AUTHOR TITLE DOCUMENT RESUME ED CE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AUTHOR TITLE DOCUMENT RESUME ED 432 695 CE 079 057"

Transkript

1 DOCUMENT RESUME ED CE AUTHOR TITLE Davidson, Bo; Svedin, Per-Olof Larande I Produktionssytem. En studie av operatorsarbete i hogautomatiserad process--och verkstadsindustri = Learning in Production Systems. A Study of Operator Work in Highly Automated Process and Manufacturing Industry. Linkoping Studies in Education and Psychology, No. 63. Linkoping Univ. (Sweden). Dept. of Education and Psychology. ISBN ISSN INSTITUTION ISBN ISSN PUB DATE NOTE 469p. PUB TYPE Reports - Descriptive (141) LANGUAGE EDRS PRICE DESCRIPTORS IDENTIFIERS Swedish MF01/PC19 Plus Postage. *Adult Learning; Automation; Case Studies; Competence; *Education Work Relationship; Employee Attitudes; Employer Attitudes; Employer Employee Relationship; Employment Qualifications; Foreign Countries; *Industrial Training; Learning Processes; Learning Theories; Manufacturing Industry; *On the Job Training; Organizational Climate; Role of Education; *Training Methods; Unions; *Vocational Education; Work Environment *Sweden ABSTRACT This study of the conditions of developmental on-the-job training and learning for operators in highly automated industries is written in Swedish but contains an English abstract and 18-page summary. The summary begins with the study objectives, which were to determine the following: (1) conditions of developmental on-the-job learning in highly automated industry; (2) ways the conditions of developmental on-the-job learning are realized; and (3) the importance of vocational education, personnel training, and on-the-job learning to operators' vocational competence. Discussed next is the study methodology, which included case studies at 4 companies that involved interviews with 22 managers and union representatives and 40 operators, administration of a questionnaire completed by 145 operators, and observation of 15 operators. The study found that the conditions for developmental learning depend on the presence of the following: (1) challenging problems and wide degrees of freedom given to operators; (2) an integrated or informally open work organization that offers possibilities for participating in problem-solving; (3) a multitude of tools with multiple functions, both digital and analogue, manual and written; and (4) clear demands on knowledge and skills that can be applied and developed in day-to-day work. The bibliography contains 200 references, including 88 in English. Appended are three interview guides and five tables, all in Swedish. (MN) ******************************************************************************** Reproductions supplied by EDRS are the best that can be made from the original document. ********************************************************************************

2 LARANDE I PRODUKTIONSSYSTEM En studie av operatorsarbete i hogautomatiserad process- och verkstadsindustri IU. : DEPARTMENT OF EDUCATION Offi of Educational Research and Improvement ED ATIONAL RESOURCES INFORMATION CENTER (ERIC) This document has been reproduced as received from the person or organization originating it. Minor changes have been made to improve reproduction quality. Points of view or opinions stated in this document do not necessarily represent official OERI position or policy. Bo Davidson Per-Olof Svedin Nos uric' FILOSOFISKA FAKULTETEN LINKCIPINGS UNIVERSITET 1 PERMISSION TO REPRODUCE AND DISSEMINATE THIS MATERIAL HAS BEEN GRANTED BY giiffirarho TO THE EDUCATIONAL RESO CES INFORMATION CENTER (ERIC) Linkoping Studies in Education and Psychology No. 63 Linkopings universitet, Department of Education and Psychology Linkoping 1999 BEST COPY AV I LE

3 LARANDE I PRODUKTIONSSYSTEM En studie av operatorsarbete i hogautomatiserad process- och verkstadsindustri Bo Davidson Per-Olof Svedin FILOSOFISKA FAKULTETEN LINKOPINGS UNIVERSITET Linkoping Studies in Education and Psychology No. 63 Linkopings universitet, Department of Education and Psychology Linkoping 1999

4 LINKOPINGS UNIVERSITET Institutionen for pedagogik och psykologi S Linkoping Larande i produktionssystem En studie av operatorsarbete i hogautomatiserad process- och verkstadsindustri Omslagsbild: Lars Hoffsten ISBN ISSN Tryck: UniTryck LTAB Linkopings Tryckeri AB Printed in Sweden

5 F6rord Denna avhandling har sin grund i Styrelsens for teknisk utveckling (STU), nuvarande Narings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) projekt "Driftutveckling for processindustrin" (DUP). STU/NUTEK har ocksa bidragit till finansieringen av vart avhandlingsprojekt. Ytterligare finansiering har skett fran Arbetsmiljofonden, nuvarande Radet for arbetslivsforskning. Dessutom har Sveriges skogsindustriforbund bidragit med vissa medel. Vi vill i detta sammanhang rikta ett varmt tack till dessa finansidrer. Ett avhandlingsprojekt ar ocksa beroende av tillgangen till relevant empiri, som i \fart fall utgors av fyra foretag. Dessa har oppnat sina portar for oss och de anstallda liar valvilligt stalk sig till \Tart forfogande och svarat pa alla vara fragor. Ett sarskilt stort tack till alla operatorer som med stor vanlighet och tillmotesgaende sldppt in oss i sin vardag och talmodigt lyssnat pa vara fragor och forklarat operatorsarbetets innehall och villkor. De har ocksa lotsat oss in i komplexa produktionsprocesser. Skulle nagot vara fel i beskrivningen av dessa processer, sa ar det inte operatorerna som brustit i sina beskrivningar, utan snarare vi som inte lyckats tranga in i och forsta dessa komplexiteter. Vill vi ocksa rikta ett tack till alla vara kontaktpersoner pa de medverkande foretagen. Utan deras bistand hade vi inte kunnat genomfora vara fallstudier. Ett stort tack till: Agneta Holmberg och Rolf Asphdll, Agzo Nobel (Berol); 01 le Svensson, Jan Lindstrom och Wolfgang Rafflenbeul, Bravikens pappersbruk; Jan Carlsson och Gert Petersen, Saab AB; samt Ka lle Lindgren och Lennart Larsson, Volvo Constructing Equipment (VME). Vi vill aven rikta ett varmt tack till fackklubbarna vid respektive foretag, vilka ocksa bidragit med vdrdefull information och said. Arbetet med denna avhandling har pagatt under lang tid. Vara gamla \fanner och kollegor i arbetslivsgruppen liar standigt kommit med vardefulla synpunkter och rad. Specie llt ndr arbetet har kants a

6 tungt har de haft en outtrottlig formaga att uppmuntra och stodja oss. Tack Camilla, Barbro, Dan och Maria. Var handledare, professor Per-Erik Ellstrom, har betytt mycket for denna avhandlings tillblivelse. Hans handledning har varit fylld av ros och ris, och utgjort en viktig drivkraft for \Tart arbete. Ndr "bunten" lag ddr gav han sig med en termits intensitet i kast med en granskning, som inte lamnade nagon tveksamhet okommenterad. Hans arbete hjalpte oss att patagligt hoja denna avhandlings kvalitet. Tack Per-Erik for ditt arbete. Den slutliga finishen pa en avhandling tillkommer genom ett effektivt redigeringsarbete. Vi har haft en ovarderlig hjalp av Anita Stenberg. Hon har genom sitt arbete gett begreppet granskning en ny innebord for oss. Hennes argusogon har upptackt vara misstag och slary och fatt oss att inse betydelsen av att kunna "svensk standard". De eventuella felaktigheter som fortfarande kan sparas ar sadana som vi sjdlva ar orsaken till och nagot som Anita inte kan lastas for. Ett stort tack Anita for din hjalp med saval redigering som granskning och konstruktiva sprakliga andringsforslag. Slutligen ett stort tack till dels Alan McLean, som oversatt avhandlingens sammanfattning, dels Lars Hoffsten som illustrerat omslaget. Eftersom vi ar tva som arbetat med denna avhandling, sa ar det ldmpligt att hdr Ora lasaren uppmarksammad pa hur vi fordelat ansvaret mellan oss for olika delar. Bo Davidson, ansvarar ensam for kapitel 4, 9, 10. Per-Olof Svedin ansvarar ensam for kapitel 3, 7, 8. Ovriga kapitel ansvarar vi gemensamt for, dvs kapitel 1, 2, 5, 6, 11, och 12. I denna avhandlings slutskede kanns dock denna uppdelning delvis konstruerad. Vi har hela tiden arbetat nara varandra aven ndr det gallt vara "egna" kapitel. Darfur kdnns hela avhandlingen forst och framst som ett gemensamt arbete. Linkoping i augusti 1999 Bo Davidson Per-Olof Svedin

7 Inneh INLEDNING NYA TIDER? VARFOR KOMPETENSUTVECKLING? OPERATORSARBETE INOM PROCESS- OCH VERKSTADS- INDUSTRI THE CENTRALA BEGREPP KVALIFIKATION, KOMPETENS OCH LARANDE Begreppen kompetens och kvalifikation Begreppet larande SYFTE, FRAGESTALLNINGAR OCH TILLVAGAGANGSSATT DISPOSITION PROCESS- OCH VERKSTADSINDUSTRINS STRUKTUR OCH UTVECKLING PROCESSINDUSTRIN Farre anstallda men mer produktion om strukturen i massa- och pappersindustri, samt kemisk industri Teknik och produktion Naturliga floden och en modern arbetsorganisation? VERKSTADSINDUSTRIN Standiga rationaliseringar om strukturen i verkstadsindustrin Teknik och produktion Rationaliseringsstrategier FORTSATT UTVECKLING INOM PROCESS- OCH VERKSTADSINDUSTRI KVALIFIKATIONSKRAV OCH OPERATORERS ARBETE VAD KRAVS TEORIER OM KVALIFIKATIONSKRAV Gar det upp eller gar det ned? Anpassning till samhalle och arbete en kapitallogisk utgangspunkt Att utvecklas med omgivningen om sociala konstruktioner och sociala samspel 53

8 3.1.4 Fran determinism till samspel en sammanfattande kommentar OPERATORSARBETE INOM PROCESSINDUSTRIN Overvaka och styra om processoperatorers arbetsuppgifter Teori och intuition om processoperatorers arbete och kvalifikationskrav OPERATORSARBETE INOM VERKSTADSINDUSTRIN Ladda, stalla in och kora om maskinoperatorers arbetsuppgifter Maskinkunskap och problemlosning om maskinoperatorens arbete och kvalifikationskrav SMART- OCH LEAN-PRODUCTION TVA VAGAR TILL UPPKVALIFICERING? TEORETISICA PERSPEKTIV PA LARANDE NAGoi OM LARTEORINS UTVECKLING SITUATED ACTION-TRADITIONEN VERKSAMHETSTEORI DEN HANDLINGSTEORETISKA TRADITIONEN ETT FORSOK TILL INTEGRATION Handling och larande i en verksamhet Larandets forutsattningar handlingsutrymme och komplexitet i en verksamhet Vad karaktariserar en god larmiljo? SAMMANFATTANDE KOMMENTARER UNDERSOKNINGSMODELL OCH FRAGESTALLNINGAR KONTEXT, VERKSAMHET OCH LARANDE EN MODELL FOR STUDIER AV OPERATORSARBETE OCH LARANDE I MODERN INDUSTRI STUDIENS FRAGESTALLNINGAR METOD NAGRA METODISKA STALLNINGSTAGANDEN DATAINSAMLINGAR De studerade fallen Datainsamlingens genomforande 119

9 6.2.3 Urval av undersokningsgrupper och datainsamlingsmetoder De studerade operatorsgruppernas sammansattning ANALYSDIMENSIONER, STUDERADE ASPEKTER SAMT DATAINSAMLINGSMETODER ANALYS OCH REDOVISNING AV DATA DEN KOMPLEXA KEMIFABRIKEN KONTEXT HISTORIA OCH MARKNAD STRUKTURELLA ASPEKTER PA VERKSAMHETEN Mal, affdrside och strategier Rekrytering och personalutveckling strategier och praxis Tillverkningsprocess och verktyg Arbetsorganisation och arbetsuppgifter Operatorsgruppens sammansattning Operatorsarbetet driftledningens perspektiv Sammanfattande kommentarer LARPROCESSER I OPERATORSARBETET EN OBSERVATIONSSTUDIE AV ARBETSHANDLINGAR Ett arbetspass for en skarmoperator Ett arbetspass for en paneloperator Sammanfattande kommentar AKTORSRELATERADE ASPEKTER OPERATORERNAS UPPFATTNINGAR AV KRITISKA ASPEKTER AV ARBETET Operatorernas uppfattningar av variation, handlingsutrymme och ansvar OperatOrernas uppfattningar av kvalifikationskrav i arbetet Operatorernas uppfattningar av larande i utbildning och arbete Aktorsrelaterade aspekter och utbildningsbakgrund Sammanfattande kommentarer over de alctorsrelaterade aspekterna pa operatorsarbetet OPERATORSARBETE OCH LARANDE PA BEROLS EO-FABRIK EN SAMMANFATTNING DET STORA PAPPERSBRUKET KONTEXT HISTORIA OCH MARKNAD STRUKTURELLA ASPEKTER PA VERKSAMHETEN 190 7

10 Mal, affarside och strategier 191 Rekrytering och personalutveckling strategier och praxis Tillverkningsprocess och verktyg Arbetsorganisation och arbetsuppgifter Operatorsgruppens sammansattning OperatOrsarbetet driftledningens perspektiv Sammanfattande kommentarer LARPROCESSER I OPERATORSARBETET EN OBSERVATIONSSTUDIE AV ARBETSHANDLINGAR Ett arbetspass for maskinforare Ett arbetspass for en torkare Ett arbetspass for en rullare Sammanfattande kommentar AKTORSRELATERADE ASPEKTER OPERATORERNAS UPPFATTNINGAR AV KRITISKA ASPEKTER AV ARBETET OperatOremas uppfattningar av variation, handlingsutrymme och ansvar Operatorernas uppfattningar av kvalifikationskrav i arbetet Operatorernas uppfattningar av larande i utbildning och arbete Aktorsrelaterade aspekter och utbildningsbakgrund Sammanfattande kommentarer Over de aktorsrelaterade aspekterna pa operat6rsarbetet OPERATORSARBETE OCH LARANDE VID PAPPERSMASIUNEN PM52 PA BRAVIKENS PAPPERSBRUK EN SAMMANFATTNING DEN MODERNA FLYGPLANSFABRIICEN KONTEXT HISTORIA OCH MARKNAD STRUKTURELLA ASPEKTER PA VERKSAMHETEN Mal, affarside och strategier Rekrytering och personalutveckling strategier och praxis Tillverkningsprocess och verktyg Arbetsorganisation och arbetsuppgifter Operatorsgruppens sammansattning OperatOrsarbetet driffledningens perspektiv Sammanfattande kommentarer LARPROCESSER I OPERATORSARBETET EN OBSERVATIONSSTUDIE AV ARBETSHANDLINGAR 284

11 9.3.1 Ett arbetspass fcir en maskinoperator Felsokning Sammanfattande kommentar AKTORSRELATERADE ASPEKTER OPERATORERNAS UPPFATTNINGAR AV KRITISKA ASPEKTER AV ARBETET Operatorernas uppfattningar av variation, handlingsutrymme och ansvar Operatorernas uppfattningar av kvalifikationskrav i arbetet Operatorernas uppfattningar av lhrande i utbildning och arbete AktOrsrelaterade aspekter och utbildningsbakgrund Sammanfattande kommentarer over de aktorsrelaterade aspekterna ph operatorsarbetet OPERATORSARBETE OCH LARANDE PA SAAB:S NC-VERKSTAD EN SAMMANFATTNING DEN ANRIKA METALLVERKSTADEN KONTEXT HISTORIA OCH MARKNAD STRUKTURELLA ASPEKTER PA VERKSAMHETEN MM, affhrside och strategier Rekrytering och personalutveckling strategier och praxis Tillverlcningsprocess och verktyg Arbetsorganisation och arbetsuppgifter Operatorsgruppens sammansattning Operatorsarbetet driftledningens perspektiv Sammanfattande kommentarer LARPROCESSER I OPERATORSARBETET EN OBSERVATIONSSTUDIE AV ARBETSHANDLINGAR Ett arbetspass for en maskinoperator Sammanfattande kommentar AKTORSRELATERADE ASPEKTER OPERATORERNAS UPPFATTNINGAR AV KRITISKA ASPEKTER AV ARBETET OperatOrernas uppfattningar av variation, handlingsutrymme och ansvar Operatorernas uppfattningar av kvalifikationskrav i arbetet Operatorernas uppfattningar av lhrande i utbildning och arbete Aktorsrelaterade aspekter och utbildningsbakgrund 356

12 Sammanfattande kommentarer over de aktorsrelaterade aspekterna pa operatorsarbetet OPERATORSARBETE OCH LARANDE PA VME:S EDG-FABRIK EN SAMMANFATTNING LARANDE OCH UTVECKLING I OPERATORSA ETE EN JAMFORANDE ANALYS VILKA FORUTSATTNINGAR FINNS FOR ETT KOMPETENSHOJANDE LARANDE I DET DAGLIGA ARBETET? Produktionssystemets utformning och forutsattningar for larande strukturella aspekter av operatorernas arbete Motet mellan struktur och aktor operatorernas arbetshandlingar i dagligt arbete Operatoren som aktor operatorernas uppfattningar om kritiska aspekter i arbetet Kunskaper och fardigheter i arbete operatorernas uppfattningar av kvalifikationskrav Forutsattningar for larande i operatorsarbete en sammanfattande analys HUR FORMAS OPERATORSARBETET OCH DESS FORUTSATTNINGAR FOR LARANDE VERKSAMHETERNAS KONTEXT OCH LEDNINGENS STRATEGIER Fyra verksamheter, fyra kontexter omvarldsfaktorer for de studerade fallen Ledningens strategier for verksamheten Faktorer som formar forutsattningar for larande i operatorsarbete en sammanfattande analys HUR HAR OPERATORERNA LART SIG SITT ARBETE LARPROCESSER I UTBILDNING OCH ARBETE DISKUSSION OPERATORSARBETE OCH LARANDE Forutsattningar for ett kompetenshojande larande? Vad formar forutsattningarna for larande? Hur har operatorerna lart sig sitt arbete? STUDIENS HUVUDRESULTAT I TEORETISK BELYSNING Att 8 tillgang till praktiken 404

13 Komplexitet, yrkeskompetens och larande i operatorsarbete Integration kontra polarisering produktionskonceptens och arbetsorganisationens betydelse for larande Larandets temporala dimension lfingsiktig utveckling och karriarvagar i arbetet Larande i operatorsarbetet HUR KAN OPERATORSARBETET UTVECKLAS? NAGRA METODOLOGISKA KOMMENTARER SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH IMPLIKATIONER FOR FORTSATT FORSKNING 416 SUMMARY 420 LEARNING IN PRODUCTION SYSTEMS A STUDY OF OPERATOR WORK IN HIGHLY AUTOMATED PROCESS AND MANUFACTURING INDUSTRY 420 INTRODUCTION AND AIM OF THE STUDY 420 SKILL REQUIREMENTS IN OPERATOR WORK 422 Work in Process Industry 424 Work in Manufacturing Industry 425 THEORIES OF LEARNING AND MODEL OF ANALYSIS 427 METHOD 429 RESULTS 430 Conditions of Learning 430 Shaping of Conditions of Learning 432 Training for Work 433 Access to Practice with Challenging Tasks 434 Intergration versus Polarisation 435 Long-Term Development and Learning 436 CONCLUDING REMARKS 437 REFERENSER 438 BILAGOR 1

14 1. Inledning Fokus for denna avhandling galler operatorers arbete inom svensk process- och verkstadsindustri och deras forutsattningar for larande i det dagliga arbetet. I den samtida debatten patalas ofta behovet av mer valutbildad personal inom arbetslivet. I diskussionen om utvecklingen av svensk industri dr numera begrepp som kunskaper, kompetens och larande centrala. De okade behoven anses bl a hanga samman med de forandringar som pagar inom hela den internationella industrisfaren, inklusive den svenska. Inom saval forskning som politisk debatt framhalls idag betydelsen av arbetskraftens kontinuerliga larande och utveckling. De motiv for detta som anfors galler dels produktivitets och tillvaxtpolitiska skal, dels fordelnings- och demokratipolitiska overvaganden, men aven arbetsmiljorelaterade skal. 1.1 Nya tider? Lat oss lite narmare granska vad som kan anses ligga bakom diskussionen om de okade behoven av en valutbildad personal, och en intensifierad kompetensutveckling inom arbetslivet. Vad galler industrivarlden ligger det nara till hands att utga fran de genomgripande forandringar som den genomgatt under senare decennier. Enligt Magnusson (1999), har tre industriella revolutioner, paverkat det svenska arbetslivet. Den forsta intraffade for Sveriges del i borjan av 1900-talet och karaktariserades av att man da borjade anvanda maskiner drivna av vatten, anga och i viss man elektricitet. Den andra industriella revolutionen kan beskrivas som massproduktionens genombrott, som intraffar under mellankrigstiden och nar sin hojdpunkt under 1960-talet. Massproduktionen byggde pa en marknad som efterfragade standardiserade produkter till ett relativt lagt styckepris. Denna typ av produktion gjorde att arbets- 13

15 livet kom att praglas av en langtgaende arbetsdelning och lopande band. Den tredje industriella revolutionen inleddes, enligt Magnusson (1999), under 1970-talet och har medfort flera forandringar inom svenskt arbetsliv. Foljande fern omraden, grovt sammanfattade, namner han som sarskilt tydliga exempel ph den pagaende forandringen: (a) industrisektorns relativa minskning jamfort med tjanstesektorn; (b) krav pa ny kompetens som en foljd av ny teknik och ett nytt salt att organisera verksamheten; (c) okningen av antalet tidsbegransade anstallningar; (d) en relativt sett stabil hog arbetsloshet; samt (e) en forandring av relationerna mellan parterna pa arbetsmarknaden som bl a innebar att den svenska modellen i sina vasentligaste delar upphorde att galla som norm for parternas arbetssatt pa svensk arbetsmarknad (for en narmare diskussion om dessa punkter se Magnusson, 1999; jfr aven SOU 91:82; Brulin & Nilsson, 1997; Forsman, 1999). Flera handelser anses ha banat vag for den tredje industriella revolutionen under 1970-talet. En okad globalisering av ekonomin, informationsteknologins genombrott, samt krav pa okad flexibilitet. Det sistnamnda som en foljd av bl a forandrade kundpreferenser i form av krav pa mer varierad produktion som en reaktion mot konsumtionssamhallets konformism. Det dr bland annat mot den bakgrunden som man kan forsta nya produktionskoncept som leanproduction och just-in-time. Har kan vi med andra ord tala om ett forandrat omvarldstryck som padrivande faktor till olika forandringar av svenskt arbetsliv (se t ex Magnusson, 1999; jfr Appelbaum & Batt, 1994; Brulin & Nilsson, 1997; Backlund, 1994). Under 90-talet har inforandet av nya produktionskoncept &at. Kannetecknande for dessa nya koncept dr korta ledtider, okad integration mellan olika funktioner i foretaget, grupporganisation, intensifierat kvalitetsarbete, okad kundstyrning, samt att de anstallda alltmer forvantas deltaga i ett standigt forbattringsarbete. Detta anses krava en personal som kanner ansvar, dr flexibel, har en adekvat utbildning for att motsvara kravet pa snabba forandringar och kunna hantera nya arbetsuppgifter (se t ex Adler, 1992; Eliasson & Ottersten, 1994; NUTEK, 1996; Appelbaum & Batt, 1994; jfr aven Magnusson, 1999). En diskussion om forandringens dynamik skulle dock bli ensidig om enbart globala faktorer betraktades som drivkrafter. Krav 15 14

16 pa forandringar av industriarbetet har ocksa formulerats "inifran". De fackliga organisationerna, har kravt bl a battre arbetsforhallanden. Svenska Metallindustriarbetareforbundet myntade i detta sammanhang begreppet "det goda arbetet". Med detta ayses arbeten med ett rikt och varierat innehall och med mojligheter till hog delaktighet och ansvarstagande (Svenska Metallindustriarbetareforbundet, 1989). Kraven pa ett rikare industriarbete har dock i vissa ayseenden sina rotter i 1970-talets diskussion om nya arbetsformer inom industrin. Da framholls ocksa nodvandigheten av stimulerande arbetsuppgifter, decentralisering, malstyrning, hogre materialgenomstromning etc. Alit detta ansags som viktiga ingredienser i receptet for okad produktivitet och tillvaxt (se t ex SAF, 1974). Ambitionen att utveckla svensk industri ayspeglas aven i debatten under och 90-talet och intensifieras i vissa ayseenden under borjan av 90-talet, t ex nar det galler fragan om kompetensutveckling (se t ex Bengtsson m fl 1991; Ellstrom 1992; Fors lin, 1990; SOU 92:7). Den moderna industriarbetsplatsen kan mot bakgrund av ovanstaende betraktas som en dynamisk och foranderlig miljo, som paverkas av saval yttre som inre forhallanden. Detta paverkar ocksa operatorers arbete och forutsattningar till larande i det dagliga arbetet. Hur detta mer konkret sker kommer vi bl a att forsoka belysa i denna studie. 1.2 Varfor kompetensutveckling? Fragan om yrkeskunnande och larande i arbetslivet har pa olika satt uppmarksammats inom forskningen (se t ex Mincer, 1989; Rubensson, 1990; Ellstrom, 1992; Eliasson & Ottersten, 1994). Ellstrom (1992) namner, forutom de forandringar av produktions- och arbetsorganisation som diskuterats ovan, tre olika motivkretsar inom denna forskning: (a) produktivitets och tillvaxtpolitiska skal; (b) fordelnings- och demokratipolitiska overvaganden, samt (c) arbetsmiljorelaterade skal. Den ekonomiska tillvaxten har under en stor del av 90-talet minskat i Sverige jamfort med ovriga OECD-lander. Ett av skalen antas vara att Sverige har kommit efter nar det galler de anstalldas kompetens (se t ex Axelsson, 1996; Abrahamsson, 1995). Detta anses bl a ha sin grund i organisatoriska brister, dvs att arbetsorga-

17 nisationen inte anpassats efter de nya krav som de moderna produktionskoncepten staller (SOU 1991:82;5). Det finns idag tecken pa att trenden hailer pa att brytas och att tillvaxten nu Okar i Sverige (se t ex Konjunkturinstitutet, 1999; Handelns utredningsinstitut, 1999). Samtidigt har debatten om sambandet mellan kunskap, kompetens och ekonomisk tillvaxt tagit fart. Tidigare studier har bl a visat att Sverige, nar galler den hogre utbildningen, har en betydligt lagre andel av befolkningen som studerar minst tre ar efter gymnasieutbildningen jamfort med flertalet andra OECD- Milder (Axelsson, 1996). Det kan i detta sammanhang vara av intresse att paminna om en rapport frail Statens Industriverk 1991 (SIND 1991:2). Redan da pekade man pa de relativt sett hoga kvalifikationskrav som stalls pa operatorer inom bl a processindustrin. Samtidigt visade man att arbetskraften inom denna, men aven inom andra branscher, hade i ett internationellt perspektiv, en relativt lag formell kompetensniva (jfr Axelsson, 1996). Det finns, sa vitt vi kan se det, inget som pekar pa att detta forhallande har andrats pa nagot drastiskt satt under de senaste aren. En konsekvens av detta ar att arbetskraftens mojligheter att na upp till industriarbetets hoga kvalifikationskrav i hog grad ar avhangigt mojligheterna till ett kompetenshojande larande efter intradet i yrket i form av dels ett erfarenhetsbaserat larande i det dagliga arbetet, dels genom sarskilt arrangerad personalutbildning. Nar det galler tillvaxt och produktivitet, sh menar exempelvis Forsman (1999) att sambandet mellan ekonomisk tillvaxt och den kunskap och kompetens som finns i olika organisationer ar starkt. Forsman (1999) menar, pa basis av nyare ekonomisk forskning, att den dominerande synen pa teknikutveckling som den avgorande forklaringen till ekonomisk tillvaxt ar felaktig. Istallet havdar han att det ar ideer och kunskaper som utgor de avgorande drivkrafterna for den ekonomiska tillvaxten. Hans slutsatser innebar att kunskap och larande kan betraktas som tva av de centrala faktorerna for en fortsatt social-, teknisk- och ekonomisk utveckling. Nar det galler de fordelnings- och demokratipolitiska aspekterna finns det har anledning att peka pa att mojligheterna till utbildning och larande i arbetslivet ar sh fordelade att de radande utbildningsklyftorna i samhallet tenderar att fordjupas. Det ar framst grupper av korttidsutbildade som inte ges mojlighet till fort- och

18 vidareutbildning i sa hog omfattning samtidigt som samma grupper ocksa manga ganger saknar mojlighet till ett kompetenshojande ldrande i det dagliga arbetet (se t ex Ellstrom, 1996a). Snarare forefaller det som om anstallda med redan varierade och stimulerande arbetsuppgifter dels har battre forutsattningar for ett larande i det dagliga arbetet och dels i storre utstrackning far del av personal- och fortbildning (se t ex Rubensson, 1996). Ju hogre upp i hierarkin man befinner sig, och ju mer kvalificerad en befattning anses vara, desto oftare tycks arbetsgivaren vara villig betala for en utbildning (se t ex ROnnqvist, 1992; Rubensson & Wilims, 1993). Den tredje motivkretsen (se ovan) gallde arbetsmiljorelaterade skal. Hdr finns en omfattande forskning som har visat att en arbetsmiljo som bl a karaktariseras av goda forutsattningar till ett kompetenshojande ldrande ar betydelsefullt aven sett i perspektivet av de anstalldas halsa och vdlbefinnande (se t ex Lennerlof, 1986; Aronsson, 1987; Karasek & Theorell, 1990). Ndr det Oiler utbildningens betydelse for arbetslivet sa har ocksa fragan gallt hur den formella utbildningen skall utformas for att ge en god forberedelse for arbetslivet, med ayseende pa bl a det samband som eventuellt finns mellan yrkesutbildning och det som brukar namnas "job performance" dvs hur pass val man utfor sina arbetsuppgifter (se t ex Eliasson & Ottersten 1994). Det finns forskning som visar pa bristerna i detta samband och pekar pa behovet av en hog integrering mellan yrkesutbildning och arbetsliv (Heidegger, 1998). I det sammanhanget har ocksa diskuterats hur larandet i arbetslivet skall kunna stodjas av olika pedagogiska och organisatoriska &Order, exempelvis hur kompetensutveckling kan genomfaras som en integrerad del i det dagliga arbetet, vilket kraver att man planerar saval for produktion som for ldrande (se t ex Ellstrom, 1996a). Vi kan mot bakgrund av ovanstaende konstatera att goda forutsattningar till ldrande i det dagliga arbetet dr betydelsefullt ur saval den enskilde individens synvinkel som produktionens. Dessa forutsattningar skapas dock inte med nagon automatik, utan de dr i hog grad relaterade till dels hur foretagen valjer att forma arbetsorganisationen, dels hur foretagens interna satsningar pa personalutbildning/-utveckling utformas. -17 ti

19 / 1.3 Operatorsarbete inom process- och verkstadsindustri I foregaende aysnitt har vi pa ett allmant plan diskuterat fragan om arbetslivets utveckling. Lat oss nu se lite narmare pa hur operatorsarbetet inom process- och verkstadsindustrierna kan gestalta sig. Bada dessa typer av industrier kannetecknas av en betydande spridning vad galler delbranscher och produkter (se kapitel 2). Ett gemensamt drag for saval process- som verkstadsindustrierna dr dock att ravaror forandras eller foradlas i produktionsprocessen. I processindustrins fall innebar detta ofta kemiska forandringar av fasta, flytande eller gasformiga ravaror for att skapa nya amnen med andra kvaliteter. De foradlade produkterna utgor ibland ravaror i andra processer. Verkstadsindustrin kannetecknas av att tillverkningsprocessen innebar att ur ramaterial genom bearbetning, t ex frasning eller svarvning, tillverka fardiga detaljer i metall. Manga ganger utgor dessa i sin tur komponenter i andra mer integrerade produkter, som bilar eller flygplan. Tillverkningsprocesserna inom bada dessa industrityper dr numera i stor utstrackning automatiserade och styrs med tekniska hjalpmedel. Som vi namnt i aysnitt 1.1 har industrin under detta sekel genomgatt flera betydande forandringar. I figur 1:1 (IVA, 1987) beskrivs med hjalp av fyra motsatspar hur operatorsarbetet anses ha utvecklats. Vi skall i det foljande kort behandla detta.

20 Da Nu? Narhet Direkt Konkret Praktisk Is- Distans Indirekt Abstrakt Teoretisk Figur 1:1. Operatorsarbetets utveckling. Om vi forst ser till begreppsparet neirhet och distans, uttrycker det ett forhallande, att operatorsarbetet tidigare utfordes i direkt narhet till maskin och produktionsprocess. Olika styr- och regleratgarder skedde direkt ute i anlaggningen eller vid maskinen. Inom processindustrin dr idag dessa arbetsuppgifter mestadels koncentrerade till kontrollrum som dr mer eller mindre centralt belagna i forhallande till processanlaggningen. I dessa kontrollrum finns styr- och reglerutrustningar placerade. De analoga instrumenten ute i anlaggningen har i stor utstrackning ersatts av digitala. Informationen presenteras nu oftast grafiskt via bildskarmar. Inom verkstadsindustrin var ocksa narheten till maskinen viktig. En svarvare eller frasare lamnade inte sin maskin forran arbetsstycket var cardigbearbetat. Idag kan en maskinoperator skota en hel grupp av avancerade CNC-maskiner (Computerized Numerical Control), samtidigt som han utfor diverse for- och efterarbeten som gradning och matkontroller. Detta tycks innebara att aven maskinoperatorer arbetar mer pa distans fran tillverkningsprocessen jamfort med tidigare.

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön?

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön? Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön? Per-Erik Ellström, Henrik Kock, Lennart Svensson HELIX, Linköpings universitet Bakgrund Frågor om kompetensutveckling

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar

Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar Henrik Kock HELIX, Linköpings universitet www.liu.se/helix henrik.kock@liu.se Organisationerna förändras Aktiv detaljstyrande ledning Passiv regelstyrd rutiniserad

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

Validering synliggör det informella lärandet

Validering synliggör det informella lärandet Validering synliggör det informella lärandet Hur länkar man ihop validering med SeQF på ett relevant och effektivt sätt? SeQF-konferens 11 november 2015 Det informella lärandets karaktär Ett stort antal

Läs mer

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Vad avses med lärande? en kontinuerligt pågående process: som kan vara avsiktligt planerad,

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Underlag till Tillväxtverket 17 februari 2015 Henrik Malm Lindberg Ratio Näringslivets forskningsinstitut Stora omvärldsförändringar Globalisering,

Läs mer

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Innehåll. 2015-10-12 Andreas Rosengren

Innehåll. 2015-10-12 Andreas Rosengren Innehåll Vad är Industri 4.0? Varför just nu? Utmaningar för industrin Vad innebär industri 4.0 för svensk industri? Industriell forskning relaterad till Industri 4.0 FFI LISA Vem är jag? Andreas Rosengren

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Konkurrensfördelar genom attraktiva arbeten inom industrin

Konkurrensfördelar genom attraktiva arbeten inom industrin Konkurrensfördelar genom attraktiva arbeten inom industrin Caroline Jarebrant Ulrika Harlin 12/6/07 1 Studie om Framtidens Industriarbete Uppdrag från IF Metall, Teknikföretagen, Swerea IVFs intressentförening

Läs mer

Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser?

Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström HELIX VINN Excellence Centre Linköpings universitet www.liu.se/helix Lärande är inte att skicka folk på

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Huvudsyftet att undersöka hur styrformer och ledarskap inverkar på de arbetsintegrerande sociala företagens utveckling

Läs mer

YRKESKUNNANDE I BEREDSKAP

YRKESKUNNANDE I BEREDSKAP YRKESKUNNANDE I BEREDSKAP Om strukturella och kulturella inflytelser på arbete i det svenska flygvapnet Alise Weibull FÖRSVARSHÖGSKOLAN Institutionen för ledarskap och management M. L\ FILOSOFISKA FAKULTETEN

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

PLANERING & STYRNING AV UNDERHÅLL

PLANERING & STYRNING AV UNDERHÅLL inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 oktober 2014 MODERATOR Anders Segerstedt Professor i produktionsekonomi och logistik Luleå tekniska universitet DU FÅR MÖTA SSAB Susanna Karlevill Mälardalens

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Effektivitet hos sociotekniska system Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Målgrupper Användare av IT-system Industri- och kärnkraftsoperatörer

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

PÅ GÅNG I MARS. Information från den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna Nr 1. februari 2011. Trevlig läsning! Tina Arekvist Lundell, rektor

PÅ GÅNG I MARS. Information från den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna Nr 1. februari 2011. Trevlig läsning! Tina Arekvist Lundell, rektor Yrkesvux - en gymnasial yrkesutbildning för vuxna Välkommen till Yrkesvux digitala nyhetsbrev! I detta nummer kan du läsa om till vem Yrkesvux riktar sig och vad utbildningsnämndens ordförande tycker om

Läs mer

Agenda Andreas Rosengren

Agenda Andreas Rosengren Agenda Vad är Industri 4.0? Varför just nu? Utmaningar för industrin Vad innebär industri 4.0 för svensk industri? Industriell forskning relaterad till Industri 4.0 FFI LISA Vem är jag? Andreas Rosengren

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Joakim Vasilevski 2011-01-16

Joakim Vasilevski 2011-01-16 PM - CAM KPP039 Produktutveckling 3 2011-01-16 Examinator: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Förord I kursen KPP039 Produktutveckling 3 har vi i uppgift skriva ett inviduellt PM om ett lämpligt ämne i

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 För att nå målen för godkänt skall eleven Redogöra för skiftesreformerna och förändringarna i jordbruket under 1800-talet Redogöra för några betydelsefulla

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016

Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016 Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016 Telekom/ SEKO 1. Läget inom IT&Telekombranschen Fakta IT-branschen sysselsätter idag ca 135.000 anställda och telekomsektorn har 35.000. Antalet anställda

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:

Läs mer

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Europeisk referensram för kvalifikationer, EQF, en av verktygen för att uppnå målen Europa 2020 Utbildningssystem och arbetsmarknadens

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

SVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på

SVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på SVERIGE 2016 Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på gymnasiets fordons- och transportprogram. En rapport framtagen av Motorbranschens yrkesnämnder,

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Lönekartläggning. Lönepåverkande faktorer. Vad säger den officiella lönestatistiken? Malmö Jonas Mörnås Bergmark

Lönekartläggning. Lönepåverkande faktorer. Vad säger den officiella lönestatistiken? Malmö Jonas Mörnås Bergmark Lönekartläggning Malmö Jonas Mörnås Bergmark 1 Vad säger den officiella lönestatistiken? Inkomst, lön och skillnad begrep som förvirrar Den viktigaste orsaken till löneskillnaden mellan kvinnor och män

Läs mer

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö

Läs mer

Arbete och social förändring

Arbete och social förändring Arbete och social förändring Om unga vuxnas livschanser ett forskarperspektiv arbetsvetenskap Gunnar Gillberg Institutionen för sociologi och Göteborgs universitet Unga vuxna? Faran med att generalisera

Läs mer

Förändringsstrategier i arbetslivet

Förändringsstrategier i arbetslivet Förändringsstrategier i arbetslivet av Kristina Håkansson Monograph from the Department of Sociology No 57 University of Göteborg 1995 ISSN 1100-3618 ISBN 91-628-1682-9 Innehåll Kapitel 1. Bakgrund j 1

Läs mer

Vår syn på lönebildning

Vår syn på lönebildning Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al.

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al. Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning Kapitel 3-4 i Stone et al. Från föregående föreläsning Kravinsamling med användare i fokus genom Observationer i verkliga situationer Konstruera uppgifter

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete.

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete. Maria Bennich universitetslektor i socialt arbete maria.bennich@hj.se En central forskningsfråga: omsorgspersonalens (och ledningens) syn på kompetens och om denna är relaterad till arbetsmiljön..och.

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Ärende Yttrande över Yrkesdansarutredningens betänkande Ta klass (SOU 2009:27) U 2009/1736/G

Ärende Yttrande över Yrkesdansarutredningens betänkande Ta klass (SOU 2009:27) U 2009/1736/G 0 KULTURRADET BESLUT Dnr KUR 2009/2732 2009-09-01 GD 2009/419 Ärende Yttrande över Yrkesdansarutredningens betänkande Ta klass (SOU 2009:27) U 2009/1736/G Kulturrådets beslut GD beslutar godkänna yttrande

Läs mer

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering Agenda Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering Teoretiska metoder Inspektionsmetoder Teoribaserade Olika typer av walkthroughs Uppgiftsanalysmetoder

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm Motiv till deltagande i kompetensutveckling Kristin Ekholm Agenda 1. Presentation av uppsats 1) Bakgrund 2) Teori & Tidigare forskning 3) Metod 4) Resultat 5) Reflektioner & Slutsatser 2. Diskussionsfrågor

Läs mer

Effektmål förskola och fritidshem

Effektmål förskola och fritidshem 1 (5) Datum 2015-01-02 Verksamhetschef förskola Barbro Ekerlund 0410 73 34 92, 0708 817 492 barbro.ekerlund@trelleborg.se Effektmål förskola och fritidshem Uppdrag Bildningsnämnden gav vårterminen 2014

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kompetens och lärande på arbetsplatsen

Kompetens och lärande på arbetsplatsen Kompetens och lärande på arbetsplatsen Henrik Kock HELIX, Linköpings universitet www.liu.se/helix henrik.kock@liu.se En förändrad syn på utbildning och lärande Från Lärande - skola En avgränsad period

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9. NYA TEKNIKBOKEN Lärarhandledning I takt med att tekniken blivit allt mer komplicerad ställs högre krav på vårt tekniska kunnande i vardags- och arbetslivet. Många samhällsfrågor är också direkt knutna

Läs mer

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg. Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga

Läs mer