och styrning i arbetet. Medarbetarnas trivsel på och med arbetet ska öka. Medarbetarnas upplevelse av delaktighet i arbetet och utveckling ska öka. Medarbetarna ska vara nöjda med sin nämnd. Medarbetarna ska vara nöjda med sin närmaste chef. Medarbetarnas nöjdhet med sin närmaste chef ska öka. 17

18 Bildningsnämnden Ordförande Jens Meyer Antal ledamöter 9 Förvaltningschef Maria Kjällström Ekonomi Bildningsnämndens verksamhet är kostnadseffektiv i förhållande till de flesta andra kommuner. Kostnaderna är lägre eller i nivå med andra kommuner och resultatet är högre i de allra flesta fall. Av nämndens budget används den största delen till löner. Kostnadssänkningar inom nämnden måste hittas inom personalkostnader då det är dessa som i första hand går att påverka. Nämndens bedömning är att det är riskabelt att sänka andelen lärare, fritidspedagoger och förskollärare inom den verksamhet som omfattas av statliga kvalitetskrav. Nämndens verksamhet har effektiviserats under ett antal år och samtidigt har ambitionsnivån höjts genom statliga reformer. Nämnden bedömer att besparingar i förskolan och grundskolan inklusive fritidshemmen sannolikt leder till försämrade elevresultat, sjukskrivningar bland personal och i därmed sämre konkurrenskraft både som inflyttningskommun och arbetsgivare. Det finns stor risk att detta på sikt leder till försämrade skatteintäkter och ökade kostnader inom andra kommunala nämnder. Kommunens dragningskraft på unga familjer skulle försämras. Förskola och fritidshem är verksamheter som tar ut avgift men nämnden är förhindrad att höja dessa då de omfattas av maxtaxa. De verksamheter som inte omfattas av statliga krav, ungdomsenhet, kulturskola och allmän kultur är teoretiskt möjliga att sänka kostnader inom. Men kulturens betydelse för välmående i en kommun går inte att bortse ifrån. Åtgärder för att sänka kostnader För att sänka kostnaderna och komma i ram föreslår nämnden att Avstå från att satsningar på att bibehålla kvalitet, Itutveckling, barnomsorg på obekväm arbetstid och inrättandet av karriärtjänster. Förändra servicenivån genom minskade öppettider inom bibliotek och ungdomsenhetens fritidsgård. Sänka personal inom förskola med 5 helårsarbeten. Minska personal inom grundskola med 10 helårsarbeten. Framtid och utveckling Kommunen är attraktiv för unga familjer och har varit det över en lång tid. Andelen barn och ungdomar är hög och bildningsnämndens uppdrag växer när fler barn och ungdomar ska omfattas av omsorg och utbildning. För grundskolans del är större kullar redan på väg in i skolan och lokalerna räcker inte till. Den nya skolan som ska stå klar 2014 ger utrymme för det ökande antalet elever. Enligt kommunens demografiska prognos ökar antalet klasser med två per år och antalet fritidsavdelningar med minst 1 per år de närmaste åren. Samtidigt planerar kommunen för en ökande befolkning och nybyggnationer är planerade. Skulle dessa planer realiseras ökar antalet elever i grundskolan ytterligare. Ansökningarna för att starta friskola i grundskoleåldrarna i Karlstad kommun är fler än någonsin. Oavsett om eleverna väljer att gå i Hammarö kommuns skolor eller i annan skola ökar kostnaderna när antalet elever ökar. Ökad ambition Kommunen ska genom sitt huvudmannaskap verkställa den ambitionshöjning som staten anger i lagar, förordningar och läroplaner. Skolorna kan ansöka om statliga medel för att förstärka arbetet med kultur i Skapande skola. Det ökade intresset för att utöva kultur har däremot kommunerna själva ansvar för. Tillgången till platser inom kulturskolan motsvarar inte den efterfrågan som barn och ungdomar har. För närvarande står 400 elever i kö till någon av kulturskolans aktiviteter. Alla nyanställda ska få handledning av mentor samt bedömas av förskolechef och rektor under ett år innan lärarlegitimationen kan begäras ut av den anställde. Rektorer måste gå den statliga rektorsutbildningen som löper under tre år och motsvarar universitetsstudier på avancerad nivå på 20% av arbetstiden. För förskolans del är ett starkt ökat fokus på lärande en förändring som kräver mer kompetens bland personalen, ökad dokumentation och tydligare pedagogisk ledning av förskolechefen. 18

19 För grundskolans ska dubbelt så många elever nu betygsättas vid två tillfällen om året. De nationella proven som tidigare genomfördes i 3 ämnen omfattar nu ytterligare 7 ämnen. Arbetet med genomförande och likvärdig och rättsäker bedömning tar oerhört mycket tid och eftersom ingen resursförstärkning har skett sker det nu på bekostnad av andra arbetsuppgifter som tex. planering av undervisning. Elever i grundskolan ska undervisas 120 timmar mer i ämnet matematik från och med hösten 2013 och året därpå ska eleverna kunna välja kinesiska/ mandarin som språkval. Alla elever har rätt till särskilt stöd. Karriärvägar har skapats för lärare och huvudmän ska sträva efter att inrätta karriärtjänster. Fritidshemmets ansvar för utbildning i enlighet med läroplanen för grundskolan har förstärkts. Det är till allra största delen kommunens ansvar att organisera för och finansiera ambitionshöjningen. utifrån kommunfullmäktigs mål Strategiområde: Demokrati och dialog Invånare och brukare är nöjda med inflytande, delaktighet och information. Invånare och brukare är nöjda med tillgänglighet och bemötande. Andelen barn, elever, ungdomar och föräldrar som känner sig delaktiga i lärprocesser och kunskapsutveckling ska öka. Andelen barn, elever och ungdomar som utövar kulturverksamhet ska bibehållas. Andelen barn/elever, ungdomar, föräldrar och besökare som upplever att de får ett gott bemötande ska öka. Strategiområde: Bo och leva Invånarna upplever att kommunen är trygg och har en god livsmiljö. Barn, elever och ungdomar samt personal bidrar till ett hållbart samhälle. 19

20 Strategiområde: Arbete och näringsliv Arbete eller utbildning i stället för försörjningsstöd. Förutsättningarna att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag ska vara goda. Barn och elever känner högre tillit till sin förmåga att göra egna val. Läraren ska i högre grad medverka till att utveckla kontakter med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Strategiområde: Verksamhet med god kvalitet Invånarna och brukarna är nöjda med kommunens verksamheter. Andelen brukare som är nöjda med verksamheten ökar. Verksamhetens goda kvalitet ska bibehållas. Tillgängligheten till digitala hjälpmedel/ IT-stöd för elever ska förbättras. Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutat årskurs 9 ska öka. Barns psykiska hälsa ska öka. Invånarna och brukarnas förväntningar om ständig utveckling och effektivitet i kommunens tjänster ska infrias. Elevernas kunskaper i matematik ska förbättras. Elevernas kunskaper i No/teknik ska förbättras. Elevernas läsförmåga ska förbättras. Stor valfrihet ska råda i Hammarö kommun. Medarbetarna ska uppleva motivation i arbetet. Medarbetarna ska uppleva delaktighet och styrning i arbetet. Medarbetarna ska vara nöjda med sin närmsta chef. Vårdnadshavares möjligheter till ett aktivt val av skola och barnomsorg ökar genom information på kommunens hemsida om kommunal skola och förskola, fristående förskola och annan pedagogisk omsorg. Medarbetarnas trivsel på och med arbetet ska öka. Medarbetarnas upplevelse av delaktighet i arbete och utveckling ska öka. Medarbetarnas nöjdhet med sin närmaste chef ska öka. 20

21 Socialnämnden Ordförande Margareta Ivarsson Antal ledamöter 9 Förvaltningschef Mikael Johansson Ekonomi Med endast 1 % uppräkning på vår ram så står vi för en stor utmaning inför Förvaltningen arbetar intensivt med att under 2013 skapa kostnadseffektiva verksamheter så vi kan gå in i 2014 med bra förutsättningar. Hur långt detta räcker är i dagsläget svårt att säga. Lika svårt är det att bedöma hur mycket den ökning som sker i demografi kommer att påverka våra kostnader. Vi kan redan idag se en ökning i hemtjänstens volym och det påverkar naturligtvis våra kostnader. Den demografiska förändringen och de ändrade föreskrifter från staten för med sig konsekvenser som ökade krav på vår demensvård, nyckelfri hemtjänst, krav på utevistelse, förstärkt myndighetsutövning, e-hälsa och utveckling av vår larmmottagning. Konsekvenserna om inte medel tillförs socialnämndens verksamhet är personalneddragningar inom alla verksamheter. Socialnämndens verksamhet består till största del av personalkostnader och det är där besparingen måste ske. I och med det ökade kravet på bemanning i Säbo och att socialstyrelsen kommer att kontrollera detta är det inte möjligt att sänka bemanningen där. Detta innebär att pengarna måste tas inom hemtjänsten, verksamheter som ej är lagstadgade som t ex vår demensdagvård och inom Lss. Besparingen motsvarar ca 16 tjänster på helår och arbetet med uppsägningar måste startas upp omedelbart för att nå effekt nivå. Sedan några år tillbaka har vi ett antal regionala utvecklingsledare inom flera av socialtjänstens områden. En av de större utmaningarna Hammarö kommun står inför är bostadsfrågan. Dels gällande människor i utanförskap, under året kommer vi se över möjligheten att arbeta enligt Bostad först, detta kräver dock en samsyn mellan socialnämnden och vårt bostadsbolag. Dels det ökade antalet äldre och möjligheten att kunna bo i ett tillgängligt boende. Detta är ett mycket stort problem, bristen på bostäder är stor för gruppen äldre som tycker villan har blivit för stor och vill skaffa sig en mer tillgänglig bostad för att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är inte bristen på Säbo platser som kommer vara vårt problem utan tillgången på moderna tillgängliga boendeformer. De särskilda boenden vi har måste dock vara moderna och ändamålsenliga. Vi kan idag se att Gunnarskärsgården inte lever upp till de krav som idag ställs på ett särskilt boende för att bedriva verksamheten kostnadseffektivt Framtid och utveckling Stora utmaningar väntar oss när vi ska bygga framtidens socialtjänst. Kraven ökar från statens sida gällande att ha transparenta system vilket innebär att jämförelserna kommer att öka. Numera finns det öppna jämförelser på fler områden; missbruks- och beroendevården, den sociala barn- och ungdomsvården, stöd till personer med funktionsnedsättning och ekonomiskt bistånd. Snart publiceras också öppna jämförelser när det gäller hemlöshet och brottsoffer. Utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst fortgår och detta ansvar vilar på kommunerna. De flesta bidrag från staten är idag prestationsbaserade och fler och fler ges ut på regional 21

22 utifrån kommunfullmäktigs mål Strategiområde: Demokrati och dialog Invånare och brukare är nöjda med inflytande, delaktighet och information. Invånare och brukare är nöjda med tillgänglighet och bemötande. Tillgängligheten för allmänheten till kvalitetsparametrar i öppna jämförelser ska öka. Att öka tillgängligheten till socialnämnden genom öppna möten för förvaltningens alla verksamheter. Antal brukare som upplever gott bemötande ska öka. Tillgängligheten till socialförvaltningen ska öka. Strategiområde: Bo och leva Invånarna upplever att kommunen är trygg och har en god livsmiljö. Antal brukare som upplever trygghet ska öka. Ökad mångfald av boenden för nämndens målgrupper i attraktiva livsmiljöer. Andelen av befolkningen som missbrukar alkohol och droger ska minska. Strategiområde: Arbete och näringsliv Arbete eller utbildning i stället för försörjningsstöd. Antalet unga personer som får försörjningsstöd ska minska. Strategiområde: Verksamhet med god kvalitet Invånarna och brukarna är nöjda med kommunens verksamheter. Invånarna och brukarnas förväntningar om ständig utveckling och effektivitet i kommunens tjänster ska infrias. Stöd och hjälp ska erbjudas barn, ungdomar och vuxna på hemmaplan med hjälp av kompetent personal. Antal sociala aktiviteter och möjligheten till utevistelse inom äldreomsorgen ska öka. Föräldrastödet skall förbättras. Ny teknik inom äldreomsorgen ska utvecklas. AME ska nå arbetslösa Hammaröbor och snarast erbjuda aktiva insatser. Stor valfrihet ska råda i Hammarö kommun. Medarbetarna ska uppleva motivation i arbetet. Medarbetarna ska uppleva delaktighet och styrning i arbetet. Medarbetarna ska vara nöjda med sin närmsta chef. Invånarna ska kunna göra kvalitetsjämförelser för nämndens alla verksamheter. Medarbetarnas trivsel på och med arbetet ska öka. Medarbetarnas upplevelse av delaktighet i arbete och utveckling ska öka. Medarbetarnas nöjdhet med sin närmaste chef ska öka. 22

23 Karlstads- Hammarö gymnasienämnd Ordförande Förvaltningschef Göran Nilsson Staffan Sjölund Ekonomi Differensen mellan de förväntade lönekostnadsökningarna och den generella uppräkningen av ram bedöms bli ca 3 mkr per år och innebär ett effektiviseringskrav på verksamheten. Till detta kommer även förändringar i demografi vilket ställer ytterligare krav på omställning. Framtid och utveckling Antalet elever i våra skolor fortsätter att minska. Under perioden väntas antalet elever från Karlstad och Hammarö kommuner att minska med ca 230 elever och antalet från andra kommuner väntas minska med ca 80 elever. Förstahandsantagning sker så långt det är möjligt med utgångspunkten att bedriva utbildningarna på ett kostnadseffektivt sätt, och med hänsyn till möjligheter att skapa flexibla grupper och samläsning över program, inriktningar och årskurser. Med anledning av det låga sökintresset bland några av gymnasieförvaltningens program har gymnasienämnden fattat beslut om att inte göra intag på sex nationella program inför läsåret 2013/2014. Elevminskningen över tid har gjort att lokalbehovet har minskat och nämnden beslutade därför i mars 2013 att föreslå nedläggning av Hammarögymnasiets lokaler till läsåret 2014/

24 Budget 2014 Nämnd/styrelse Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Uppräkning 1 % Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Räddningstjänst Valnämnd -250 Servicenämnd, skattefinansierad Miljö- och byggnadsnämnd Bildningsnämnd Socialnämnd Hjälpmedelsnämnd -200 Gymnasienämnd Revision -800 Överförmyndarnämnd Totalt verksamheter Netto kapitaltjänst, pension, borgensavgift VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag Statsbidrag LSS Maxtaxa Fastighetsavgift Finansnetto Oförutsedda kostnader KS Kapitaltjänst Kompetensutveckling, friskare personal Inlösen ansvarsförb. pensioner Budgetreserv Asfalt RESULTAT

25 Ordlista Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda att ägas under längre tid. Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella bidrag. Avskrivningar Kostnader som uppkommit genom att inventarier och fastigheter har använts och förslitits under året. Avsättningar Avsättning är en förpliktelse som på balansdagen är säker eller sannolik till sin förekomst men, till skillnad från en skuld, är oviss till belopp eller till den tidpunkt den skall infrias. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder/ avsättningar. Finansiella intäkter Intäkter som kommer från placerade medel på bank med mera. Finansiella kostnader Består främst av kostnader för upplåning hos bank. Kassaflödesanalys Beskriver hur likvida medel har förändrats under året. Likvida medel Det sammanlagda värdet av kassa och bank. LSS och LASS Insatserna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) utgörs av personlig assistent, ledsagarservice, kontaktperson, avlösning i hemmet, korttidstillsyn, boende med särskild verksamhet samt daglig verksamhet. LASS avser lag om assistentersättning. Lånekostnader Ränta och andra kostnader som uppkommer vid upplåning av kapital. Mkr Miljoner kronor Soliditet Visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Soliditeten visar också om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, d v s den långsiktiga betalningsförmågan. Tkr Tusen kronor. 25

26 Box 26, Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel , fax bankgiro , org nr , 26

BUDGET 2016 SAMT PLAN FÖR 2017-18. Antagen i kommunfullmäktige 2015-09-21

BUDGET 2016 SAMT PLAN FÖR 2017-18. Antagen i kommunfullmäktige 2015-09-21 BUDGET 2016 SAMT PLAN FÖR 2017-18 Antagen i kommunfullmäktige 2015-09-21 Innehåll Sida Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Förutsättningar för 2016 års budget 4 Kommunfullmäktiges mål 2016 10 Kommunstyrelsen

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Budget 2016, plan 2017-2018

Budget 2016, plan 2017-2018 Kommunledningsförvaltningen Wibecke Björkelund Ivarsson, 0550-880 21 wibecke.bjorkelundivarsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-01 Ks/2015:185 041 Budget Sida 1(3) Budget 2016, plan 2017-2018

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden

Internbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde. I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS 2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Ann-Christin Östbergh, Hans Juhlin 0455-303611, 303267 DIA 2012.3907 2012-11-19 Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Månadsrapport. Socialförvaltningen Juli 2015

Månadsrapport. Socialförvaltningen Juli 2015 Månadsrapport Socialförvaltningen Juli 2015 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt...

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion. Barn- och utbildningsnämnd

Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion. Barn- och utbildningsnämnd Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion Barn- och utbildningsnämnd Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Viktiga händelser i verksamheten... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Datum 2015-06-01. Kommunfullmäktiges mål Livskvaliteten för medborgarna i Bengtsfors kommun ska förbättras.

Datum 2015-06-01. Kommunfullmäktiges mål Livskvaliteten för medborgarna i Bengtsfors kommun ska förbättras. 1(7) Mål för år 2016 Hållbar utveckling För att kommunen ska kunna växa och utvecklas krävs att vi tar tillvara hela befolkningens kunskaper och kompetens. Varje individ ska utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

1. Kommunens ekonomi... 4

1. Kommunens ekonomi... 4 Rev 18 1 2 3 4 5 1. Kommunens ekonomi... 4 Lerums kommun har under flera år haft en ansträngd ekonomi med stora underskott inom verksamheterna. Så här kan det självklart inte fortsätta men vad som heller

Läs mer

Målet är delvis uppnått

Målet är delvis uppnått Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-2018. Budget 2016. Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan 2016-2018. Budget 2016. Överförmyndarnämnden Verksamhetsplan 2016-2018 Budget 2016 Överförmyndarnämnden Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Omvärldsanalys --------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort.

Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort. Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2015-10-12 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Margareta Arvidsson Direktnr: Beteckning: Dnr 2012.335 BUN Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort. Bakgrund

Läs mer

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Styrning... 3 Vision 2025... 3 Omvärldsanalys... 4 Befolkningsprognos... 7 Utvecklingsinriktning...

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012. Barn- och utbildningsnämnd

Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012. Barn- och utbildningsnämnd Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012 Barn- och utbildningsnämnd Innehållsförteckning 1 Verksamheten till och med september... 3 2 Det ekonomiska utfallet till och med september... 3 2.1 Åtgärder

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna Västerås stad omsätter drygt 8 miljarder kronor per år. Av detta är 6,6 miljarder kronor skattemedel. Pengarna

Läs mer

Förslag till årsredovisning 2010

Förslag till årsredovisning 2010 2011-02-17 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till årsredovisning 2010 Dokumentet tas upp i KAN AU 110224 och i KAN 110311. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare

Läs mer

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2013 Verksamhetsplan 2014 2016 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergmann 070-648 35 77 ingvor.bergman@

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Barn-, Utbildning och Kulturnämndens verksamhetsplan 2014-2016

Barn-, Utbildning och Kulturnämndens verksamhetsplan 2014-2016 Dokumentnamn Verksamhetsplan 2014-2016 Dokumenttyp Plan för Barn-, utbildning- och kulturnämnden Beslutad av Barn-, utbildning- och kulturnämnden Beslutad Diarienummer BUOK2013:178 126 Kontrollstation

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

Styrsystem för Växjö kommun

Styrsystem för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11 Månadsrapport Socialnämnden 2013-12-11 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt... 5

Läs mer

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd

Tertialrapport nämnd april 2015. Utbildningsnämnd Tertialrapport nämnd april 2015 Utbildningsnämnd 1 Sammanfattning 1.1 Verksamhet Utbildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, Gymnasieskola,

Läs mer

Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft

Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft 1 Inledning Värmdös befolkning har nära till förskola, skola och jobb. Butiker, bibliotek och närservice finns i välmående lokalsamhällen som spirar i

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer 2015-12-07 1 (7) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019. Antagen i fullmäktige

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr G.04

Kungsörs kommuns författningssamling Nr G.04 Ägardirektiv för år 2016 i bolagskoncernen Antagna av kommunfullmäktige 2016-01-11, 11 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-04-11, 48 Koncernen Kungsörs Kommunföretag AB Allmänt Kungsörs Kommunföretag

Läs mer

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag.

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag. Kallelse 2016-04-07 Kallelse till EXTRA kommunstyrelse Tid Torsdagen den 21 april 2016 kl. 17.15 Plats Ordförande Kungshamns Folkets Hus Mats Abrahamsson Ärende sammanträde Dnr Föredragande 1 Budgetanvisningar

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar

Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar Östhammar är en bra kommun att bo, leva och arbeta i. Vi i Nya Moderaterna söker väljarnas förtroende för att ta ansvar för och utveckla välfärden, göra det

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga

Läs mer

Riktlinjer för investeringar

Riktlinjer för investeringar Ärendenummer KS2014/405 Riktlinjer för investeringar Antagen av Kommunfullmäktige den 21 oktober 2014, 127 2014-11-10 2 (13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte...

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut

Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2014-01-30 Kommunstyrelsen Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut Sammanfattning Enligt kommunfullmäktiges beslut om

Läs mer

Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009

Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009 AVESTA KOMMUN Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009 Kommunfullmäktiges beslut 2006-11-27 100 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Mål... 4 Övergripande förutsättningar... 6 Budgetdirektiv/förutsättningar...

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

BUDGET OCH PLAN 2016 2018 SANS OCH BALANS

BUDGET OCH PLAN 2016 2018 SANS OCH BALANS BUDGET OCH PLAN 2016 2018 med SANS OCH BALANS DAGS FÖR VERKSTAD! Vadstena kommun är på väg åt fel håll. Vadstena behöver konkret handling, inte prat om unik plan och prat om bygga, bygga, bygga. Medan

Läs mer

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2012-2014, tkr 2010 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Intäkter 35 021 25 671 25 671 25 671 25 671

Läs mer

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2015-2017

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2015-2017 2015 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2015-2017 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2015-2017. Inledning Kommunplanen är antagen

Läs mer

Tid och plats: Tisdag 2013-02-12, kl 13:00 Garvaren, Förvaltningshuset Eksjö. Ärenden 1 Ledningsutskottets protokoll 2013-01-15

Tid och plats: Tisdag 2013-02-12, kl 13:00 Garvaren, Förvaltningshuset Eksjö. Ärenden 1 Ledningsutskottets protokoll 2013-01-15 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2013-02-04 Sammanträde med: Ledningsutskottet Tid och plats: Tisdag 2013-02-12, kl 13:00 Garvaren, Förvaltningshuset Eksjö Ärenden 1 Ledningsutskottets protokoll 2013-01-15 Verksamhet-

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-02-16 SN-2015/6 Socialnämnden Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-2018

Verksamhetsplan 2016-2018 Verksamhetsplan 2016-2018 Budget 2016 Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Verksamhetsstyrning --------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Detta dokument anger uppgifter och ansvarsfördelning mellan och inom olika delar av ledningen för Margarethaskolan i Knivsta.

Detta dokument anger uppgifter och ansvarsfördelning mellan och inom olika delar av ledningen för Margarethaskolan i Knivsta. Arbetsordning för Margarethaskolan i Knivsta Detta dokument anger uppgifter och ansvarsfördelning mellan och inom olika delar av ledningen för Margarethaskolan i Knivsta. Funktion Lagstiftning Innehåll

Läs mer

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan 2016 2018 En gemensam plan Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan för 2016-2018 är en plan för att utveckla och förbättra verksamheten för

Läs mer