Gränskommittéerna i det nordiska samarbetet. Nordiska ministerrådets uppdrag till gränskommittéerna

Transkript

1 Gränskommittéerna i det nordiska samarbetet Nordiska ministerrådets uppdrag till gränskommittéerna November 2018

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Det gränsregionala samarbetet och Nordens gränskommittéer ARKO-samarbetet Kvarkenrådet Mittnordenkommittéen Nordkalottrådet Svinesundskommittéen Greater Copenhagen & Skåne Committee Tornedalsrådet Nordiska skärgårdssamarbetet Bothnian Arc Hedmark-Dalarna MidtSkandia Gränskommittén Värmland-Østfold Beskrivning av uppdraget till gränskommittéerna Finansiering Beskrivning av mål Beskrivning av genomförandet

3 1 Bakgrund Det nordiska samarbetsprogrammet för regional utveckling och planering har som mål att lägga grunden till ett utvecklat kunskapsutbyte, bidra med goda exempel på insatser inom prioriterade politiska områden och att stärka det gemensamma arbetet inom det regionalpolitiska området i Norden. Det nordiska regionalpolitiska samarbetet har en lång historia och skapar goda möjligheter för lärande, förståelse och gemensamma insatser. Samarbetet bygger på en insikt om att gemensamt lärande och gemensamma lösningar är avgörande faktorer för att tillsammans uppnå resultat som bidrar till en hållbar utveckling av Nordens regioner. Det nordiska regionalpolitiska samarbetet består av Ministerrådet för näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-Växt), Ämbetsmannakommittén för regionalpolitik (ÄK-R), Nordiska ministerrådets sekretariat, Nordregio, samt gränsregionalt samarbete genom gränskommittéerna, NORA och Vestnordenfonden. Det nordiska regionalpolitiska samarbetsprogrammet fokuserar på tre breda insatsområden: Hållbar landsbygdsutveckling, Innovativa och resilienta regioner samt Hållbara städer och stadsutveckling. Mål och förväntade resultat inom dessa insatsområden beskrivs i kapitel 3. Det nuvarande programmet genomförs i huvudsak inom ramen för tre temagrupper som var och en, på uppdrag av ÄK-R och i nära samarbete med Nordregio, ansvarar för genomförandet av insatsområdena. I temagrupperna är national och regional nivå från länderna representerade, ut över gränskommittéerna. Nordiska ministerrådet är en av många finansiärer av det gränsregionala samarbetet och gränskommittéerna. De nordiska medel som idag bidrar till att finansiera gränskommittéerna skapar en viktig plattform för verksamheten. I det nordiska samarbetsprogrammet för regionalsektorn beskrivs hur man avser att konkretisera de målsättningar som Nordiska ministerrådet satt för det gränsregionala samarbetet. Förarbetet för detta dokument är en analys av gränskommittéernas roll i det nordiska samarbetet som har gjorts genom intervjuer med gränskommittéernas sekretariatsledare och ordföranden under hösten Detta gjordes av Nordregio (Kjell Nilsson) tillsammans med Oxford Research (Stefanie Lange Scherbenske och Gunnar Lindberg) på uppdrag av Nordiska ministerrådet. 3

4 2 Det gränsregionala samarbetet och Nordens gränskommittéer Det gränsregionala samarbetet är viktigt för det nordiska samarbetet. Bakgrunden för det gränsregionala samarbetet har varit att de nordiska gränsregionerna ofta är perifera regioner i sina respektive länder och därmed har mycket att vinna på att samarbeta över landgränsen, samtidigt som gränserna i sig skapar hinder för företags och arbetstagares rörlighet. Många lösningar för gränsregional service, pendling, företagsutveckling och minskade gränshinder har utvecklats inom ramen för det nordiska samarbetet, bland annat genom gränskommittéerna och med stöd av program såsom det Arktiska samarbetsprogrammet och nordiska demografiprogrammet samt de europeiska Interreg-programmen. Gränsöverskridande samarbete och gränshinder har under lång tid stått i fokus för det nordiska samarbetet. De nordiska länderna har lång erfarenhet av att samverka och har arbetat aktivt med att undanröja gränshinder. Den långtgående historiska erfarenheten av att samarbeta som finns i samtliga gränsregioner i Norden har skapat en grund för att Norden ses som ett föregångsland vad gäller gränsöverskridande samarbete i Europa. Målet för Nordiska ministerrådets engagemang i gränsregionalt samarbete är att: - Ta tillvara möjligheter och undanröja de hinder som nationsgränser skapar för funktionellt sammanhållna gränsregioner. - Främja utveckling, innovation och tillväxt i de nordiska gränsregionerna. Det gränsregionala samarbetet i Norden kan sägas bestå av två olika delar som ska bidra till de övergripande målsättningarna: - De gränsregionala kommittéerna som arbetar i gränsområdena mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige. - Institutionen NORA (Nordiskt Atlantsamarbete) som arbetar specifikt med frågor som rör Färöarna, Grönland, Island och kust-norge. NORA och gränskommittéerna arbetar i första hand med att främja konkurrenskraft i näringslivet i gränsregionerna, identifiera och undanröja gränshinder, utveckla hållbara och klimatvänliga miljö- och energilösningar samt att utveckla infrastruktur och kommunikationer av betydelse för gränsområdena. Gränskommittéerna är medlemsorganisationer som samlar lokala och regionala aktörer som verkar för att främja utvecklingen i respektive region. Den lokala och regionala förankringen av samarbetet är central och har bidragit till att verksamheten är livskraftig och fortsätter att utvecklas. En kort beskrivning av de tolv gränskommittéerna följer nedan. 4

5 Karta 1: Nordens gränskommittéer 5

6 2.1 ARKO-samarbetet Hemsida Medlemmar 11 kommuner i Hedmark/Norge: Grue, Nord-Odal, Våler, Sör-Odal, Kongsvinger, Åsnes, Eidskog och i Värmland/Sverige: Sunne, Arvika, Torsby, Eda) Bemanning En anställd på 20% Ekonomi 1 NMR-medel (Bas- och tilläggsbidrag 2018 framåt) DKK Medlemsavgifter (2016) Andra intäkter (2016) DKK DKK ARKO (Arvika och Kongsvinger) har funnits sedan Kommunerna representeras av kommunalråd/-chef och möts 2ggr/år. Styrgruppen består av fem kommunalråd/-chefer från olika medlemskommuner och dirigerar arbetet inom ARKO. NMRs basmedel är styrda till kostnader inom administration som kan hänföras till gränsregional/nordisk nytta. Den summa som ARKO erhåller utöver basfinansieringen tillsammans med kommunernas medlemsavgifter har använts till finansiering av insatser vid gränsregionala konferenser, seminarier, strategiska möten och aktiviteter. I övrigt sker stor del av medfinansiering i form av arbetstid och lokal- och marknadsföringskostnader i övriga organisationers projekt och aktiviteter (t.ex. Projekt Fredsambassadörer). Huvudämnen: Transport och turism (destinationsarbete). ARKO har inga projekt just nu förutom godkänt arbete/politisk/lobby med transport/infrastruktur och destinationsarbete. ARKO är medfinansiär av Grensetjänsten 2015 (informationstjänst) i enlighet med ansökan om basfinansiering från NMR. 1 *Bas- och tilläggsbidraget utbetalas i DKK medan medlemsavgifter och andra intäkter oftast är i SEK eller EUR. För att göra det enhetligt presenteras alla intäkter i DKK och har därför räknats om den 20 och 22 november

7 2.2 Kvarkenrådet Hemsida Medlemmar 9 medlemmar: Region Västerbotten, Örnsköldsviks kommun, Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund, Mellersta Österbottens förbund, Vasa stad, Seinäjoki stad, Karleby stad, Jakobstad och 20 understödande medlemmar Bemanning Fast anställda: Direktör, ekonomiansvarig (80%), utvecklingschef (80%), Projektanställda: Kommunikationsansvarig, projektledare Ekonomi NMR-medel (Bas- och tilläggsbidrag 2018 framåt) DKK Medlemsavgifter (2018) Andra intäkter (Inkomster från simultantolkningsverksamhet budget 2018) DKK DKK De österbottniska landskapen i Finland samt Västerbotten och Örnsköldsvik i Sverige som bildar Kvarkenregionen. Styrelse består av 6 ledamöter från vardera landet fungerar som operativt ledningsorgan dvs. behandlar bl.a. projektplaner och ansökningar, tillsätter ledningsgrupper och styrgrupper för olika projekt. Kvarkenrådets basverksamhet är att främja gränsregionalt samarbete. Detta görs bl.a. genom att sammankalla och starta upp olika samarbetsprojekt eller samarbetsstrukturer, genom att hyra ut simultantolkningsanläggningar, genom informationsverksamhet och att utöva intressebevakning. Kvarkenrådet hjälper till med att starta upp nya projekt och samarbetsnätverk, gräsrotssamarbete genom att bevilja resebidrag till föreningar och organisationer som vill planera ett samarbete meden motsvarande organisation i grannlandet. Huvudämnen: Näringsliv, kommunikationer och transportinfrastruktur, forskning och utveckling samt utbildning, kultur, bärkraftiga energilösningar, miljö-, avfalls- och återvinningsfrågor, turism, idrott, barn och unga, hälso- och sjukvård. Kvarkenrådet deltar i temagrupp 3. Projekt som är på gång/har initierats: - TEN-T projektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor, för att säkra och utveckla den för regionen synnerligen viktiga färjelänken över Kvarken (totalbudget fas EUR) - Infrastrukturutvecklingsprojekten E12 Atlantica Transport (totalbudget EUR) och MABA II (totalbudget EUR), turism- och världsarvsprojektet Spotlight High Low Coast (totalbudget EUR), utvecklings- och förädlingsprojektet Bioraff Botnia (totalbudget EUR), transportforskningsprojektet BA3Net (totalbudget EUR), samtliga inom INTERREG Botnia-Atlantica programmet - BSR projektet NSB Core (totalbudget EUR), kring TEN-T connectivity och förlängning av TEN-T korridorerna - Under planering bl.a. gränsöverskridande turismprojekt, kring gemensamma internationella marknadsinsatser 7

8 2.3 Mittnordenkommittéen Hemsida Medlemmar 4 medlemsregioner: Trøndelag fylkeskommune i Norge, Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland i Sverige samt Österbottens förbund i Finland. Partners är: Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, Parikkala kommun, Handelskammaren Österbotten och Handelskammaren Mittsverige, Länsstyrelsen Jämtlands län och Länsstyrelsen Västernorrland samt Kramfors kommun. Bemanning En kanslichef på 100 %, en ekonom på 20 % och en specialplanerare på 40 % Ekonomi NMR-medel (Bas- och tilläggsbidrag 2018 framåt) DKK Medlems- och partnersavgifter (2018) DKK Andra intäkter 0 Mittnordens regioner utgörs till stor del av landsbygd med likartade utmaningar kring bland annat infrastruktur, demografi, kompetensförsörjning och urbanisering, men också med möjligheter i form av exempelvis smart specialisering och digitalisering. Balanserad utveckling mellan land och stad är ett övergripande tema för Mittnordenkommitténs verksamhet. Mittnordenkommittén är en öppen lärande arena för politiker och andra beslutfattare. Med ett sådant lärande som grund blir Mittnordenkommittén en arena för positionering, påverkan och policyformuleringar regionalt, nationellt och på den nordiska nivån. Mittnordenkommittén ska utgöra en kritisk massa av politik och expertis för at hantera den gemensamma utmaningen med att åstadkomma balanserad utveckling mellan land och stad och därigenom uppnå en hållbar regional utveckling. Mittnordiskt samarbete inom infrastruktur- och kulturområdet har varit särskilt framträdande genom åren och kommer att vara fortsatt viktiga. Mittnordenkommittén väljer ordförande för två år åt gången. I ledningsgruppen ingår en ledamot från varje medlemsregion. Ordförandeskapet växlar mellan länderna. Kommittén har totalt ett tjugotal ledamöter. Mittnordenkommittén deltar för närvarande i och medfinansierar följande projekt: Gränsmöjligheter - en 161 mil integrerad arbetsmarknad längs norsk-svenska gränsen (1 sep aug 2019) SÖT Smart Green Region Mid Scandinavia. (1 maj april 2018) - SMICE - Samskapande Mittnordisk Innovationsarena för Cirkulär Ekonomi (15 maj maj 2020). 8

9 2.4 Nordkalottrådet Hemsida Medlemmar 12 medlemmar: Nordland, Troms, och Finnmark fylkeskommuner, Innovasjon Norge; Norrbottens länsstyrelse, Region Norrbotten, Norrbottens Kommuner, Norrbottens handelskammare; Lapplands förbund, Lapplands närings-, miljö- och trafikcenter, Rovaniemi Stad, Lapplands handelskammare Bemanning En anställd på 100% Ekonomi NMR-medel (Bas- och tilläggsbidrag 2018 framåt) DKK Medlemsavgifter (2017) Andra intäkter (2017: NMR medel för gränshinderarbete (informationsbudget) + övrig finansiering till gränstjänstverksamheten (sökt från Svenska UD, Finlands arbetsmarknads- och näringsministerium) DKK DKK DKK Ordförandeskapet i rådet alternerar i perioder om två år mellan fylkeskommunerna, Länsstyrelsen och Lapplands förbund. Nordkalottrådet sammanträder 1-3 gånger per år och har 4 medlemmar från varje medlemsland (totalt 12 personer). I beredningsgruppen, som motsvarar rådets styrelse, sitter tre regionala tjänstemän från Norge, 2 regionala tjänstemän från Sverige och en regional tjänsteman från Finland. Beredningsgruppen sammanträder 4-8 gånger om året. Nordkalottrådet ska vara regionernas gemensamma röst gentemot den nationella och EUnivån. Rådet ska främja och bedriva gränsregionalt samarbete på Nordkalotten med delfinansiering av Nordiska ministerrådet: Egen projektverksamhet omfattar 6 projekt under Nordkalottens miljöråd, Nordkalottens Gränstjänst, samt Interreg Nord finansierade projektet Utveckling av näringslivsvägledning hos Nordkalottens Gränstjänst, Huvudämnen: Attraktivitet, samordnade transporter, gränsöverskridande tjänsteförsörjning, kartlägging av kompetensförsörjning, kultur. Nordkalottrådet deltar i temagrupp 1. Nordkalottrådet beviljar också delfinansiering för andra samarbetsprojekt med aktörer från alla medlemsregioner (12 st. pågående projekt under ). 9

10 2.5 Svinesundskommittéen Hemsida Medlemmar 17 medlemmar: Bengtsfors kommun, Dals-Eds kommun, Melleruds kommun, Strömstads kommun, Tanums kommun, Trollhättans Stad, Västra Götalandsregionen, Åmåls kommun, Aremark kommune, Fredrikstad kommune, Halden kommune, Hvaler kommune, Rygge kommune, Råde kommune, Rakkestad kommune, Sarpsborg kommune, Østfold fylkeskommune Bemanning Anställda i basorganisationen: 100 % VD, 50 % Ekonom, 20% Kommunikatör, 20% Administratör. Projektanställda: 80% -projektledare Turism/reiseliv, 50% projektledare Tillväxt Grön, 50% projekledare + 90 % Utredare Framtiden är Blå, 100 % Gränshinder näringsliv, 50% Kommunikatör, 20 % Lönehandläggare Ekonomi NMR-medel (Bas- och tilläggsbidrag 2018 framåt) DKK Medlemsavgifter (2018) DKK Andra intäkter (2018): Ekonomiskt Stöd från Västra Götalandsregionen och Östfolds Fylkeskommune för tjänst "Gränshinder för näringslivet" Projektbidrag från Länsstyrelsen Projektbidrag från Fylkesmannen DKK DKK DKK Svinesundskommittén är ett politiskt samarbete mellan svenska och norska kommuner och regionerna Østfold och Västra Götaland, vars syfte är att skapa nya möjligheter för affärer, jobb och utveckling mellan länderna. Kommittén jobbar på uppdrag av medlemmarna och Nordiska ministerrådet. Svinesundskommitténs beslutande organ är styrelsen och arbetsutskottet. I styrelsen ingår två utsedda representanter från samtliga medlemskommuner och region/fylke. Styrelsens huvudsakliga arbetsuppgift är att diskutera och fatta beslut i ärenden av övergripande och principiell natur. Man fattar också beslut om verksamhetsbudget, projekt, godkännande av bokslut med mera. Arbetsutskottets huvudsakliga arbetsuppgift är att diskutera och fatta beslut i ärenden som rör den löpande verksamheten. Utskottet ska också verkställa uppdrag som delegerats av styrelsen. Huvudämnen: Blå och grön tillväxt, turism, gränshinder. Svinesundskommittéen deltar i temagrupp 2. Projekt där Svinesundskommittéen är ägare eller medsökande: Grön Tillväxt (Totalkostnad: Euro), Framtiden är Blå i Svinesundsregionen (Totalkostnad: Euro Sverige), Gränsen som Attraktion (Totalkostnad: Euro Sverige), Gränsmöjligheter (Projekt i samarbete med andra gränskommittéer och Länsstyrelsen I Värmland; Totalkostnad: Euro medsökande) 10

11 2.6 Greater Copenhagen & Skåne Committee Hemsida Medlemmar Bemanning 46 östdanska och 33 skånska kommuner, samt Region Sjælland, Region Hovedstaden och Region Skåne. Även kommunförbunden (3 st) i vardera geografi ingår. 4 anställda: kanslichef, gränshinderexpert, kommunikatör och assistent Ekonomi NMR-medel (Bas- och tilläggsbidrag 2018 framåt) DKK Medlemsavgifter DKK Andra intäkter 0 Samarbetet är organiserat med en politisk ledning, en administrativ ledningsgrupp och en samordningsgrupp. Alla tre består av representanter från Sjælland, Hovedstaden och Skåne från både kommunal och regional nivå. Greater Copenhagen & Skåne Committee har fyra politiska fokusområden som utgör grunden för samarbetet (Handlingsplan ): Bättre infrastruktur Att locka talanger, turister och investerare Internationell marknadsföring Skapa en alltmer integrerad tillväxtregion Till fokusområdena knyts tre fleråriga signaturprojekt som är politiskt beslutade i linje med visionen. Greater Copenhagen is the centre of sustainable growth and quality of life offering an agile, collaborative and accessible metropolis - where people and businesses can unleash their potential. Greater Copenhagen life science-centrum Greater Copenhagen Gigabit Gränslös kollektivtrafik i en integrerad arbetsmarknad Styrelsen har utsett samordnare till att genomföra projekten och det är deras uppgift att säkerställa att projekten genomförs i linje med styrelsens politiska målsättningar. Samordnarna kan vara både kommuner, regioner och professionella näringslivsaktörer. Med bakgrund i signaturprojekten har det beviljats och påbörjats INTERREG-finansierade projekt däribland Et sammenhængende transportsystem i Greater Copenhagen. Kommittéen deltar i temagrupp 3 och finansierar deltagandet själv. 11

12 2.7 Tornedalsrådet Hemsida Medlemmar Medlemmar är Tornio, Ylitornio, Pello, Kolari, Muonio, Enontekiö, Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna, Storfjord, Kåfjord och Nordreisa kommuner samt övriga kommuner vilka ansökt om och av rådet beviljats medlemskap. Bemanning En anställd på 100% Ekonomi NMR-medel (Bas- och tilläggsbidrag 2018 framåt) DKK Medlemsavgifter (2018) DKK Andra intäkter 0 Tornedalsrådet är en samarbetsorganisation för tornedalskommunerna i Finland och Sverige, samt de kommuner i Norge, vilka gränsar till Tornedalen. Rådet har 31 medlemmar. Ordförande och vice ordförande väljs årligen. Styrelsen har 13 medlemmar, en representant för varje medlemskommun. Styrelsen har ansvar för den årliga verksamheten, sätter upp mål och tillsätter arbetsgrupper. Under styrelsen finns två permanenta arbetsgrupper, rådet står för dess möteskostnader: - näringslivsgruppen (består av medlemskommunernas utvecklingsdirektörer), - kulturarbetsgruppen (består av medlemskommunernas tjänstemän/-kvinnor som svarar för kulturfrågor i medlemskommunerna). Styrelsen bildade också en logistikgrupp. Huvudämnen: Profilering och marknadsföring, utveckla näringsliv och arbetsmarknad, främja utbildning och kompetensutveckling, utveckla infrastrukturen och kommunikationerna samt bevara och utveckla den tornedalska kulturen. Tornedalsrådet finansierar projekt. 12

13 2.8 Nordiska skärgårdssamarbetet Hemsida Medlemmar Länsstyrelsen i Stockholms län, landstinget i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Region Östergötland, Regionförbundet Sörmland, de åländska skärgårdskommunerna (Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö), Ålands landskapsregering, Egentliga Finlands förbund och Egentliga Finlands NTM-central samt Nylands förbund och Nylands NTM-(Närings-, trafik- och miljö)central och Kymmenedalens Förbund. Bemanning En anställd på 100% Ekonomi NMR-medel (Bas- och tilläggsbidrag 2018 framåt) DKK Medlemsavgifter (2018) Andra intäkter (2018, skärgårdsbidrag) DKK DKK Styrelsen består av högst 12 ledamöter: högst fyra ledamöter från vartdera landet i samarbetet. Nordiska skärgårdssamarbetets råd fastställer styrelsens sammansättning. Samarbetet lyfter medvetet fram nyttan av det nordiska gränsregionala samarbetet och skapar möjligheter till utbyte och utveckling genom möten, aktivt nätverkande och genomförande av och deltagande i seminarier. Nordiska skärgårdssamarbetet har under året fyra prioriterade områden: 1. Att främja en ekonomiskt hållbar utveckling, med särskilt fokus på diversifierade försörjningsmöjligheter inklusive företagande och entreprenörskap 2. Att främja en socialt hållbar utveckling, med särskilt fokus på servicenivå och kreativa lösningar samt på att synliggöra unga i skärgården och på landsbygden 3. Att främja en ekologiskt hållbar utveckling, med särskilt fokus på marin miljö, små hamnars utveckling, avfalls- och avloppsfrågor 4. Att fortsättningsvis utgöra en plattform för att främja gränsöverskridande projekt som kan förverkligas genom extern finansiering under EU:s programperiod Därutöver teman för insatser under de senaste åren: lokal service, bredband, tillgång till skolundervisning, närproducerad mat, betesdrift samt skarv. Nordiska skärgårdssamarbetet sökte projektmedel (Central Baltic Interreg) utan framgång, för projektet Morgondagens skärgårdsbo. Projektet fortsätter med egen finansiering och Sthlm läns landsting bidrar med EUR (Skärgårdsbidrag). Projektet påbörjades i november i samarbete med Yrkeshögskolan NOVIA, Åbo Akademi och Finlands migrationsinstitut, SLL. Bostadsprojektet är slutförd i samarbete med Aalto universitetet. Avsikten var att ta fram best practise för bra boendeformer i skärgården (kostnadseffektiva, billigare hyresbostäder). Projektet presenteras i form av en utställning, studenters enskida arbeten samt en jämförande rapport om differenser i markanvändnings- och byggnadslagen i Åboland, Åland, Värmdö och Norrköping. 13

14 2.9 Bothnian Arc Hemsida Medlemmar 12 medlemmar: Kemi-Torneå regionkommun, Uleåborgsbåge regionkommun, Uleåborgs regionkommun, Brahestads stad, Ylivieska regionkommun, Mellersta Österbottens förbund, Haparanda stad, Kalix kommun, Bodens kommun, Luleå kommun, Piteå kommun, Skellefteå kommun Bemanning 100% VD och 100% Administratör, under tiden är VDtjänsten 60% Ekonomi NMR-medel (Bas- och tilläggsbidrag 2018 framåt, 1000 DKK) Medlemsavgifter (2017) Andra intäkter (2017) DKK DKK DKK Bothnian Arc:s verksamhet finansieras i huvudsak med medlemsavgifter och finansiering från Nordiska ministerrådet. EU-program och nationella finansieringsinstrument är också potentiella finansiärer för verksamheten. Föreningen strävar efter att täcka en del av kostnaderna genom att sälja kompetens i gränsöverskridande samarbete till projekt, organisationer, företag mm. Bothnian Arc kan söka finansiering bl. a. från Interreg Nord programmet för egna projekt men i första hand ska man verka som initiativtagare och rådgivare när andra aktörer ansöker finansiering för gränsöverskridande projekt. Huvudämnen: Samhällsplanering, näringslivsutveckling, miljö och kultur, forskning och utbildning och marknadsföring. Bothnian Arc deltar i temagrupp 2. Ny Mat från Arctic (Projekttid: , Huvudfinansiär: Interreg Nord program, Bothnian Arc är inte medfinansiär men i styrgruppen, inga projektmedel), Combating Unemployment among Youth (Projekttid: 2014, , Huvudfinansiär: Nordiska ministerrådet, Bothnian Arc har varit medfinansiär, inga projektmedel), Cross-border Public Services (Projekttid: , Huvudfinansiär: ESPON 2020 Cooperation Programme, Bothnian Arc är medfinansiär, inga projektmedel), Planerade/initierade projekt: Gustaf II Adolf och städerna vid Bottenviksbågen, Sysselsättningsprojekt, Bothnian Arc program för utbildning och kultur, logistikprojekt, smart specialisering, digitalisering, resiliens. 14

15 2.10 Hedmark-Dalarna Hemsida Medlemmar Hedmark Fylkeskommune, Fylkesmannen i Hedmark, Region Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, Regionrådet Sør-Østerdal Bemanning En anställd på 60%, resterande tid är projektfinansierad på fylkeskommunen Ekonomi NMR-medel (Bas- och tilläggsbidrag 2018 framåt) DKK Medlemsavgifter (2017, 1000 SEK) DKK Andra intäkter 0 Hedmark Dalarna Samarbete-Gränskommitté är ett gemensamt gränsöverskridande samarbetsorgan för regionala myndigheter/utvecklingsaktörer och kommuner i Hedmark och Dalarna. Gränskommittén drivs av Region Dalarna, Hedmark Fylkeskommune, Länsstyrelsen Dalarna och Fylkesmannen i Hedmark. Ordförandeskapet byter årligen mellan ledamöterna. Organisationerna genomför ett nära samarbete inom prioriterade områden för att främja regional utveckling och tillväxt i regionen. Arbetet bygger på historisk och kulturell samhörighet och ett gemensamt regionalt utvecklingsintresse och med en förståelse för de utmaningar som finns i det gränsöverskridande samarbetet. Huvudämnen: 1. Hållbar landsbygdsutveckling, 2. Innovativa resilienta regioner, 3. Företagsoch näringsrelaterade gränshinder. Tema för aktiviteter är grön tillväxt, bioekonomi, rural attraktivitet (i samarbete med Telemarksforskning). Vidare prioriterar man ökad tillgänglighet för perifera regioner. Hedmark-Dalarna deltar i temagrupp 1. Projektverksamhet: Effect for building energisparande (Interreg BSR), Besöksförvaltning Fulufjället 15

16 2.11 MidtSkandia Hemsida Medlemmar Bemanning Nordland fylkeskommun, Region Västerbotten, 10 kommuner i Helgeland, 9 kommuner i Västerbotten, Västerbottens handelskammare, Sør- Helgeland regionråd, Indre Helgeland regionråd + några större företag En anställd på 75% på svenska sidan, 40% tjänst på det norska kontoret Ekonomi NMR-medel (Bas- och tilläggsbidrag 2018 framåt) DKK Medlemsavgifter Andra intäkter DKK Se nedan MidtSkandias huvudprioriteringar är gemensam kommunikationsutveckling, gemensam kompetensutveckling och gränsregionalt näringssamarbete. Övergripande mål: - Bidra med kompetens till beslutsfattare i gränsöverskridande frågor - Förbättra förutsättningarna för samarbete och näringslivsutveckling över gränsen - Bidra till attraktionskraft och tillväxt i regionen MidtSkandia tillsammans med Kvarkenrådet är inte längre programansvariga för Interregprogrammet Kvarken-MidtSkandia men fungerar som informationspunkt för programmet. Huvudämnen: Transporter och logistik i öst-västlig riktning, näringslivsutveckling och miljö Projekt: REGINA (Interreg NPA Nordregio LP) storskalig industri och lokal smart specialisering, ca EUR ursprungligen; E12 Atlantica Transport tillsammans med Kvarkenrådet (LP) och Blå Vägen-föreningen (Interreg Botnia-Atlantica), 3 x SEK 16

17 2.12 Gränskommittén Värmland-Østfold Hemsida Medlemmar 10 norska kommuner + Østfold, 6 svenska kommuner (varav en, Bengtsfors, i Västra Götalandsregionen) Bemanning En anställd på 50 % Ekonomi NMR-medel (Bas- och tilläggsbidrag 2018 framåt) DKK Medlemsavgifter DKK Andra intäkter 0 Visionen om en "grön nordisk korridor" genom Østfold och Värmland borde leva, med myndigheter, branscher, föreningar och institutioner som arbetar tillsammans om industri, utbildning, kultur, hälsa, sport, upplevelser, transport, miljö, klimat och energi: - Arbeta för att fortsätta E18-utvecklingen genom Hobøl och Follo och Töcksfors- Karlstad, och förbättra kollektivtrafiken längs E18. - Arbeta för att undersöka och inrätta ett höghastighetståg Oslo-Stockholm med ett dubbeltspår och ett varierat stoppmönster och en non-stop körtid på 2 timmar (2:40 med 8 stopp) - Arbeta för att förverkliga en nordisk transportplan som synkroniserar planer och identifierar "saknade länkar" över hela Norden. - Mer gods- och persontrafik. Måste överföras från väg och flyg till järnväg. Huvudämnen: Infrastruktur (E18, järnväg, buss), turism, barn och ungdomar. Värmland- Østfold deltar i temagrupp 3. TENTACLE infrastruktur (Interreg BSR Region Blekinge LP), 1,4 milj. kr., Unionsleden cykelprojekt mellan Moss och Karlstad (Interreg NO-SE) 2,5 milj. kr. 17

18 3 Beskrivning av uppdraget till gränskommittéerna Följande text beskriver vad gränskommittéerna skall genomföra för medlen som beviljas från Nordiska ministerrådet. Den är underlag för de bilaterala kontrakten mellan varje gränskommitté och sekretariatet, och den årliga rapporteringen på dessa. Gränskommittéerna skall bidra till att utveckla det gränsregionala samarbetet i Norden. Gränskommittéerna är de som upplever utmaningarna som skapas av att det finns riksgränser inom en funktionellt sammanhängande region. Det är också de som kan identifiera dessa och arbeta med att bryta de ner. Gränskommittéerna har kunskap om utmaningar för både befolkning, näringsliv och offentlige myndigheter i gränsområdena, och de kan fungera som en plattform för samarbete om lösningar. 3.1 Finansiering Gränskommittéernas budget består av medlemsavgifter, Nordiska ministerrådets basbidrag plus tilläggsbidrag och ev. projektbidrag från temagrupperna samt ev. andra intäkter och projektmedel. Inkomsten från medlemsavgiften varierar mellan runt DKK (ARKO, Värmland-Østfold, Nordkalottrådet) och DKK (Greater Copenhagen & Skåne). Nordiska ministerrådets basbidrag är DKK per gränskommitté för Detta bidrag används huvudsakligen för att täcka administrativa kostnader. Tilläggsbidraget är DKK för 2018 och fördelas mellan gränskommittéerna efter tidigare fastställd fördelning DKK är öronmärkta till samarbetsprogrammet och fördelas genom temagrupperna. Varje temagrupp får DKK i 2018 som kan användas för projekt inom gruppens prioriteringar med fokus på ämnen som är relevanta för gränskommittéerna. Medlen överförs från NMRS till Nordregio som fördelar dessa i linje med fördelningen av andra medel till temagrupperna. Medlen kan användas till resor och boende för gränskommittéernas representanters deltagande i temagruppsmötena, enligt samma regler som gäller för Nordregios anställda. Tiden för att delta i temagruppsmötena ersätts inte. Dessutom har några gränskommittéer intäkter i form av bidrag (till exempel skärgårdsbidrag) eller inkomster (till exempel från simultantolkningsverksamhet). Nio gränskommittéer är aktiva inom och har ansökt om finansiering från Interreg-programmen Nord, Botnia-Atlantica, Northern Periphery and the Arctic, Baltic Sea Region och Central Baltic. Kvarkenrådet och Svinesundskommittéen har varit mycket framgångsrika och har flera Interreg projekt på gång både som projektledare och -deltagare. 3.2 Beskrivning av mål Gränskommittéernas uppdrag från ÄK-R är att bidra till att lösa de utmaningar som beskrivs i samarbetsprogrammet. Till grund för gränskommittéernas uppdrag från ÄK-R ligger de kopplingar och den samstämmighet som finns mellan gränskommittéernas 18

19 aktiviteter/verksamhet och de mål och förväntade resultat som finns inom ramen för insatsområdena i samarbetsprogrammet. Gränskommittéernas aktiviteter kan framförallt bidra till insatsområden 1 och 2. Strategiska insatsområden ur nordiskt samarbetsprogram för regional utveckling och planering Insatsområde 1: Hållbar landsbygdsutveckling Mål för insatsområdet är att bidra till politikutveckling och nya lösningar på de utmaningar som länderna står inför inom hållbar landsbygdsutveckling. Projekt och aktiviteter skall: - bidra till en fortsatt kunskapsuppbyggnad genom att lyfta fram konkreta exempel, statistik och policyrelevanta slutsatser för att bidra till målet för insatsområdet. - belysa organisatoriska och strukturella aspekter på genomförande av regionalpolitik och bidra till en förståelse av hur flernivåstyrning påverkar genomförande av politik och insatser inom insatsområdet. Förväntade resultat är att insatser och aktiviteter som svarar upp mot målen genomförs inom varje prioritering dvs.: demografiska utmaningar, social innovation och entreprenörskap inom service, kompetensförsörjning och gränsregionalt samarbete. Dessa insatser och aktiviteter skall visa på konkreta resultat och lärdomar som de nordiska aktörerna kan dra nytta av i sin politikutveckling. Inriktningen för dessa insatser och aktiviteter och dess specifika målsättningar skall utarbetas och tydliggöras inom ramen för temagruppens program. Insatsområde 2: Innovativa och resilienta regioner Mål för insatsområdet är att bidra till politikutveckling och nya lösningar på de utmaningar som länderna står inför inom temaområdet innovativa och resilienta regioner. Projekt och aktiviteter skall: - bidra med konkreta lärdomar, exempel, statistik och policyrelevanta slutsatser för att på samtliga policynivåer stimulera och utveckla innovativa regionala ekonomier inte minst inom områdena grön och blå ekonomi. - stödja och stimulera regionala aktörer så att de kan ta vara på sin innovationskraft och utvecklingspotential. - belysa och analysera de utmaningar och hinder som de nordiska länderna och regionerna står inför när det gäller att främja innovativa och resilienta regioner, grön tillväxt och smart specialisering; och i möjligaste mån visa på exempel på strategier eller lösningar. Förväntade resultat är att insatser genomförs inom varje prioriterat område utifrån ovan nämnda mål, dvs.: regional innovation och förutsättningar kopplat till grön och blå tillväxt, regionala strategier och smart specialisering samt arbetsmarknad och kompetensförsörjning som förutsättningar för regional utveckling Kompetens- och kapitalförsörjning och regionala strategier för hållbar tillväxt. Dessa insatser och aktiviteter skall visa på konkreta resultat och lärdomar som de nordiska aktörerna kan dra nytta av i sin politikutveckling. Inriktningen för dessa insatser och dess specifika målsättningar skall utarbetas och tydliggöras inom ramen för temagruppens program. Insatsområde 3: Hållbar stadsutveckling 19

20 Mål för insatsområdet är att bidra till politikutveckling och föreslå nya lösningar på de utmaningar som länderna står inför inom hållbar stadsutveckling. Projekt och aktiviteter skall: - bidra med konkreta lärdomar och lösningar på de problem som länderna står inför i sin stadsutveckling och i interaktionen mellan städerna och andra delar av storstadsregioner, regioner och länder. - bidra till att förtydliga och effektivisera relationerna mellan regionalt strategiskt utvecklingsarbete och kommunal översiktsplanering. - stimulera ett utbyte och lärande mellan nordiska regioner och städer när det gäller konkreta insatser och politik för hållbar stadsutveckling kopplad till segregation och boende; klimat, miljö och energisystem; ökad livskvalité och folkhälsa; rätten till staden och det offentliga rummet, samt deltagande i planeringen. Förväntade resultat är att insatser genomförs inom varje prioriterat område utifrån ovan nämnda mål dvs.: social hållbarhet och jämställdhet, nya dimensioner inom planering, små och medelstora städer, samt arktiska städer och dess utveckling. Dessa insatser skall visa på konkreta resultat och lärdomar som de nordiska aktörerna kan dra nytta av i sin planering och politikutveckling. Inriktningen för dessa insatser och dess specifika målsättningar skall utarbetas och tydliggöras inom ramen för temagruppens program. Samarbetsprogrammet tar utgångspunkt i principerna om hållbar utveckling, jämställdhet samt barn och ungas perspektiv och rättigheter. Ut över detta är också integration, Arktis och administrativa reformer tvärgående perspektiv. Samarbetsprogrammet skall bidra till att initiera och genomföra aktiviteter som skapar ett mervärde genom att de genomförs på nordisk nivå istället för nationellt. Det handlar bl.a. om att genomföra projekt och studier som bidrar till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt till politikutveckling. På så vis skall programmet bidra till att förbättra nationella och regionala politiska strategier och insatser på det regionalpolitiska området. Samarbetet mellan sektorerna och institutionerna inom Nordiska ministerrådet ska förstärkas. Interaktionen med gränskommittéerna är ett viktigt tema och samverkan mellan NMR, dess institutioner och gränskommittéerna är en viktig faktor för ett framgångsrikt genomförande av samarbetsprogrammet. Transportfrågor ingår inte i regionalsektorns ansvarsområde. Gränskommittéerna kan därför inte använda ÄK-R som kanal för att främja dessa frågor. Gränshinderrådet ansvarar för uppföljning av gränshinder. Gränskommittéerna är en viktig aktör för att identifiera gränshinder i Norden. När nya gränshinder upptäcks rapporterar Gränskommittéerna dessa direkt till Gränshinderrådet. 20

21 3.3 Beskrivning av genomförandet Nordiska ministerrådets sekretariat skriver 3-åriga bilaterala ramkontrakt med respektive gränskommitté. Gränskommittéerna rapporterar årligen på aktiviteter och resultat. Kontraktet ska bidra till att utveckla Nordiska ministerrådets arbete i gränsregionerna och tydliggöra gränskommittéernas bidrag till det nordiskt samarbete och genomförandet av samarbetsprogrammet för den del av finansieringen som kommer från MR-Växt via ÄK-R. Temagrupper De tre temagrupper som var och en, på uppdrag av ÄK-R och i nära samarbete med Nordregio, ansvarar för genomförandet av insatsområdena, spelar en viktig roll i genomförandet av det nordiska regionalpolitiska samarbetsprogrammet. I temagrupperna är national och regional nivå från länderna representerade, ut över gränskommittéerna. Just nu deltar sju gränskommittéer i temagrupperna. Sex av dessa får sina omkostnader för att delta i temagruppernas möten täckta av bidraget till implementering av samarbetsprogrammet. Därutöver deltar Greater Copenhagen och Skåne i temagrupp 3 (och NORA i grupp 1) på egen bekostnad. - Temagrupp 1 Hållbar landsbygdsutveckling: Hedmark-Dalarna & Nordkalottrådet - Temagrupp 2 Innovativa och resilienta regioner: Bothnian Arc & Svinesundskommittén - Temagrupp 3 Hållbar stadsutveckling: Värmland-Östfold & Kvarkenrådet Under innevarande samarbetsprogram ges två gränskommittéer möjlighet att delta per temagrupp. Gränskommittéerna väljer själva på Gränsregionalt forum vilka som ska delta efter kompetens och intresse. Ytterligare gränskommittéer kan involveras som aktiva deltagare i enskilda projekt. Informationsspridning från temagrupperna bör ske mellan gränskommittéerna, till exempel i samband med Gränsregionalt forum eller via det nyhetsbrev som ges ut av Gränshinderrådet. Nordregio har också ansvar för förmedling av resultaten från temagruppernas arbete. Kommunikation och möten En aktiv dialog och regelbunden kommunikation med Nordiska ministerrådet och ÄK-R är viktigt. Gränsregionalt forum som anordnas en gång om året är ett viktigt tillfälle för gränskommittéernas sekretariatsledare att träffas och diskutera det lokala dagliga arbetet. Representanter från ÄK-R, Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordregio inviteras till dessa möten. Dialog med NMRS och ÄK-R (i mån av deltagande) införs som en fast punkt på agendan. Ytterligare möjliga mötestillfällen mellan gränskommittéerna och NMR/ÄK-R: - Om intresset finns bland gränskommittéerna, skulle det kunna anordnas egna gränskommittémöten i samband med några av de årliga mötena för LOTS-Gruppen 21

22 (Lösningsfokuserade Orienterande Tjänstgörande Samordnare-gruppen): en gemensam samarbetsplattform utvecklad av Gränshinderrådets sekretariat tillsammans med informationstjänsterna (t.ex. grensetjensten). Denna grupp träffas fyra gånger om året där en till två gånger per år skulle kunna användas för egna möten bland gränskommittéerna om det finns konkreta frågor att diskutera. - Nordregio anordnar Nordregio Forum en gång per år där det diskuteras bl.a. regional utveckling i Norden. Ett tillfälle där NMR/ÄK-R och gränskommittéerna kan träffas vid behov. Individuella kontrakt Kontrakten mellan Nordiska ministerrådet och gränskommittéerna följs upp av tillhörande återrapportering. Ut över genom temagruppernas arbete implementeras samarbetsprogrammet genom de basanslag och tilläggsbidrag som gränskommittéerna får sig tilldelat. Detta betyder att uppföljning och rapportering skall ses i ljuset av både den verksamhet som kommittéerna bedriver som en del av sin löpande verksamhet (i den mån denna verksamhet faller inom ramen för de teman som finns i samarbetsprogrammet) samt den del av verksamheten som relaterar direkt till temagruppernas arbete och projekt. Kontraktet beskriver vad gränskommittéerna skall göra för medlen beviljat från regionalsektoren, och på vilket sätt gränskommitténs verksamhet knyter an till samarbetsprogrammet. Gränskommittéerna definierar själva hur dessa fokusområden/prioriteringar hanteras i form av projekt och aktiviteter, och hur man organiserar sig under samarbetsprogrammets löptid. Kontraktet beskriver de planerade projekt/aktiviteter gränskommittéerna planlägger och som direkt relaterar till de tre temaområdena, kommunikationsinsatser, involvering av övriga intressenter, samverkan med andra sektorer och institutioner samt hur man arbetar med andra projektformer (exempelvis Interreg, andra europeiska eller nationella fonder). Samtliga gränskommittéer skall redovisa i kontrakt och i samband med årsrapportering hur de horisontella perspektiv som lyfts fram i samarbetsprogrammet; jämställdhet, barn och ungas perspektiv, hållbarhet, integration, Arktis och administrativa reformer, adresseras och integreras i kommitténs arbete. Gränskommittéerna skall inom ramen för både kontraktet och uppföljningen tydliggöra hur man avser att arbeta i relation till temagrupperna. Vissa gränskommittéer arbetar aktivt inom temagrupperna och dessas projekt, andra följer särskilda aktiviteter eller enstaka projekt. I kontraktet avsiktsförklaras detta, och i uppföljningssystemet rapporteras det på vilka aktiviteter man deltagit i. Inom ramen för samarbetsprogrammets genomförande önskar ÄK-R att gränskommittéerna lyfter fram sådana projekt som på ett tydligt, innovativt och användbart sätt kan bidra till det nordiska samarbetet och en aktiv politikutvecklig inom de temaområden som 22

23 samarbetsprogrammet specificerar. Dessa projekt skall bidra till att de horisontella dimensionerna integreras i regionalsektorns och gränskommittéernas arbete. Rapportering Gränskommittéerna använder den speciella årsrapportmallen när de sammanställer sin årsrapport till NMRS. Årsrapporten ska skickas in senast den 15 februari. Här rapporteras projekt med relevans för det regionalpolitiska samarbetsprogrammet. Övriga projekt kan återrapporteras i bilaga. Rapporten skal beskriva hur Nordiska Ministerrådets tvärgående perspektiv (jämställdhet, barn och ungas perspektiv, hållbar utveckling) beaktas, och hur de särskilda regionalpolitiska perspektiven (integration och demografisk utveckling, Arktis, kommunala och regionala reformer) beaktas. Genomförda aktiviteter, deltagande på gemensamma NMR-aktiviteter, nordisk nytta, koppling till gränshinderarbetet samt till temagrupperna under samarbetsprogrammet skall beskrivas. Ut över detta skall budgeten redovisas. Bidrag från NMR, national, regional och kommunal medfinansiering, samt medlemsavgifter och andra inkomster skall rapporteras. Utgifter och andra projektintäkter skall också redovisas. Årsrapporten kompletteras sedan med Gränskommitténs egen revisorsgodkända årsrapport när denna är tillgänglig. 23