AUTHOR TITLE DOCUMENT RESUME ED CE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AUTHOR TITLE DOCUMENT RESUME ED 432 695 CE 079 057"

Transkript

1 DOCUMENT RESUME ED CE AUTHOR TITLE Davidson, Bo; Svedin, Per-Olof Larande I Produktionssytem. En studie av operatorsarbete i hogautomatiserad process--och verkstadsindustri = Learning in Production Systems. A Study of Operator Work in Highly Automated Process and Manufacturing Industry. Linkoping Studies in Education and Psychology, No. 63. Linkoping Univ. (Sweden). Dept. of Education and Psychology. ISBN ISSN INSTITUTION ISBN ISSN PUB DATE NOTE 469p. PUB TYPE Reports - Descriptive (141) LANGUAGE EDRS PRICE DESCRIPTORS IDENTIFIERS Swedish MF01/PC19 Plus Postage. *Adult Learning; Automation; Case Studies; Competence; *Education Work Relationship; Employee Attitudes; Employer Attitudes; Employer Employee Relationship; Employment Qualifications; Foreign Countries; *Industrial Training; Learning Processes; Learning Theories; Manufacturing Industry; *On the Job Training; Organizational Climate; Role of Education; *Training Methods; Unions; *Vocational Education; Work Environment *Sweden ABSTRACT This study of the conditions of developmental on-the-job training and learning for operators in highly automated industries is written in Swedish but contains an English abstract and 18-page summary. The summary begins with the study objectives, which were to determine the following: (1) conditions of developmental on-the-job learning in highly automated industry; (2) ways the conditions of developmental on-the-job learning are realized; and (3) the importance of vocational education, personnel training, and on-the-job learning to operators' vocational competence. Discussed next is the study methodology, which included case studies at 4 companies that involved interviews with 22 managers and union representatives and 40 operators, administration of a questionnaire completed by 145 operators, and observation of 15 operators. The study found that the conditions for developmental learning depend on the presence of the following: (1) challenging problems and wide degrees of freedom given to operators; (2) an integrated or informally open work organization that offers possibilities for participating in problem-solving; (3) a multitude of tools with multiple functions, both digital and analogue, manual and written; and (4) clear demands on knowledge and skills that can be applied and developed in day-to-day work. The bibliography contains 200 references, including 88 in English. Appended are three interview guides and five tables, all in Swedish. (MN) ******************************************************************************** Reproductions supplied by EDRS are the best that can be made from the original document. ********************************************************************************

2 LARANDE I PRODUKTIONSSYSTEM En studie av operatorsarbete i hogautomatiserad process- och verkstadsindustri IU. : DEPARTMENT OF EDUCATION Offi of Educational Research and Improvement ED ATIONAL RESOURCES INFORMATION CENTER (ERIC) This document has been reproduced as received from the person or organization originating it. Minor changes have been made to improve reproduction quality. Points of view or opinions stated in this document do not necessarily represent official OERI position or policy. Bo Davidson Per-Olof Svedin Nos uric' FILOSOFISKA FAKULTETEN LINKCIPINGS UNIVERSITET 1 PERMISSION TO REPRODUCE AND DISSEMINATE THIS MATERIAL HAS BEEN GRANTED BY giiffirarho TO THE EDUCATIONAL RESO CES INFORMATION CENTER (ERIC) Linkoping Studies in Education and Psychology No. 63 Linkopings universitet, Department of Education and Psychology Linkoping 1999 BEST COPY AV I LE

3 LARANDE I PRODUKTIONSSYSTEM En studie av operatorsarbete i hogautomatiserad process- och verkstadsindustri Bo Davidson Per-Olof Svedin FILOSOFISKA FAKULTETEN LINKOPINGS UNIVERSITET Linkoping Studies in Education and Psychology No. 63 Linkopings universitet, Department of Education and Psychology Linkoping 1999

4 LINKOPINGS UNIVERSITET Institutionen for pedagogik och psykologi S Linkoping Larande i produktionssystem En studie av operatorsarbete i hogautomatiserad process- och verkstadsindustri Omslagsbild: Lars Hoffsten ISBN ISSN Tryck: UniTryck LTAB Linkopings Tryckeri AB Printed in Sweden

5 F6rord Denna avhandling har sin grund i Styrelsens for teknisk utveckling (STU), nuvarande Narings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) projekt "Driftutveckling for processindustrin" (DUP). STU/NUTEK har ocksa bidragit till finansieringen av vart avhandlingsprojekt. Ytterligare finansiering har skett fran Arbetsmiljofonden, nuvarande Radet for arbetslivsforskning. Dessutom har Sveriges skogsindustriforbund bidragit med vissa medel. Vi vill i detta sammanhang rikta ett varmt tack till dessa finansidrer. Ett avhandlingsprojekt ar ocksa beroende av tillgangen till relevant empiri, som i \fart fall utgors av fyra foretag. Dessa har oppnat sina portar for oss och de anstallda liar valvilligt stalk sig till \Tart forfogande och svarat pa alla vara fragor. Ett sarskilt stort tack till alla operatorer som med stor vanlighet och tillmotesgaende sldppt in oss i sin vardag och talmodigt lyssnat pa vara fragor och forklarat operatorsarbetets innehall och villkor. De har ocksa lotsat oss in i komplexa produktionsprocesser. Skulle nagot vara fel i beskrivningen av dessa processer, sa ar det inte operatorerna som brustit i sina beskrivningar, utan snarare vi som inte lyckats tranga in i och forsta dessa komplexiteter. Vill vi ocksa rikta ett tack till alla vara kontaktpersoner pa de medverkande foretagen. Utan deras bistand hade vi inte kunnat genomfora vara fallstudier. Ett stort tack till: Agneta Holmberg och Rolf Asphdll, Agzo Nobel (Berol); 01 le Svensson, Jan Lindstrom och Wolfgang Rafflenbeul, Bravikens pappersbruk; Jan Carlsson och Gert Petersen, Saab AB; samt Ka lle Lindgren och Lennart Larsson, Volvo Constructing Equipment (VME). Vi vill aven rikta ett varmt tack till fackklubbarna vid respektive foretag, vilka ocksa bidragit med vdrdefull information och said. Arbetet med denna avhandling har pagatt under lang tid. Vara gamla \fanner och kollegor i arbetslivsgruppen liar standigt kommit med vardefulla synpunkter och rad. Specie llt ndr arbetet har kants a

6 tungt har de haft en outtrottlig formaga att uppmuntra och stodja oss. Tack Camilla, Barbro, Dan och Maria. Var handledare, professor Per-Erik Ellstrom, har betytt mycket for denna avhandlings tillblivelse. Hans handledning har varit fylld av ros och ris, och utgjort en viktig drivkraft for \Tart arbete. Ndr "bunten" lag ddr gav han sig med en termits intensitet i kast med en granskning, som inte lamnade nagon tveksamhet okommenterad. Hans arbete hjalpte oss att patagligt hoja denna avhandlings kvalitet. Tack Per-Erik for ditt arbete. Den slutliga finishen pa en avhandling tillkommer genom ett effektivt redigeringsarbete. Vi har haft en ovarderlig hjalp av Anita Stenberg. Hon har genom sitt arbete gett begreppet granskning en ny innebord for oss. Hennes argusogon har upptackt vara misstag och slary och fatt oss att inse betydelsen av att kunna "svensk standard". De eventuella felaktigheter som fortfarande kan sparas ar sadana som vi sjdlva ar orsaken till och nagot som Anita inte kan lastas for. Ett stort tack Anita for din hjalp med saval redigering som granskning och konstruktiva sprakliga andringsforslag. Slutligen ett stort tack till dels Alan McLean, som oversatt avhandlingens sammanfattning, dels Lars Hoffsten som illustrerat omslaget. Eftersom vi ar tva som arbetat med denna avhandling, sa ar det ldmpligt att hdr Ora lasaren uppmarksammad pa hur vi fordelat ansvaret mellan oss for olika delar. Bo Davidson, ansvarar ensam for kapitel 4, 9, 10. Per-Olof Svedin ansvarar ensam for kapitel 3, 7, 8. Ovriga kapitel ansvarar vi gemensamt for, dvs kapitel 1, 2, 5, 6, 11, och 12. I denna avhandlings slutskede kanns dock denna uppdelning delvis konstruerad. Vi har hela tiden arbetat nara varandra aven ndr det gallt vara "egna" kapitel. Darfur kdnns hela avhandlingen forst och framst som ett gemensamt arbete. Linkoping i augusti 1999 Bo Davidson Per-Olof Svedin

7 Inneh INLEDNING NYA TIDER? VARFOR KOMPETENSUTVECKLING? OPERATORSARBETE INOM PROCESS- OCH VERKSTADS- INDUSTRI THE CENTRALA BEGREPP KVALIFIKATION, KOMPETENS OCH LARANDE Begreppen kompetens och kvalifikation Begreppet larande SYFTE, FRAGESTALLNINGAR OCH TILLVAGAGANGSSATT DISPOSITION PROCESS- OCH VERKSTADSINDUSTRINS STRUKTUR OCH UTVECKLING PROCESSINDUSTRIN Farre anstallda men mer produktion om strukturen i massa- och pappersindustri, samt kemisk industri Teknik och produktion Naturliga floden och en modern arbetsorganisation? VERKSTADSINDUSTRIN Standiga rationaliseringar om strukturen i verkstadsindustrin Teknik och produktion Rationaliseringsstrategier FORTSATT UTVECKLING INOM PROCESS- OCH VERKSTADSINDUSTRI KVALIFIKATIONSKRAV OCH OPERATORERS ARBETE VAD KRAVS TEORIER OM KVALIFIKATIONSKRAV Gar det upp eller gar det ned? Anpassning till samhalle och arbete en kapitallogisk utgangspunkt Att utvecklas med omgivningen om sociala konstruktioner och sociala samspel 53

8 3.1.4 Fran determinism till samspel en sammanfattande kommentar OPERATORSARBETE INOM PROCESSINDUSTRIN Overvaka och styra om processoperatorers arbetsuppgifter Teori och intuition om processoperatorers arbete och kvalifikationskrav OPERATORSARBETE INOM VERKSTADSINDUSTRIN Ladda, stalla in och kora om maskinoperatorers arbetsuppgifter Maskinkunskap och problemlosning om maskinoperatorens arbete och kvalifikationskrav SMART- OCH LEAN-PRODUCTION TVA VAGAR TILL UPPKVALIFICERING? TEORETISICA PERSPEKTIV PA LARANDE NAGoi OM LARTEORINS UTVECKLING SITUATED ACTION-TRADITIONEN VERKSAMHETSTEORI DEN HANDLINGSTEORETISKA TRADITIONEN ETT FORSOK TILL INTEGRATION Handling och larande i en verksamhet Larandets forutsattningar handlingsutrymme och komplexitet i en verksamhet Vad karaktariserar en god larmiljo? SAMMANFATTANDE KOMMENTARER UNDERSOKNINGSMODELL OCH FRAGESTALLNINGAR KONTEXT, VERKSAMHET OCH LARANDE EN MODELL FOR STUDIER AV OPERATORSARBETE OCH LARANDE I MODERN INDUSTRI STUDIENS FRAGESTALLNINGAR METOD NAGRA METODISKA STALLNINGSTAGANDEN DATAINSAMLINGAR De studerade fallen Datainsamlingens genomforande 119

9 6.2.3 Urval av undersokningsgrupper och datainsamlingsmetoder De studerade operatorsgruppernas sammansattning ANALYSDIMENSIONER, STUDERADE ASPEKTER SAMT DATAINSAMLINGSMETODER ANALYS OCH REDOVISNING AV DATA DEN KOMPLEXA KEMIFABRIKEN KONTEXT HISTORIA OCH MARKNAD STRUKTURELLA ASPEKTER PA VERKSAMHETEN Mal, affdrside och strategier Rekrytering och personalutveckling strategier och praxis Tillverkningsprocess och verktyg Arbetsorganisation och arbetsuppgifter Operatorsgruppens sammansattning Operatorsarbetet driftledningens perspektiv Sammanfattande kommentarer LARPROCESSER I OPERATORSARBETET EN OBSERVATIONSSTUDIE AV ARBETSHANDLINGAR Ett arbetspass for en skarmoperator Ett arbetspass for en paneloperator Sammanfattande kommentar AKTORSRELATERADE ASPEKTER OPERATORERNAS UPPFATTNINGAR AV KRITISKA ASPEKTER AV ARBETET Operatorernas uppfattningar av variation, handlingsutrymme och ansvar OperatOrernas uppfattningar av kvalifikationskrav i arbetet Operatorernas uppfattningar av larande i utbildning och arbete Aktorsrelaterade aspekter och utbildningsbakgrund Sammanfattande kommentarer over de alctorsrelaterade aspekterna pa operatorsarbetet OPERATORSARBETE OCH LARANDE PA BEROLS EO-FABRIK EN SAMMANFATTNING DET STORA PAPPERSBRUKET KONTEXT HISTORIA OCH MARKNAD STRUKTURELLA ASPEKTER PA VERKSAMHETEN 190 7

10 Mal, affarside och strategier 191 Rekrytering och personalutveckling strategier och praxis Tillverkningsprocess och verktyg Arbetsorganisation och arbetsuppgifter Operatorsgruppens sammansattning OperatOrsarbetet driftledningens perspektiv Sammanfattande kommentarer LARPROCESSER I OPERATORSARBETET EN OBSERVATIONSSTUDIE AV ARBETSHANDLINGAR Ett arbetspass for maskinforare Ett arbetspass for en torkare Ett arbetspass for en rullare Sammanfattande kommentar AKTORSRELATERADE ASPEKTER OPERATORERNAS UPPFATTNINGAR AV KRITISKA ASPEKTER AV ARBETET OperatOremas uppfattningar av variation, handlingsutrymme och ansvar Operatorernas uppfattningar av kvalifikationskrav i arbetet Operatorernas uppfattningar av larande i utbildning och arbete Aktorsrelaterade aspekter och utbildningsbakgrund Sammanfattande kommentarer Over de aktorsrelaterade aspekterna pa operat6rsarbetet OPERATORSARBETE OCH LARANDE VID PAPPERSMASIUNEN PM52 PA BRAVIKENS PAPPERSBRUK EN SAMMANFATTNING DEN MODERNA FLYGPLANSFABRIICEN KONTEXT HISTORIA OCH MARKNAD STRUKTURELLA ASPEKTER PA VERKSAMHETEN Mal, affarside och strategier Rekrytering och personalutveckling strategier och praxis Tillverkningsprocess och verktyg Arbetsorganisation och arbetsuppgifter Operatorsgruppens sammansattning OperatOrsarbetet driffledningens perspektiv Sammanfattande kommentarer LARPROCESSER I OPERATORSARBETET EN OBSERVATIONSSTUDIE AV ARBETSHANDLINGAR 284

11 9.3.1 Ett arbetspass fcir en maskinoperator Felsokning Sammanfattande kommentar AKTORSRELATERADE ASPEKTER OPERATORERNAS UPPFATTNINGAR AV KRITISKA ASPEKTER AV ARBETET Operatorernas uppfattningar av variation, handlingsutrymme och ansvar Operatorernas uppfattningar av kvalifikationskrav i arbetet Operatorernas uppfattningar av lhrande i utbildning och arbete AktOrsrelaterade aspekter och utbildningsbakgrund Sammanfattande kommentarer over de aktorsrelaterade aspekterna ph operatorsarbetet OPERATORSARBETE OCH LARANDE PA SAAB:S NC-VERKSTAD EN SAMMANFATTNING DEN ANRIKA METALLVERKSTADEN KONTEXT HISTORIA OCH MARKNAD STRUKTURELLA ASPEKTER PA VERKSAMHETEN MM, affhrside och strategier Rekrytering och personalutveckling strategier och praxis Tillverlcningsprocess och verktyg Arbetsorganisation och arbetsuppgifter Operatorsgruppens sammansattning Operatorsarbetet driftledningens perspektiv Sammanfattande kommentarer LARPROCESSER I OPERATORSARBETET EN OBSERVATIONSSTUDIE AV ARBETSHANDLINGAR Ett arbetspass for en maskinoperator Sammanfattande kommentar AKTORSRELATERADE ASPEKTER OPERATORERNAS UPPFATTNINGAR AV KRITISKA ASPEKTER AV ARBETET OperatOrernas uppfattningar av variation, handlingsutrymme och ansvar Operatorernas uppfattningar av kvalifikationskrav i arbetet Operatorernas uppfattningar av lhrande i utbildning och arbete Aktorsrelaterade aspekter och utbildningsbakgrund 356

12 Sammanfattande kommentarer over de aktorsrelaterade aspekterna pa operatorsarbetet OPERATORSARBETE OCH LARANDE PA VME:S EDG-FABRIK EN SAMMANFATTNING LARANDE OCH UTVECKLING I OPERATORSA ETE EN JAMFORANDE ANALYS VILKA FORUTSATTNINGAR FINNS FOR ETT KOMPETENSHOJANDE LARANDE I DET DAGLIGA ARBETET? Produktionssystemets utformning och forutsattningar for larande strukturella aspekter av operatorernas arbete Motet mellan struktur och aktor operatorernas arbetshandlingar i dagligt arbete Operatoren som aktor operatorernas uppfattningar om kritiska aspekter i arbetet Kunskaper och fardigheter i arbete operatorernas uppfattningar av kvalifikationskrav Forutsattningar for larande i operatorsarbete en sammanfattande analys HUR FORMAS OPERATORSARBETET OCH DESS FORUTSATTNINGAR FOR LARANDE VERKSAMHETERNAS KONTEXT OCH LEDNINGENS STRATEGIER Fyra verksamheter, fyra kontexter omvarldsfaktorer for de studerade fallen Ledningens strategier for verksamheten Faktorer som formar forutsattningar for larande i operatorsarbete en sammanfattande analys HUR HAR OPERATORERNA LART SIG SITT ARBETE LARPROCESSER I UTBILDNING OCH ARBETE DISKUSSION OPERATORSARBETE OCH LARANDE Forutsattningar for ett kompetenshojande larande? Vad formar forutsattningarna for larande? Hur har operatorerna lart sig sitt arbete? STUDIENS HUVUDRESULTAT I TEORETISK BELYSNING Att 8 tillgang till praktiken 404

13 Komplexitet, yrkeskompetens och larande i operatorsarbete Integration kontra polarisering produktionskonceptens och arbetsorganisationens betydelse for larande Larandets temporala dimension lfingsiktig utveckling och karriarvagar i arbetet Larande i operatorsarbetet HUR KAN OPERATORSARBETET UTVECKLAS? NAGRA METODOLOGISKA KOMMENTARER SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH IMPLIKATIONER FOR FORTSATT FORSKNING 416 SUMMARY 420 LEARNING IN PRODUCTION SYSTEMS A STUDY OF OPERATOR WORK IN HIGHLY AUTOMATED PROCESS AND MANUFACTURING INDUSTRY 420 INTRODUCTION AND AIM OF THE STUDY 420 SKILL REQUIREMENTS IN OPERATOR WORK 422 Work in Process Industry 424 Work in Manufacturing Industry 425 THEORIES OF LEARNING AND MODEL OF ANALYSIS 427 METHOD 429 RESULTS 430 Conditions of Learning 430 Shaping of Conditions of Learning 432 Training for Work 433 Access to Practice with Challenging Tasks 434 Intergration versus Polarisation 435 Long-Term Development and Learning 436 CONCLUDING REMARKS 437 REFERENSER 438 BILAGOR 1

14 1. Inledning Fokus for denna avhandling galler operatorers arbete inom svensk process- och verkstadsindustri och deras forutsattningar for larande i det dagliga arbetet. I den samtida debatten patalas ofta behovet av mer valutbildad personal inom arbetslivet. I diskussionen om utvecklingen av svensk industri dr numera begrepp som kunskaper, kompetens och larande centrala. De okade behoven anses bl a hanga samman med de forandringar som pagar inom hela den internationella industrisfaren, inklusive den svenska. Inom saval forskning som politisk debatt framhalls idag betydelsen av arbetskraftens kontinuerliga larande och utveckling. De motiv for detta som anfors galler dels produktivitets och tillvaxtpolitiska skal, dels fordelnings- och demokratipolitiska overvaganden, men aven arbetsmiljorelaterade skal. 1.1 Nya tider? Lat oss lite narmare granska vad som kan anses ligga bakom diskussionen om de okade behoven av en valutbildad personal, och en intensifierad kompetensutveckling inom arbetslivet. Vad galler industrivarlden ligger det nara till hands att utga fran de genomgripande forandringar som den genomgatt under senare decennier. Enligt Magnusson (1999), har tre industriella revolutioner, paverkat det svenska arbetslivet. Den forsta intraffade for Sveriges del i borjan av 1900-talet och karaktariserades av att man da borjade anvanda maskiner drivna av vatten, anga och i viss man elektricitet. Den andra industriella revolutionen kan beskrivas som massproduktionens genombrott, som intraffar under mellankrigstiden och nar sin hojdpunkt under 1960-talet. Massproduktionen byggde pa en marknad som efterfragade standardiserade produkter till ett relativt lagt styckepris. Denna typ av produktion gjorde att arbets- 13

15 livet kom att praglas av en langtgaende arbetsdelning och lopande band. Den tredje industriella revolutionen inleddes, enligt Magnusson (1999), under 1970-talet och har medfort flera forandringar inom svenskt arbetsliv. Foljande fern omraden, grovt sammanfattade, namner han som sarskilt tydliga exempel ph den pagaende forandringen: (a) industrisektorns relativa minskning jamfort med tjanstesektorn; (b) krav pa ny kompetens som en foljd av ny teknik och ett nytt salt att organisera verksamheten; (c) okningen av antalet tidsbegransade anstallningar; (d) en relativt sett stabil hog arbetsloshet; samt (e) en forandring av relationerna mellan parterna pa arbetsmarknaden som bl a innebar att den svenska modellen i sina vasentligaste delar upphorde att galla som norm for parternas arbetssatt pa svensk arbetsmarknad (for en narmare diskussion om dessa punkter se Magnusson, 1999; jfr aven SOU 91:82; Brulin & Nilsson, 1997; Forsman, 1999). Flera handelser anses ha banat vag for den tredje industriella revolutionen under 1970-talet. En okad globalisering av ekonomin, informationsteknologins genombrott, samt krav pa okad flexibilitet. Det sistnamnda som en foljd av bl a forandrade kundpreferenser i form av krav pa mer varierad produktion som en reaktion mot konsumtionssamhallets konformism. Det dr bland annat mot den bakgrunden som man kan forsta nya produktionskoncept som leanproduction och just-in-time. Har kan vi med andra ord tala om ett forandrat omvarldstryck som padrivande faktor till olika forandringar av svenskt arbetsliv (se t ex Magnusson, 1999; jfr Appelbaum & Batt, 1994; Brulin & Nilsson, 1997; Backlund, 1994). Under 90-talet har inforandet av nya produktionskoncept &at. Kannetecknande for dessa nya koncept dr korta ledtider, okad integration mellan olika funktioner i foretaget, grupporganisation, intensifierat kvalitetsarbete, okad kundstyrning, samt att de anstallda alltmer forvantas deltaga i ett standigt forbattringsarbete. Detta anses krava en personal som kanner ansvar, dr flexibel, har en adekvat utbildning for att motsvara kravet pa snabba forandringar och kunna hantera nya arbetsuppgifter (se t ex Adler, 1992; Eliasson & Ottersten, 1994; NUTEK, 1996; Appelbaum & Batt, 1994; jfr aven Magnusson, 1999). En diskussion om forandringens dynamik skulle dock bli ensidig om enbart globala faktorer betraktades som drivkrafter. Krav 15 14

16 pa forandringar av industriarbetet har ocksa formulerats "inifran". De fackliga organisationerna, har kravt bl a battre arbetsforhallanden. Svenska Metallindustriarbetareforbundet myntade i detta sammanhang begreppet "det goda arbetet". Med detta ayses arbeten med ett rikt och varierat innehall och med mojligheter till hog delaktighet och ansvarstagande (Svenska Metallindustriarbetareforbundet, 1989). Kraven pa ett rikare industriarbete har dock i vissa ayseenden sina rotter i 1970-talets diskussion om nya arbetsformer inom industrin. Da framholls ocksa nodvandigheten av stimulerande arbetsuppgifter, decentralisering, malstyrning, hogre materialgenomstromning etc. Alit detta ansags som viktiga ingredienser i receptet for okad produktivitet och tillvaxt (se t ex SAF, 1974). Ambitionen att utveckla svensk industri ayspeglas aven i debatten under och 90-talet och intensifieras i vissa ayseenden under borjan av 90-talet, t ex nar det galler fragan om kompetensutveckling (se t ex Bengtsson m fl 1991; Ellstrom 1992; Fors lin, 1990; SOU 92:7). Den moderna industriarbetsplatsen kan mot bakgrund av ovanstaende betraktas som en dynamisk och foranderlig miljo, som paverkas av saval yttre som inre forhallanden. Detta paverkar ocksa operatorers arbete och forutsattningar till larande i det dagliga arbetet. Hur detta mer konkret sker kommer vi bl a att forsoka belysa i denna studie. 1.2 Varfor kompetensutveckling? Fragan om yrkeskunnande och larande i arbetslivet har pa olika satt uppmarksammats inom forskningen (se t ex Mincer, 1989; Rubensson, 1990; Ellstrom, 1992; Eliasson & Ottersten, 1994). Ellstrom (1992) namner, forutom de forandringar av produktions- och arbetsorganisation som diskuterats ovan, tre olika motivkretsar inom denna forskning: (a) produktivitets och tillvaxtpolitiska skal; (b) fordelnings- och demokratipolitiska overvaganden, samt (c) arbetsmiljorelaterade skal. Den ekonomiska tillvaxten har under en stor del av 90-talet minskat i Sverige jamfort med ovriga OECD-lander. Ett av skalen antas vara att Sverige har kommit efter nar det galler de anstalldas kompetens (se t ex Axelsson, 1996; Abrahamsson, 1995). Detta anses bl a ha sin grund i organisatoriska brister, dvs att arbetsorga-

17 nisationen inte anpassats efter de nya krav som de moderna produktionskoncepten staller (SOU 1991:82;5). Det finns idag tecken pa att trenden hailer pa att brytas och att tillvaxten nu Okar i Sverige (se t ex Konjunkturinstitutet, 1999; Handelns utredningsinstitut, 1999). Samtidigt har debatten om sambandet mellan kunskap, kompetens och ekonomisk tillvaxt tagit fart. Tidigare studier har bl a visat att Sverige, nar galler den hogre utbildningen, har en betydligt lagre andel av befolkningen som studerar minst tre ar efter gymnasieutbildningen jamfort med flertalet andra OECD- Milder (Axelsson, 1996). Det kan i detta sammanhang vara av intresse att paminna om en rapport frail Statens Industriverk 1991 (SIND 1991:2). Redan da pekade man pa de relativt sett hoga kvalifikationskrav som stalls pa operatorer inom bl a processindustrin. Samtidigt visade man att arbetskraften inom denna, men aven inom andra branscher, hade i ett internationellt perspektiv, en relativt lag formell kompetensniva (jfr Axelsson, 1996). Det finns, sa vitt vi kan se det, inget som pekar pa att detta forhallande har andrats pa nagot drastiskt satt under de senaste aren. En konsekvens av detta ar att arbetskraftens mojligheter att na upp till industriarbetets hoga kvalifikationskrav i hog grad ar avhangigt mojligheterna till ett kompetenshojande larande efter intradet i yrket i form av dels ett erfarenhetsbaserat larande i det dagliga arbetet, dels genom sarskilt arrangerad personalutbildning. Nar det galler tillvaxt och produktivitet, sh menar exempelvis Forsman (1999) att sambandet mellan ekonomisk tillvaxt och den kunskap och kompetens som finns i olika organisationer ar starkt. Forsman (1999) menar, pa basis av nyare ekonomisk forskning, att den dominerande synen pa teknikutveckling som den avgorande forklaringen till ekonomisk tillvaxt ar felaktig. Istallet havdar han att det ar ideer och kunskaper som utgor de avgorande drivkrafterna for den ekonomiska tillvaxten. Hans slutsatser innebar att kunskap och larande kan betraktas som tva av de centrala faktorerna for en fortsatt social-, teknisk- och ekonomisk utveckling. Nar det galler de fordelnings- och demokratipolitiska aspekterna finns det har anledning att peka pa att mojligheterna till utbildning och larande i arbetslivet ar sh fordelade att de radande utbildningsklyftorna i samhallet tenderar att fordjupas. Det ar framst grupper av korttidsutbildade som inte ges mojlighet till fort- och

18 vidareutbildning i sa hog omfattning samtidigt som samma grupper ocksa manga ganger saknar mojlighet till ett kompetenshojande ldrande i det dagliga arbetet (se t ex Ellstrom, 1996a). Snarare forefaller det som om anstallda med redan varierade och stimulerande arbetsuppgifter dels har battre forutsattningar for ett larande i det dagliga arbetet och dels i storre utstrackning far del av personal- och fortbildning (se t ex Rubensson, 1996). Ju hogre upp i hierarkin man befinner sig, och ju mer kvalificerad en befattning anses vara, desto oftare tycks arbetsgivaren vara villig betala for en utbildning (se t ex ROnnqvist, 1992; Rubensson & Wilims, 1993). Den tredje motivkretsen (se ovan) gallde arbetsmiljorelaterade skal. Hdr finns en omfattande forskning som har visat att en arbetsmiljo som bl a karaktariseras av goda forutsattningar till ett kompetenshojande ldrande ar betydelsefullt aven sett i perspektivet av de anstalldas halsa och vdlbefinnande (se t ex Lennerlof, 1986; Aronsson, 1987; Karasek & Theorell, 1990). Ndr det Oiler utbildningens betydelse for arbetslivet sa har ocksa fragan gallt hur den formella utbildningen skall utformas for att ge en god forberedelse for arbetslivet, med ayseende pa bl a det samband som eventuellt finns mellan yrkesutbildning och det som brukar namnas "job performance" dvs hur pass val man utfor sina arbetsuppgifter (se t ex Eliasson & Ottersten 1994). Det finns forskning som visar pa bristerna i detta samband och pekar pa behovet av en hog integrering mellan yrkesutbildning och arbetsliv (Heidegger, 1998). I det sammanhanget har ocksa diskuterats hur larandet i arbetslivet skall kunna stodjas av olika pedagogiska och organisatoriska &Order, exempelvis hur kompetensutveckling kan genomfaras som en integrerad del i det dagliga arbetet, vilket kraver att man planerar saval for produktion som for ldrande (se t ex Ellstrom, 1996a). Vi kan mot bakgrund av ovanstaende konstatera att goda forutsattningar till ldrande i det dagliga arbetet dr betydelsefullt ur saval den enskilde individens synvinkel som produktionens. Dessa forutsattningar skapas dock inte med nagon automatik, utan de dr i hog grad relaterade till dels hur foretagen valjer att forma arbetsorganisationen, dels hur foretagens interna satsningar pa personalutbildning/-utveckling utformas. -17 ti

19 / 1.3 Operatorsarbete inom process- och verkstadsindustri I foregaende aysnitt har vi pa ett allmant plan diskuterat fragan om arbetslivets utveckling. Lat oss nu se lite narmare pa hur operatorsarbetet inom process- och verkstadsindustrierna kan gestalta sig. Bada dessa typer av industrier kannetecknas av en betydande spridning vad galler delbranscher och produkter (se kapitel 2). Ett gemensamt drag for saval process- som verkstadsindustrierna dr dock att ravaror forandras eller foradlas i produktionsprocessen. I processindustrins fall innebar detta ofta kemiska forandringar av fasta, flytande eller gasformiga ravaror for att skapa nya amnen med andra kvaliteter. De foradlade produkterna utgor ibland ravaror i andra processer. Verkstadsindustrin kannetecknas av att tillverkningsprocessen innebar att ur ramaterial genom bearbetning, t ex frasning eller svarvning, tillverka fardiga detaljer i metall. Manga ganger utgor dessa i sin tur komponenter i andra mer integrerade produkter, som bilar eller flygplan. Tillverkningsprocesserna inom bada dessa industrityper dr numera i stor utstrackning automatiserade och styrs med tekniska hjalpmedel. Som vi namnt i aysnitt 1.1 har industrin under detta sekel genomgatt flera betydande forandringar. I figur 1:1 (IVA, 1987) beskrivs med hjalp av fyra motsatspar hur operatorsarbetet anses ha utvecklats. Vi skall i det foljande kort behandla detta.

20 Da Nu? Narhet Direkt Konkret Praktisk Is- Distans Indirekt Abstrakt Teoretisk Figur 1:1. Operatorsarbetets utveckling. Om vi forst ser till begreppsparet neirhet och distans, uttrycker det ett forhallande, att operatorsarbetet tidigare utfordes i direkt narhet till maskin och produktionsprocess. Olika styr- och regleratgarder skedde direkt ute i anlaggningen eller vid maskinen. Inom processindustrin dr idag dessa arbetsuppgifter mestadels koncentrerade till kontrollrum som dr mer eller mindre centralt belagna i forhallande till processanlaggningen. I dessa kontrollrum finns styr- och reglerutrustningar placerade. De analoga instrumenten ute i anlaggningen har i stor utstrackning ersatts av digitala. Informationen presenteras nu oftast grafiskt via bildskarmar. Inom verkstadsindustrin var ocksa narheten till maskinen viktig. En svarvare eller frasare lamnade inte sin maskin forran arbetsstycket var cardigbearbetat. Idag kan en maskinoperator skota en hel grupp av avancerade CNC-maskiner (Computerized Numerical Control), samtidigt som han utfor diverse for- och efterarbeten som gradning och matkontroller. Detta tycks innebara att aven maskinoperatorer arbetar mer pa distans fran tillverkningsprocessen jamfort med tidigare.

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Innehåll. 2015-10-12 Andreas Rosengren

Innehåll. 2015-10-12 Andreas Rosengren Innehåll Vad är Industri 4.0? Varför just nu? Utmaningar för industrin Vad innebär industri 4.0 för svensk industri? Industriell forskning relaterad till Industri 4.0 FFI LISA Vem är jag? Andreas Rosengren

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Joakim Vasilevski 2011-01-16

Joakim Vasilevski 2011-01-16 PM - CAM KPP039 Produktutveckling 3 2011-01-16 Examinator: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Förord I kursen KPP039 Produktutveckling 3 har vi i uppgift skriva ett inviduellt PM om ett lämpligt ämne i

Läs mer

PÅ GÅNG I MARS. Information från den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna Nr 1. februari 2011. Trevlig läsning! Tina Arekvist Lundell, rektor

PÅ GÅNG I MARS. Information från den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna Nr 1. februari 2011. Trevlig läsning! Tina Arekvist Lundell, rektor Yrkesvux - en gymnasial yrkesutbildning för vuxna Välkommen till Yrkesvux digitala nyhetsbrev! I detta nummer kan du läsa om till vem Yrkesvux riktar sig och vad utbildningsnämndens ordförande tycker om

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

Factory in a Box Mobile Production Capacity on Demand

Factory in a Box Mobile Production Capacity on Demand 1 Framtagande av demonstratorer tillsammans med industrin Mats Jackson IDP/MDH Målet med mitt föredrag Diskutera hur man kan samverka mellan industri och akademi? Institutionen för Innovation, Design och

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Att utvärdera lärande

Att utvärdera lärande Att utvärdera lärande En vägledning vid utvärdering av pedagogiska processer Kompetensforum vid Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte och innehåll... 5 Om utvärdering... 5 Utvärderingars

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012

Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012 Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012 Industrifacket Metall sid. 1 Löneuppgifter Teknikavtalet IF Metall Lägsta lön 18 år 17.517 kr/mån Lön under 21 år ca 20.300 kr/mån Lön under 25 år ca

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Min bakgrund Psykologutbildning, Uppsala universitet Fil dr och professor i pedagogik, Linköpings universitet (LiU) Forskningsledare

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Effektivitet hos sociotekniska system Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Målgrupper Användare av IT-system Industri- och kärnkraftsoperatörer

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes

How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes RECENSION Lena Abrahamsson Kerstin Waldenström, Annika Härenstam: How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes Arbetsliv i omvandling,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Lönsamhet genom rätt underhåll. Senior Vice President, Business Area Manager Industrial Systems

Lönsamhet genom rätt underhåll. Senior Vice President, Business Area Manager Industrial Systems Lönsamhet genom rätt underhåll Christer Ramebäck Senior Vice President, Business Area Manager Industrial Systems 1 Abstract Den svenska industrin utsätts ständigt för en ökad konkurrens inte minst från

Läs mer

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG GÖTEBORGS TEKNISKA COLLEGE ANSVARAR FÖR ALL UTBILDNING INOM HELA VOLVOSTEGET Göteborgs Tekniska College är ett av Sveriges mest välrenommerade

Läs mer

Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete

Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete Delresultat inom projektet Lean & Green Production Navigator, VINNOVA Dr 2011-01107 Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete Birgitta Sjögren, AB Volvo Lena Moestam,

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 För att nå målen för godkänt skall eleven Redogöra för skiftesreformerna och förändringarna i jordbruket under 1800-talet Redogöra för några betydelsefulla

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur?

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur? Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur? En pågående Lerning Study av Per Selin Johan Larsson Varför programmering? Är det mindre viktigt att förstå digitala byggstenar i den digitala

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Hitta förbättringspotentialen. utan direkta investeringar

Hitta förbättringspotentialen. utan direkta investeringar utan direkta investeringar Christian Carlén: - Industrial Management AB www.condustria.se - Productivity Potential Assessment Sweden AB www.ppaonline.se Projekt : - Lidhs Verktyg AB - Automatlego AB Agenda

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Kan man träna och mäta digital kompetens och andra framtidskompetenser?

Kan man träna och mäta digital kompetens och andra framtidskompetenser? Kan man träna och mäta digital kompetens och andra framtidskompetenser? Jan Hylén Varför kompetenser? Arbetsmarknaden förändras Trender i efterfrågad kompetens i USA 1969-1999 Källa: Levy and Murnane

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Advanced Vocational Education (AVE)

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Advanced Vocational Education (AVE) 14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Advanced Vocational Education (AVE) Sida/ Page Tabell/ Table 224 Inledande text Text 226 14.1 Ansökningar och intagna studerande till Number of applicants and students

Läs mer

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI GÖTEBORGS TEKNISKA COLLEGE ANSVARAR FÖR TEORIVECKORNA I VOLVOSTEGET Med hjärtat i industrin Göteborgs Tekniska College är ett av Sveriges mest välrenommerade utbildningsföretag

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer

Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer Sekvensbaserad Aktivitets och Metodanalys (SAM) vid sex nordiska företag BJÖRN JOHANSSON, ANDERS KINNANDER Product and Production Development

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Teori - Forskning

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 UTSTÄLL ARE UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 MANAGEMENT OCH IT-KONSULTBRANSCHEN Acando är ett management- och it-konsultbolag som tillsammans med sina uppdragsgivare förbättrar och effektiviserar

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation delaktighet Medarbetare information kunskap kompetens komplex försäljning enkel försäljning Strategiskt Inköp hälsa vision målbild syfte mål strategi effektivitet lönsamhet Varför

Läs mer