VERKSAMHETSPLAN 2016

Transkript

1

2 VERKSAMHETSPLAN 2016 ALLMÄNT OM VERKSAMHETSÅRET 2016 Nordiska skärgårdssamarbetet (NSS) har goda förutsättningar för verksamhetsåret 2016 med stabil ekonomi och anställd samarbetschef. Samarbetet ska lyfta fram nyttan av det nordiska gränsregionala samarbetet i berörda skärgårdar och medverka till utveckling genom nätverkande, seminarier och andra möten, både egna och deltagandet i andras evenemang. Nordiska skärgårdssamarbetet har under året fyra prioriterade områden: 1. Att främja en ekonomiskt hållbar utveckling, med särskilt fokus på diversifierade försörjningsmöjligheter och entreprenörskap, samt små hamnars utveckling. 2. Att främja en socialt hållbar utveckling, med särskilt fokus på servicenivå, kreativa lösningar och unga i skärgården 3. Att främja en ekologiskt hållbar utveckling, med särskilt fokus på marin miljö, avfalls- och avloppsfrågor 4. Att utgöra en plattform för att utveckla gränsöverskridande projekt med extern finansiering, genom EU:s program eller andra finansieringskällor PRIORITERINGAR INOM NSS: Behandlad av Styrelsen Godkänd av Styrelsen Fastställd av Rådet Nordiska skärgårdssamarbetet Verksamhetsplan

3 1. BAKGRUND OCH GEOGRAFISK OMFATTNING Nordiska skärgårdssamarbetet (NSS) sammanbinder skärgårdsregionerna mellan Finland, Åland och Sverige och arbetar för att skärgårdens specifika förutsättningar kan utvecklas på ett hållbart sätt till nytta både för fast bosatta, deltidsboende och besökare. Skärgårdssamarbetet inleddes Huvuduppgiften har formulerats: - att utveckla skärgårds-regionernas möjligheter genom: - att behålla en aktiv och fast bosatt befolkning - att anpassa och utveckla näringslivet - att vårda kulturarvet och utveckla skärgårdens kultur - att förbättra skärgårdens marina miljö NSS var efter EU-inträdet 1995 starkt engagerat i skapandet och förverkligandet av EUprogrammen Interreg II A Sverige-Finland Skärgården ( ) och Interreg IIIA Skärgården ( ). Dessa program var en stor finansiell resurs för förverkligandet av NSS:s projekt, där Skärgårdssmak var det mest omfattande. Under Interreg-perioden IV A ( ) genomfördes Green Islands-projektet (om vatten-, avlopps-, sop- och energifrågor), där NSS var en delfinansiär, och VIRTU virtuell äldreomsorg, där samarbetet var associativ partner. NSS:s verksamhetsområde omfattar i dag Stockholms, Östergötlands och Uppsala läns skärgårdar, samtliga sex skärgårdskommuner i landskapet Åland samt skärgårdarna i landskapen Egentliga Finland och Nyland. Nordregios kartmaterial Nordiska skärgårdssamarbetet Verksamhetsplan

4 2. UPPDRAGET SOM GRÄNSKOMMITTÉ I det nordiska regionalpolitiska samarbetsprogrammet slår Nordiska ministerrådet (NMR) fast mål och syfte med de nordiska gränskommittéerna: - Utnyttja möjligheter och reducera hinder som skapas av att det finns riksgränser inom en funktionellt sammanhängande region - Stödja utveckling, innovation och tillväxt i ett hållbart perspektiv - Arbeta bland annat med att utveckla konkurrenskraft i näringslivet i gränsregionerna, identifiera och bryta ner gränshinder i vid mening, utveckla hållbara och klimatvänliga miljö- och energilösningar samt utveckla infrastruktur/ kommunikationer - Samla lokala och regionala aktörer, samla in idéer, nätverk samt ekonomiska resurser till det gränsregionala samarbetet NMR ser gärna att gränsöverskridande samarbetsorgan bildas för att förankra, planlägga och genomföra gränsöverskridande samarbete. Gränskommittéerna utgör den institutionella infrastrukturen för samarbetet på lokal nivå. Den lokala och regionala förankringen är av stor betydelse för NMR. NSS fortsätter med att bygga kontakter med de övriga gränsområden för att utbyta information och kunskap. 3. UTGÅNGSPUNKTER FÖR SKÄRGÅRDSSAMARBETET 2016 NSS ändamål är att fungera som samarbetsorgan mellan myndigheter och organisationer och lyfta frågor av gemensamt intresse där samverkan över gränserna tillför extra värden. Formerna kan variera och innefattar att arrangera seminarier och möten för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, att stimulera nytänkande, att medverka till aktiva nätverk och samarbeten samt att uppmuntra projekt. NSS egen finansiering begränsar möjligheterna att ekonomiskt bidra till projekt. NSS verkar genom att: lyfta ett fåtal teman där NSS kan göra skillnad utveckla och stärka samverkan mellan skärgårdsaktörer i de olika länderna, bland annat genom att initiera, planera och koordinera konkreta samarbetsprojekt aktivt ge råd om de finansieringsmöjligheter genom EU:s fonder och program och på annat vis stödja förverkligandet av projekt arbeta i enlighet med Nordiska ministerrådets samarbetsprogram och ämbetsmannakommitténs rekommendationer samt delta i NMR-sekretariatets arrangemang för gränskommittéer NSS verksamhet 2016 finansieras genom medlemsavgifter, budgeterade och genom NMR basfinansiering för gränskommittéer DKK (ca ), den senare beviljad för åren Nordiska skärgårdssamarbetet Verksamhetsplan

5 NSS har en samarbetschef anställd på 80 %. NMR:s basfinansiering ger förutsättningar för långsiktighet och kontinuitet i verksamheten NSS verkar genom att: anordna och delta i seminarier och konferenser driva NSS webbplats, publicera nyhetsbrev och på andra vis lyfta viktiga frågor understödja gränsöverskridande projekt och nätverk bedriva omvärldsbevakning samarbeta med aktörer som bidrar till att synliggöra skärgårdsfrågor delta i årets Gränsregionala Forum och på annat vis ta del av NMR:s verksamhet 4. PRIORITERADE OMRÅDEN 4a. FRÄMJA EN EKONOMISKT HÅLLBAR UTVECKLING, MED SÄRSKILT FOKUS PÅ DIVERSIFIERADE FÖRSÖRJNINGS- MÖJLIGHETER OCH ENTREPRENÖRSKAP En viktig förutsättning för att förbättra villkoren för näringslivet i skärgården är en väl fungerande infrastruktur, såsom kommunikationer för personer och gods, betaltjänster och bredband. En annan viktig faktor är samarbete för att stärka lokala produkter och tjänster genom förädling, paketering, marknadsföring, logistik m.m., för att öka lönsamhet och försäljning. Närodlat, livsmedelsproducenter och livsmedelsförädling Stödja arbetet i det nybildade nätverket Närmat, och medverka till ett seminarium i ämnet under hösten Viktiga aspekter är: hur skärgårdens varumärken kan stärkas, vilka framgångsfaktorer som finns och vilka utmaningar respektive hinder finns för närodlat, lokal livsmedelsproduktion och förädling i skärgården? och hur distributionskanaler kan utvecklas? Ungdomars och unga vuxnas försörjningsmöjligheter och sysselsättning Undersöka möjligheter att skapa utbud av bostäder i rimliga kostnadslägen för unga generationer och anställda i skärgårdsföretagen, vid sidan av marknaden för fritidshus i högre kostnadslägen. Ett förslag är att anordna en nordisk tävling för arkitektstudenter i berörda länder. Under år 2016 bereds frågan inför insatserunder år Nordiska skärgårdssamarbetet Verksamhetsplan

6 Besöksnäring och friluftsliv i skärgården Befrämja projektplanering inom prioriteringen små gästhamnars och knutpunkters utveckling i Central Baltic-programmet, bland annat genom workshop under våren 2016 Följa pågående arbete och nya initiativ med eventuellt sikte på egna insatser under de närmaste åren, avseende: - för att stärka outdoor aktiviteter och upplevelsebaserad besöksnäring - kulturmiljöer och det maritima kulturarvet hur dessa kan utvecklas till hållbara turistattraktioner - pilgrimsleden Skärgårdens S:t Olavsled - små gästhamnar och deras förbättrade service - projektidén Skärgårdens Geopark 4b. FRÄMJA EN SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING, MED SÄRSKILT FOKUS PÅ SERVICENIVÅ, KREATIVA LÖSNINGAR OCH UNGA I SKÄRGÅRDEN En fungerande offentlig och privat servicenivå är betydelsefull vid val av boningsort. Tillgången till butik, skola och andra tjänster påverkar den demografiska utvecklingen på olika sätt. NSS kommer under året att lyfta frågor rörande (bas)service och lyfta fram även okonventionella lösningar. Under 2015 var ungdomars och unga vuxnas sysselsättning ett centralt tema i NSS med avslutning av projektet Egna pengar och konferensen Just här är det möjligt, som visade upp goda exempel på hur ungdomar kan trivas och försörja sig i skärgården. Ungdomars och unga vuxnas villkor i skärgården Arrangera ett seminarium Framtidens skärgårdsskola för att framhålla betydelsen av tillgång till bra skolundervisning, visa på goda exempel och identifiera nyckelfrågor att arbeta vidare med. Frågan behandlas utifrån ett brett perspektiv omfattande pedagogik och tekniska hjälpmedel, kompetensförsörjning och rekrytering, barns fritid och umgänge med jämnåriga, och samverkan och finansiering. Seminariet genomfört i februari 2016 Smarta lösningar i skärgården, från basservice till specialservice Arrangera ett seminarium om lokal tillgång till service, bland annat olika servicelösningar, olika processer, synergier mellan offentlig och kommersiell service och med andra verksamheter, nya livsmönster och de möjligheter bredband och andra tekniklösningar erbjuder. Seminariet anordnas i samband med årets rådsmöte. Kvinnor i skärgården Ekonomiskt stöda det årliga nordiska skärgårdskvinnoseminariet. Seminariet samlar deltagare från skärgårdsregionerna inklusive deltagare från Estland. Utgångspunkten då nätverket startade 1985 var "Kvinnor vill bo i Nordiska skärgårdssamarbetet Verksamhetsplan

7 skärgården". Det bor fler män än kvinnor i skärgården och behovet finns att stärka kvinnors gränsregionala nätverk för utbyte, stöd och inspiration. Årets kvinnoseminarium arrangeras på Åland den c. FRÄMJA EN EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING, MED SÄRSKILT FOKUS PÅ MARIN MILJÖ, SMÅ HAMNARS UTVECKLING OCH VA-FRÅGOR. Det finns ett stort behov att vårda skärgårdens miljö både under och ovan vattenytan. Problemen i Östersjöns havsmiljö är ett stort hot mot en positiv utveckling i skärgården. Som en liten aktör med små resurser i fråga om finansiering och expertis har NSS inte förutsättningar att bidra med konkreta åtgärder för att förbättra havsmiljöns tillstånd. Inriktningen är i stället att stödja nätverk och bidra till debatt där olika synsätt kan mötas och komma till tals. Miljöaktiviteter Följa pågående arbete och nya initiativ med eventuellt sikte på egna insatser under de närmaste åren, avseende projekt i regionen som rör vatten- och avloppsfrågor samt Skärgårdsstiftelsens avfallsarbete 4d. UTGÖRA PLATTFORM FÖR ATT BEFRÄMJA GRÄNS- ÖVERSKRIDANDE PROJEKT MED EXTERN FINANSIERING, GENOM EU: S PROGRAM ELLER PÅ ANNAT VIS NSS ska fortsätta sitt arbete att aktivt medverka till gränsöverskridande samarbete genom att arrangera matchmaking-möten med syfte att samarbetspartners ska finna varandra och nya nätverk bildas. I allt gränsregionalt samarbete ingår en benchmarkande uppgift: att samla erfarenheter från olika aktörer om vad som har fungerat väl och vad som inte gjort det. Plattform för samarbete Arrangera matchmakings träffar då behov uppstår, bland annat för att sammanföra Leader-grupper över gränserna. Nordiska skärgårdssamarbetet Verksamhetsplan

8 5. KOMMUNIKATION, INTERN VERKSAMHET, UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Hemsidan har nyligen uppdaterats och fått en interaktiv del, som underlättar kontakt och information. Sidan ska hållas levande genom att hålla informationen aktuell och fortlöpande publicera aktuella händelser och inbjudningar. Genom att länka till andra relevanta hemsidor och på annat vis göra sidan användbar för besökare understöds det övergripande syftet att öka antalet besök på hemsidan. Nordiska skärgårdssamarbetets verksamhet presenteras fyra gånger per år i den finlandssvenska tidskriften Skärgård, utgiven av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. Därigenom blir verksamheten sökbar och långsiktigt dokumenterad både i skriftlig form och på internet. Media inbjuds och pressmeddelande sprids inför NSS:s seminarier, workshops och relevanta möten. Kumlinge kommun på Åland är juridisk administratör för verksamheten. Kommunikation och intern verksamhet Planera för medieexponering och annan kommunikation inför och efter NSS:s seminarier och andra aktiviteter. Utreda införande av elektroniskt nyhetsbrev 1-2 gånger/termin Verka för ökad synlighet exempelvis genom länkar till varje medlemsorganisationernas hemsidor till Skärgårdssamarbetets hemsida och personliga kontakter till press och media Kommunicera den nya karta som Nordregio sammanställt om gränskommittéerna (se nästa sida) Använda sociala medier vid behov Halvårsvis sammanställa aktivitetslista över externa kontakter och möten. Öka den interna kunskapen om att fungera som gränskommitte Styrelsens lärande Arrangera 1-2 studiebesök/år i anslutning till styrelsemöten i medlemsregionerna. För att lära känna varandras skärgårdar cirkulerar styrelsemöten i de olika regionerna inom NSS geografiska verksamhetsområde. I samband med styrelsemöten inviteras då så är motiverat en sakkunnig för att mer ingående presentera en sakfråga som är aktuellt vid mötestillfället Nordiska skärgårdssamarbetet Verksamhetsplan

9 Kartan är sammanställd av Linus Ripling på Nordregio, Nordiska skärgårdssamarbetet Verksamhetsplan

10 Nordiska skärgårdssamarbetet Stadgar 1 Namn, verksamhet och ändamål Nordiska skärgårdssamarbetet, nedan kallat Samarbetet, är ett samarbetsorgan rörande skärgårdsfrågor av gemensamt intresse i Östersjöns skärgårdar, att utgöra gränskommitté vad avser Nordiska Ministerrådets verksamhet. Samarbetets parter är kommuner, myndigheter och andra offentliga organ i de nordiska länderna. Åland behandlas i detta sammanhang som ett land. Samarbetsprojekt kan även innefatta de baltiska ländernas övärld. Samarbetets parter framgår av samarbetsavtal undertecknat av parterna samt beslut därefter om tillkommande och avgående parter. En part som önskar utträda ur Samarbetet skall anmäla detta minst tolv månader i förväg. I Samarbetets verksamhet ingår: - att initiera och genomföra samarbetsprojekt som rör skärgårdens villkor, - att stödja och utveckla dialog och samarbeten mellan kommuner, myndigheter och organisationer inom sitt verksamhetsområde, - att verka för att finansieringsmöjligheter inom EU:s fonder och program nyttjas för insatser i enlighet med Samarbetets ändamål, - att genom kommunikation och information verka för Samarbetets ändamål, - att arrangera en årlig konferens och andra arrangemang i enlighet med Samarbetets ändamål. 2 Nordiska skärgårdssamarbetets råd Nordiska skärgårdssamarbetets råd, nedan kallat Rådet, är Samarbetets högsta beslutande organ. Rådet består av högst sju ledamöter från vartdera landet representerat i Samarbetet. Parterna inom respektive land har själva att besluta om inbördes fördelningen av ledamöter. Rådsledamöternas mandatperiod bör normalt följa mandatperioderna för de organ som utser ledamöterna. Utbyte av ledamöter anmäls utan dröjsmål till Samarbetet. För varje ledamot i Rådet utser parterna inom respektive land en suppleant. Suppleanterna kallas till sammanträde endast vid förhinder för ordinarie ledamot. 3 Rådets presidium Rådet utser inom sig ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Ordförandeskapets skall alternera årsvis mellan deltagande länder. 1

11 4 Rådets sammanträden, inval av nya parter Rådet håller minst ett ordinarie sammanträde per år. Sammanträdet skall hållas före september månads utgång, normalt i samband med Samarbetets årliga konferens. Vid Rådets sammanträde behandlas bland annat bokslut för föregående år, beviljande av ansvarsfrihet för Styrelsen, verksamhets- och ekonomirapport från innevarande år samt beslut om budget och verksamhetsplan för det kommande året. Nya parter kan beviljas inträde i Samarbetet genom beslut av Rådet. Förslag till nya parter bereds av Styrelsen. Kallelse till Rådets sammanträde samt förslag till dagordning skall utsändas till Rådets delegater senast sex veckor i förväg. Parterna kan till Sekretariatet anmäla punkter att tillfogas dagordningen senast fyra veckor före sammanträdet. Slutlig dagordning skall vara Rådets delegater tillhanda senast två veckor före rådets sammanträde. Rådet kan fatta beslut endast i frågor upptagna på dagordningen. Rådet är beslutsfört när minst hälften av ledamöterna eller deras suppleanter närvarar vid sammanträdet, fullmakter oräknade. Rådets beslut sker med enkel majoritet av de vid sammanträdet deltagande ledamöterna, tjänstgörande suppleanterna samt fullmakterna. Minoritet har rätt att få sina uttalanden fogade till protokollet. Avvikande mening skall skriftligen lämnas till Samarbetet senast två veckor efter sammanträdet. 5 Nordiska skärgårdssamarbetets styrelse Nordiska skärgårdssamarbetets styrelse, här kallad Styrelsen, rapporterar till Rådet och har att utifrån Rådets beslut och riktlinjer bereda och verkställa Samarbetets verksamhet. Styrelsen består av högst tolv ledamöter, varav högst fyra ledamöter från vartdera landet representerat i Samarbetet. Parterna inom respektive land överenskommer om inbördes fördelningen av ledamöter i Styrelsen och utser dessa. Ledamöterna i Styrelsen utses för två år i taget, att träda i funktion omedelbart efter Rådets årliga möte. För varje ledamot i Styrelsen utser parterna inom respektive nation en suppleant. Suppleanterna kallas till sammanträde endast vid förhinder för ordinarie ledamot. Rådet fastställer Styrelsens sammansättning utifrån parternas val av ledamöter och utser ordförande och en vice ordförande i Styrelsen bland ledamöterna utsedda av parterna. Styrelsen är beslutsför när minst hälften av ledamöterna eller deras suppleanter närvarar vid sammanträdet. Styrelsens beslut sker med enkel majoritet av de vid sammanträdet deltagande ledamöterna och tjänstgörande suppleanterna. 2

12 Minoritet har rätt att få sina uttalanden fogade till protokollet. Avvikande mening skall skriftligen lämnas till Samarbetet senast två veckor efter sammanträdet. 6 Kommittéer och arbetsgrupper Rådet och Styrelsen kan, inom eller utom sig, utse permanenta eller temporära utskott eller arbetsgrupper, vilkas uppgift kan vara att utreda en särskild fråga, genomföra specifika projekt eller fortlöpande bevaka vissa frågor. Dessa utskott och grupper rapporterar till Styrelsen om inte annat beslutats. 7 Sekretariat och administrativt ansvar Styrelsen kan anlita ett Sekretariat att bistå Styrelsen i det löpande arbetet. Styrelsen avtalar med kommun, myndighet eller annan offentlig part att åta sig det administrativa ansvaret för Samarbetet. I detta ansvar ingår personaladministrativt ansvar för Sekretariat och annan anlitad personal, samt förvaltning av Samarbetets ekonomiska tillgångar. 8 Språk Skärgårdssamarbetets huvudspråk är svenska. Viktiga dokument skall även föreligga på finska. Om oklarhet uppstår skall den svenska versionen gälla. 9 Verksamhetens finansiering och ekonomiska hantering Budget för Samarbetet samt medlemsavgifter för Samarbetets parter fastställs årsvis av Rådet. Styrelsen utarbetar förslag till budget och medlemsavgifter som underlag för Rådets beslut. Part som anmält utträde är skyldig att betala sin avgift även för det år då utträdet träder i kraft. Övriga kostnader för verksamheten som åsamkas part bekostas av parten såvida inte Rådet eller Styrelsen beslutar annat. Kostnader för projekt, informationsinsatser, förrättningar och annat som skall bekostas av Samarbetet skall normalt framgå i budgeten fastställd av Rådet och i annat fall i förväg godkännas av Styrelsen eller den Styrelsen utser. Styrelsen skall inom sig utse firmatecknare. Räkenskapsåret skall utgöras av kalenderår. 3

13 Rådet skall anta ekonomireglemente för Samarbetet, där regler för budgetuppföljning, bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse samt revision framgår. 10 Stadgeändring Beslut om ändring av dessa stadgar fattas av Rådet med kvalificerad majoritet. 11 Upplösning av Samarbetet Beslut om upplösning av Samarbetet fattas av Rådet med kvalificerad majoritet. Vid en upplösning av Samarbetet skall tillgångar eller skulder fördelas mellan parterna i proportion till senaste årsavgift. Dessa stadgar har antagits av Nordiska skärgårdssamarbetets råd den 14 mars