Barn- och elevhälsoplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och elevhälsoplan"

Transkript

1 1(21) Barn- och elevhälsoplan Riktlinjer och rutin för personal inom kommunal förskoleklass, skola, fritids och IM-programmet (enligt bilaga) i Älvkarleby kommun. Reviderades

2 2(21) Innehåll SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 Elevhälsan... 4 Personalens ansvar... 5 SYFTE... 5 MÅL... 6 Skolchef... 6 Rektor... 6 Skolsköterska och skolläkare... 7 Kurator... 7 Psykolog... 8 Specialpedagog... 8 Talpedagog... 9 Speciallärare... 9 Barn i behov av särskilt stöd (BBSS) Centrala elevhälsan RUTINER FÖR DET FÖREBYGGANDE ELEVHÄLSOARBETET Att uppmärksamma Pedagogens uppdrag Dokumentation av elevernas lärande Anmälan av elevärende till elevhälsan Utredning Sammanfattning och återgivning till rektor Beslut om åtgärdsprogram, ej åtgärdsprogram Åtgärdsprogram upprättas/följs upp Särskilt stöd Elevens behov Åtgärder för att nå målen Följa upp och utvärdera BILAGOR 1. Screeningplan för matematik 2. Screeningplan för svenska 3. Handlingsplan för alternativa verktyg 4. Elevhälsoarbete IM

3 3(21) SAMMANFATTNING 1. All personal på skolan har ett ansvar för varje elevs hälsa och utveckling. 2. Varje elev ska ges möjlighet att kunna utvecklas så långt som möjligt. 3. Elevhälsan uppdrag är främjande och förebyggande. 4. Arbetet ska präglas av ett salutogent och miljörelaterat synsätt. 5. Pedagogen undervisar, uppmärksammar och dokumenterar elevs utveckling. 6. Elevhälsoplanen innebär att uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda, följa upp och utvärdera. 7. Befaras svårigheter kartlägger pedagog elevens styrkor och svårigheter genom pedagogisk kartläggning med analys 8. Mentor ansvarar för att resultatet följs upp, åtgärdas och utvärderas. 9. Befaras att en elev fortfarande inte kommer att nå kunskapsmålen ska detta anmälas till rektor på Elevärende till EHT eller tas upp på rådslagstid. 10. Ärendet behandlas i elevhälsan och rektor ansvarar för att skyndsamt utreda vidare behov. 11. Utifrån utredningens resultat beslutar rektor om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. 12. Mentor ansvarar för att eventuellt åtgärdsprogram följs upp och utvärderas. Under nätverket för alla skolor i mappen elevhälsa finns dokumenten: 1. Pedagogisk kartläggning med analys 2. Elevärende till EHT 3. Pedagogisk utredning 4. Rektor beslutar om att åtgärdsprogram ej ska upprättas 5. Rektor beslutar om att åtgärdsprogram ska upprättas

4 4(21) BAKGRUND Syftet med barn- och elevhälsoplanen är att skapa en gemensam plattform för en likvärdig elevhälsa i Älvkarleby kommun och vara ett stöd för elevhälsoarbetet på varje skola. Barnoch elevhälsa syftar till att främja hälsa hos alla barn/elever och ha fokus på barn/elever som är i behov av särskilt stöd och hjälp för sitt lärande. Den omfattar inte bara särskilda insatser, utan är ett samlingsbegrepp för alla de insatser som görs för att skapa ett positivt arbetsklimat i förskoleklass, skola, fritidshem och gymnasium för att undanröja hinder i varje individs lärande och utveckling. Utgångspunkter är ett miljörelaterat och salutogent synsätt, det vill säga hälsofrämjande. Det innebär, utifrån ett miljörelaterat synsätt, att andelen elever i skolsvårigheter är beroende av hur väl skolan lyckas med att skapa en lärandemiljö. Diagnoser får aldrig vara en förutsättning för att ge särskilt stöd till barn/elever som behöver det. Det krävs en noggrann analys för att upprätta effektiva stödinsatser för elever i svårigheter. Den psykosociala miljön har stor betydelse för elevernas trivsel och den påverkar därmed också hur de lyckas nå målen i skolarbetet. All personal i skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Utgångspunkten för salutogent synsätt är att livet självt innehåller en mängd påfrestningar av både psykisk och social natur. Studier av barn som mot alla odds klarar sig bra i livet, visar att det är livets hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet som skapar dessa barns motståndskraft och förmåga att utstå påfrestningar. I Sverige har hälsoforskare med utgångspunkt i Aron Antonovskys ( ) teorier myntat begreppet KASAM, som uttytt står för känsla av sammanhang. Det nya hälsobegreppet har stor relevans för elevhälsan och för hur man ser på hälsofrågor i skolan. Hälsofrågorna är dessutom särskilt viktiga i skolan, eftersom skolan når alla barn och ungdomar och hälsoaspekterna är viktiga för dem. Grundläggande frågor är: Vad är det som främjar hälsa? Vilka faktorer är det som gör att vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra? Vilka faktorer fungerar inte bara som en buffert mot påfrestningar utan bidrar också till ökad hälsa? (SOU 2009:19) Det räcker inte med att laga broläggningen över livsfloden, så att folk inte ramlar eller hoppar i vattnet. Man måste också lära dem att simma. Elevhälsan Elevhälsans roll ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Även om elevhälsans fokus i

5 5(21) första hand ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Elevhälsan har ett kontinuerligt och strukturerat samarbete med pedagogisk och övrig personal på skolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Dessutom ska eleverna ha tillgång till psykolog och kurator, och det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Barn- och elevhälsoteamet verkar i samarbete med studievägledare. Vid behov kan även andra instanser kopplas in som t.ex. barnavårdscentralen (BVC), barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), individ-och familjeomsorgen (IFO), habiliteringen (HAB), nätverkshuset (NVH). Personalens ansvar All personal i förskoleklass, skola, fritidshem och gymnasium har ansvar för elevhälsan. Arbetet mot elevers hälsa handlar om alla faktorer som kan påverka barn och ungas hälsa och utveckling. I arbete med barn och ungdomar är det särskilt viktigt att vara medveten om sina egna värderingar, förhållningssätt och attityder. Alla anställda måste dela och arbeta enligt de grundläggande värden som är formulerade i läroplanerna och i FN:s barnkonvention. Alla anställda måste arbeta för att ge uttryck för dessa värderingar i ord och handling. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten. Barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör folkrätten är ett av barnkonventionens mest angelägna budskap och tydliggör barnet som subjekt med en egen mening som ska respekteras. SYFTE Syfte med en övergripande barn- och elevhälsoplan är att skapa en gemensam syn på vad barn-/elevhälsa är inom förskoleklass- och grundskoleverksamheten samt gymnasieverksamheten. Planen beskriver ett förhållningssätt och en struktur som alla ska vara förtrogna med, oberoende av var i verksamheten man befinner sig. Syftet är också att i samverkan med personal, barn, elever och föräldrar skapa goda lärandemiljöer som främjar en gynnsam utveckling för varje barn/elev. En väl fungerande barn- och elevhälsa förutsätter att skolan och hemmet tar ett gemensamt ansvar.

6 6(21) MÅL Elevhälsans mål är att ge de bästa möjligheter till en positiv lärandemiljö för eleverna. Det innebär att varje elev ska ha rätt till en fysisk och psykosocial arbetsmiljö som ger optimala förutsättningar till utveckling och studiero. Elevhälsan ska finnas tillgänglig för elever, föräldrar, arbetslag och skolledning. Relationer och samverkan i skolan är centrala för skolans möjligheter att uppfylla sina mål. Mål för elevhälsan i Älvkarleby kommuns kommunala skolar ht/2013-vt/2014 är: - Att öka elevernas måluppfyllelse. - Att främja möjligheter till varje elevs fysiska och psykiska hälsa. - Att förankra och följa rutin för frånvaro (PSYNK). BARN- OCH ELEVHÄLSANS UPPDRAG OCH ANSVAR Att förebygga svårigheter i förskoleklass, skolan, fritidshem och gymnasium genom att planera för och ge särskilt stöd är en fråga för hela enheten. Barn- och elevhälsan kan här bidra med sin kompetens. Framgångsfaktorer för elevhälsans arbete är: Samsyn Samtal Samarbete Samverkan Skolchef Skolchef är huvudman och ska se till att det finns elevhälsa för alla elever i alla skolformer utom förskola och vuxenutbildningen. Huvudmannen avgör omfattning och inriktning på personalens sammansättning och vilken kompetens som ska finnas utifrån lokala behov och förutsättningar. Rektor Rektor är den som har ansvar för elevhälsans verksamhet på skolan och den som är ansvarig för skolans resursfördelning och ska ha en god kunskap om hur de olika behoven fördelar sig. Rektor är ansvarig för att en utredning görs om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. När så krävs skall stödinsatser sättas in under tiden utredningen pågår. Om utredningen visar att eleven är i behov av stödåtgärder för att kunna nå målen skall ett sådant stöd ges. Rektor ansvarar för att de utredningar som behövs utförs och beslutar om det ska upprättas åtgärdsprogram eller inte.

7 7(21) Skolsköterska och skolläkare Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Elever kan vid behov besöka skolsköterska för enkla sjukvårdsinsatser (Skollagen 2010:800 2 kap). Skolsköterska erbjuder hälsobesök i förskoleklass, åk 4, 8 och gymnasiet år 1, dessutom erbjuds begränsad hälsokontroll i åk 2 och 6. Skolläkare träffar elever vid behov, i första hand vid skolrelaterade problem. Skolsköterska och skolläkare följer socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, där står att skolhälsovårdens mål, som definieras i skollagen, är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor. För att uppnå detta mål är det bland annat viktigt att: Vid hälsoundersökningar och hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att det är i behov av insatser. Aktivt bistå elever som är i behov av särskilt stöd. Arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan innebära ökad risk för skador och ohälsa Tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet i samarbete med elever, vårdnadshavare och övrig skolpersonal Arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till ohälsa. Bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (SOSFS 1996:1). Kurator (Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården 2004, Kuratorns mål är att främja barns/elevers hälsa så att sociala och psykologiska faktorer ses i ett sammanhang. Kuratorn utför ett psykosocialt behandlingsarbete där barnets/elevens situation och relation till sin omgivning, familj och skola bearbetas utifrån en helhetssyn. Kuratorn arbetar utifrån elevens inre upplevelser och händelser i den yttre verkligheten och elevens närmiljö. I samtal hittas problemet och sedan, tillsammans med eleven, visas på alternativ utifrån möjligheter och förutsättningar och för att finna en bra lösning. Kuratorsinsats gällande individärende kan endast aktualiseras av eleven själv eller vårdnadshavare. Handledning och konsultation är möjligt för all personal, föräldrar och elever. Kuratorns uppdrag kan vara: Psykosocialt behandlingsarbete med enskilda elever och grupper, exempelvis konfliktlösning, relationsbearbetning, stödsamtal. Olika behandlingsinsatser, i samarbete med föräldrar, skolpersonal och sociala myndigheter, stödjer barn/elever med svårigheter i skola och hem.

8 8(21) Medverkar vid planering och genomförande av såväl den förebyggande som det behandlande elevhälsoarbetet. Utveckling av arbetsformer och förebyggande metoder inom det skolsociala området. Medverka till ett fördjupat samarbete inom skolan samt mellan hem och skola. Att ge handledning och konsultation till personal i psykosociala frågor. Ha kontakt med andra skolformer, institutioner, myndigheter och organisationer. Delta vid överlämning och uppföljning vid övergångar. Information till elever och föräldrar om möjligheter att erhålla samhällets hjälp. Psykolog Målet med psykologens verksamhet i skolan är i första hand att arbeta förebyggande genom att utifrån sin profession stödja personal inom skolan att själva anpassa och utveckla organisationen, metoder och relationer i enlighet med verksamhetens mål. Psykologen arbetar på uppdrag av rektor och med eleven i centrum. En legitimerad psykolog står under socialstyrelsens tillsyn och är självständigt behandlingsansvarig, vilket omfattar val av insats, metod, arbetsinstrument och resultatredovisning. Psykologens insatser sker på individ-, grupp och organisationsnivå. Arbetet innebär både förebyggande insatser som konsultation/handledning och utvecklingsarbete såväl som kartläggning, utredning, bedömning och behandling. Specialpedagog Specialpedagog finns på enheten för att skapa goda lärmiljöer i första hand för barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Det kan vara barn/elever med språkförsening, matematik-, läsoch skrivsvårigheter eller barn/elever med psykiska eller intellektuella funktionshinder. Specialpedagogen är också ett pedagogiskt stöd för rektorer och den pedagogiska personalen. I specialpedagogens uppgifter ingår att: Delta i arbetet med organisationsplanering och utvecklingsplaner. Utföra pedagogiska utredningar och göra analyser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Verka som stöd för pedagoger vid upprättande av åtgärdsprogram. Utveckla arbetsformer och förebyggande metoder inom det specialpedagogiska området. Ge handledning och konsultation till personal. Ha kontakt med andra stödfunktioner kring barn/elever. Delta vid behov vid elevkonferenser/föräldrakontakter/nätverksträffar. Förmedla kunskap till personal angående barn i behov av särskilt stöd. Ha kontakt med andra skolformer och institutioner. Delta vid överlämning och uppföljning vid övergångar. Ingå i specialpedagogiskt nätverk/skolutveckling.

9 9(21) Talpedagog Arbetet riktas till barn och elever i förskoleklass och skola som har svårigheter inom tal, språk och kommunikation. Arbetet sker i samverkan med skolans personal, elev och vårdnadshavare. I arbetet ingår: Bedömning av elevens tal- och språkförmåga. Direktarbete med elever utifrån varje elevs behov. Handledning till pedagoger, råd och stöd till vårdnadshavare/pedagoger för att stimulera elevens tal- och språkutveckling. Samarbete med berörd personal inom elevhälsan. Kontakt med logoped sker vid aktuella elevärenden. Speciallärare Arbetar förebyggande för att undvika att elever hamnar i svårigheter och bidrar till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Till skillnad från specialpedagogen riktar speciallärare in sig på det direkta arbetet med eleverna. I speciallärarens uppgifter ingår att: Arbeta med att förarbeta och utforma åtgärdsprogram. Stödja barn och elever i sitt lärande. Utveckla verksamhetens lärmiljöer. Vara stöd i pedagogiska kartläggningar Vara en samtalspartner och rådgivare i frågor som rör den valda inriktningen. Studie- och yrkesvägledning Studievägledningens syfte är att hjälpa eleven att välja studieväg inför framtida arbetsmarknad. Studie- och yrkesvägledaren medverkar till att: ge eleven insikt om sina egna resurser och tillgångar. ge information för att fatta välgrundade egna beslut om studie- och yrkesval. ge tydlig information om regler inom utbildningsområdet. främja elevens fria studie- och yrkesval oavsett kön, social och etnisk bakgrund eller funktionshinder.

10 10(21) Barn i behov av särskilt stöd (BBSS) Enhetsansvarig för barn i behov av särskilt stöd har i uppdrag att: Ge råd och stöd till föräldrar och personal inom skolan Samordna insatser vid olika funktionshinder. Delta vid behov vid elevkonferenser/föräldrakontakter/nätverksmöten Samverkan med andra instanser såsom HAB, BUP och IFO Ingår i specialpedagogiskt nätverk, kontaktperson Samverka med andra skolformer, institutioner och organisationer Centrala elevhälsan Den centrala elevhälsan leds av skolchef med regelbundna träffar för arbete med centrala elevhälsofrågor. Specialpedagoger, kurator, psykolog, skolsköterskor, talpedagog tillhör den centrala elevhälsan och har sedan alla, eller vissa, skolor som sitt arbetsområde. Med på träffarna är även rektorer och enhetsansvarig för barn i behov av särskilt stöd. Övergripande mål för den centrala elevhälsan är att stärka elevhälsoperspektivet på alla nivåer inom utbildning - och omsorgsförvaltningen och att verka för systematiskt kvalitetsarbete. I centrala elevhälsan bereds ärenden/frågeställningar som kan behövas lyftas till en övergripande nivå. Centrala elevhälsan ska koordinera arbete med utveckling och kvalitet i elevhälsan, bidra med ett elevhälsoperspektiv i organisationen och arbeta med integration av olika perspektiv och kompetenser inom elevhälsan. I uppdraget ingår också att verka för en samsyn när det gäller elevers rätt till stöd, oavsett i vilken skola de går. För att stärka en samlad elevhälsa är det viktigt att skapa bra kompetensutveckling, vilket den centrala elevhälsan också har som uppgift att driva. Den centrala elevhälsan ska även bidra till samverkan med andra yrkesgrupper och myndigheter. RUTINER FÖR DET FÖREBYGGANDE ELEVHÄLSOARBETET Som stöd i det löpande och förebyggande elevhälsoarbetet har vi olika forum och handlingsplaner. Sådana är exempelvis likabehandlingsplan, Rutin för frånvaro, elevråd, elevskyddsombud, systematiskt arbetsmiljöarbete och likabehandlingsplan. För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov måste det finnas en tydlig arbetsprocess som innebär att uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda, följa upp och utvärdera

11 11(21) Att uppmärksamma Olika faktorer kan ligga bakom ett barn/elevs beteende och mående. Beteenden som vi skall uppmärksamma är: Frånvaro: hög frånvaro, ströfrånvaro Normbrytande uppträdande: aggressiv, ovårdat språk, högljudd Trötthet Bristande koncentration Undvikande: Tyst, håglös, ej med i gruppen Psykosomatiska symptom: ont i magen, huvudet, andra ställen på kroppen Nedstämdhet Stora inlärningssvårigheter Bristande kontakt med vuxna: ingen kontakt, för beroende, går runt till alla vuxna Kamratproblem Avvikande beteende Pedagogens uppdrag Pedagoger i Älvkarleby kommun främjar utveckling av elevens förståelse för det egna lärandet har kunskap om lärandeprocessen besitter relevanta ämneskunskaper har förmåga att bygga förtroendefulla relationer med eleverna, lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet skapar en miljö där eleverna känner sig trygga respekterar elevernas bakgrund och kultur kommunicerar respektfullt har höga förväntningar på eleverna ger alla elever utmaningar på rätt nivå engagerar och gör alla elever delaktiga skapa motivation för eleven har strategier för att få eleverna aktiva skapar reflekterande miljöer i klassrummet utgår från elevernas egna erfarenheter, bakgrund och intressen. ser elevernas olikheter som en tillgång för ett gemensamt lärande synliggör varje individ i klassen utvecklar varje elevs egen drivkraft anpassar utifrån varje elevs behov och inneboende resurser

12 12(21) Dokumentation av elevernas lärande Den samlade, ständiga och systematiserade dokumentation som skolan gör om elevernas lärande och uppnådda kunskaper ger möjlighet att se över och analysera verksamheten. Dokumentationen synliggör vilka behov av förändring som kan finnas i skolans organisation och verksamhet, och blir därigenom en betydelsefull del i skolans kvalitetsarbete. Pedagogen behöver ha goda kunskaper om och förtrogenhet med att använda olika former för dokumentation. Därför arbetar skolan kontinuerligt med att utvärdera och utveckla sina dokumentationsformer och rutiner. Systematisk individuell dokumentation över elevers kunskapsutveckling och lärande är ett stöd i arbetet med att bedöma elevens kunskaper i relation till de nationella målen. Det kan till exempel ske genom portfolios, loggböcker, diagnostiska och andra prov, bedömningsmatriser, månadsomdömen, pedagogernas egna anteckningar och elevers självvärderingar. Den systematiska dokumentationen är en utgångspunkt för den individuella utvecklingsplanen (IUP) och individuella studieplanen (ISP). Utveckling- eller studieplanen är också ett redskap för att identifiera olika elevers stödbehov. Se Pedagogisk kartläggning med analys (finns på nätverket för skolor i mappen elevhälsa ) Anmälan av elevärende till elevhälsan När det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas skyndsamt till rektorn. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Skollagen 3 kap. 8. Hur man får veta att eleven har svårigheter kan variera. Det kan komma fram inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller elevs vårdnadshavare eller på något annat sätt. Att kryssa i rutan för att ej nå mål/kunskapskrav i IUP eller ISP är en anmälan. Vem som är anmälningsskyldig beror på i vilket sammanhang stödbehovet blir känt. När någon känner oro över en elevs skolsituation ska detta tas på allvar. Ofta är det eleven själv eller vårdnadshavaren som påtalar bekymmer. Skolans personal måste tidigt samtala med eleven och vårdnadshavaren när ett problem uppmärksammas. Pedagog anmäler till rektor och elevhälsa blankett Elevärende till EHT innehållande bakgrund samt tydlig frågeställning. Pedagog kan även besöka rådslagstiden för att diskutera elevärende. Se Elevärende till EHT (finns på nätverket för skolor i mappen elevhälsa )

13 13(21) Utredning Rektor har det samlade ansvaret för den pedagogiska situationen för en elev. Rektor ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och att det utifrån resultatet görs en bedömning. Rektor kan dock delegera detta till någon annan, exempelvis till en pedagog i arbetslaget. Skolan får inte dröja med sitt ansvar om att utreda, eller avvakta med stödinsatser, med hänvisning till att en kompletterande utredning görs. Samverkan med vårdnadshavarna är av stor betydelse men fråntar inte skolan ansvaret för att genomföra de utredningar som situationen kräver även om vårdnadshavarna skulle motsätta sig detta. Utredningens syfte är att reda ut vad i skolsituationen som förorsakar en elevs svårigheter och för att bedöma vilka åtgärder som skolan behöver vidta för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Under utredningen ska rektor samråda med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Ett exempel på när det är uppenbart obehövligt är när behovet av stöd enbart gäller rent pedagogiska insatser. Oftast behöver endast en pedagogisk utredning göras. En sådan utredning kan vara tillräcklig till exempel när skolan uppmärksammat att en elev inte når målen för sin utbildning i ett enstaka ämne och då orsakerna till det är uppenbara. I andra fall krävs det en mer grundlig utredningsinsats, då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. Skolans pedagogiska utredning kompletteras då exempelvis med en medicinsk, psykologisk eller social utredning efter vårdnadshavarnas eller myndig elevens samtycke. En medicinsk diagnos är aldrig ett villkor för särskilt stöd och diagnosen i sig är inte en upplysning om vilket pedagogiskt stöd en elev behöver. Sammanfattning och återgivning till rektor Den pedagog eller de av elevhälsan som har gjort utredning/ar gör en sammanfattning och återger den till rektor. Detta är ett underlag för rektors beslut om att upprätta eller inte upprätta åtgärdsprogram. Sammanfattningarna ska också vara konkreta och tydliga då det är ett underlag för själva innehållet i åtgärdsprogrammet. Det ska svara på hur skolan kan planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven samt vilka elevens behov av särskilt stöd är och förslag på hur de ska tillgodoses. Se Pedagogisk utredning. (finns på nätverket för skolor i mappen elevhälsa )

14 14(21) Beslut om åtgärdsprogram, ej åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Om en utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektor besluta om att åtgärdsprogram ska upprättas. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Ej åtgärdsprogram Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Överklagan Det går att överklaga beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet kan gälla antingen ett beslut om att skolan inte ska upprätta ett åtgärdsprogram, vilket alltså innebär att eleven inte får särskilt stöd, eller innehållet i ett upprättat åtgärdsprogram. Om någon överklagar beslutet att ett åtgärdsprogram inte ska upprättas spelar den dokumenterade utredningen en stor roll, eftersom den kommer att ligga till grund för överklagandenämndens bedömning. En viktig del i nämndens prövning gäller utredningens kvalitet, det vill säga om rektorn utrett elevens behov på det sätt som krävs och om man har följt den handläggningsprocess som lagen föreskriver. Innehållet i åtgärdsprogrammet kan också överklagas. Om det finns brister i utredningen eller i förfarandet ska överklagandenämnden upphäva åtgärdsprogrammet och återförvisa ärendet till rektorn som då har att besluta om ett nytt åtgärdsprogram. Nämnden kan inte ge förslag på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla, men den kan säga om eleven borde få mer stöd eller stöd i en annan form. Det finns skäl till att skilja skolans dokumenterade utredning från det skriftliga åtgärdsprogrammet för att minimerar risken att integritetskänsliga uppgifter om eleven sprids. Det är därför lämpligt att den dokumenterade utredningen förvaras separat. Vid skolbyte till en fristående skola måste vårdnadshavarna lämna sitt samtycke för att känsliga uppgifter ska kunna lämnas ut. Se Rektor beslutar om att åtgärdsprogram ej ska beslutas Se Rektor beslutar om att åtgärdsprogram ska upprättas (finns på nätverket för skolor i mappen elevhälsa )

15 15(21) Åtgärdsprogram upprättas/följs upp Åtgärdsprogrammet ska användas av skolan för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven. Av programmet ska det tydligt framgå vilka behoven av särskilt stöd är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Om en elevs behov av särskilt stöd visar sig i flera ämnen eller genom andra skolsvårigheter, bör skolan utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram för eleven i dessa ämnen. Särskilt stöd Utöver den ledning och stimulans som alla elever ska få kan vissa elever behöva särskilt stöd för att nå målen för utbildningen. Det finns inte någon definition av begreppet behov av särskilt stöd eftersom det kan röra sig om mycket olika behov. Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under kortare tid särskilda stödåtgärder. Andra elever behöver stöd under hela skoltiden på grund av sjukdom, sociala förhållanden, funktionsnedsättning eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker, till exempel, att eleven vantrivs i skolan, har svårt att fungera i grupp, är upprepat eller långvarigt frånvarande, har ett utagerande beteende eller drar sig undan. Det särskilda stödet ska ges om en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven. Detta betyder inte att det särskilda stödet ska dras in för en elev så snart eleven genom insatta stödåtgärder bedöms ha nått det lägsta kunskapskravet. Skolans ansvar för att ge särskilt stöd kvarstår så länge eleven riskerar att inte nå upp till dessa kunskapskrav utan det särskilda stödet. Det betyder även att vissa elever kan ha rätt till särskilt stöd trots att de även når upp till kraven för högre betyg, under förutsättning att de utan det särskilda stödet riskerar att inte nå det lägsta kunskapskravet. Elever kan behöva stöd i förskoleklassen eller fritidshemmet för att förebygga svårigheter i skolan. Därför gäller bestämmelserna om särskilt stöd även förskoleklassen och fritidshemmet. Elevens behov Åtgärdsprogrammet ska avspegla elevens behov och utgå från elevens styrkor och svårigheter samt från en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Åtgärder för att nå målen De konkreta åtgärder som skolan planerar att vidta för att stödja eleven ska tydligt anges. Åtgärderna ska vara både långsiktiga och kortsiktiga och de ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav. De ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven även vistas på fritidshem kan programmet innehålla åtgärder för vistelsen där. Programmet ska vara daterat, det ska framgå vilka som har deltagit i utarbetandet och vem/vilka som är ansvarig/a för att genomföra stödinsatserna. Åtgärdsprogrammet undertecknas av skolan, eleven och vårdnadshavarna, det är dock inget krav.

16 16(21) Skolan ska sträva efter att alla elever får sin undervisning i den klass eller grupp som eleven normalt tillhör. En åtgärd kan innebära att en elev arbetar utanför sin ordinarie klass eller grupp tillfälligt eller vid enstaka tillfällen. Det är inte att förväxla med stöd i särskild undervisningsgrupp. Om det finns särskilda skäl kan särskilt stöd ges enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp. Om det särskilda stödet inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar kan beslutas om anpassad studiegång fattas. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång kan inte delegeras. Innan ett beslut om placering i en särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång fattas ska skolan samråda med eleven och vårdnadshavarna och förklara varför man bedömer att det särskilda stödet inte kan ges i den ordinarie undervisningen. Följa upp och utvärdera I åtgärdsprogrammet ska det framgå hur man ska följa upp och utvärdera åtgärderna samt vem som ansvarar för det och vid vilken tidpunkt. Åtgärdsprogrammet blir därmed ett stöd för skolans arbete med att följa upp elevens lärande och bedöma effekterna av vidtagna insatser. Det gäller att pröva och ompröva i en kontinuerlig process med kortsiktiga, konkreta och utvärderingsbara mål. Det är betydelsefullt att elevens och vårdnadshavarnas erfarenheter av stödinsatserna tas till vara i utvärderingen. Detta arbete ska utföras av mentor som kan få stöd av personal inom elevhälsan. Elever byter pedagoger och många gånger också skola under sin skoltid. För elever som har svårigheter i sin skolsituation är det särskilt angeläget att byten och övergångar fungerar. I detta sammanhang är väl utformad dokumentation betydelsefullt för att vidarebefordra information om eventuella stödbehov och om vilka tidigare åtgärder som har visat sig vara framgångsrika. För att ansvariga snabbt ska kunna uppmärksammas på eventuella stödbehov är goda överlämningsrutiner således viktiga. Samtidigt finns det skäl att noga överväga vilken information som är relevant för dem som tar emot en elev. Om eleven byter till en skola i en annan kommun kan information som innehåller känsliga uppgifter om elevens personliga förhållanden lämnas över om vårdnadshavarna lämnat sitt samtycke. I annat fall först efter att skolan gjort en bedömning av om det är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Vid skolbyte till en fristående skola måste vårdnadshavarna lämna sitt samtycke för att känsliga uppgifter ska kunna lämnas ut.

17 17(21) Screeningplan för matematik Klass F-9 Rutin Ansvar Tidpunkt F-klass NCM Test 1 Fsk-lär September Åk 1 NCM Test 1 Klasslärare September Åk 2 NCM Test 2 Klasslärare September Åk 3 NCM Test 3 Klasslärare September NP Ämneslärare Vårtermin Åk 4 NCM Test 4 Klasslärare September Åk 5 NCM Test 5 Klasslärare September Åk 6 NCM Test 6 Klasslärare September NP Ämneslärare Vårtermin Åk 7 NCM Test 7 Klasslärare September Åk 8 NCM Test 8 Klasslärare September Åk 9 NCM Test 9 Klasslärare September NP Ämneslärare Vårtermin Reviderad

18 18(21) Screeningplan för svenska Klass F-9 Rutin Ansvar Tidpunkt F-klass Test av språklig medvetenhet Förskollärare/ Januari/Maj (Birgitta Johnsen) Speciallärare Förskollärare Uppföljn. Speciallärare Åk 1 Bokstavsljud-läskontroll Speciallärare/ Åk 2 Åk 3 Januari - Maj Augusti och v.20 (Maj) Nonsensord Klasslärare DLS (ordförståelse, samma ljud, Klasslärare Februari rättstavning, läsförståelse) NP Spec.lärare Klass- och Spec.lärare Vårtermin Åk 4 Ordkedjor (bokstav/ord/mening) Klasslärare Vårtermin DLS (ordförståelse, Åk 5 rättstavning, Klasslärare Oktober läshastighet, läsförståelse) Åk 6 NP Ämneslärare Februari Åk 7 DLS Ämneslärare Oktober Åk 8 Åk 9 NP Ämneslärare Vårtermin Specialläraren ansvarar för implementeringen Reviderad

19 19(21) Handlingsplan för tillgång till Alternativa verktyg Tidsenliga och tillgängliga IT-verktyg är nödvändiga för alla elever, men för elever där en funktionsnedsättning kan vara ett hinder i lärandet och för elever i behov av särskilt stöd är det extra värdefullt. Lärmiljön ska anpassas efter varje elevs behov. Genom att skolan erbjuder olika verktyg i lärandet görs undervisningen och den pedagogiska situationen tillgänglig för alla. IT kan vara helt avgörande för om en elev ska kunna nå kunskapskraven. IT kan vara en förutsättning för att kunna ta del av och vara delaktig i skolarbetet. Skolans ansvar att se till att varje elev har tidsenliga lärverktyg poängteras i skolans styrdokument: Skollagen 2 kap 35 För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Exempel på Alternativa verktyg Dator Inlästa läromedel/ljudböcker AMIS ett program för att lyssna på ljudböcker/inlästa läromedel på dator Legimus en app för att lyssna på ljudböcker/inlästa läromedel på platta och mobil Ljudande tangentbord (ingår i IntoWords och Skolstil) Talsyntes (IntoWords) Språkkontroll rättstavning, synonymer m.fl. funktioner i standardprogram Stava Rex rättstavning för svenska språket SpellRight rättstavning/översättning för engelska språket Ordlista Ordprediktion (ingår i IntoWords) Förebyggande IT ska vara ett naturligt verktyg i undervisningen och IT-stödet ska användas förebyggande. Eleverna ska tidigt lära sig använda ljudande tangenter, talsyntes och så småningom Stava Rex och SpellRight. Ljudande tangenter ska användas i åk 1 för alla elever. Talsyntes, Stava Rex och så småningom SpellRight ska ingå i de dagliga rutinerna på låg och mellanstadiet. Varje gång man skriver en text så ingår det att först skriva texten och därefter gå igenom den med rättstavningsprogrammen. Slutligen lyssnar eleven igenom texten med talsyntesen (IntoWords) för att höra om det låter rätt. Verktygen gynnar alla och det blir inte utpekande för den som har extra stort behov. Vid utredning av elevers svårigheter Genom Pedagogisk kartläggning och/eller Pedagogisk utredning av läs-och skrivsvårigheter/dyslexi ska det klart framgå vilka verktyg eleven behöver. Information Elevens vårdnadshavare samt alla berörda lärare informeras om vilka Alternativa verktyg utredningen visar att eleven behöver.

20 20(21) Åtgärdsprogram/IUP I elevens åtgärdsprogram/iup ska det klart framgå vilka Alternativa verktyg eleven ska använda och i vilka situationer vilken utbildning eleven behöver hur och när uppföljning/uppmuntran ska ske Utbildning av eleven Eleven ska utbildas på de Alternativa verktygen och motiveras att använda dem. Vem ansvarar för och gör vad? Utredning Pedagogisk kartläggning och/eller Pedagogisk utredning av läs-och skrivsvårigheter/dyslexi utförs av speciallärare/specialpedagog. Information Den som utfört utredningen informerar vårdnadshavare och berörda lärare. Personlig dator Beslut om personlig dator tas av speciallärare eller specialpedagog efter genomförd kartläggning. Vid behov av inköp av dator tas beslutet av rektor. Beslut om hemlån av dator tas av speciallärare eller specialpedagog. Avtal upprättas i två exemplar, ett till hemmet och ett till skolan. Utbildning Specialläraren utbildar eleven och berörd personal på de Alternativa verktyg eleven är i behov av. Inlästa läromedel Speciallärare och bibliotekarie på Rotskär ger lärare och elever konton. På Bodaskolan och Sörgärdet sköts det av speciallärare. Berörd personal ska känna till verktygen och uppmuntra eleven att använda dem. Det kan vara helt avgörande för om en elev ska kunna uppnå kunskapskraven

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Spånga grundskolas Elevhälsoplan 2015-16

Spånga grundskolas Elevhälsoplan 2015-16 Spånga grundskolas Elevhälsoplan 2015-16 Målsättning Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Den ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Vallhamra skola år 7-9 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN FÖR VALLHAMRA SKOLA Dokumentet är konkret utformat efter vårt områdes organisation och kompetenser samt beskriver

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Elevhälsoplan 2013/2014

Elevhälsoplan 2013/2014 2014-03-24 1 (11) Herrestorpskolan Tove Svensson Rektor Elevhälsoplan 2013/2014 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Elevhälsan i skollagen... 3 Elevhälsans uppdrag... 3 Trygghetsrådet... 4

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016

Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016 Fridas Hage Elevhälsoplan för Fridas Hage 2015/2016 En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning

Läs mer

Särskilt stöd enligt nya skollagen

Särskilt stöd enligt nya skollagen Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna

Läs mer

Arbetsplan för Elevhälsan

Arbetsplan för Elevhälsan EKTORPSRINGEN Arbetsplan för Elevhälsan 2013-12-03 Målsättning och arbetsplan Arbetet med eleverna utgår från klassen. Det är av stor vikt att det finns en specialpedagogisk medvetenhet inom arbetslaget,

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16

Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16 Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16 Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets utvecklingsområden inför läsåret

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun arbetar främjande för barn och elevers hälsa, lärande och utveckling. 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Barn- och elevhälsan

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation Höörs kommun 27 sep 2014 Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation undervisning pedagogisk utredning stöd i form av extra anpassningar inom ramen

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Utdrag ur Elevhälsoplanen 2015-16

Utdrag ur Elevhälsoplanen 2015-16 1 Utdrag ur Elevhälsoplanen 2015-16 2 Innehållsförteckning Sid. 3-4 Sid. 5-6 Sid. 7 Sid. 8 Sid. 9-10 Sid. 11 Elevhälsans uppdrag och organisation på Västbergaskolan Klassöversikter och diagnoser, klassgenomgångar

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad INNEHÅLL Inledning...3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Styrdokument för elevhälsan...4 Nationell nivå... 4 Kommunal nivå... 4 Elevhälsans organisation

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun

Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun 2015-03-31 Strategi för elevhälsan i Norrtälje kommun P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P LUS G I R O Box 803, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 barn.skolnamnden@norrtalje.se

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA

ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA 2014-09-23 ELEVHÄLSOPLAN SALTSJÖ-DUVNÄS SKOLA 2014 Innehållsförteckning: Elevhälsoplan - presentation Elevhälsoarbete arbetsgång, protokoll för EVK Lathund inför upprättande av åtgärdsprogram Handlingsplan

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Lokal Barn- och Elevhälsoplan

Lokal Barn- och Elevhälsoplan Lokal Barn- och Elevhälsoplan Skärhamns skola 2014-2015 Handläggare: Lars-Eric Pettersson Datum: 2014-08-11 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Inriktning... 3 Rutin för ansökan om stöd... 4 Elevhälsoteamets

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Elevers rätt till särskilt stöd

Elevers rätt till särskilt stöd Revisionsrapport Elevers rätt till särskilt stöd Smedjebackens kommun Februari 2012 Louise Cedemar Hanna Franck Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund, revisionskriterier och

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Reviderad november 2011 Svenska Dyslexiföreningen Surbrunnsgatan 42 1tr.ö.g 11348 Stockholm

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS)

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) FÖRSKOLA Skollagen kap 8 9: Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Trygghet, ansvar, respekt

Trygghet, ansvar, respekt Trygghet, ansvar, respekt Elevhälsoplan Stenkulans Skolenhet F-3 Skolenhet 4-9 2015-02-13 Innehåll 1 Bakgrund 7 1.1 Stenkulans vision... 7 2 Elevhälsoplanens syfte 7 3 Styrdokument 7 3.1 Lagar, föreskrifter

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Referenslista Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Brodin, Jane & Lindstrand, Peg. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund AB: Studentlitteratur.

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015

Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015 Rönnbyskolans handlingsplan för Elevhälsan 2014-2015 Reviderad 2014-06-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ELEVHÄLSAN 3 MÅLSÄTTNING 3 ELEVHÄLSOTEAMET 3 TRYGGHETSTEAMET 3 METODISKT ARBETE 4 ÄRENDEGÅNG VID ORO KRING

Läs mer

Handlingsplan. Åtgärdsprogram

Handlingsplan. Åtgärdsprogram relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Åtgärdsprogram Förskoleklass Fritidshem Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright 2013 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande

Läs mer