Vad är Teknikens Hus? Uppdraget. Vision. Värderingar
|
|
- Eva Lundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Teknikens Hus story Med utställningarnas olika teman, med miljöer och gestaltande uttryck, med den pedagogiska grundidén och med utgångspunkt i det välkända berättar Teknikens Hus en tydlig berättelse. Teknik, naturvetenskap och matematik är häftigt och intressant. Det finns i vår vardag och i vårt län. Framtiden finns här.
2 Vad är Teknikens Hus? Teknikens Hus är en pedagogisk verksamhet och ett science center som med utställningar, skolprogram och publika program stimulerar nyfikenhet och uppmuntrar till eget upptäckande. Syftet med verksamheten är att öka intresset för teknik, naturvetenskap och matematik hos barn och unga och inspirera till teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Fortbildning av lärare och folkbildning är också mycket viktiga delar i verksamheten. Ansvarig för verksamheten i Teknikens Hus är en stiftelse, bildad av Högskolan i Luleå (nuvarande Luleå tekniska universitet), LKAB, SSAB, Vattenfall, Norrbottens kommuner och Luleå kommun. Uppdraget Teknikens Hus uppdrag är att öka intresset för teknik, naturvetenskap och matematik hos barn och unga, med ett långsiktigt mål att stimulera till ökad kompetens, högre utbildning och på sikt tillväxt i regionen. Vision Vi tänder gnistor för en smartare framtid varje dag! Värderingar Vi är öppna - i Teknikens Hus är vi öppna och vänliga och vi vet vad värdskap är. Vi främjar en inkluderande kultur som präglas av förtroende, nyfikenhet och respekt för varandra. Vi är starka när vi litar på varandra, strävar åt samma håll och har roligt när vi är tillsammans. Vi är nytänkande - i Teknikens Hus försöker vi ständigt utveckla och utvecklas. Det som görs bra idag kan göras lite bättre imorgon. Glädjen och förmågan att hitta lösningar på utmaningar är det som engagerar och inspirerar oss. Vi vågar tänka utanför ramarna för att göra skillnad. Vi utmanar varandra, uppskattar andras åsikter och tar ställning för det vi tror på. Vi tar samhällsansvar - i Teknikens Hus är det viktigt att bidra till ett globalt hållbart samhälle. Här använder vi alla resurser med omsorg och vi hittar gärna gröna lösningar. Vi är övertygade om att mångfald ger oss styrka och tar fram det bästa i varandra. Vi är stolta över vårt samhällsarbete och över vår region. Vi ger lärande upplevelser - i Teknikens Hus väcker vi nyfikenhet. Som en lärande organisation delar vi gärna med oss av vår kunskap på ett lustfullt sätt. Vi kombinerar hjärna, hjärta och händer för att skapa förståelse för hur saker och ting hänger ihop. Alltid vilande på en vetenskaplig grund.
3 Historik Ann-Marie Israelsson, Teknikens Hus första verksamhetschef och grundare, var rekryteringsansvarig vid den nystartade Högskolan i Luleå under sent 70- och tidigt 80-tal. Hon tog emot många studiebesök från skolklasser, som kom för att få veta mer om högskoleutbildning och om den forskning som bedrevs vid högskolan. Ann-Marie ville testa olika metoder för att locka studenter till utbildningarna och hade hört talas om en nystartad rörelse med teknikcentrum där barn och unga kunde experimentera i spännande miljöer. Hon insåg att det var viktigt att väcka intresset för naturvetenskap och teknik redan i tidiga åldrar och tillsammans med kollegor och några pedagoger, bland andra Ann-Gerd Eriksson som senare anställdes vid Teknikens Hus, startades en testverksamhet för förskolebarn i en lägenhet i den nybyggda stadsdelen Porsön. Lek med teknik bestod av enkla vetenskapliga experiment baserade på lekfull interaktivitet. Dessutom byggdes mindre utställningsmiljöer upp vid några institutioner på LTU. Försöksverksamheten blev mycket lyckad och med inspiration från science center som Exploratorium i San Fransisco började Ann-Marie att söka finansiering för ett science center för barn och unga i Luleå. Med Högskolan som bas började Ann-Marie Israelsson att uppvakta länets stora industriaktörer, bl a LKAB, SSAB och Vattenfall kom genombrottet, när LKAB donerade tio miljoner till det nya teknikcentret via stiftelsen Erik Hammarstens fond. SSAB och Vattenfall följde efter med två miljoner var och grundplåten för Teknikens Hus var lagd. Luleå kommun och Länsstyrelsen bidrog också till finansieringen. Einar och Ragnhild Lundströms stiftelse stödde initiativet med flera stora donationer. En arkitekt kunde anställas och många företag såväl lokala som nationella, bidrog med material, arbete och pengar. Spaden sattes i jorden våren 1987 och den 27 maj 1988 öppnade Teknikens Hus. Från start fanns Gula huset med sin vardagsteknik, globen med Planetariet, gruvan, stålverket och tema vattenenergi i basutställningen. Det gjordes plats för skog- och pappersdelen redan från start och 1991 anslöt skogsindustrierna. Den första tillfälliga utställningen var Kaleidoskopet öppnar sig, om matematik. Teknikens Hus blev en omedelbar succé. En positiv kalkyl för första årets besökssiffra var Det kom De femton första åren var det fri entré till Teknikens Hus. Tanken var att alla, oavsett ekonomisk bakgrund skulle kunna ta del av verksamheten. Det fria inträdet skulle också främja återbesöket, en pedagogisk tanke. Teknikens Hus höll också kvällsöppet en kväll i veckan. Tiderna ändrades och en större del av egenfinansiering började krävas infördes inträde, på en jämförelsevis låg nivå. Från besöksantal årligen på stabiliserades det till omkring besökare per år, en siffra som ännu placerar Teknikens Hus i topp bland länets besöksmål och som håller gott vid nationella och internationella jämförelser. - Teknikens Hus story sid 3 -
4 Framgångssagan fortsätter Teknikens Hus i Luleå har allt sedan starten haft många och starka band med sin omvärld. Man insåg tidigt att verksamheten behövde rikta sig utåt för att kunna utvecklas, genom studiebesök vid andra verksamheter och i olika samarbeten och sammanslutningar. Teknikens Hus deltar i nationella och internationella nätverk för science center och i många projekt på svensk, nordisk och europeisk nivå. Studiebesök och samarbeten ger viktig inspiration, öppnar för kontakter och ger ny kunskap. Med sitt goda anseende i Sverige och i världen har Teknikens Hus genom åren också tagit emot många besök av aktörer i färd med att öppna nya science center. Fina priser och utmärkelser har det också blivit. Verksamheten tilldelades Nationalencyklopedins kunskapspris 2003, vid världskongressen för science center i Rio de Janeiro 2005 utsåg kollegor i branschen Teknikens Hus till världens bästa science center i sin storleksklass och Teknikens Hus har utsetts både till årets varumärke i kommunen och Sveriges bästa arbetsplats för kvinnor. Skolverket har sedan 2010 rankat Teknikens Hus högst av alla landets science center, i sin årliga bedömning. Hur gör vi? I Teknikens Hus vill vi att flickor och pojkar ska vara lika aktiva. Genom att låta dem utforska och upptäcka själva, väcka deras nyfikenhet och inte ge svar på alla frågor vill Teknikens Hus väcka lust att lära. Traditionellt närmar sig flickor och pojkar teknik på olika sätt, där flickor vill veta vad tekniken ska användas till och vad den kan åstadkomma medan pojkar generellt sett är intresserade av tekniken i sig. Teknikpedagogik på flickors villkor blir i Teknikens Hus att i alla delar av verksamheten utgå från helheten och det välkända, för att sedan gå mot det okända. I Teknikens Hus knyts alltså kunskapen till den verklighet som är välbekant för oss alla. Teknik och naturvetenskap från industrierna i vårt län och från den verklighet vi alla har runt omkring oss är utgångspunkten. De stora naturtillgångarna i norr, malmen i berget, skogen som växer runt hörnet och vattnet i våra älvar, bildar bakgrunden. Rymdforskningen som bedrivs i länet och datacenter i vårt län finns också där. Gestaltning och materialval speglar utställningarnas själ. Verkligheten är vår scenograf! Allt hänger ihop och det ska vara tydligt. Teknikens Hus kan liknas vid ett Norrbotten i miniatyr, för länsborna att känna igen och för besökare och nyinflyttade att upptäcka. När man står på Torget mitt i huset, kan man se att utställningsområdena till och med är placerade i rätt väderstreck. Genom att testa och experimentera i utställningarnas miljöer får besökarna lära och upptäcka, ibland med litet hjälp på traven av utställningsguiderna och de unga Frågvisarna. På helger och under skollov erbjuds programverksamhet för Teknikens Hus allmänpublik. Det är exempelvis demonstrationer och vetenskapsshower, föreläsningar, öppna verkstäder och visningar av
5 stjärnor, norrsken och andra himlafenomen i Planetariet. På övre plan i Teknikens Hus finns ytor för tillfälliga utställningar, som har skilda naturvetenskapliga teman men även aktuella teman som miljöfrågor, könsroller och normer, mänskliga rättigheter och ungas situation. ScienceClub@TH och sommarlägret Tystnad. Tagning! är två fritidsverksamheter för barn som Teknikens Hus driver. Science Club finansieras av Facebook och tema är skapande med digital teknik, som 3D-skrivare och laserskärare. I sommarlägret gör deltagarna film och TV. Syftet med lägret och eftermiddagsklubben är att ge ett barn ett fritidsalternativ där fokus ligger på eget skapande med spännande teknik. Butiken i Teknikens Hus heter Kullagret och har precis som namnet antyder kluriga presenter, souvenirer och experiment för besökarna att få med sig hem efter besöket. Restaurangen drivs sedan 2017 i Teknikens Hus egen regi och är en viktig del för att gästerna ska få ett riktigt bra besök i Teknikens Hus. Barnkalas, företags- och familjeevent i Teknikens Hus har naturvetenskapliga teman. Barn från förskoleklass upp till gymnasium i kommuner i länet som bidrar till Teknikens Hus erbjuds kostnadsfria, handledda skolprogram. I skolprogrammen får eleverna testa och laborera, med nya material och i en annorlunda miljö. Ämnen för programmen är t ex mekanik, programmering, kemi, brandsäkerhet, återvinning, konstruktion och energi. Eleverna kan få en visning i Planetariet eller skapa TV och film i Studio T. Ibland erbjuds skolprogram som anknyter till aktuella vandringsutställningar. Teknikens Hus vill vara en resurs för skolan, i ämnen och med material som många lärare upplever svåra att arbeta med på egen hand i skolan. Omkring elever deltar årligen i handledda skolprogram i Teknikens Hus. Ända sedan start har Teknikens Hus besökt skolor i länet för att fortbilda lärare och ge dem kunskap och verktyg att jobba med teknik i sina elevgrupper. Fortbildningskurser i ämnen med teknisk och naturvetenskaplig anknytning ges regelbundet. Lärarnätverk har byggts upp på kommun- och regionnivå. Teknikens Hus vill hjälpa till att höja den tekniska kompetensen hos de deltagande lärarna, vara ett stöd för undervisningen i skolan och bidra till att ge alla barn och unga i Norrbotten samma förutsättningar. I nätverken kan pedagoger utbildas, dela erfarenheter, diskutera och laborera tillsammans i teknik, naturvetenskap och matematik. Sedan hösten 2017 arbetar Teknikens Hus med att utvidga det regionala lärarnätverket RegTek att omfatta Norrbottens samtliga kommuner. Det inledande fokusområdet är att öka lärares och elevers digitala kompetens, ett område som införs i skolans läroplan Sedan 2010 finns också LuTek, ett nätverk för Luleås lärare. För att säkra den vetenskapliga grund som verksamheten vilar på, finns samarbetet med professorer vid Luleå tekniska universitet genom det vetenskapliga rådet. Ett genus- och mångfaldsråd finns också för stöd och viktig koppling till forskning i de områdena. Teknikens Hus teman Teknikens Hus utställningsteman i basutställningen är helt eller delvis finansierade av aktörer i de olika branscherna och industrierna. De vill bidra till att Teknikens Hus uppdrag att öka intresset för teknik, naturvetenskap och matematik nås. De vill genom att samarbeta och synas i Teknikens Hus stimulera till studier inom områdena och på sikt locka välutbildad personal till sina verksamheter. Vatten och energi Vatten är en råvara som ger energi till förädling av andra råvaror. I Teknikens Hus är vattnet en central del i utställningshallen med sitt flöde från fjällen genom skogslandet ner till kusten och ut i havet. På vägen tas energin tillvara i vattenkraftverk. Teknikens Hus har Sveriges - Teknikens Hus story sid 5 -
6 minsta fungerande vattenkraftverk som besökarna kan experimentera med. Solenergi, vindenergi och vågenergi finns också i experimentstationer i Teknikens Hus. På energicykeln kan besökaren omvandla den kemiska energin som finns lagrade i deras egna kroppar till rörelseenergi och till elektrisk energi. Energiprincipen att energi inte kan förbrukas, bara omvandlas är viktig. Skog och papper Skog har vi gott om i Norrbotten. Den är en råvara som ger papper, kartong och allsköns pappersprodukter. Skogen ger virke att bygga med. Spill från pappersindustrin kan eldas och ge värme och elektricitet. I Teknikens Hus finns berättelsen om hur skogen vårdas och hur avverkning och förädling går till. Men skogen har andra värden än de rent ekonomiska. En del i skogsutställningen ger besökaren möjlighet att mysa bland träden och upptäcka det lilla i det stora. Här möter besökaren också djuren som finns i den norrbottniska naturen. En populär experimentstation som funnits med länge är pappersmaskinen, där tusentals papper tillverkats av besökarna själva. I den lilla kartongmaskinen intill kan besökarna använda skogsprodukten kartong för att stansa ut och vika till en liten låda att ta med hem. Sågverket berättar om hur trädstockar blir brädor. Skotaren är en autentisk skogsmaskin i full skala som ger besökaren möjlighet att lyfta timmer. Gruva och geologi Innan man kan öppna en ny gruva och ta upp malm måste man veta var man ska leta och hur. Därför tar Teknikens Hus utställningsområde om gruvindustrin sin avstamp i jordens tillblivelse, geologi och prospektering. Här finns ett kök som visar att metaller finns i alla saker vi använder i vardagen. Utställningen berör hur avgörande metallerna är för fritidsaktiviteter som skoterkörning och fiske. Gruvbolaget LKAB, som också är en av Teknikens Hus stiftare, har finansierat gruva- och geologiutställningen som ursprungligen var utformad som en mörk gruva gjordes utställningen om och visar nu en modernare bild av gruvverksamheten. Sprängning i dagbrott och en genomskärning av gruvan i Kiruna finns med. Pelleteringen är en viktig del som lyfts fram och det finns möjlighet att ta en tur ner i gruvan i Malmberget med minibussen. Den äkta gruvborren är kvar, den kan besökarna självklart köra och provborra i bergväggen med. För att illustrera den mängd av malm som bryts varje dag i Norrbotten, finns de Eiffeltornen som jämförelse. Här berättas också att LKAB är Europas största leverantör av järnmalmspellets. Malmen som kommer från gruvorna i Malmfälten fraktas i form av järnmalmspellets med tåg till kusten och stålverket. Från lokhytten på övre plan i stålutställningen kan besökaren köra stålpendeln längs malmbanan, hämta malmen i gruvan och frakta den till stålverket vid kusten i Luleå. - Teknikens Hus story sid 3 -
7 Järn och stål SSAB är den stålkoncern som verkar i Luleå och som också medfinansierar stålutställningen i Teknikens Hus. Stålutställningen är hopbunden med gruvan genom järnvägen, som löper under taket i utställningshallen. En promenad i spiraltrappan genom masugnen tar besökaren ner till stålverket, där hela processen från järnråvara till stålprodukter beskrivs med experiment, text och bilder. Masugnen matas dygnet runt med pellets, kalk, koks och briketter. När smältan tappas ur masugnen separeras slaggen och det flytande järnet förs vidare i torpedos till LD-ugnen. I LD-processen renas järnet från kol med syrgas och blir till stål. Genom tillsatser av olika ämnen i skänkmetallurgin görs olika sorters stål, allt beroende på vad SSAB:s stålkunder vill ha. Stålet gjuts i formar i stränggjutningen och kapas till slabs, för vidare transport till valsning i Borlänge och sedan ut till beställare i hela världen. Vi norrbottningar är stolta över vårt rika län och vad vi kan göra med råvarorna, och det märks inte minst i järn- och stålutställningen. Flyg och aerodynamik Teknikens Hus skapare visste vad de gjorde när de placerade den färgglada luftballongen, som stiger och sjunker oavbrutet, mitt i huset. Den är en perfekt eye catcher och samtidigt en introduktion till flyg- och aerodynamikutställningen. Temat kan lätt knytas till vardagsteknik och vardagsfysik och flygets roll för att kommunikationerna inom länet och med vår omvärld ska fungera. Rymden Det finns en rymdindustri i Norrbotten som Teknikens Hus berättar om i rymdutställningen. Vid Esrange i Kiruna, Sveriges enda rymdraketbas, skjuts raketer med experiment ut i rymden. I Kiruna finns också Rymdgymnasiet och Sveriges enda civilingenjörsutbildning i rymdteknik, en del av Luleå tekniska universitet. Vid Institutet för rymdfysik IRF i Kiruna forskar man om rymdfysisk, atmosfärfysik och rymdteknik. Ett stort område är forskning kring norrsken. I olika utställningsstationer berättar vi om planeterna, solen, månen och satelliter. I taket i stora hallen hänger en modell av den internationella rymdstationen ISS. Det är lätt att få syn på norrskenet i vårt län. Människor kommer från hela världen bara för att få se det magiska himlafenomenet. I Teknikens Hus planetarium är norrskenet en del av den guidade stjärnvisningen. Luleå hamn Luleå Hamn är Sveriges största bulkhamn. Bulk är gods som läggs i lösvikt direkt i lastutrymmet. Trots tjocka vinterisar är hamnarna öppna året runt. Statsisbrytarna och hamnens egna båtar håller rännan öppen. Miljontals ton gods lastas och lossas varje år. Råvaror och produkter från gruva och stålindustri är största mängden.
8 I hamnutställningen i Teknikens Hus kan besökaren köra radiostyrda båtar i vattenbassängen, som är en modell av Luleå Hamn-området med sina sex kajer, Liggskär och Sandön. I utställningen kan besökarna lära mer om muddring, lotsning och isbrytning. Luleå hamn är igång året runt och både hamnens egna mindre brytare och de stora isbrytarna som assisterar ute i farleden har fullt upp. Datacenter och internet 2013 stod Facebooks första serverhallar utanför USA klara i Luleå. Året därpå invigdes utställningen om serverhallar och internet i Teknikens Hus, med stöd av företaget. Här lär sig besökarna om hur en dator är uppbyggd, hur internet fungerar och om fiberteknik. De får också uppleva serverhallarna inifrån med hjälp av film och experimentera med kylning av hallarna. Det kyliga klimatet, det stabila elnätet och tillgången på förnybar energi var avgörande för Facebooks beslut att bygga i Luleå. Matematik och programmering I dagens samhälle blir digital kompetens mer och mer viktig. Snart finns inte en utbildning eller ett yrke att söka där inte kunskaper i digital teknik är ett krav. Inom industrin har robotar länge varit en självklar del av processerna och robotprogrammering har funnits i Teknikens Hus, framförallt i skolprogram. Teknikens Hus har sedan flera år låtit allmänpubliken testa programmering, med legorobotarna i Robolab. I eftermiddagsklubben Science Club@TH får tjejer och killar programmera minirobotar och skapa med digital teknik, som laserskärare och 3D-skrivare. Under 2018 planerar Teknikens Hus att utöka den publika tillgången till laserskärare och 3D-skrivare i programverksamhet på helger och lov. I läroplanen Lgr 11 som kommer 2018 är digital kompetens för lärare och elever ett nytt krav. För att stötta skolan utvidgar Teknikens Hus från 2017 sitt arbete med att erbjuda kommunerna i länet lärarfortbildning i digital kompetens genom lärarnätverket RegTek. Undervisningsmaterial för inlåning finns också för skolorna som deltar. Med matteexperiment i storformat i Teknikens Park vill Teknikens Hus lyfta matematiken. Teknikens Hus 2019 Text: Anna Almqvist Foto: Fredrik Broman - Teknikens Hus story sid 8 -
Balthazar Science Center. Skolprogram. Upplev, prova, bygg och lär. Låt dig inspireras, experimentera och väck lusten till nya upptäckter!
Balthazar Science Center Skolprogram 2016 Upplev, prova, bygg och lär. Låt dig inspireras, experimentera och väck lusten till nya upptäckter! Var med och testa teknik! Temalådor! Utöver våra skolprogram
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Tillsammans är vi starkare
Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25
Arbetsplan för Östra förskolan
2013-06-17 Arbetsplan för Östra förskolan Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Verksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola
EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges
starten på ett livslångt lärande
starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde
Mål för förskolans arbete
1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,
Lokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Systematiska kvalitetsarbetet
LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt
Ett odjur i Jämtland. Adams pappa satt framför datorn. Vad gjorde pappa på morgonen när Adam vaknade? Vilka ord på dialekt känner du till?
Ett odjur i Jämtland Vad gjorde pappa på morgonen när Adam vaknade? Adams pappa satt framför datorn. Vilka ord på dialekt känner du till? Vilken dialekt är det? Hur såg odjuret ut som kom upp ur grytan?
Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola
2016-05-04 Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola Avdelning Ugglan Vetlanda här växer människor och företag Innehåll Syfte mål och vision Struktur/ Arbetssätt Koppling till styrdokument
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Ektorpsskolans lokala arbetsplan
EKTORPSRINGEN Ektorpsskolans lokala arbetsplan Fritidshemmet 2017/18 Enligt skollagens 14:e kapitel om Fritidshemmet finns ett antal mål för fritidshemsverksamheten. Fritidshemmet ska stimulera elevernas
2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
orebro.se/lundbyskolan LUNDBYSKOLAN Upplevelseresor
orebro.se/lundbyskolan LUNDBYSKOLAN Upplevelseresor Förskoleklass, vårtermin Bondgården Lundbyskolans upplevelseresor Skolans syfte med upplevelseresorna är att alla elever ska få möjlighet att ta del
Arbetsplan för Östra förskolan
Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt
Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola
Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
education ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SKOGSTORP Arbetslag Igelkotten/ Räven
education ARBETSPLAN 2012 2013 FÖRSKOLAN SKOGSTORP Arbetslag Igelkotten/ Räven 2 (8) Vision Lust att lära och tro på framtiden Formaterat: Teckensnitt:10 pt Sammanhållande idé för all verksamhet från 1-12
Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet
Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet Inriktning: Utepedagogik och Språk Rev 161024 Organisation Älta skola F-6 Kolarängens
Förskoleområde Trångsund 2016
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med
Verksamhetsplan för Äventyrspedagogik Kvarnens Förskola
2017-08-14 Verksamhetsplan för Äventyrspedagogik Kvarnens Förskola Avdelning Ugglan Vetlanda här växer människor och företag Innehåll Syfte och vision Struktur/ Arbetssätt Våra mål och koppling till styrdokument/arbetsplaner
Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret 2015-2016. Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö
Vår vision Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö Kvarnens förskola Lokal arbetsplan läsåret 2015-2016 Vår vision Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö Kvarnens
Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014
2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Umeå 24 april - 5 maj 2017 och lite till. För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9
Umeå 24 april - 5 maj 2017 och lite till För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9 Tisdag 25 april [1] Kemi - forskning och roliga experiment! Vi berättar hur forskare på kemiska
HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Plåstrets Förskola Lund Maj 2017 - November 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 02 NOVEMBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för fin läsning av er Grön Flagg-resa och härliga bilder som speglar ert arbete
SKOLPROGRAM FÖR HÖGSTADIET
SKOLPROGRAM FÖR HÖGSTADIET läsåret 2014/2015 VÄLKOMMEN TILL BALTHAZAR! I ett Science Center kommer vetenskapen till liv. Här får nästa generations tekniker, forskare och entreprenörer ett inspirerande
VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
EN INNOVATIV TESTREGION I EUROPEISKA ARKTIS. Roland Larsson Dekan teknisk fakultet, Luleå tekniska universitet
EN INNOVATIV TESTREGION I EUROPEISKA ARKTIS Roland Larsson Dekan teknisk fakultet, Luleå tekniska universitet eller HUR NORRA SVERIGE BLIR (ÄR) INNOVATIONSPLATSEN FÖR FRAMTIDENS HÅLLBARA, ATTRAKTIVA, INDUSTRIALISERADE,
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,
Fritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
Fenomen som undersöks
Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun
20150529 1 (12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun 20150529 2 (12) Innehållsförteckning Inledning Förutsättningar Läroplansmål Normer och värden Läroplansmål Utveckling
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011
NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 Lyans förskola Övergripande tema Arlanda - närmiljön Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla
Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik
Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund
Verksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109
Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik
NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Att leda en förskola med teknisk profil
Att leda en förskola med teknisk profil Kent Roslund, verksamhetsutvecklare, före detta förskolechef Barn- och ungdomsförvaltningen Vad är teknik? Grekiskans Téchne Vad är teknik? En metod att minska behov
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Tillsammans ger vi barn och elever förutsättningar att utvecklas! Programmering på schemat och digitalt undersökande i förskolan
Utbildning Vår 2019 Tillsammans ger vi barn och elever förutsättningar att utvecklas! Programmering på schemat och digitalt undersökande i förskolan Hands-On Workshop! Få tips till din undervisning! Digga
BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap
BORTA MED VINDEN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Att arbeta med naturvetenskap i förskolan... 4 Kopplingar till
Snilleblixtarna i Sverige
Snilleblixtinformation Bakgrund Snilleblixtarna i Sverige är en ideell förening som bildades våren 2006. Syftet med föreningen är att sprida Snilleblixtkonceptet till så många grundskolor som möjligt runt
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet
En vi-känsla bland personal och barn/ elever Tillsammans gör vi skillnad! 255 000 barn och unga är aktiva med arbetet I Hässleholms kommun är en liten del av våra 70-tal förskolor och skolor Grön Flagg
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014
2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Om fritidshemmet och vår verksamhet
Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt
Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar
Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar
Verksamhetsplan 2012/2013 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Förskolechef Susanne Carlsson Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem
FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor
Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018
Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018 Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2017-09-05 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Kållekärrs förskolor Enheten ansvarar för följande
PARTNERSKAP FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE LÄRANDE
PARTNERSKAP FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE LÄRANDE På Scania arbetar vi aktivt med att höja intresset för naturvetenskap och teknik bland barn och ungdomar. Därför är Tom Tits Experiment en självklar samarbetspartner
Nordens mest besökta science center. Öppet alla dagar
Stiftare Nordens mest besökta science center Öppet alla dagar Vårt uppdrag Universeum är en publik arena för livslångt lärande där barn och vuxna utforskar världen genom naturvetenskap och teknik. Vi skapar
Verksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Guide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Västra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Från väskor till rymden????
Från väskor till rymden???? Hur kan ett projekt börja med väskor och sluta med rymden? Clara och Emilia började designa och klippa väskor av papper. Flera barn nappade på idén, väskproduktionen tog fart.
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen
Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bjo rnens fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Gäller till: 2018-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
VERKSAMHETSPLAN Gnistan
VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg
Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg 2014-08-15 Förskola 2013/2014 Förskolans namn: Forshälla förskola Förskolechefens namn: Birgitta Johansson Verksamhetsberättelsen i Uddevalla
Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen
Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att
Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost
Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Förskolechef Susanne Carlsson Innehållsförteckning 1. Inledning 2.. Läroplansmål Normer och värden 3. Läroplansmål Utveckling och lärande 4. Läroplansmål
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen
Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad
Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA
Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen
Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.
RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN
RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 ÖRKELLJUNGA KOMMUNS VÄRDEGRUND Värdegrunden ska genomsyra vårt arbete och tydligt uppfattas i alla våra möten med kommuninvånarna. Värdegrunden är vårt förhållningssätt
MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.
MITT I REGNSKOGEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och klassens
Välkommen till Torps förskoleområde
Välkommen till Torps förskoleområde Bågskyttens förskola Förskolan Torps Ängar Nyarps förskola Trånghalla förskola Våra förskolor ligger naturskönt med närhet till skogen och Vättern. Pedagogerna har ett
Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola
Älta skola med förskolor Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola 2018/2019 Verksamhetsplan för förskoleklasserna i Älta skola Förskoleklass är från och med höstterminen 2018 obligatorisk. Men
Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se 1 Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Här behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan.
Här behandlar vi alla olika. Börja på Tågaborgsskolan. Vi ska bygga stadens bästa skola. Vill du vara med? Det enda vi vet om framtiden är att den kommer att se annorlunda ut. Vi möter barn och unga på
HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA
HANDLINGSPLAN Naturvetenskap och Teknik UTFORSKA UPPTÄCKA UNDERSÖKA URARTA För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Genomförande...
Lokal arbetsplan 2010/2011
Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Fritidshemmen F-2, 3-6 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts
Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING