Årsrapport Regel rådet

Transkript

1 Årsrapport 2016 Regel rådet

2

3 Regel rådet Årsrapport 2016

4 Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 6 Inledning Granskningen i praktiken Internationellt samarbete Granskningen i siffror Enkätundersökning Sammanfattande reflektioner Tabellbilaga... 34

5 Förord I denna årsrapport summeras Regelrådets arbete under Det har varit ett händelserikt år började med att Regelrådet fick en ny sammansättning och vi välkomnade tre nya ledamöter som ersatte tre avgående. När det gäller resultatet av årets granskning är jag glad över att kunna konstatera att kvaliteten på konsekvensutredningarna generellt sett har förbättrats jämfört med tidigare år. Detta reflekteras i en markant förbättring av statistiken avseende konsekvensutredningar som uppfyller de krav som ställs i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Över hälften (52 procent) av konsekvensutredningarna bedömdes uppfylla kraven. Det är dock svårt att dra slutsatser gällande orsakerna till den förbättrade statistiken. I rapporten redovisas några möjliga förklaringar till förbättringen. Utöver den ordinarie granskningen har Regelrådet under året granskat fler konsekvensutredningar från EU än tidigare. Dessutom har det internationella samarbetet tagit en mer strukturerad form genom RegWatchEurope (RWE). Jag ser positivt på detta, då RWE utgör ett forum som möjliggör värdefullt utbyte av idéer och erfarenheter med andra granskningsorgan. Trots den förbättrade statistiken visar en närmare analys på stora skillnader i kvaliteten. Det är tydligt att skilda förslagsställare har kommit olika långt i sitt arbete med konsekvensutredningar. Fortfarande fattas beslut om nya och ändrade regler trots att dess konsekvenser inte är tillräckligt utredda. Årets resultat visar på att en förbättring av kvaliteten på konsekvensutredningar är möjlig och jag förväntar mig att denna positiva trend kommer fortsätta under Det förutsätter dock att flera förslagsställare fortsätter att förbättra och utveckla sitt arbete med att utreda konsekvenserna av de regler som föreslås. Jag ser med förväntan fram emot det kommande året. Avslutningsvis vill jag tacka både Regelrådet och den personal på Tillväxtverket som på ett utmärkt sätt har arbetat för Regelrådet under året. Jag är övertygad om att detta arbete fyller en viktig funktion för att skapa mer ändamålsenliga regler för företag. Pernilla Lundqvist Ordförande 5

6 Sammanfattning Regelrådet Vilka? Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Rådet består av fem ledamöter, som utses av regeringen. Vad? Regelrådets uppdrag är att granska kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Bedömningen sker utifrån de krav som ställs i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Hur? När ett förslag bedöms få effekter av betydelse för företag avger Regelrådet ett yttrande över konsekvensutredningens kvalitet. Regelrådet kan även avstå från att yttra sig och istället lämna kanslisvar. Detta kan rådet till exempel göra om förslagen inte bedöms medföra effekter av större betydelse för företag. Inkomna remisser* Kanslisvar 209 (56%) Antal inkomna remisser 371 Yttranden 162 (44%) 48% uppfyllde inte kraven 52% uppfyllde kraven Regelrådets bedömning (162 yttranden) * Exkluderar EU-konsekvensutredningar. Se avsnitt Granskning av konsekvensutredningar från EU på sida 24 för detaljer om dessa. Fördelning av yttranden 2016 Regeringskansliet 43 remisser Kommittébetänkanden (SOU) 27 remisser 19% uppfyllde kraven 41% uppfyllde kraven 81% uppfyllde inte kraven 59% uppfyllde inte kraven Myndighetsrapporter 17 remisser 41% uppfyllde kraven 59% uppfyllde inte kraven Förvaltningsmyndigheter 75 remisser 77% uppfyllde kraven 23% uppfyllde inte kraven 6

7 Regel rådet Årsrapport 2016

8 Årsrapport 2016 Inledning Inledning Regelrådets uppdrag Regelrådet inrättades år 2008 som ett led i regeringens arbete med regelförenkling för företag. Sedan den 1 januari 2015 är Regelrådets verksamhet permanent och inrättat som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. 1 Rådets uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag som bedöms få effekter av betydelse för företag. Förslagsställare ska bedöma om ett författningsförslag kan få sådana effekter och ska därmed remittera förslaget med tillhörande konsekvensutredning till Regelrådet. Granskningen är begränsad till effekter för företag. Bedömningen sker utifrån de krav som ställs i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (förordningen). Regelrådet yttrar sig således endast över förslagens konsekvensutredningar. Att ta ställning till andra aspekter av de remitterade förslagen ingår inte i rådets uppdrag. Regelrådet ska också på begäran av regelgivare granska konsekvensutredningar som är upprättade på EU-nivå. Sammansättning och organisation Regeringen utser Regelrådets ledamöter. Rådet består av ordförande, vice ordförande och tre övriga ledamöter. Vice ordföranden och de övriga ledamöterna har två personliga ersättare vardera. Under 2016 har Regelrådet haft följande sammansättning: Pernilla Lundqvist, ordförande, Samuel Engblom, vice ordförande, Yvonne von Friedrichs, Claes Norberg och Lennart Renbjer ledamöter. Ersättare: Marie-Louise Strömgren, Sofie Rehnström, Ebba Sjögren, Lars Silver, Karin Hellerstedt, Mikael Ek, Annika Bergman och Sven-Göran Alm. Till stöd för Regelrådet finns personal på Tillväxtverkets enhet Förenkling. Tillväxtverket är ansvarig myndighet för att ge det stöd i form av personal och andra resurser som Regelrådet behöver för att utföra sitt uppdrag. Personalens uppgifter består i att bereda ärenden till Regelrådets sammanträden samt utföra andra arbetsuppgifter inom ramen för rådets uppdrag. Arbetet samordnas av en verksamhetsledare på Tillväxtverket. Verksamhetsledaren har särskilda befogenheter efter delegering från Regelrådet. Innehåll i rapporten I denna rapport redovisas resultatet av Regelrådets granskning år Vidare redovisas resultaten från den enkätundersökning som Regelrådet genomfört under sommaren 2016 för att följa upp hur förslagsställarna ser på rådets yttranden och dess påverkan på förslagsställarnas arbete med konsekvensutredningar. 1 Regelrådets uppgifter och sammansättning framgår av förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket. 8

9 Inledning Årsrapport 2016 Regelrådet Pernilla Lundqvist ordförande Samuel Engblom vice ordförande Claes Norberg ledamot Yvonne von Friedrichs ledamot Lennart Renbjer ledamot Christian Pousette verksamhetsledare 9

10 Kanslisvar Vårt Dnr Ert Dnr RR Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsens förslag till upphävande av föreskrifter om offentliggörande av tekniska specifikationer för gränssnitt (PTSFS 2004:2) Rubricerade ärende, diarienummer , har remitterats till Regelrådet. Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig. Christian Pousette Verksamhetsledare Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Postadress Webbplats E-post Box 4044, Stockholm Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av Yttrande Vårt Dnr Ert Dnr RR FI Dnr Finansinspektionen Box 7821 Stockholm betydelse för företag. Yttrande över Finansinspektionens förslag till ändringar i föreskrifter om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget I remissen anges att Finansinspektionen föreslår ändringar i föreskrifter (FFFS 2014:14) om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter, som gäller för kreditinstitut och värdepappersbolag samt vissa filialer och koncerner med anledning av de ändrade redovisningsföreskrifterna som trädde i kraft den 1 januari 2016 (FFFS 2015:20). Det föreslås att vissa poster anpassas i blanketten Standardrapport i bilaga 1 till rapporteringsföreskrifterna. De ändringar som nu föreslås innebär bland annat att begreppen gemensamt styrda företag och ägarintressen införs, samt att upplysningar som tidigare har ingått i poster inom linjen tas bort från rapporteringen, och att en ny post fond för utvecklingsutgifter läggs till. Utöver detta föreslås att raderna för rapportering av extraordinära intäkter och kostnader tas bort från resultaträkningen för att göra en anpassning till resultaträkningens uppställningsform enligt redovisningsföreskrifterna. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget I konsekvensdelen anges att syftet med rapporteringsföreskrifterna varit att säkerställa att företagens rapportering till Finansinspektionen håller en hög och enhetlig standard. Vidare uppger förslagsställaren att ändringarna syftar till att anpassa den löpande finansiella rapporteringen till de ändringar som har gjorts i redovisningsföreskrifterna. Regelrådet finner beskrivningen av syftet med förslaget godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av remissen framgår att det enligt förslagsställaren inte finns ett godtagbart alternativ till att lämna rapporteringsföreskrifterna oförändrade eftersom de inte skulle stämma överens med den externa rapporteringen. Postadress Webbplats E-post 1/4 Box 4044, Stockholm regelradet@regelradet.se Årsrapport 2016 Granskningen i praktiken 1 Granskningen i praktiken Regelrådet granskar kvaliteten på konsekvensutredningar utifrån de aspekter som framgår av 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Om Regelrådet bedömer att förslagens konsekvenser har betydelse för företag yttrar sig rådet över konsekvensutredningens kvalitet utifrån dessa aspekter. Granskningen resulterar i en sammantagen bedömning om konsekvensutredningen som helhet är av sådan kvalitet att den uppfyller kraven i förordningen. Regelrådet kan också välja att inte avge något yttrande, vilket främst beror på att förslagets effekter för företag är förhållandevis begränsade. I dessa fall besvaras remisserna med ett så kallat kanslisvar. Regelrådet granskar även konsekvensutredningar till förslag från EU. Syftet med denna granskning är att belysa de delar som kan vara av stor betydelse för företag i Sverige och ge rekommendationer om vad en kompletterande konsekvensutredning bör innehålla utifrån svenska förhållanden. Det finns ingen fastslagen gräns i något hänseende som utgör definitionen för vad som anses vara "effekter av betydelse" för företag. En bedömning sker istället i varje enskilt fall. Avgörande för bedömningen kan till exempel vara storleken på de administrativa eller andra kostnader ett förslag väntas medföra. Vad som är effekter av betydelse kan även påverkas av branschens struktur, antalet företag eller storleken på företagen som berörs av förslaget. Ett ärendes gång Remiss inkommer Granskning Kanslisvar Yttrande Kanslisvaret skickas till regelgivaren. Yttrande/kanslisvar samt remiss publiceras på Regelrådets webbplats. Yttrandet skickas till regelgivaren. Yttranden I yttrandena redogör Regelrådet för sina bedömningar och påpekar vid behov de aspekter där förslagsställaren på ett tydligare sätt hade kunnat redovisa förslagets konsekvenser. Avsikten är att yttrandena ska bidra till en förbättring av konsekvensutredningars kvalitet. I förlängningen ska detta bidra till mer ändamålsenliga regler. Regelrådet arbetar således 10

11 kontinuerligt med att förbättra och förtydliga sina yttranden för att vara till hjälp för förslagsställare. Nedan redovisas de aspekter som Regelrådet granskar konsekvensutredningarna utifrån. Dessa inkluderar bland annat förslagens potentiella effekter för företagens kostnader, påverkan på konkurrensförhållandena och om särskild hänsyn tagits till små företag vid reglernas utformning. Aspekter i konsekvensutredningen som Regelrådet granskar Regelrådet bedömer en konsekvensutredning utifrån hur väl förslagsställaren har redovisat följande aspekter: 1. Syftet med förslaget 2. Alternativa lösningar 3. Effekter om ingen reglering kommer till stånd 4. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten 5. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande 6. Behov av speciella informationsinsatser 7-9. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch 10. Administrativa kostnader till följd av förslaget 11. Andra kostnader till följd av förslaget 12. Påverkan på företagens verksamhet 13. Påverkan på konkurrensförhållandena 14. Påverkan på företagen i andra avseenden 15. Behov av särskild hänsyn till små företag 11

12 Årsrapport 2016 Granskningen i praktiken Kanslisvar Regelrådet lämnar under vissa förutsättningar kanslisvar på remisser, vilket innebär att rådet inte yttrar sig över konsekvensutredningen. Att Regelrådet inte yttrar sig kan bero på flera orsaker. Den vanligaste är att förslaget inte bedöms få effekter av betydelse för företag. Anledningar till kanslisvar Begränsade effekter: Används då Regelrådet gör bedömningen att effekterna för företag inte är av en sådan omfattning att Regelrådet yttrar sig över konsekvensutredningen. Begränsat handlingsutrymme: Förekommer i de fall där Regelrådet tydligt kan bedöma att regelgivaren inte har haft utrymme att självständigt utforma sitt förslag. Resursskäl: Kan användas under perioder av ovanligt hög arbetsbelastning och Regelrådet saknar möjlighet att granska alla inkomna ärenden. Tidsskäl: När förslag inkommer med kortare svarstid än två veckor har Regelrådet ofta inte någon möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden. Utanför Regelrådets uppdrag: Kan till exempel röra sig om ärenden som saknar förslag till författningstext, eller som av annat skäl ligger utanför Regelrådets uppdrag. Granskning av EU konsekvensutredningar Regelrådet har även i uppdrag att på begäran bistå regelgivare med att granska konsekvensutredningar till förslag från EU som bedöms få stor påverkan på företag i Sverige. Genom yttrandet till uppdragande departement lyfter Regelrådet fram de delar där förslagets effekter för svenska företag inte är tillräckligt beskrivna eller saknas, tillsammans med rekommendationer om vad en svensk kompletterande konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådet kan således vara ett stöd för regelgivare när ett nytt förslag från EU presenteras och kan genom att involveras tidigt i processen bidra till att stärka den svenska position som intas i förhandlingarna om lagstiftningens slutliga utformning. Kommunikation Regelrådet publicerar remissvar, bakomliggande förslag och konsekvensutredningar på sin webbplats, På webbplatsen finns även nyheter, information om möten och andra evenemang som Regelrådet deltagit i, samt de regelverk som styr rådets verksamhet. Regelrådet ger även ut ett nyhetsbrev, Regelrätt, ungefär sex gånger per år. Resultatet av rådets granskning presenteras årligen i Regelrådets årsrapport. Utöver den digitala kommunikationen informerar Regelrådet om sin verksamhet genom besök hos, eller av, intresserade parter. 12

13 13

14 Årsrapport 2016 Internationellt samarbete 2 Internationellt samarbete Regelrådet bedriver även internationellt arbete, framför allt som medlem i det europeiska nätverket RegWatchEurope. Syftet med det internationella engagemanget är att utbyta erfarenheter med andra organ som arbetar med konsekvensutredningar. RegWatchEurope Utöver Regelrådet består RegWatchEurope av granskningsorgan från Nederländerna (ACTAL 2 ), Tyskland (NRCC 3 ), Storbritannien (RPC 4 ), Tjeckien (RIAB 5 ) samt de för 2016 nytillkomna medlemmarna Norge (Regelrådet) och Finland (FCRIA 6 ). Nätverket utgör främst ett forum för erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna avseende granskning av konsekvensutredningars kvalitet. Frågor och idéer på regelförenklingsområdet kopplat till bättre konsekvensutredningar kan också diskuteras och spridas, bland annat genom enade synpunkter till institutionerna i EU. Ett samarbete har inletts under året med kommissionens granskningsfunktion, Regulatory Scrutiny Board. Mandaten för de olika organisationerna skiljer sig åt till viss del, men samtliga är oberoende organ som på olika sätt arbetar med att granska kvaliteten på konsekvensutredningar till nya och ändrade regler. I vissa av länderna fokuserar granskningsorganen enbart på reglers effekter för företagen, som i Sverige, medan man i andra länder även tittar på exempelvis samhällsekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. Samtliga granskningsorgan har formellt endast en rådgivande roll. I några av länderna är dock återremittering av reviderade konsekvensutredningar som inte bedömts vara av tillräcklig kvalitet mer förekommande än i andra. Det förekommer också att beslutsfattare i andra länder i högre utsträckning än i Sverige väljer att inte gå vidare med förslag där konsekvensutredningarna har stora brister. Directors and Experts of Better Regulation (DEBR) DEBR är en informell grupp av seniora statstjänstemän från EUs medlemsländer som arbetar för mer ändamålsenliga regler på medlemsstatsnivå. DEBR-konferenser anordnas av den medlemsstat som är ordförandeland i Europeiska unionens råd och utgör tillfälle för erfarenhetsutbyte. Det är även en möjlighet att få ta del av vad ordförandelandet planerar att genomföra inom regelförenklingsområdet. Regelrådet var representerat vid de två DEBR-konferenser som arrangerats under Fokus på konferenserna var bland annat förenkling genom digitalisering, framtidssäkrad lagstiftning (future proof legislation), delningsekonomin och EU-kommissionens för 2016 nystartade REFIT Platform. 2 Dutch Advisory Board on Regulatory Burden 3 National Regulatory Control Council 4 Regulatory Policy Committee 5 Regulatory Impact Assessment Board 6 Finnish Council of Regulatory Impact Analysis 14

15 15

16 Årsrapport 2016 Granskningen i siffor 3 Granskningen i siffror Under 2016 har Regelrådet behandlat 371 remisser, varav 209 resulterade i kanslisvar (56 procent) och 162 resulterade i yttranden (44 procent). Dessa siffror exkluderar EU-konsekvensutredningar. Eftersom Regelrådet inte gör en bedömning av konsekvensutredningar från EU utifrån förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning ingår de inte i den övergripande nationella statistiken. De behandlas istället separat i avsnittet Granskning av konsekvensutredningar från EU. Antal inkomna remisser 371 Kanslisvar 209 (56%) Yttranden 162 (44%) Figur 1: Inkomna remisser 2016 Yttranden Av de 162 konsekvensutredningar som Regelrådet yttrat sig över 2016 bedömdes 52 procent uppfylla kraven som ställs i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (Figur 2). Detta är en tydlig förbättring jämfört med resultatet för 2015, då 36 procent av konsekvensutredningarna bedömdes uppfylla kraven. Procent % 40 36% Figur 2: Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningar 2015 och 2016, andel som uppfyllde kraven (%) 16

17 Granskningen i siffror Årsrapport 2016 Resultat per aspekt Figur 3 visar Regelrådets bedömning per aspekt i yttrandena och belyser de områden där det finns särskilt stor potential att förbättra redovisningen av förslagens förväntade konsekvenser. Antal Aspekt Godtagbar Bristfällig Andel godtagbara (%) Syfte % Effekter om ingen reglering kommer till stånd % Överensstämmelse med EU-rätten % Berörda företag utifrån bransch % Särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande % Alternativa lösningar % Påverkan i andra avseenden % Förändringar i företagens verksamhet % Antal berörda företag % Speciella informationsinsatser % Särskild hänsyn till små företag % Administrativa kostnader % Andra kostnader % Konkurrenspåverkan % Storleken på berörda företag % Figur 3: Regelrådets bedömning per aspekt, 2016 (rangordnade efter störst andel godtagbara) De aspekter som Regelrådet bedömt vara godtagbart redovisade i konsekvensutredningarna i störst utsträckning inkluderar syftet med förslaget (98 procent godtagbara), effekter av om ingen reglering kommer till stånd (90 procent) och förslagets överensstämmelse med EU-rätten (88 procent). De aspekter som i större utsträckning än andra bedömts vara bristfälligt redovisade är bland annat storleken på berörda företag, påverkan på konkurrensförhållandena, om särskild hänsyn tagits till små företag och förslagens påverkan på företagens administrativa och andra kostnader. Viktigt att notera är att den sammantagna bedömningen inte är summan av bedömningen av respektive aspekt. Beroende på omständigheterna i det enskilda förslaget läggs varierande vikt vid redovisningen av de olika aspekterna. Om till exempel ett förslag enligt Regelrådet bedöms kunna få betydande påverkan på konkurrensförhållandena och redovisningen av denna aspekt är ofullständig kan den sammantagna bedömningen resultera i att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven som helhet, även om andra aspekter är tillräckligt redovisade. 7 En formell bedömning av denna aspekt gjordes endast i 127 fall av En formell bedömning av denna aspekt gjordes i 161 fall av

18 Årsrapport 2016 Granskningen i siffror Fördelning av yttranden Regelrådet får remisser med antingen Regeringskansliet eller förvaltningsmyndigheter som avsändare. I tidigare årsrapporter har Regelrådet primärt redovisat statistiken efter avsändaren. För 2016 redovisas istället en uppdelning efter avsändare och typ av remiss enligt följande: 1. Remisser framtagna internt och remitterade av Regeringskansliet. 2. Kommittébetänkanden (SOU) framtagna av kommittéer och remitterade av Regeringskansliet. 3. Myndighetsrapporter framtagna av förvaltningsmyndigheter, ibland remitterade av Regeringskansliet och ibland av förvaltningsmyndigheter. Myndighetsrapporter är förslag på nya eller ändrade förordningar eller lagar som har utarbetats av förvaltningsmyndigheter. Flertalet av dessa har tagits fram efter uppdrag från regeringen men några av förslagen är också initierade av förvaltningsmyndigheterna. 4. Remisser framtagna och remitterade av förvaltningsmyndigheter. Remisserna från förvaltningsmyndigheter avser förslag till myndighetsföreskrifter. Av 162 remisser som resulterade i yttranden 2016 var: 43 framtagna internt inom Regeringskansliet, 27 kommittébetänkanden (SOU), 17 myndighetsrapporter och 75 inkom från förvaltningsmyndigheter. Remitterande instans och typ av remiss Totalt Andel av samtliga inkommna remisser (%) Uppfyller kraven Uppfyller inte kraven Andel uppfyller kraven (%) Regeringskansliet 43 27% % Kommittébetänkanden 27 17% % Myndighetsrapporter 17 10% % Förvaltningsmyndigheter 75 46% % Procent 80 77% % 41% % 10 0 Regeringskansliet Kommittébetänkanden Myndighetsrapporter Förvaltningsmyndigheter Figur 4: Fördelning av yttranden och andel som uppfyllde kraven,

19 Granskningen i siffror Årsrapport 2016 Av Regeringskansliets internt framtagna konsekvensutredningar bedömdes 8 av 43 uppfylla kraven (19 procent). Detta kan jämföras med år 2015 då 5 av 39 (13 procent) bedömdes uppfylla kraven. Bland kommittébetänkandena bedömdes 11 av 27 uppfylla kraven (41 procent). År 2015 bedömdes 11 av 41 (27 procent) av konsekvensutredningarna i kommittébetänkandena uppfylla kraven. Av myndighetsrapporterna bedömdes 7 av 17 uppfylla kraven (41 procent). Detta går att jämföra med resultatet år 2015 då 2 av 10 (20 procent) av myndighetsrapporterna bedömdes uppfylla kraven. Bland de 75 konsekvensutredningar som inkom från myndigheter bedömdes 58 uppfylla kraven (77 procent). Detta innebär en markant förbättring om 28 procentenheter jämfört med år 2015, då 49 procent av konsekvensutredningarna från myndigheter bedömdes uppfylla kraven. Regeringskansliet Figur 5 visar antal remisser och Regelrådets bedömningar per departement av Regeringskansliets internt framtagna konsekvensutredningar Departement Uppfyller kraven Antal Uppfyller inte kraven Arbetsmarknadsdepartementet 1 1 Finansdepartementet Kulturdepartementet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet 5 5 Utbildningsdepartementet 1 1 Totalt Totalt Figur 5: Regelrådets yttranden över remisser från Regeringskansliet (framtagna internt), 2016 Finansdepartementet remitterade flest ärenden till Regelrådet under 2016 (21 remisser). Av dessa bedömdes två av konsekvensutredningarna uppfylla kraven i förordningen (10 procent). Av sex remisser från Näringsdepartementet bedömdes en konsekvensutredning uppfylla kraven. Kommittébetänkanden (SOU) Av de 27 konsekvensutredningar i kommittébetänkandena som resulterade i yttranden från Regelrådet under 2016 bedömdes 11 (41 procent) uppfylla kraven i förordningen (Figur 6). År 2015 bedömdes 11 av 41 (27 procent) av konsekvensutredningarna i kommittébetänkandena uppfylla kraven. 19

20 Årsrapport 2016 Granskningen i siffror Departement Uppfyller kraven Antal Uppfyller inte kraven Arbetsmarknadsdepartementet 1 1 Finansdepartementet Justitiedepartementet Kulturdepartementet 1 1 Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Totalt Figur 6: Regelrådets yttranden över kommittébetänkanden per remitterande departement, 2016 Totalt Myndighetsrapporter Under 2016 inkom 17 myndighetsrapporter med tillhörande konsekvensutredningar till Regelrådet (Figur 7). Av dessa bedömdes sju uppfylla kraven (41 procent). Flest myndighetsrapporter inkom från Finansdepartementet och Näringsdepartementet (fem vardera). Samtliga myndighetsrapporter remitterade av Finansdepartementet var framtagna av Skatteverket. 3 av 5 konsekvensutredningar bedömdes uppfylla kraven. Av de myndighetsrapporter som remitterats av Näringsdepartementet kom fyra från Transportstyrelsen. Två av dessa bedömdes uppfylla kraven. Miljö- och energidepartementet remitterade fyra myndighetsrapporter under 2016, framtagna av Energimarknadsinspektionen, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Ingen av dessa konsekvensutredningar bedömdes uppfylla kraven. Remitterande departement och ansvarig förvaltningsmyndighet Uppfyller kraven Antal Uppfyller inte kraven Finansdepartementet / Skatteverket Kulturdepartementet / Riksantikvarieämbetet 1 1 Miljö- och energidepartementet / Energimarknadsinspektionen Miljö- och energidepartementet / Kemikalieinspektionen Totalt Miljö- och energidepartementet / Naturvårdsverket 2 2 Näringsdepartementet / Boverket 1 1 Näringsdepartementet / Transportstyrelsen Socialdepartementet / Läkemedelsverket 1 1 Strålsäkerhetsmyndigheten 1 1 Totalt Figur 7: Regelrådets yttranden över myndighetsrapporter per remitterande departement och ansvarig myndighet,

21 Granskningen i siffror Årsrapport 2016 Förvaltningsmyndigheter Av de 75 konsekvensutredningar från förvaltningsmyndigheter som resulterade i yttranden från Regelrådet under 2016 bedömdes 58 uppfylla kraven (77 procent) i förordningen (Figur 8). Detta är en markant förbättring om 28 procentenheter jämfört med föregående år, då 49 procent av konsekvensutredningarna från myndigheter bedömdes uppfylla kraven. Förvaltningsmyndighet Uppfyller kraven Antal Uppfyller inte kraven Arbetsmiljöverket 3 3 Boverket 3 3 Elsäkerhetsverket 1 1 Energimarknadsinspektionen 1 1 Energimyndigheten Finansinspektionen 6 6 Folkhälsomyndigheten 1 1 Försäkringskassan 1 1 Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket 6 6 Lantmäteriet 1 1 Livsmedelsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 2 Naturvårdsverket Post- och telestyrelsen 2 2 Revisorsnämnden 1 1 Riksbanken Riksgälden 1 1 Sjöfartsverket 3 3 Skogsstyrelsen 1 1 Skolverket Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån 5 5 SWEDAC Svenska ESF-rådet 1 1 Tillväxtverket 1 1 Transportstyrelsen Tullverket 1 1 Totalt Figur 8: Regelrådets yttranden över remisser från förvaltningsmyndigheter, 2016 Totalt Ett flertal myndigheter utmärker sig genom att samtliga remitterade konsekvensutredningar bedömdes uppfylla kraven, bland annat Transportstyrelsen (12 av 12), Finansinspektionen och Jordbruksverket (båda 6 av 6) och Statistiska Centralbyrån (5 av 5). 9 Riksbanken är en myndighet under riksdagen, inte regeringen, och har därmed inte skyldighet att remittera till Regelrådet. Riksbanken har dock valt att göra detta ändå vid två tillfällen under Swedac remitterade 7 relaterade ärenden som bedömdes av Regelrådet som helhet och därmed resulterade i ett yttrande. 21

22 Årsrapport 2016 Granskningen i siffror Resultat per aspekt Regeringskansliet och förvaltningsmyndigheter En närmare analys av Regelrådets bedömningar per aspekt bland konsekvensutredningar framtagna internt på Regeringskansliet visar att det finns stor förbättringspotential inom en rad aspekter (se Figur 9). Bland annat visar resultatet att: I endast 28 procent av Regeringskansliets konsekvensutredningar var förslagens påverkan på konkurrensförhållandena redovisade på ett godtagbart sätt. I cirka en tredjedel av konsekvensutredningarna bedömdes redovisningen av förslagens påverkan på företagens administrativa och andra kostnader vara godtagbar. I drygt en tredjedel (35 procent) av konsekvensutredningarna bedömdes redovisningen av behov av särskild hänsyn till små företag vara godtagbar. När det gäller bedömningen per aspekt bland konsekvensutredningarna framtagna av förvaltningsmyndigheter skiljer sig resultatet markant från Regeringskansliets. Till exempel: Redovisningen av förslagens konkurrenspåverkan bedömdes vara godtagbar i 68 procent av konsekvensutredningarna och behov av särskild hänsyn till små företag bedömdes vara redovisad på ett godtagbart sätt i 73 procent. Redovisningen av förslagens påverkan på företagens administrativa och andra kostnader bedömdes vara godtagbart redovisad i cirka tre fjärdedelar av fallen (72 procent respektive 75 procent). Aspekt Regeringskansliet (framtagna internt) Förvaltningsmyndigheter Antal Andel godtagbar Antal Godtagbar Bristfällig (%) Godtagbar Bristfällig Figur 9: Regelrådets bedömning per aspekt, Regeringskansliet (framtagna internt) och förvaltningsmyndigheter, 2016 (rangordnade efter godtagbara aspekter hos Regeringskansliet) Andel godtagbar (%) Syfte % % Särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande Effekter om ingen reglering kommer till stånd Överensstämmelse med EU-rätten % % % % % % Alternativa lösningar % % Berörda företag utifrån bransch % % Påverkan i andra avseenden % % Förändringar i företagens verksamhet 11 Särskild hänsyn till små företag % % % % Administrativa kostnader % % Antal berörda företag % % Andra kostnader % % Speciella informationsinsatser % % Konkurrenspåverkan % % Storleken på berörda företag % % En formell bedömning av denna aspekt gjordes endast i 127 fall av En formell bedömning av denna aspekt gjordes i 161 fall av 162.

23 Granskningen i siffror Årsrapport 2016 Kanslisvar Regelrådet besvarade 209 remisser med kanslisvar under 2016 (Figur 10). I 122 av dessa var motiveringen begränsade effekter för företagen (58 procent). I 37 av fallen (18 procent) var anledningen till kanslisvar brist på resurser. Vid tillfällen av ovanligt hög arbetsbelastning försöker Regelrådet i den utsträckning det är möjligt prioritera granskning av de förslag som bedöms innebära störst effekter av betydelse för företagen. Anledning till kanslisvar Antal Andel (%) Begränsade effekter % Resursskäl 37 18% Tidsskäl 9 4% Övrigt % Totalt % Figur 10: Anledning till kanslisvar, Inkluderar till exempel kanslisvar med anledning av begränsat handlingsutrymme eller om remissen inte omfattas av Regelrådets uppdrag. 23

24 Årsrapport 2016 Granskningen i siffror Granskning av konsekvensutredningar från EU Regelrådet har i uppdrag att på begäran bistå regelgivare med att granska konsekvensutredningar i förslag från EU-kommissionen som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige. Detta för att belysa vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. I sin årsrapport för 2015 framhöll Regelrådet att sådana yttranden från Regelrådet kan främja att svenska beslutsfattare får en bättre förståelse för de effekter som EU-förslagen kan få för företag som är verksamma i Sverige vid en tidpunkt då möjligheterna att lämna synpunkter som kan få reell påverkan är som störst. Mot denna bakgrund, och med tanke på att en väsentlig del av regelverket som påverkar företag i Sverige har sitt ursprung i EU-rätten, framhöll rådet att möjligheterna att låta Regelrådet bidra med en sådan analys borde tas tillvara. Under 2016 inkom 12 konsekvensutredningar som EU-kommissionen upprättat till förslag till ny EU-lagstiftning. Regelrådet yttrade sig över fyra av dessa. Det är en väsentlig ökning jämfört med 2015 då inget sådant ärende granskades. I de åtta fall som Regelrådet lämnade kanslisvar var den vanligaste anledningen brist på resurser. Granskning av konsekvensutredningar från EU är vanligtvis betydligt mer tidskrävande än granskningen av kvaliteten på konsekvensutredningar från nationella förslagsställare. EU-konsekvensutredningar som Regelrådet yttrat sig över 2016 Förslag till meddelande om cirkulär ekonomi (COM (2015) 614/2). Direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (COM (2015) 615). Förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp och för förslag om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning m.m. (COM (2016) 482 och COM (2016) 479). Förslag till direktiv om regler för elektronisk kommunikation inom Europeiska unionen m.m. (COM (2016) 590). Gemensamt för alla de granskade ärendena är att Regelrådet funnit att EU-kommissionens konsekvensutredningar inte tillräckligt tydligt har redovisat effekterna för berörda företag på nationell nivå för att det ska vara möjligt att utläsa de förväntade effekterna för företag i Sverige. I samtliga fall rekommenderade därför Regelrådet att kompletterande analyser skulle göras avseende konsekvenser för svensk del. En annan återkommande utmaning är att den redovisade informationen ofta är abstrakt och de bedömda effekterna mycket sällan är kvantifierade. 24

25 Granskningen i siffror Årsrapport

26 Årsrapport 2016 Enkätundersökning 4 Enkätundersökning Under sommaren 2016 skickade Regelrådet ut en elektronisk enkätundersökning till departement och förvaltningsmyndigheter som mottagit yttranden från Regelrådet. Syftet var att få en uppfattning om hur rådets yttranden används av förslagsställarna, dels i den fortsatta handläggningen av det specifika ärende som Regelrådet yttrat sig över, dels i det generella arbetet med konsekvensutredningar. Enkätundersökningen skickades ut till 43 departement och förvaltningsmyndigheter, varav 30 svarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 70 procent. Från Regeringskansliet inkom endast ett fåtal svar. Enkäten var öppen mellan den 5 juli och 1 september Enkäten avsåg de yttranden från Regelrådet som förvaltningsmyndigheten eller departementet hade erhållit under perioden 1 januari 30 juni Resultat En majoritet av respondenterna, 70 procent, angav att Regelrådets yttranden har fått betydelse för den fortsatta handläggningen av de ärenden som rådet yttrade sig över, antingen i stor (23 procent) eller begränsad (47 procent) utsträckning (Figur 11). Ungefär en tredjedel (30 procent) av respondenterna angav att rådets yttranden inte haft någon betydelse alls för den fortsatta handläggningen. Procent 50 47% % 23% 10 0 Inte alls I begränsad utsträckning I stor utsträckning Figur 11: Regelrådets yttranden har fått betydelse för den fortsatta handläggningen av de ärenden som rådet yttrade sig över (%) Antal svarande: 27 26

27 Enkätundersökning Årsrapport 2016 Betydelse för fortsatt arbete med det specifika ärendet I de fall yttrandena hade fått betydelse för den fortsatta handläggningen av det ärende som yttrandet avsåg angav två tredjedelar att kompletterande analyser gjordes av förslagets påverkan på företag. Ungefär en fjärdedel angav att Regelrådets yttrande bidrog till att kompletterande analyser gjordes i andra avseenden (Figur 12). Runt en femtedel av respondenterna angav att yttrandet bidrog till att ändra förslagets innehåll i något avseende. Regelrådets yttrande bidrog till att: % kompletterande analyser gjordes av förslagets påverkan på företag 67% kompletterande analyser gjordes i andra avseenden 24% ändra förslagets innehåll i något avseende 19% annat 29% Figur 12: Betydelsen av Regelrådets yttrande för den fortsatta handläggningen av ärendet som yttrandet gällde 14 (möjligt att välja fler än ett alternativ) Antal svarande: 21 Bland de respondenter som angivit att rådets yttrande inte fått betydelse för den fortsatta handläggningen av ärendet angav 3 av 8 att anledningen var att Regelrådet bedömde att konsekvensutredningen uppfyllde kraven enligt 6 och7 förordningen (2007:1244). Ett lika stort antal angav att tid och resurser saknades (Figur 13). 2 av 8 angav att Regelrådets synpunkter inte var relevanta. Anledning Regelrådet bedömde att konsekvensutredningen uppfyllde kraven enligt 6 och 7 förordningen (2007:1244). Tid och resurser saknades. 3 Regelrådets synpunkter var inte relevanta. 2 Det var otydligt hur konsekvensutredningen kunde utvecklas. 1 Annan orsak 4 Antal 3 Figur 13: Anledning till att Regelrådets yttrande inte har fått betydelse för den fortsatta handläggningen 15 (möjligt att välja fler än ett alternativ) Antal svarande: 8 14 Frågan i enkätundersökningen: På vilket sätt har Regelrådets yttranden haft betydelse för den fortsatta handläggningen av de ärenden som Regelrådet yttrat sig över? 15 Frågan i enkätundersökningen: I de fall Regelrådets yttranden inte har fått betydelse för den fortsatta handläggningen, vad beror det på? 27

28 Årsrapport 2016 Enkätundersökning Arbete med konsekvensutredningar generellt När det gäller arbete med konsekvensutredningar i andra ärenden angav 93 procent att Regelrådets yttranden har fått betydelse i någon mån, varav 62 procent i begränsad utsträckning och 31 procent i stor utsträckning (Figur 14). Två av respondenterna (7 procent) angav att rådets yttranden inte har fått någon betydelse för arbetet med konsekvensutredningar i stort. Procent % 40 31% 20 7% 0 Inte alls I begränsad utsträckning I stor utsträckning Figur 14: Regelrådets yttranden har fått betydelse för myndighetens arbete med konsekvensutredningar i andra ärenden. (%) Antal svarande: 29 I de fall rådets yttrande fått betydelse för myndighetens arbete med konsekvensutredningar i andra ärenden angav 83 procent att det framgick i yttrandet vilka aspekter i konsekvensutredningen som kunde utvecklas. 25 procent angav att det fanns relevanta förslag på hur konsekvensutredningen kunde förbättras. 13 procent angav att yttrandena haft betydelse på något annat sätt. I de fall yttrandena inte fått betydelse för det fortsatta arbetet med konsekvensutredningar angav en respondent som anledning att Regelrådets synpunkter inte var relevanta. Kommentarer Några respondenter gjorde allmänna reflektioner avseende nyttan av Regelrådets yttranden: Myndigheten har tagit till vara de synpunkter som lämnats under åren för att förbättra det interna arbetet med utbildning och kvalitetssäkring. Det skulle kunna vara tydligare på vilket sätt konsekvensutredningen skulle kunna utvecklas. Bara det faktum att Regelrådet finns, och ska få yttra sig, innebär att en myndighet måste tänka till ordentligt. Detta i synnerhet som myndigheten naturligtvis vill få godkänt av Regelrådet. Det har inneburit tätare kontakter med berörda, kunskapsökning hos handläggare och bättre föreskrifter (även [om] konsekvensutredningen kanske underkänns i slutändan). 28

29 Enkätundersökning Årsrapport 2016 Betydelse av aspekter vid konsekvensutredning I yttrandena är Regelrådets ställningstagande indelade i nio avsnitt, vilka inkluderar samtliga aspekter som ska utredas enligt 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. På frågan angående vilken betydelse respondenterna anser att respektive aspekt har angav störst andel (55 procent) att förslagets överensstämmelse med EU-rätten hade stor betydelse (Figur 15). 45 procent angav att påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet har stor betydelse i konsekvensutredningsarbetet. Vidare ansåg 41 procent alternativa lösningar samt effekter om ingen reglering kommer till stånd vara av stor betydelse. Avsnitt Stor betydelse (%) Ingen betydelse (%) Förslagets överensstämmelse med EU-rätten 55% 10% Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd 45% 7% 41% 7% Berörda företag, antal, bransch, storlek 38% 14% Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden 21% 7% 21% 10% 14% 17% 14% 10% Figur 15: Betydelsen av respektive aspekt normalt sett vid konsekvensutredning ("stor" respektive "ingen" betydelse) 16 (%) (rangordnade efter "stor betydelse") Antal svarande: 29 Nyttan av informationen i Regelrådets yttranden Avseende respondenternas upplevelser av nyttan av informationen från Regelrådet i yttrandena under respektive aspekt angav 28 procent att påverkan på berörda företags kostnader och verksamhet var till stor nytta (Figur 16). 21 procent angav att informationen gällande berörda företag var till stor nytta, följt av 17 procent som angav den sammantagna bedömningen. De aspekter som ansågs vara till minst nytta var informationen från Regelrådet gällande förslagets överensstämmelse med EU-rätten (41 procent). 31 procent angav att informationen relaterad till alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd inte var till någon nytta. 16 Frågan i enkätundersökningen: I Regelrådets yttranden är skälen för Regelrådets ställningstagande indelade i nio avsnitt. Vilken betydelse anser ni att respektive aspekt normalt sett har vid konsekvensutredning av era ärenden? Svarsalternativen inkluderade Stor betydelse, Viss betydelse, Ingen betydelse och Vet ej. 29

30 Årsrapport 2016 Enkätundersökning Avsnitt "Stor" nytta (%) "Ingen" nytta (%) Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Figur 16: Nyttan av informationen som Regelrådet redovisar i sina yttranden gällande respektive aspekt ("stor" respektive ingen "nytta") 17 (%) (rangordnade efter stor nytta ) Antal svarande: 29 28% 10% Berörda företag, antal, bransch, storlek 21% 21% Sammantagen bedömning 17% 3% Förslagets överensstämmelse med EU-rätten 14% 41% Alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden 10% 31% 10% 17% 7% 21% 3% 28% 3% 21% Förslag till förbättringar samt kommentar från Regelrådet Avslutningsvis tillfrågades respondenterna om förslag på hur Regelrådets yttranden kan förbättras. Fem förslag på förbättringar 1. Regelrådet skulle kunna: standardisera sina omdömen, då det ibland kan framstå som oklart om en konsekvensutredning bör göras om. Generellt kan det konstateras att om Regelrådet bedömer redovisningen av en aspekt som bristfällig finns det ofta behov att vidare analysera denna punkt i konsekvensutredningen, alternativt tydligare motivera avsaknaden av analys. Ibland är det svårt för Regelrådet att avgöra exakt vad som hade behövt kompletterats i redovisningen, eftersom det kräver omfattande detaljgranskning med fördjupad spetskompetens inom respektive sakfråga. 2. Regelrådet skulle kunna: göra tydligare återkoppling om hur brister kan undvikas framöver genom att ge exempel på metoder, rutiner, etc. som kan tillämpas. 3. Regelrådet skulle kunna: visa på alternativa lösningar i de fall där det är möjligt. Stöd, vägledning, metoder och verktyg för konsekvensutredningsarbetet ligger utanför Regelrådets uppdrag. Förslagsställare kan istället vända sig till Tillväxtverket för hjälp i dessa hänseenden. Regelrådet har inte mandat att föreslå alternativa lösningar utan det är förslagsställarens uppgift att utreda och utvärdera sådana möjligheter. Regelrådet har emellertid en löpande dialog med Tillväxtverket som syftar till att belysa problemområden och diskutera utvecklingsmöjligheter i det stödjande arbetet avseende konsekvensutredningar. 17 Frågan i enkätundersökningen: Hur stor nytta har er myndighet generellt sett haft av den information som Regelrådet redovisar i sina yttranden för de aspekter som listas nedan? Svarsalternativ: Stor nytta, Viss nytta, Ingen nytta och Vet ej. 30

31 Enkätundersökning Årsrapport Regelrådet skulle kunna: bli ännu mer konkreta till sin utformning om vad som behöver förbättras, samt uttala positiva omdömen i de fall något varit särskilt bra eller bra nog. 5. Regelrådet skulle kunna: vara mer konsekvent och tydligt när det gäller förslag med EU-rättslig anknytning. Regelrådet har under det gångna året fortsatt arbetet med att utveckla sina yttranden för att i större utsträckning hjälpa förslagsställarna i sitt arbete med konsekvensutredningar. Utifrån resultatet och kommentarer i enkätundersökningen kan Regelrådet konstatera att detta arbete har gett effekt i den mån att yttrandena i relativt stor utsträckning anses vara till nytta i förslagsställarnas arbete med konsekvensutredningar. Det står dock även klart att det finns utrymme för förbättringar i yttrandenas utformning och innehåll. Regelrådet kommer att ta med sig resultatet och kommentarerna från undersökningen i sitt arbete framöver. 31

32 Årsrapport 2016 Sammanfattande reflektioner 5 Sammanfattande reflektioner Konsekvensutredningar med god kvalitet bidrar till bättre beslutsunderlag för regelgivare och ska därmed bidra till mer ändamålsenliga regler. I princip bör samtliga konsekvensutredningar uppfylla de krav som ställs i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Resultatet för 2016 visar på en markant förbättring jämfört med tidigare år, särskilt avseende förslag till myndighetsföreskrifter. Regelrådet kan följaktligen konstatera att kvaliteten på konsekvensutredningarna generellt har blivit bättre. Denna förbättring är särskilt tydlig bland förvaltningsmyndigheter, vars konsekvensutredningar har ökat från 49 procent som uppfyllde kraven 2015 till 77 procent En bidragande orsak till förbättringen av kvaliteten på konsekvensutredningarna skulle till viss del kunna vara att Regelrådet sedan 2015 har utvecklat sina yttranden till att bli mer vägledande i sin utformning. Vidare har Regelrådet under 2016 börjat göra mer nyanserade bedömningar. Detta kan ha bidragit till det förbättrade resultatet. Till exempel bedöms aspekten alternativa lösningar numera utifrån förslagsställarens handlingsutrymme eller utredningsuppdrag. Regelrådet har dessutom under året fattat principbeslut som innebär att förslag som avser nationellt införlivande av EU-rätt, där det för rådet är tydligt att det saknas nationellt handlingsutrymme, besvaras med kanslisvar. Även detta kan ha påverkat resultatet i viss utsträckning. Trots förbättringarna kvarstår stora brister i kvaliteten på konsekvensutredningarna avseende redovisning av förslagens påverkan på kostnader, konkurrensförhållanden och behov av särskild hänsyn till små företag. Regelrådet kan därför konstatera att det finns behov av fortsatt och utökat stöd till förslagsställare i deras arbete med konsekvensutredningar. Regelrådet ser därför positivt på det pågående arbetet på Tillväxtverket med att utveckla stödet och vägledningen till konsekvensutredningar. Vidare avser Regelrådet fortsätta arbeta med att förtydliga sina yttranden för att vara behjälpliga i arbetet med att förbättra konsekvensutredningarna även

33 33

34 Tabellbilaga Regelrådets yttranden 2016 per remitterande instans och typ av remiss (bedömning av konsekvensutredningen som helhet och per aspekt) Tabell 1 Regeringskansliet (framtagna internt) G=Godtagbar, B=Bristfällig Förslagsställare Sammantagen bedömning Syfte Alternativa lösningar Effekter om ingen reglering kommer till stånd Överensstämmelse med EU-rätten Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande Behov av speciella informationsinsatser Departement Uppfyllde kraven Uppfyllde inte kraven G B G B G B G B G B G B Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet Kulturdepartementet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Totalt Tabell 2 Kommittébetänkanden G=Godtagbar, B=Bristfällig Förslagsställare Sammantagen bedömning Syfte Alternativa lösningar Effekter om ingen reglering kommer till stånd Överensstämmelse med EU-rätten Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande Behov av speciella informationsinsatser Departement Uppfyllde kraven Uppfyllde inte kraven G B G B G B G B G B G B Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet Justitiedepartementet Kulturdepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Totalt