JämFÖR. För en jämställd framtid i Örebroregionen

Transkript

1 JämFÖR För en jämställd framtid i Örebroregionen Trestegsraket sid 4 Tankesmedjan som utvecklat näringslivet i Laxå sid 8 Jämställdhetsarbetet sker inte utav sig självt sid 17 INNEHÅLL: Vårt arbete skapar jämställd regional tillväxt, sid 2 Trestegsraket, sid 4 The power of glesbygd, sid 6 Att skapa opinion och påverka genom sociala medier, sid 7 Tankesmedjan som utvecklat näringslivet i Laxå, sid 8 Unika mötesplatser för Nora kommuns utveckling, sid 12 Det gäller att höja kaxfaktorn, sid 14 Verktyg för att skapa balans, sid 15 JämFÖR i siffror, sid 16 Jämställdhetarbetet sker inte utav sig självt, sid 17 Sista ordet..., sid 19

2 Vårt arbete skapar jämställd regional tillväxt! (eller, det har i alla fall inte varit skadligt) Det är en eftermiddag i november och vi sitter i ett telefonmöte med vår utvärderare Marianne Bull som haft i uppdrag att titta på om JämFÖR som modell för arbete med jämställt regionalt tillväxtarbete fungerar. Eller inte. Har vi egentligen åstadkommit något under dessa 1,5 år som projektet drivits? Vi håller andan lite när hon drar ut på svaret. Vad har hon kommit fram till som tittat på hela vårt upplägg, pratat med viktiga nyckelpersoner bland både nätverk och aktörer? Vad har hon sett som har läst alla utvärderingar från ett 40- tal aktiviteter med över 1500 deltagare? Men jodå, vi kan andas ut. Projekt JämFÖR kan ses som ett bra exempel på hur man kan jobba med att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom regionalt tillväxtarbete. Den modell vi arbetat utifrån, som innebär att vi satt fokus på att skapa fler mötesplatser mellan kvinnor i nätverk och aktörer och beslutsfattare lokalt och regionalt, har fungerat och tagits emot på ett positivt sätt. Istället för att skapa nya mötesplatser har vi försökt stärka de som redan finns. Istället för att prata jämställdhet som en separat företeelse har vi försökt att koppla samman frågan med det ordinarie utvecklingsarbete som bedrivs av olika aktörer i regionen. Genom att bättre ta tillvara både kvinnors och mäns kunskaper och erfarenheter inom områden som företagande, entreprenörskap och arbetsliv kan vi tillsammans skapa nya möjligheter för både tillväxt och utveckling. Som projektledare kan vi konstatera att inga av de insatser som skett inom projektet hade varit möjliga utan samarbete. Regionförbundet som är den aktör som har ansvar för tillväxtarbetet, har här varit en viktig dörröppnare för projekt JämFÖR. Tack vare samarbetet med RUS-organisationen har flera viktiga insatser gjorts för att framförallt synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande. Engagemanget från länets kvinnliga nätverk har varit avgörande för den bredd och lokala förankring som projektet fått. Olikheten bland nätverkens sätt att jobba har också berikat projektet. På regional nivå har även andra aktörer slutit upp och visat att de tar frågan om jämställdhet på allvar. Ett exempel är Handelskammaren som valt att sätta frågan på agendan vid flera sid 2

3 tillfällen, bland annat på Promotionbåten. Att jämställdhet ges utrymme vid Örebroregionens kanske viktigaste mötesplats mellan näringsliv och offentlig sektor är både unikt och modigt. Men det behöver heller inte vara krångligare än så. Det är att lyfta in frågan i ordinarie sammanhang som är nyckeln för att kunna göra skillnad. Drömmen är såklart att det i framtiden inte ska behöva finnas några särskilda projekt eller insatser för jämställdhet. Att det som är unikt och modigt idag ska vara något naturligt och självklart imorgon. Och visst vore det häftigt om vår region en dag kan sticka ut som den mest attraktiva platsen att bo och verka för både kvinnor och män?! Vilka är då utmaningarna? En av de viktigaste handlar om hur den kunskap och medvetenhet om jämställdhet som många aktörer och beslutsfattare säger sig ha också ska få genomslag i genomförandet av insatser och beslut. Hur gör vi det? Och hur kan vi fortsätta att göra det tillsammans? Visionen om en jämställd framtid finns. Men fortfarande behövs särskilda insatser och strategiskt arbete som gör skillnad. För som vår utvärderare sa: Projekt JämFÖR har varit bra. Det har i alla fall inte varit skadligt ;-) I den här tidningen berättar vi om en del av de insatser som gjorts inom JämFÖR. Trevlig läsning. Johanna Tybell och Ingela Pihl projektledare JämFÖR Regionalt resurscentrum på Länsstyrelsen i Örebro län sid 3

4 Foto: Trestegsraket Mötesplatser, kompetens och påverkan Föreningen KiM Net, Kvinnor i Möckelnregionen i Nätverk, syftar till att ge företagsamma kvinnor i näringslivet ett ansikte utåt och att vara en samlande kraft som stöttar och utvecklar alla i sin bransch. Under projekt JämFÖR har detta arbete kunnat bedrivas i form av en trestegsraket. Ett spännande upplägg med nätverksträffar som skapat mötesplatser och aktiviteter mellan företagsamma kvinnor i näringslivet, strategiska aktörer och beslutsfattare. Vi har varit aktiva under tre år men önskade att satsa på en annorlunda aktivitet i år en aktivitet som skulle leda till att fler blir engagerade. Framförallt ville vi samla företagsamma kvinnor och beslutsfattare i kommunen, myndigheter och politiker. Dessa mötesplatser anser vi vara av värde för att öka förståelse och skapa och bygga relationer mellan företagare och bland annat beslutsfattare, säger Pialill Ring, ordförande i KiM Net. Syftet är att bidra till tillväxt och jämställdhet i näringslivet på både lokal och regional nivå. Under träffarna finns möjlighet att bygga och stärka relationer med politiker, myndigheter och kommuner för att påverka näringslivsklimatet men också för att få kompetenshöjning inom olika områden. Vi har dock upplevt svårigheter med att få med nyckelpersoner på tåget. Vi har insett att man behöver ha någon slags relation och har arbetat med att skapa kontakter med viktiga aktörer. En önskan är att fler kvinnor på höga positioner deltar mer.

5 sid 5 Det är tongivande att ha ett projekt som JämFÖR och Länsstyrelsen bakom sig våra aktiviteter får en helt annan effekt Mötesplatsen Glamcart, Glitter, Glamour, var startskottet för trestegsraketen. Här deltog företagsamma kvinnor, universitet, studenter, representanter från Länsstyrelsen i Örebro län, Almi, Regionförbundet, kommunerna, näringslivet och politiker. Under en eftermiddag bjöds det på föredrag om hur att bygga självförtroende, hur att arbeta med målbilder, coachning och teambildning. Deltagarna gavs verktyg och möjlighet att bygga och stärka relationer. Gocart är en fantastisk teambildningssport, folk får djävlaranamma och det är just detta vi kvinnor behöver när vi sitter på våra kontor och funderar kring hur mycket vi ska ta betalat för en vara eller tjänst. De företagare som deltog har tack vare Glamcarten skapat en relation till några av länets politiker, berättar Pialill Ring, KiM Net. Den andra och tredje delen av trestegsraketen handlade om kommunikation och bemötande. KiM Net anordnade bland annat en dag med paneldebatt med kvinnor i makthavande positioner som diskuterade Möckelnregionens kommunikationsstrategi för kvinnors företagande och hur KiM Net kan medverka till framtida utveckling. Nätverket har även arbetat med kompetenshöjande insatser för medlemmarna. Kompetensutveckling är oerhört viktigt men företagare prioriterar det inte. De saknar tid och pengar! Vi ser att det finns ett fantastiskt behov av att detta finns och erbjuds. Våra deltagare har fått ökad förståelse för bland annat kommunikation, reklam, hur man bygger ett lönsamt varumärke och hur att vårda samt bemöta sina kunder i olika situationer. Tydliga projektmål och samarbetet med projektledningen inom JämFÖR har varit oerhört betydelsefullt för KiM Net. Modellen JämFÖR är fantastiskt. Det är vi tillsammans som ska bidra till att den regionala tillväxten ökar. Med det stöd vi har fått har vi kunnat genomföra aktiviter som gör skillnad. Målgruppen lyssnar på oss vi har tagit ett steg mot varandra istället för ifrån. En annan fördel med projekt JämFÖR är att vi har fått möjlighet att träffa kvinnor från andra orter och nätverk. Vi drar lärdomar av varandra och knyter ständigt nya kontakter. Det är tongivande att ha ett projekt som JämFÖR och Länsstyrelsen bakom sig våra aktiviteter får en helt annan effekt. Foto:

6 The power of glesbygd! Lindesbergs kvinnliga företagarnätverk vill inspirera företagare i norra länsdelen att samverka för att utveckla landsbygden. Nätverket träffar sina medlemmar regelbundet och har anordnat flera seminarier, frukostmöten och träffar. Företagare har sällan tid och möjlighet att åka in till Örebro för att delta i olika aktiviteter, därför anordnar vi mötesplatser i norra länsdelen, säger Ulla-Britt Norgren samordnare för nätverket. Aktiviteterna har varit inspirationsfyllda och deltagande högt, till exempel lockades över 100 personer till det frukostmöte som nätverket arrangerade i höstas med Tomas Håkki Eriksson under rubriken The power of glesbygd. Frågor i fokus var: varför är det tuffare att vara från Stockholm än Lindesberg? Är det dålig kunskap att kunna jaga, meka, koka kaffe och dansa bugg? Är villkoren lika för kvinnor och män, killar och tjejer i glesbygd? Syftet med att bjuda in Håkki var att uppmuntra deltagarna till att utveckla sina idéer på ett kreativt sätt och att se fördelarna med att utveckla landsbygden. Håkki har kunskaper i hur man kan föra resurser tillbaka till bygden. Han upplevde många nedläggningar i sin hembygd och satsade på att faktiskt göra något åt det. Vi samtalade länge och väl kring normer och strukturer som påverkar. Alla var vi överens om att vi behöver stödja varandra i företagandet för att lyckas. Vi insåg även att vi måste bli bättre på att alltid lyfta ett jämställdhetsperspektiv och ständigt prata om jämställdhet för att nå förändring. Mötesplatserna som skapats under paraplyet JämFÖR har varit uppskattade och deltagarna har stimulerats till att knyta nya kontakter och satsa på sina tankar och idéer. Det är nästan omöjligt att anordna en sådan träff om man inte har stöd av ett projekt som JämFÖR. Projektet ger oss möjligheter att kraftsamla och påverka. JämFÖR stör en aktör! Marjetta Leijonhufvud, utvecklingsledare RUS, Regionförbundet Örebro Hur ser det ut med jämställdheten inom ditt område? I år har vi arbetat med regeringsuppdraget att ta fram en handlingsplan för jämställd regional tillväxt Alla målområdesansvariga som arbetar med att genomföra Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RUS) har deltagit i arbetet. RUSens granskare för En jämställd region har väglett oss i detta arbete. Nästa år ska vi genomföra handlingsplanen. Vilken samverkan har du/din organisation haft med projekt JämFÖR? Bland annat så har ett antal möten och arrangemang skett mellan projekt JämFÖR och några av de målområdesansvariga. Jag sitter också som Regionförbundets representant i JämFÖR:s styrgrupp. Vad tycker du att samarbetet har gett? Projektet JämFÖR har t.ex. under året samverkat med Vård och omsorgscollege och Teknikcollege och genomfört seminarier kopplat till kunskap och metoder för att bryta traditionella könsmönster inom utbildnings- och yrkesval. Långsiktigt sett så är dessa insatser en del i ett strukturellt förändringsarbete för att Örebro ska bli en jämställd region, vilket är en framgångsfaktor i det regionala utvecklingsarbetet. sid 6

7 Att skapa opinion och påverka genom sociala medier Sociala medier har exploderat de senaste åren. En undersökning av Internetstatistik.se visar att 100 % av de svenskar som nätverkar via sociala medier använder Facebook. Men hur kan kvinnoföretagare använda sociala medier för att kommunicera och påverka beslut? Denna fråga intresserade sig IKMA Resurscentra för. Sociala medier är ett bra verktyg för att skapa opinion och engagemang som kan leda till förändringar i strukturerna. Men vilket medium ska man satsa på och hur vet man att satsningen får önskat resultat? Att ha kompetens i modern marknadsföring och kommunikation är oerhört viktigt och därför anordnade vi dessa mötesplatser, berättar föreningens ordförande Susana Herbozo. IKMA är ett resurscentra för kvinnors utveckling i Örebro. De flesta av medlemmarna är företagande kvinnor med utländsk bakgrund. Syftet med att skapa mötesplatserna var att erbjuda deltagarna nya kunskaper i sociala medier för att öka företagets lönsamhet samt lära sig att strategiskt sprida budskap och påverka. Vi bjöd in politiker som berättade hur de använder sig av Twitter, bloggar och Facebook för att synliggöra deras arbete och engangera folk att aktivt skriva sina åsikter och på så sätt skapa Gilla IKMA på Facebook! en dialog som har en verklighetsanknytning när de fattar beslut. Flera av våra deltagare har idag etablerat kontakter med beslutsfattare och utvecklat samarbeten sinsemellan. Mötesplatserna är viktiga för jämställdhetsarbetet på olika sätt då jämställdhet- och genusfrågor lyfts ur olika perspektiv i nätverket. De är dessutom nödvändiga dels för att kvinnorna utvecklar ny kompetens som gynnar företagandet och dels förstärks relationen med nyckelpersoner inom det regionala tillväxtarbetet, menar Susana. Vi skapar mötesplatser för diskussion, kompetensutveckling i modern marknadsföring och kommunikation. Ny kunskap har underlättat för oss att föra ut vårt budskap och skapa ett intresse för våra frågor, villkor och problem bland beslutsfattare och andra. Vi har hittat ett nytt sätt att påverka genom dessa medier. sid 7

8 Tankesmedjan som utvecklat näringslivet i Laxå Hur kan Laxå kommuns näringsliv och kvinnors möjligheter till företagande förbättras? Frågeställningen låg i fokus när resurscentrat BIIA planerade betydelsefulla mötesplatser för företagsamma kvinnor. Kvinnorna är en outnyttjad resurs och vi ser att det finns behov av att stödja småföretagsamheten i kommunen. Företagsamma kvinnor behöver påverka det regionala utvecklingsarbetet på ett bättre sätt och det är viktigt att kvinnorna träffar beslutsfattare som kan få kvinnors perspektiv med sig i det framtida utvecklingsarbetet, säger Lena Danielsson i BIIA. BIIA, (Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar), som arbetar för att inspirera och stimulera till företagsamhet, har uppmärksammat att det finns potential och många entusiastiska driftiga småföretagare i kommunen som kan öka sin omsättning genom att stötta varandra. Målsättningen har varit att använda jämställdhetsperspektivet i arbetet med den lokala och regionala utvecklingsstrategin och att tillsammans skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen och ökad omsättning hos företagarna inom besöksnäringen. Vi har träffat kvinnor som finns inom besöksnäringen och vi ser ett värde i att ge dessa småföretagare möjlighet att gå ihop och stötta varandra.

9 Det hände något positivt i Laxå under tankesmedjan Tidigare försök att skapa mötesplatser för företagsamma kvinnor och beslutsfattare har inte lett till konkreta resultat, därför testade man nu att genomföra en tankesmedja. Datum och tid sattes på beslutsfattarnas villkor och BIIA handplockade personer som de ansåg ha viktiga kunskaper att bidra med. Vi valde ut bland annat beslutsfattare, kommunalråd, representanter från Länsstyrelsen i Örebro län och Almi detta var personer som vi var väl medvetna om kunde göra skillnad för företagarna. Framgångsfaktorerna var att aktiviteten anordades för en specifik målgrupp och att resurscentrat hade formulerat ett tydligt syfte med tankesmedjan tankesmedjan skulle resultera i något konkret. Resultatet är tydligt. Tankesmedjan i Laxå har lett till att företagare inom besöksnäringen har gått ihop och anordnat en aktivitet för barnfamiljer som besöker kommunen. Det hände något positivt i Laxå under den tankesmedjan. Vi tror att beslutsfattarna inom kommunen fick en chans att närmare förstå kvinnoföretagares villkor och samtidigt att företagarna fick en större förståelse för den verklighet beslutsfattarna lever i, menar Lena. Metoden och arbetssättet har fungerat utomordentligt men det är viktigt att lägga ner all tid som krävs på förberedelsearbetet. Aktiviteten i sig går rätt fort men det gäller att planera noggrant för att lyckas. Arbeta med att hitta och få rätt personer att delta och se till att alla deltagare får ut något av tankesmedjan.

10 Några röster från deltagarna... Tillsammans blir vi starkare. Personliga möten är mycket viktiga när kunskapsutbyte mellan människor sker. Om vi ska jobba strategiskt och effektivt inom bl.a. mångfald och jämställdhet då måste det vara hållbart därför är stödet från de lokala aktörerna en förutsättning för att vårt nätverk ska nå målet. Det känns som att det här är början till någonting bra!

11 Viktigt att lyfta fram att innovation även omfattar vård och omsorg och kreativa näringar. En bra blandning av privata, offentliga och ideella/intresseorganisationer på mötesplatsen. ganisationer på mötesplatsen. Vi har i vår tankesmedja redan bestämt tid för nästa träff, utanför projekt JämFÖR, och diskuterat en eventuell utökning av deltagarantalet. En bra sammansättning av människor från olika världar. Alla valde också att delta och vara aktiva under träffen. Citat från genomförda deltagarutvärderingar.

12 Unika mötesplatser för N Nora Lokala Tankesmedjor (NLT) är en speciell form av mötesplatser i Nora kommun där individen står i fokus. Nora Lokala Tankesmedjor är inte vilka tankesmedjor som helst. De följer en speciell struktur, där alla deltagare måste ta sitt ansvar, berättar Annika Reuter, Q Nora. Nätverket Q Nora har funderat länge och väl kring hur man skulle kunna öka jämställdheten i Nora och utveckla orten överhuvudtaget. Tidigt uppmärksammade nätverket att det är mer tongivande att inleda arbetet på individnivå i stället för att ge sig på den svåra utmaningen att börja uppifrån. Ganska omgående dök idén upp med Nora Lokala Tankesmedjor. Tankesmedjorna är innovativa i sin idé/syfte eftersom de kombinerar perspektiven personlig, lokal och regional utveckling. De har föregåtts av en seminarieserie i syfte att i förväg höja kompetensen kring jämställdhet för att säkerställa närvaron av detta perspektiv i tankesmedjorna. En speciell struktur sätter deltagarnas dilemman och behov i fokus. Här får individen möjlighet att utvecklas och att bidra till en hållbar utveckling i Nora. All förändring börjar hos individen. Vi har valt den här strukturen, eftersom den utvecklar oss som människor och ökar vår medvetenhet och kompetens när det gäller kvinnor och män i oss själva, i vår kommunikation, i samhället och i olika kulturer. Genom att börja på individnivå skapar vi ett Nora så som vi önskar att det ska vara utifrån vår egen vardag. När man bygger underifrån finns större möjlighet till hållbar utveckling, tror vi, Annika Reuter. sid 12

13 Tankesmedjorna är något utvör det vanliga. En speciell struktur sätter deltagarnas dilemman och behov i fokus Foto: Mostphotos ora kommuns utveckling än när man bestämmer uppifrån. Vi utgår från varje deltagare och tar upp vilka frågor som helst. Jag kan inte ge några exempel eftersom vi har tystnadsplikt men det kan vara allt från stort till smått. Q Nora har samlat deltagare från olika delar av samhället, såväl privat som offentlig sektor: beslutsfattare, pensionärer, företagare, anställda, politiker, långtidssjukskrivna, ungdomar och arbetslösa. Deltagarna kommer hit med en frågeställning och får den belyst under en viss bestämd tidsrymd. Redan i början av varje träff avtalar vi hur mycket tid var och en ska få disponera och den som äger frågan styr mötet. Den får avbryta om den tycker att någon pratar för länge och se till att den får synpunkter från andra personer som är på plats. På så sätt kan deltagarna få sina frågeställningar belysta från många olika håll. Framgångsfaktorn är enligt Annika de kontinuerliga mötena i heterogena grupper. Vi tycker det är viktigt att sammanställa grupper med människor som inte har en relation till varandra sedan tidigare. Deltagarna möts inte för att de känner varandra utan för att de kommer från olika delar av samhället och därmed har olika erfarenheter och kunskaper att bidra med. Det har dock varit svårt att få med beslutsfattare i stora företag och i offentlig sektor trots att vi har satsat hårt på detta och arbetat med personlig värvning. Svårigheterna har även legat i att inte ha tillräckligt med tid, kraft och resurser för att få heterogena grupper. Tack vare projektet har vi kunnat påbörja NLT men det krävs betydligt mer för att på sikt kunna starta fler grupper och så småningom åstadkomma förändring. Våra tankesmedjor gar bidragit till att vi syns mer likaväl som att vi är med och påverkar, avslutar Annika.

14 Det gäller att höja kaxfaktorn och lyfta fram det positiva Ljusnarbergs kommun har klättrat hela 66 placeringar i Svenskt Näringslivs årliga rankning över kommunernas näringslivsklimat. Detta är en kommun i ständig utveckling men hur kan man ta tillvara på tillväxtmöjligheterna i Ljusnarsberg? Frågan har lyfts av nätverket BQ Bergskraft i samverkan med Ljusnarsbergs kommun. Nätverket har sedan 2004 arbetat för att vara en mötesplats för kvinnor som arbetar inom gruvnäringen. Det senaste året har nätverket kunnat arbeta med tillväxtfrågan inom ramen för projekt JämFÖR. Med hjälp av projekt JämFÖR har vi kunnat skapa mötesplatser som efterfrågats i kommunen. I syfte att stötta och stimulera varandra samt påverka till en utveckling i positiv riktning för alla parter i kommunen har vi fått möjlighet att bjuda in till tematräffar för inspiration och kunskap, berättar kontaktpersonen Gunilla Pöchacker. värna om den egna identiteten med gruvnäring och naturresurserna. Nyckelorden var engagemang och samverkan. Vi är en liten kommun men en väldigt aktiv sådan. Det finns ett engagemang och tjänstemän som vill gott, vilket har underlättat. Dagen utmynnade i ett dokument med fokus på vad som behöver göras i kommun och vad som ska prioriteras. Det var en lyckad workshop på många olika sätt men framförallt tog vi inom näringslivsrådet med oss viktiga frågor och funderingar för kommunens utveckling. Tack vare min plats i näringslivsrådet så kan jag faktiskt följa upp och se att de händer något med de frågor vi lyfte fram. Det gäller att höja kaxfaktorn och lyfta fram det positiva är ett citat från dagen som ganska bra beskriver den anda som präglade workshopen. I våras genomförde nätverket en workshop på temat ökad tillväxt i Ljusnarsberg. Inbjudna var kvinnor som driver och arbetar i lokala företag, näringslivsrådet, beslutsfattare inom kommunen och processledare var Lasse Ekevärn, dåvarande näringslivschef i Örebro kommun och samordnare för Business Region Örebro (BRO). Frågor som diskuterades var: Vart finns tillväxtmöjligheterna? Vilka är förutsättningarna? Hur ser det ut för olika grupper? Vad behöver vi göra? Min tanke bakom det hela är att: jag bor och lever i Ljusnarsberg vad kan jag göra för att föra in ett nytt tankesätt i kommunen? Jag sitter själv med i näringslivsrådet och såg då möjligheten att bjuda in rådet och en extern moderator som kan se helheten och ge nya infallsvinklar, förklarar Gunilla. Alla deltagare i workshopen var överens om att det finns mycket bra i Ljusnarsberg samtidigt var man medveten om att det finns områden som behöver utvecklas. Konkreta förslag från deltagarna handlade om att bygga på och utveckla det som är bra samt att sid 14

15 Verktyg för att skapa balans KlubbUPP är nätverket för de kvinnor som redan är på ledande positioner eller leder grupper i någon form (och för dem som är på väg till ledande positioner och vill utvecklas.) Inom ramen för JämFÖR har nätverket anordnat inspirationsworkshop under rubriken Hållbarhetsstrategi för kvinnliga ledare. Föredragshållarna var Sofia Strömberg, VD Örebrokompaniet och Maria Svensson Hallberg, Regionförbundet Örebro. Maria gav oss en inblick i hur det ser ut i regionen kring kompetensutvecklingsmöjligheter genom hela livet kontra vad arbetsmarknaden efterfrågar, medan Sofia gick från det regionala perspektivet till en individnivå. Hon gav oss verktyg att skapa balans i livet, säger KlubbUPP: s kontaktperson Helena Hörman. Varje deltagare fick utforma en strategi för sin personliga hållbarhetsplan. Den fråga vi ställde oss själva var - med utgångspunkt från mitt jobb idag, vilka mentala, praktiska och fysiska livslinor behöver jag för att skapa balans för min fortsatta karriärutveckling? Alla behöver en hållbarhetsplan för att nå balans i livet och inte riskera att bli utbränd. Mötesplatserna har medfört nya kontakter, perspektiv och kunskap. Ett mervärde med projekt JämFÖR är de kontakter som uppstår med de nätverk som arbetar inom ramen för projektet. De sju nätverken träffar kvinnor i alla positioner i samhället, alltifrån företagare, arbetslösa, kvinnor med utländsk bakgrund med fler. Oavsett vilken bakgrund eller position man har kan man inom nätverken få något som individ att ta med sig. Ett annat resultat från de träffar som genomförts är också ett nyväckt engagemang hos nätverkets medlemmar. Plötsligt finns det många som både har idéer och kraft att initiera och genomföra träffar på nya teman där vi utvecklar varandra genom att dela med oss av kunskaper och erfarenheter. Inom nätverket finns både bredd och spets och det är en enorm resurs. Kunskaper och erfarenheter behöver inte alltid hämtas utifrån. Vi har dem också. Det har funnits en viss frustration inledningsvis inom KlubbUPP som har handlat om att kunna hitta former vad gäller aktörer och kopplingen till den regionala utvecklingsstrategin. Under resans gång har frågetecknen rätats ut. Diskussioner med projektledningen inom JämFÖR har förenklat och utvecklat vårt arbete. Men även vårt deltagande på Regionförbundets utvecklingsdagar, har gett en bredare förståelse.

16 10 % JämFÖR i siffror Projektperiod: maj 2011 december 2012 Projektbudget: ca 2, 6 miljoner Antal genomförda aktiviteter: ca 25 lokala och 15 regionala aktiviteter Antal deltagare: över 1 500, varav 75 % kvinnor och 25 % män Har JämFÖR gjort skillnad? Efter varje genomförd aktivitet inom projekt JämFÖR har en deltagarutvärdering genomförts. Resultat från deltagarutvärderingar visar att: 3 av 4 tycker att deltagandet har gett dem nya eller utvecklade kontakter. 9 av 10 deltagare anger att de kommer ha nytta av sitt deltagande. Inom ramen för projektet har en enkätundersökning med frågor till dels en grupp med nyckelpersoner i de kvinnliga nätverken, dels en grupp med utvalda aktörer och beslutsfattare inom det regionala tillväxtarbetet gjorts för att mäta och följa upp kvinnors villkor och förutsättningar i Örebro län. Undersökningen har gjorts i form av en webbenkät vid två tillfällen med ett års mellanrum, under hösten 2011 och hösten Positiva effekter Fler kvinnliga nätverk säger sig ha goda kontakter med aktörer och beslutsfattare. (82 % 2012 jämfört med 69 % 2011). Fler nätverk upplever att de har tillgång till mötesplatser där de har möjlighet att träffa aktörer och beslutsfattare. (88 % jämfört med 56 %). Fler aktörer känner till och har bra kontakter med kvinnliga nätverk. (74 % jämfört med 65 %). Fler aktörer anger att de har kunskap och medvetenhet om jämställdhet, genus och kvinnors villkor (87 % jämfört med 74 %). Utmaningar Ingen större skillnad i hur de kvinnliga nätverken upplever sina möjligheter att vara delaktiga och kunna påverka arbetet med utveckling och tillväxt lokalt/regionalt. (ca 7 % ökning). Ingen större effekt när det gäller aktörer som anger att de också väger in ett jämställdhetsperspektiv i genomförandet av insatser och beslut (ca 5 % ökning)

17 sid 17 Marianne Bull, utvärderare: Jämställdhetsarbete sker inte utav sig självt Sedan maj 2011 har Regionalt resurscentrum vid Länsstyrelsen i Örebro län genom projekt JämFÖR i samverkan med de lokala kvinnliga resurscentra/nätverk i Örebro län skapat nya mötesplatser. Tankesmedjor, föreläsningar, frukostseminarer runt om i hela länet har genomförts i syfte att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande. Det är betydelsefulla mötesplatser där kvinnor ges möjlighet till möten i nya konstellationer och att utbyta tankar och idéer. JämFÖR har tillsammans med nätverken arbetat med riktade insatser mot beslutsfattare och mot personer som är involverade i det regionala utvecklingsarbetet. Projektets utvärderare Marianne Bull säger att Jäm- FÖR har lyckats med sitt arbete. Strukturella förändringar tar tid men med detta projekt så har man gjort ett bra avstamp inför en framtida utveckling. Det har skapats nya plattformar och mötesplatser där människor med olika bakgrunder har har träffats och lärt känna varandra. Jämställdhetsarbetet sker inte utav sig självt utan det krävs en hel del arbete och framförallt resurser menar Marianne. Ett antal lärdomar är viktiga att dra från projektet och det är att det krävs resurser för att åstadkomma strukturella förändringar och för att få till dessa viktiga mötesplatser. Denna sorts förändring kräver också tid och personer som håller ihop arbetet. När det gäller JämFÖR är de sju samverkande nätverken samstämmiga resurserna har varit till nytta likaså stödet från projektledningen. Nätverken har blivit lyssnade på och fått möjlighet att nå viktiga aktörer. Tittar vi på de som arbetar strategiskt så bekräftar de att jämställdhet på olika sätt har blivit och är en angelägen fråga i arbetet med regionala utvecklingsstrategin, och detta är oerhört viktigt. Länsstyrelsen i Örebro län har sedan tidigare arbetat och arbetar idag väldigt strategiskt med jämställdhetsfrågorna Regionalt resurscentrum och projekt JämFÖR befinner sig således i en miljö där detta perspektiv finns som en naturlig del i arbetet. Det är viktigt att inte skapa konkurrensförhållande vad gäller jämställdhetsfrågan. För att åstadkomma djupgående förändringar på sikt så krävs det många krafter. Region, kommuner, länsstyrelse och universitet alla aktörer måste vara involverade och samverka för att nå förändring.

18 sid 18 Lokala kvinnliga nätverken om framgångsfaktorerna Möjligheter till kunskapsinhämtning genom seminarium och föreläsningar har betytt oerhört mycket. som andra. Det bästa vi gjort är att vi har synliggjort nätverket och vi är idag med och påverkar, vi är en aktör Headhunting! Vi vågade välja ut strategiska personer att bjuda in till våra aktiviteter. Främst till tankesmedjan. Det är en ny erfarenhet och vi anser det vara lyckat då kvinnoföretagare fick möjlighet att träffa beslutsfattare i kommunen. De möten som varit viktiga är de som skapats mellan olika personer som annars inte hade träffat varandra exempelvis möten mellan kvinnoföretagare och beslutsfattare. Vi ville göra avtryck på lång sikt och vågade ta stort grepp.

19 sid 19 Sista ordet... Kerstin Lillje, Ordförande JämFÖR styrgrupp Särskilt sakkunnig i jämställdhet vid Länsstyrelsen i Örebro län Projekt JämFÖR:s mål är en jämställd framtid i Örebroregionen. I praktiken handlar projektet om att jobba för ett mer jämställt regionalt tillväxtarbete i vårt län. Syftet har varit att skapa förutsättningar för att göra villkoren för kvinnor i länet mer synliga i det regionala tillväxtarbetet och möjliggöra för kvinnor att bli mer delaktiga. Projektet har drivits av Regionalt Resurscentrum (RRC) vid Länsstyrelsen i Örebro län. Det unika med RRC som aktör är den koppling som finns till lokala kvinnliga nätverk i länet. Till skillnad från andra aktörer har RRC en förankring hos olika nätverk för kvinnor. Det är tillsammans med dem som RRC och projekt JämFÖR arbetar för att förbättra kvinnors möjligheter till företagande, entreprenörskap, kompetens- och karriärutveckling. Men det finns också andra viktiga aktörer i vårt län som har i uppdrag att arbeta för ökad jämställd tillväxt. Regionförbundet har ansvar för att ta fram och genomföra en regional handlingsplan för hur ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxtarbetet. Målet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande och få tillgång till tillväxtresurser. Länsstyrelsen ska vara ett stöd i det arbetet men har också i uppdrag att föra ut och verka för att alla de jämställdhetspolitiska målen får genomslag i vårt län. Därför har det också haft stor strategisk betydelse för projekt JämFÖR att såväl Länsstyrelsen och Regionförbundet har ingått i projektets styrgrupp tillsammans med representanter från de kvinnliga nätverken. Tack vare detta har det funnits goda förutsättningar för att den modell vi jobbat utifrån har fungerat. Genom olika typer av lokala och regionala mötesplatser har projektet bidragit till att kontaktytorna mellan kvinnor i nätverk och strategiska aktörer och beslutsfattare har ökat. Det har skapats möjligheter för de kvinnliga nätverken att nå nyckelpersoner och beslutsfattare och lyfta sin verksamhet och sina frågor. En modell som tar vara på resurserna Gamla mönster och vanor motverkar jämställdheten och för att förändra rådande strukturer krävs en gemensam kraftsamling. Ökad samverkan mellan de kvinnliga nätverken, företag och offentliga aktörer främjar jämställdheten och ökar tillväxten samtidigt som demokratin stärks.

20 Besök vår blogg! Text och layout: Sarol Bandak FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Johanna Tybell eller Ingela Pihl, projektledare JämFÖR Regionalt resurscentrum vid Länsstyrelsen i Örebro län MAIL: namn.efternamn@lansstyrelsen.se WEBB: BLOGG: Projektet har fått ekonomiskt stöd av Tillväxtverket Regionalt resurscentrum Örebro län