AUTHOR TITLE DOCUMENT RESUME ED CE

Transkript

1 DOCUMENT RESUME ED CE AUTHOR TITLE Davidson, Bo; Svedin, Per-Olof Larande I Produktionssytem. En studie av operatorsarbete i hogautomatiserad process--och verkstadsindustri = Learning in Production Systems. A Study of Operator Work in Highly Automated Process and Manufacturing Industry. Linkoping Studies in Education and Psychology, No. 63. Linkoping Univ. (Sweden). Dept. of Education and Psychology. ISBN ISSN INSTITUTION ISBN ISSN PUB DATE NOTE 469p. PUB TYPE Reports - Descriptive (141) LANGUAGE EDRS PRICE DESCRIPTORS IDENTIFIERS Swedish MF01/PC19 Plus Postage. *Adult Learning; Automation; Case Studies; Competence; *Education Work Relationship; Employee Attitudes; Employer Attitudes; Employer Employee Relationship; Employment Qualifications; Foreign Countries; *Industrial Training; Learning Processes; Learning Theories; Manufacturing Industry; *On the Job Training; Organizational Climate; Role of Education; *Training Methods; Unions; *Vocational Education; Work Environment *Sweden ABSTRACT This study of the conditions of developmental on-the-job training and learning for operators in highly automated industries is written in Swedish but contains an English abstract and 18-page summary. The summary begins with the study objectives, which were to determine the following: (1) conditions of developmental on-the-job learning in highly automated industry; (2) ways the conditions of developmental on-the-job learning are realized; and (3) the importance of vocational education, personnel training, and on-the-job learning to operators' vocational competence. Discussed next is the study methodology, which included case studies at 4 companies that involved interviews with 22 managers and union representatives and 40 operators, administration of a questionnaire completed by 145 operators, and observation of 15 operators. The study found that the conditions for developmental learning depend on the presence of the following: (1) challenging problems and wide degrees of freedom given to operators; (2) an integrated or informally open work organization that offers possibilities for participating in problem-solving; (3) a multitude of tools with multiple functions, both digital and analogue, manual and written; and (4) clear demands on knowledge and skills that can be applied and developed in day-to-day work. The bibliography contains 200 references, including 88 in English. Appended are three interview guides and five tables, all in Swedish. (MN) ******************************************************************************** Reproductions supplied by EDRS are the best that can be made from the original document. ********************************************************************************

2 LARANDE I PRODUKTIONSSYSTEM En studie av operatorsarbete i hogautomatiserad process- och verkstadsindustri IU. : DEPARTMENT OF EDUCATION Offi of Educational Research and Improvement ED ATIONAL RESOURCES INFORMATION CENTER (ERIC) This document has been reproduced as received from the person or organization originating it. Minor changes have been made to improve reproduction quality. Points of view or opinions stated in this document do not necessarily represent official OERI position or policy. Bo Davidson Per-Olof Svedin Nos uric' FILOSOFISKA FAKULTETEN LINKCIPINGS UNIVERSITET 1 PERMISSION TO REPRODUCE AND DISSEMINATE THIS MATERIAL HAS BEEN GRANTED BY giiffirarho TO THE EDUCATIONAL RESO CES INFORMATION CENTER (ERIC) Linkoping Studies in Education and Psychology No. 63 Linkopings universitet, Department of Education and Psychology Linkoping 1999 BEST COPY AV I LE

3 LARANDE I PRODUKTIONSSYSTEM En studie av operatorsarbete i hogautomatiserad process- och verkstadsindustri Bo Davidson Per-Olof Svedin FILOSOFISKA FAKULTETEN LINKOPINGS UNIVERSITET Linkoping Studies in Education and Psychology No. 63 Linkopings universitet, Department of Education and Psychology Linkoping 1999

4 LINKOPINGS UNIVERSITET Institutionen for pedagogik och psykologi S Linkoping Larande i produktionssystem En studie av operatorsarbete i hogautomatiserad process- och verkstadsindustri Omslagsbild: Lars Hoffsten ISBN ISSN Tryck: UniTryck LTAB Linkopings Tryckeri AB Printed in Sweden

5 F6rord Denna avhandling har sin grund i Styrelsens for teknisk utveckling (STU), nuvarande Narings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) projekt "Driftutveckling for processindustrin" (DUP). STU/NUTEK har ocksa bidragit till finansieringen av vart avhandlingsprojekt. Ytterligare finansiering har skett fran Arbetsmiljofonden, nuvarande Radet for arbetslivsforskning. Dessutom har Sveriges skogsindustriforbund bidragit med vissa medel. Vi vill i detta sammanhang rikta ett varmt tack till dessa finansidrer. Ett avhandlingsprojekt ar ocksa beroende av tillgangen till relevant empiri, som i \fart fall utgors av fyra foretag. Dessa har oppnat sina portar for oss och de anstallda liar valvilligt stalk sig till \Tart forfogande och svarat pa alla vara fragor. Ett sarskilt stort tack till alla operatorer som med stor vanlighet och tillmotesgaende sldppt in oss i sin vardag och talmodigt lyssnat pa vara fragor och forklarat operatorsarbetets innehall och villkor. De har ocksa lotsat oss in i komplexa produktionsprocesser. Skulle nagot vara fel i beskrivningen av dessa processer, sa ar det inte operatorerna som brustit i sina beskrivningar, utan snarare vi som inte lyckats tranga in i och forsta dessa komplexiteter. Vill vi ocksa rikta ett tack till alla vara kontaktpersoner pa de medverkande foretagen. Utan deras bistand hade vi inte kunnat genomfora vara fallstudier. Ett stort tack till: Agneta Holmberg och Rolf Asphdll, Agzo Nobel (Berol); 01 le Svensson, Jan Lindstrom och Wolfgang Rafflenbeul, Bravikens pappersbruk; Jan Carlsson och Gert Petersen, Saab AB; samt Ka lle Lindgren och Lennart Larsson, Volvo Constructing Equipment (VME). Vi vill aven rikta ett varmt tack till fackklubbarna vid respektive foretag, vilka ocksa bidragit med vdrdefull information och said. Arbetet med denna avhandling har pagatt under lang tid. Vara gamla \fanner och kollegor i arbetslivsgruppen liar standigt kommit med vardefulla synpunkter och rad. Specie llt ndr arbetet har kants a

6 tungt har de haft en outtrottlig formaga att uppmuntra och stodja oss. Tack Camilla, Barbro, Dan och Maria. Var handledare, professor Per-Erik Ellstrom, har betytt mycket for denna avhandlings tillblivelse. Hans handledning har varit fylld av ros och ris, och utgjort en viktig drivkraft for \Tart arbete. Ndr "bunten" lag ddr gav han sig med en termits intensitet i kast med en granskning, som inte lamnade nagon tveksamhet okommenterad. Hans arbete hjalpte oss att patagligt hoja denna avhandlings kvalitet. Tack Per-Erik for ditt arbete. Den slutliga finishen pa en avhandling tillkommer genom ett effektivt redigeringsarbete. Vi har haft en ovarderlig hjalp av Anita Stenberg. Hon har genom sitt arbete gett begreppet granskning en ny innebord for oss. Hennes argusogon har upptackt vara misstag och slary och fatt oss att inse betydelsen av att kunna "svensk standard". De eventuella felaktigheter som fortfarande kan sparas ar sadana som vi sjdlva ar orsaken till och nagot som Anita inte kan lastas for. Ett stort tack Anita for din hjalp med saval redigering som granskning och konstruktiva sprakliga andringsforslag. Slutligen ett stort tack till dels Alan McLean, som oversatt avhandlingens sammanfattning, dels Lars Hoffsten som illustrerat omslaget. Eftersom vi ar tva som arbetat med denna avhandling, sa ar det ldmpligt att hdr Ora lasaren uppmarksammad pa hur vi fordelat ansvaret mellan oss for olika delar. Bo Davidson, ansvarar ensam for kapitel 4, 9, 10. Per-Olof Svedin ansvarar ensam for kapitel 3, 7, 8. Ovriga kapitel ansvarar vi gemensamt for, dvs kapitel 1, 2, 5, 6, 11, och 12. I denna avhandlings slutskede kanns dock denna uppdelning delvis konstruerad. Vi har hela tiden arbetat nara varandra aven ndr det gallt vara "egna" kapitel. Darfur kdnns hela avhandlingen forst och framst som ett gemensamt arbete. Linkoping i augusti 1999 Bo Davidson Per-Olof Svedin

7 Inneh INLEDNING NYA TIDER? VARFOR KOMPETENSUTVECKLING? OPERATORSARBETE INOM PROCESS- OCH VERKSTADS- INDUSTRI THE CENTRALA BEGREPP KVALIFIKATION, KOMPETENS OCH LARANDE Begreppen kompetens och kvalifikation Begreppet larande SYFTE, FRAGESTALLNINGAR OCH TILLVAGAGANGSSATT DISPOSITION PROCESS- OCH VERKSTADSINDUSTRINS STRUKTUR OCH UTVECKLING PROCESSINDUSTRIN Farre anstallda men mer produktion om strukturen i massa- och pappersindustri, samt kemisk industri Teknik och produktion Naturliga floden och en modern arbetsorganisation? VERKSTADSINDUSTRIN Standiga rationaliseringar om strukturen i verkstadsindustrin Teknik och produktion Rationaliseringsstrategier FORTSATT UTVECKLING INOM PROCESS- OCH VERKSTADSINDUSTRI KVALIFIKATIONSKRAV OCH OPERATORERS ARBETE VAD KRAVS TEORIER OM KVALIFIKATIONSKRAV Gar det upp eller gar det ned? Anpassning till samhalle och arbete en kapitallogisk utgangspunkt Att utvecklas med omgivningen om sociala konstruktioner och sociala samspel 53

8 3.1.4 Fran determinism till samspel en sammanfattande kommentar OPERATORSARBETE INOM PROCESSINDUSTRIN Overvaka och styra om processoperatorers arbetsuppgifter Teori och intuition om processoperatorers arbete och kvalifikationskrav OPERATORSARBETE INOM VERKSTADSINDUSTRIN Ladda, stalla in och kora om maskinoperatorers arbetsuppgifter Maskinkunskap och problemlosning om maskinoperatorens arbete och kvalifikationskrav SMART- OCH LEAN-PRODUCTION TVA VAGAR TILL UPPKVALIFICERING? TEORETISICA PERSPEKTIV PA LARANDE NAGoi OM LARTEORINS UTVECKLING SITUATED ACTION-TRADITIONEN VERKSAMHETSTEORI DEN HANDLINGSTEORETISKA TRADITIONEN ETT FORSOK TILL INTEGRATION Handling och larande i en verksamhet Larandets forutsattningar handlingsutrymme och komplexitet i en verksamhet Vad karaktariserar en god larmiljo? SAMMANFATTANDE KOMMENTARER UNDERSOKNINGSMODELL OCH FRAGESTALLNINGAR KONTEXT, VERKSAMHET OCH LARANDE EN MODELL FOR STUDIER AV OPERATORSARBETE OCH LARANDE I MODERN INDUSTRI STUDIENS FRAGESTALLNINGAR METOD NAGRA METODISKA STALLNINGSTAGANDEN DATAINSAMLINGAR De studerade fallen Datainsamlingens genomforande 119

9 6.2.3 Urval av undersokningsgrupper och datainsamlingsmetoder De studerade operatorsgruppernas sammansattning ANALYSDIMENSIONER, STUDERADE ASPEKTER SAMT DATAINSAMLINGSMETODER ANALYS OCH REDOVISNING AV DATA DEN KOMPLEXA KEMIFABRIKEN KONTEXT HISTORIA OCH MARKNAD STRUKTURELLA ASPEKTER PA VERKSAMHETEN Mal, affdrside och strategier Rekrytering och personalutveckling strategier och praxis Tillverkningsprocess och verktyg Arbetsorganisation och arbetsuppgifter Operatorsgruppens sammansattning Operatorsarbetet driftledningens perspektiv Sammanfattande kommentarer LARPROCESSER I OPERATORSARBETET EN OBSERVATIONSSTUDIE AV ARBETSHANDLINGAR Ett arbetspass for en skarmoperator Ett arbetspass for en paneloperator Sammanfattande kommentar AKTORSRELATERADE ASPEKTER OPERATORERNAS UPPFATTNINGAR AV KRITISKA ASPEKTER AV ARBETET Operatorernas uppfattningar av variation, handlingsutrymme och ansvar OperatOrernas uppfattningar av kvalifikationskrav i arbetet Operatorernas uppfattningar av larande i utbildning och arbete Aktorsrelaterade aspekter och utbildningsbakgrund Sammanfattande kommentarer over de alctorsrelaterade aspekterna pa operatorsarbetet OPERATORSARBETE OCH LARANDE PA BEROLS EO-FABRIK EN SAMMANFATTNING DET STORA PAPPERSBRUKET KONTEXT HISTORIA OCH MARKNAD STRUKTURELLA ASPEKTER PA VERKSAMHETEN 190 7

10 Mal, affarside och strategier 191 Rekrytering och personalutveckling strategier och praxis Tillverkningsprocess och verktyg Arbetsorganisation och arbetsuppgifter Operatorsgruppens sammansattning OperatOrsarbetet driftledningens perspektiv Sammanfattande kommentarer LARPROCESSER I OPERATORSARBETET EN OBSERVATIONSSTUDIE AV ARBETSHANDLINGAR Ett arbetspass for maskinforare Ett arbetspass for en torkare Ett arbetspass for en rullare Sammanfattande kommentar AKTORSRELATERADE ASPEKTER OPERATORERNAS UPPFATTNINGAR AV KRITISKA ASPEKTER AV ARBETET OperatOremas uppfattningar av variation, handlingsutrymme och ansvar Operatorernas uppfattningar av kvalifikationskrav i arbetet Operatorernas uppfattningar av larande i utbildning och arbete Aktorsrelaterade aspekter och utbildningsbakgrund Sammanfattande kommentarer Over de aktorsrelaterade aspekterna pa operat6rsarbetet OPERATORSARBETE OCH LARANDE VID PAPPERSMASIUNEN PM52 PA BRAVIKENS PAPPERSBRUK EN SAMMANFATTNING DEN MODERNA FLYGPLANSFABRIICEN KONTEXT HISTORIA OCH MARKNAD STRUKTURELLA ASPEKTER PA VERKSAMHETEN Mal, affarside och strategier Rekrytering och personalutveckling strategier och praxis Tillverkningsprocess och verktyg Arbetsorganisation och arbetsuppgifter Operatorsgruppens sammansattning OperatOrsarbetet driffledningens perspektiv Sammanfattande kommentarer LARPROCESSER I OPERATORSARBETET EN OBSERVATIONSSTUDIE AV ARBETSHANDLINGAR 284

11 9.3.1 Ett arbetspass fcir en maskinoperator Felsokning Sammanfattande kommentar AKTORSRELATERADE ASPEKTER OPERATORERNAS UPPFATTNINGAR AV KRITISKA ASPEKTER AV ARBETET Operatorernas uppfattningar av variation, handlingsutrymme och ansvar Operatorernas uppfattningar av kvalifikationskrav i arbetet Operatorernas uppfattningar av lhrande i utbildning och arbete AktOrsrelaterade aspekter och utbildningsbakgrund Sammanfattande kommentarer over de aktorsrelaterade aspekterna ph operatorsarbetet OPERATORSARBETE OCH LARANDE PA SAAB:S NC-VERKSTAD EN SAMMANFATTNING DEN ANRIKA METALLVERKSTADEN KONTEXT HISTORIA OCH MARKNAD STRUKTURELLA ASPEKTER PA VERKSAMHETEN MM, affhrside och strategier Rekrytering och personalutveckling strategier och praxis Tillverlcningsprocess och verktyg Arbetsorganisation och arbetsuppgifter Operatorsgruppens sammansattning Operatorsarbetet driftledningens perspektiv Sammanfattande kommentarer LARPROCESSER I OPERATORSARBETET EN OBSERVATIONSSTUDIE AV ARBETSHANDLINGAR Ett arbetspass for en maskinoperator Sammanfattande kommentar AKTORSRELATERADE ASPEKTER OPERATORERNAS UPPFATTNINGAR AV KRITISKA ASPEKTER AV ARBETET OperatOrernas uppfattningar av variation, handlingsutrymme och ansvar Operatorernas uppfattningar av kvalifikationskrav i arbetet Operatorernas uppfattningar av lhrande i utbildning och arbete Aktorsrelaterade aspekter och utbildningsbakgrund 356

12 Sammanfattande kommentarer over de aktorsrelaterade aspekterna pa operatorsarbetet OPERATORSARBETE OCH LARANDE PA VME:S EDG-FABRIK EN SAMMANFATTNING LARANDE OCH UTVECKLING I OPERATORSA ETE EN JAMFORANDE ANALYS VILKA FORUTSATTNINGAR FINNS FOR ETT KOMPETENSHOJANDE LARANDE I DET DAGLIGA ARBETET? Produktionssystemets utformning och forutsattningar for larande strukturella aspekter av operatorernas arbete Motet mellan struktur och aktor operatorernas arbetshandlingar i dagligt arbete Operatoren som aktor operatorernas uppfattningar om kritiska aspekter i arbetet Kunskaper och fardigheter i arbete operatorernas uppfattningar av kvalifikationskrav Forutsattningar for larande i operatorsarbete en sammanfattande analys HUR FORMAS OPERATORSARBETET OCH DESS FORUTSATTNINGAR FOR LARANDE VERKSAMHETERNAS KONTEXT OCH LEDNINGENS STRATEGIER Fyra verksamheter, fyra kontexter omvarldsfaktorer for de studerade fallen Ledningens strategier for verksamheten Faktorer som formar forutsattningar for larande i operatorsarbete en sammanfattande analys HUR HAR OPERATORERNA LART SIG SITT ARBETE LARPROCESSER I UTBILDNING OCH ARBETE DISKUSSION OPERATORSARBETE OCH LARANDE Forutsattningar for ett kompetenshojande larande? Vad formar forutsattningarna for larande? Hur har operatorerna lart sig sitt arbete? STUDIENS HUVUDRESULTAT I TEORETISK BELYSNING Att 8 tillgang till praktiken 404

13 Komplexitet, yrkeskompetens och larande i operatorsarbete Integration kontra polarisering produktionskonceptens och arbetsorganisationens betydelse for larande Larandets temporala dimension lfingsiktig utveckling och karriarvagar i arbetet Larande i operatorsarbetet HUR KAN OPERATORSARBETET UTVECKLAS? NAGRA METODOLOGISKA KOMMENTARER SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH IMPLIKATIONER FOR FORTSATT FORSKNING 416 SUMMARY 420 LEARNING IN PRODUCTION SYSTEMS A STUDY OF OPERATOR WORK IN HIGHLY AUTOMATED PROCESS AND MANUFACTURING INDUSTRY 420 INTRODUCTION AND AIM OF THE STUDY 420 SKILL REQUIREMENTS IN OPERATOR WORK 422 Work in Process Industry 424 Work in Manufacturing Industry 425 THEORIES OF LEARNING AND MODEL OF ANALYSIS 427 METHOD 429 RESULTS 430 Conditions of Learning 430 Shaping of Conditions of Learning 432 Training for Work 433 Access to Practice with Challenging Tasks 434 Intergration versus Polarisation 435 Long-Term Development and Learning 436 CONCLUDING REMARKS 437 REFERENSER 438 BILAGOR 1

14 1. Inledning Fokus for denna avhandling galler operatorers arbete inom svensk process- och verkstadsindustri och deras forutsattningar for larande i det dagliga arbetet. I den samtida debatten patalas ofta behovet av mer valutbildad personal inom arbetslivet. I diskussionen om utvecklingen av svensk industri dr numera begrepp som kunskaper, kompetens och larande centrala. De okade behoven anses bl a hanga samman med de forandringar som pagar inom hela den internationella industrisfaren, inklusive den svenska. Inom saval forskning som politisk debatt framhalls idag betydelsen av arbetskraftens kontinuerliga larande och utveckling. De motiv for detta som anfors galler dels produktivitets och tillvaxtpolitiska skal, dels fordelnings- och demokratipolitiska overvaganden, men aven arbetsmiljorelaterade skal. 1.1 Nya tider? Lat oss lite narmare granska vad som kan anses ligga bakom diskussionen om de okade behoven av en valutbildad personal, och en intensifierad kompetensutveckling inom arbetslivet. Vad galler industrivarlden ligger det nara till hands att utga fran de genomgripande forandringar som den genomgatt under senare decennier. Enligt Magnusson (1999), har tre industriella revolutioner, paverkat det svenska arbetslivet. Den forsta intraffade for Sveriges del i borjan av 1900-talet och karaktariserades av att man da borjade anvanda maskiner drivna av vatten, anga och i viss man elektricitet. Den andra industriella revolutionen kan beskrivas som massproduktionens genombrott, som intraffar under mellankrigstiden och nar sin hojdpunkt under 1960-talet. Massproduktionen byggde pa en marknad som efterfragade standardiserade produkter till ett relativt lagt styckepris. Denna typ av produktion gjorde att arbets- 13

15 livet kom att praglas av en langtgaende arbetsdelning och lopande band. Den tredje industriella revolutionen inleddes, enligt Magnusson (1999), under 1970-talet och har medfort flera forandringar inom svenskt arbetsliv. Foljande fern omraden, grovt sammanfattade, namner han som sarskilt tydliga exempel ph den pagaende forandringen: (a) industrisektorns relativa minskning jamfort med tjanstesektorn; (b) krav pa ny kompetens som en foljd av ny teknik och ett nytt salt att organisera verksamheten; (c) okningen av antalet tidsbegransade anstallningar; (d) en relativt sett stabil hog arbetsloshet; samt (e) en forandring av relationerna mellan parterna pa arbetsmarknaden som bl a innebar att den svenska modellen i sina vasentligaste delar upphorde att galla som norm for parternas arbetssatt pa svensk arbetsmarknad (for en narmare diskussion om dessa punkter se Magnusson, 1999; jfr aven SOU 91:82; Brulin & Nilsson, 1997; Forsman, 1999). Flera handelser anses ha banat vag for den tredje industriella revolutionen under 1970-talet. En okad globalisering av ekonomin, informationsteknologins genombrott, samt krav pa okad flexibilitet. Det sistnamnda som en foljd av bl a forandrade kundpreferenser i form av krav pa mer varierad produktion som en reaktion mot konsumtionssamhallets konformism. Det dr bland annat mot den bakgrunden som man kan forsta nya produktionskoncept som leanproduction och just-in-time. Har kan vi med andra ord tala om ett forandrat omvarldstryck som padrivande faktor till olika forandringar av svenskt arbetsliv (se t ex Magnusson, 1999; jfr Appelbaum & Batt, 1994; Brulin & Nilsson, 1997; Backlund, 1994). Under 90-talet har inforandet av nya produktionskoncept &at. Kannetecknande for dessa nya koncept dr korta ledtider, okad integration mellan olika funktioner i foretaget, grupporganisation, intensifierat kvalitetsarbete, okad kundstyrning, samt att de anstallda alltmer forvantas deltaga i ett standigt forbattringsarbete. Detta anses krava en personal som kanner ansvar, dr flexibel, har en adekvat utbildning for att motsvara kravet pa snabba forandringar och kunna hantera nya arbetsuppgifter (se t ex Adler, 1992; Eliasson & Ottersten, 1994; NUTEK, 1996; Appelbaum & Batt, 1994; jfr aven Magnusson, 1999). En diskussion om forandringens dynamik skulle dock bli ensidig om enbart globala faktorer betraktades som drivkrafter. Krav 15 14

16 pa forandringar av industriarbetet har ocksa formulerats "inifran". De fackliga organisationerna, har kravt bl a battre arbetsforhallanden. Svenska Metallindustriarbetareforbundet myntade i detta sammanhang begreppet "det goda arbetet". Med detta ayses arbeten med ett rikt och varierat innehall och med mojligheter till hog delaktighet och ansvarstagande (Svenska Metallindustriarbetareforbundet, 1989). Kraven pa ett rikare industriarbete har dock i vissa ayseenden sina rotter i 1970-talets diskussion om nya arbetsformer inom industrin. Da framholls ocksa nodvandigheten av stimulerande arbetsuppgifter, decentralisering, malstyrning, hogre materialgenomstromning etc. Alit detta ansags som viktiga ingredienser i receptet for okad produktivitet och tillvaxt (se t ex SAF, 1974). Ambitionen att utveckla svensk industri ayspeglas aven i debatten under och 90-talet och intensifieras i vissa ayseenden under borjan av 90-talet, t ex nar det galler fragan om kompetensutveckling (se t ex Bengtsson m fl 1991; Ellstrom 1992; Fors lin, 1990; SOU 92:7). Den moderna industriarbetsplatsen kan mot bakgrund av ovanstaende betraktas som en dynamisk och foranderlig miljo, som paverkas av saval yttre som inre forhallanden. Detta paverkar ocksa operatorers arbete och forutsattningar till larande i det dagliga arbetet. Hur detta mer konkret sker kommer vi bl a att forsoka belysa i denna studie. 1.2 Varfor kompetensutveckling? Fragan om yrkeskunnande och larande i arbetslivet har pa olika satt uppmarksammats inom forskningen (se t ex Mincer, 1989; Rubensson, 1990; Ellstrom, 1992; Eliasson & Ottersten, 1994). Ellstrom (1992) namner, forutom de forandringar av produktions- och arbetsorganisation som diskuterats ovan, tre olika motivkretsar inom denna forskning: (a) produktivitets och tillvaxtpolitiska skal; (b) fordelnings- och demokratipolitiska overvaganden, samt (c) arbetsmiljorelaterade skal. Den ekonomiska tillvaxten har under en stor del av 90-talet minskat i Sverige jamfort med ovriga OECD-lander. Ett av skalen antas vara att Sverige har kommit efter nar det galler de anstalldas kompetens (se t ex Axelsson, 1996; Abrahamsson, 1995). Detta anses bl a ha sin grund i organisatoriska brister, dvs att arbetsorga-

17 nisationen inte anpassats efter de nya krav som de moderna produktionskoncepten staller (SOU 1991:82;5). Det finns idag tecken pa att trenden hailer pa att brytas och att tillvaxten nu Okar i Sverige (se t ex Konjunkturinstitutet, 1999; Handelns utredningsinstitut, 1999). Samtidigt har debatten om sambandet mellan kunskap, kompetens och ekonomisk tillvaxt tagit fart. Tidigare studier har bl a visat att Sverige, nar galler den hogre utbildningen, har en betydligt lagre andel av befolkningen som studerar minst tre ar efter gymnasieutbildningen jamfort med flertalet andra OECD- Milder (Axelsson, 1996). Det kan i detta sammanhang vara av intresse att paminna om en rapport frail Statens Industriverk 1991 (SIND 1991:2). Redan da pekade man pa de relativt sett hoga kvalifikationskrav som stalls pa operatorer inom bl a processindustrin. Samtidigt visade man att arbetskraften inom denna, men aven inom andra branscher, hade i ett internationellt perspektiv, en relativt lag formell kompetensniva (jfr Axelsson, 1996). Det finns, sa vitt vi kan se det, inget som pekar pa att detta forhallande har andrats pa nagot drastiskt satt under de senaste aren. En konsekvens av detta ar att arbetskraftens mojligheter att na upp till industriarbetets hoga kvalifikationskrav i hog grad ar avhangigt mojligheterna till ett kompetenshojande larande efter intradet i yrket i form av dels ett erfarenhetsbaserat larande i det dagliga arbetet, dels genom sarskilt arrangerad personalutbildning. Nar det galler tillvaxt och produktivitet, sh menar exempelvis Forsman (1999) att sambandet mellan ekonomisk tillvaxt och den kunskap och kompetens som finns i olika organisationer ar starkt. Forsman (1999) menar, pa basis av nyare ekonomisk forskning, att den dominerande synen pa teknikutveckling som den avgorande forklaringen till ekonomisk tillvaxt ar felaktig. Istallet havdar han att det ar ideer och kunskaper som utgor de avgorande drivkrafterna for den ekonomiska tillvaxten. Hans slutsatser innebar att kunskap och larande kan betraktas som tva av de centrala faktorerna for en fortsatt social-, teknisk- och ekonomisk utveckling. Nar det galler de fordelnings- och demokratipolitiska aspekterna finns det har anledning att peka pa att mojligheterna till utbildning och larande i arbetslivet ar sh fordelade att de radande utbildningsklyftorna i samhallet tenderar att fordjupas. Det ar framst grupper av korttidsutbildade som inte ges mojlighet till fort- och

18 vidareutbildning i sa hog omfattning samtidigt som samma grupper ocksa manga ganger saknar mojlighet till ett kompetenshojande ldrande i det dagliga arbetet (se t ex Ellstrom, 1996a). Snarare forefaller det som om anstallda med redan varierade och stimulerande arbetsuppgifter dels har battre forutsattningar for ett larande i det dagliga arbetet och dels i storre utstrackning far del av personal- och fortbildning (se t ex Rubensson, 1996). Ju hogre upp i hierarkin man befinner sig, och ju mer kvalificerad en befattning anses vara, desto oftare tycks arbetsgivaren vara villig betala for en utbildning (se t ex ROnnqvist, 1992; Rubensson & Wilims, 1993). Den tredje motivkretsen (se ovan) gallde arbetsmiljorelaterade skal. Hdr finns en omfattande forskning som har visat att en arbetsmiljo som bl a karaktariseras av goda forutsattningar till ett kompetenshojande ldrande ar betydelsefullt aven sett i perspektivet av de anstalldas halsa och vdlbefinnande (se t ex Lennerlof, 1986; Aronsson, 1987; Karasek & Theorell, 1990). Ndr det Oiler utbildningens betydelse for arbetslivet sa har ocksa fragan gallt hur den formella utbildningen skall utformas for att ge en god forberedelse for arbetslivet, med ayseende pa bl a det samband som eventuellt finns mellan yrkesutbildning och det som brukar namnas "job performance" dvs hur pass val man utfor sina arbetsuppgifter (se t ex Eliasson & Ottersten 1994). Det finns forskning som visar pa bristerna i detta samband och pekar pa behovet av en hog integrering mellan yrkesutbildning och arbetsliv (Heidegger, 1998). I det sammanhanget har ocksa diskuterats hur larandet i arbetslivet skall kunna stodjas av olika pedagogiska och organisatoriska &Order, exempelvis hur kompetensutveckling kan genomfaras som en integrerad del i det dagliga arbetet, vilket kraver att man planerar saval for produktion som for ldrande (se t ex Ellstrom, 1996a). Vi kan mot bakgrund av ovanstaende konstatera att goda forutsattningar till ldrande i det dagliga arbetet dr betydelsefullt ur saval den enskilde individens synvinkel som produktionens. Dessa forutsattningar skapas dock inte med nagon automatik, utan de dr i hog grad relaterade till dels hur foretagen valjer att forma arbetsorganisationen, dels hur foretagens interna satsningar pa personalutbildning/-utveckling utformas. -17 ti

19 / 1.3 Operatorsarbete inom process- och verkstadsindustri I foregaende aysnitt har vi pa ett allmant plan diskuterat fragan om arbetslivets utveckling. Lat oss nu se lite narmare pa hur operatorsarbetet inom process- och verkstadsindustrierna kan gestalta sig. Bada dessa typer av industrier kannetecknas av en betydande spridning vad galler delbranscher och produkter (se kapitel 2). Ett gemensamt drag for saval process- som verkstadsindustrierna dr dock att ravaror forandras eller foradlas i produktionsprocessen. I processindustrins fall innebar detta ofta kemiska forandringar av fasta, flytande eller gasformiga ravaror for att skapa nya amnen med andra kvaliteter. De foradlade produkterna utgor ibland ravaror i andra processer. Verkstadsindustrin kannetecknas av att tillverkningsprocessen innebar att ur ramaterial genom bearbetning, t ex frasning eller svarvning, tillverka fardiga detaljer i metall. Manga ganger utgor dessa i sin tur komponenter i andra mer integrerade produkter, som bilar eller flygplan. Tillverkningsprocesserna inom bada dessa industrityper dr numera i stor utstrackning automatiserade och styrs med tekniska hjalpmedel. Som vi namnt i aysnitt 1.1 har industrin under detta sekel genomgatt flera betydande forandringar. I figur 1:1 (IVA, 1987) beskrivs med hjalp av fyra motsatspar hur operatorsarbetet anses ha utvecklats. Vi skall i det foljande kort behandla detta.

20 Da Nu? Narhet Direkt Konkret Praktisk Is- Distans Indirekt Abstrakt Teoretisk Figur 1:1. Operatorsarbetets utveckling. Om vi forst ser till begreppsparet neirhet och distans, uttrycker det ett forhallande, att operatorsarbetet tidigare utfordes i direkt narhet till maskin och produktionsprocess. Olika styr- och regleratgarder skedde direkt ute i anlaggningen eller vid maskinen. Inom processindustrin dr idag dessa arbetsuppgifter mestadels koncentrerade till kontrollrum som dr mer eller mindre centralt belagna i forhallande till processanlaggningen. I dessa kontrollrum finns styr- och reglerutrustningar placerade. De analoga instrumenten ute i anlaggningen har i stor utstrackning ersatts av digitala. Informationen presenteras nu oftast grafiskt via bildskarmar. Inom verkstadsindustrin var ocksa narheten till maskinen viktig. En svarvare eller frasare lamnade inte sin maskin forran arbetsstycket var cardigbearbetat. Idag kan en maskinoperator skota en hel grupp av avancerade CNC-maskiner (Computerized Numerical Control), samtidigt som han utfor diverse for- och efterarbeten som gradning och matkontroller. Detta tycks innebara att aven maskinoperatorer arbetar mer pa distans fran tillverkningsprocessen jamfort med tidigare.