Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor Vår vision Realgymnasiet ska utforma sin verksamhet så att den främjar goda relationer och ett gott lärandeklimat för samtliga elever och personal. Det handlar om förhållningssätt, närvaro, elevinflytande, gott arbetsklimat för alla samt elevvårdsdiskussioner i både arbetslag och elevhälsoteam. Rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder ska motverkas. Skolan ska präglas av en öppen attityd och respekt för människors olikheter och lika värde. En trygg och utvecklande miljö ska erbjudas alla elever. All skolans personal har ansvar att verka för detta och därmed följa de lagar och förordningar som reglerar individens skydd och rättigheter inom skolan. All personal på skolan ska vara uppmärksam på sitt språkbruk, bemötande och förhållningssätt gentemot elever och varandra så att detta främjar goda relationer, engagemang, positiv attityd och en trygg lärmiljö. Planen gäller från Planen gäller till

2 Elevernas delaktighet Eleverna genomför den centrala elevenkäten två gånger per år. Den ligger till grund för planen mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna är delaktiga i att utvärdera föregående års plan. Detta görs i maj. I september är sedan eleverna med i revidering av föregående års plan. Eleverna erbjuds utvecklingssamtal och har en heltidsmentor som de kan vända sig till som inte är betygssättande utan vars uppgift uteslutande är att coacha och stödja eleverna i deras personliga och kunskapsmässiga utveckling. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare inbjuds att komma med synpunkter och kommentarer till planen. Personalens delaktighet Personalgruppen utvärderar planen i juni. Då görs även en kartläggning av verksamheten. Resultatet av utvärderingen tillsammans med kartläggningen ligger sedan till grund för den revidering av planen som görs i september. Vid ett tidigt tillfälle under vårterminen gör även personalen ett gemensamt arbete med att följa upp planen och göra en nulägesanalys. Personalen erbjuds medarbetarsamtal och genomför medarbetarenkäter tre gånger per år vilka följs upp på gemensam utvecklingstid med rektor. Förankring av planen Planen publiceras på skolans hemsida samt presenteras för elever och vårdnadshavare i början av läsåret. Detta skickas hem till föräldrarna via mail med möjlighet att komma med synpunkter. 2

3 Utvärdering av planen läsåret 14/15 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vårdnadshavare uppmuntrades att komma med synpunkter och kommentarer via mail. Vi har tidigare bjudit in till fysiska träffar men trots ambitiösa försök endast fått någon enstaka förälder att komma till skolan. Detta läsår provade vi därför att via mejl uppmuntra vårdnadshavare till att läsa och kommentera planen. Eleverna har utvärderat under handledning av mentor. Personalen utvärderade planen på en gemensam tid i juni/augusti Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, vårdnadshavare, hela personalgruppen samt skolledning var delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Elever, föräldrar och personal upplever att flera av de förebyggande åtgärderna till stor del har varit bra. Man ser även utvecklingsbehov och dessa presentera nedan. Kön, könsöverskridande identitet och uttryck Acceptansen hos eleverna känns större. Det vi känner av är däremot att språket fortfarande innehåller ord som bög, slyna, hora och fitta väldigt frekvent även om det är mindre laddat. Används orden mer för att acceptansen är större? Vi borde tydliggöra vad orden faktiskt betyder och hur det kan uppfattas. Vi lärare borde bli tydligare med vilket språkbruk vi accepterar och inte accepterar. Vi uppfattar att personalen har ömsesidig respekt och att vi har ett bra klimat. Aktiviteter som genomförts: Hälsodag i samband med Pride. På denna dag arbetade vi med föreläsning, film och diskussion. Ett projekt har genomförts, Normer och relationer. Projektet skapade många bra diskussioner kring sex och sexuell läggning. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vi har ett tillåtande klimat och har jobbat med det i vardagen. Normer & relationsprojektet har genomförts men vi upplever mer att det handlar om sexualitet. Funktionsnedsättning Både elever och lärare behöver uppdateras om särskilt neuropsykologiska funktionshinder. Om man har kunskap om detta, förstår man förhoppningsvis bättre människor i sin omgivning. Några i personalen ska på en utbildning i september om neuropsykologiska funktionshinder. Vi har genomfört en Hälsodag där vi såg filmen Miffo och hade olika övningar som uppföljning. Det blev i detta forum bra diskussioner. Vi tror att eleverna fick bättre insikt i både fysiska och psykiska funktionshinder. Elevassistenterna har gjort ett bra arbete kopplat till förra årets mål. 3

4 Ålder Vi upplever ingen direkt diskriminering över åldrarna. En stor anledning till detta är att eleverna inte umgås så mycket mellan årskurserna. Vi anser att vi behöver brygga mer mellan åldrarna. Klasserna är fortfarande väldigt isolerade både inom arbetslag och åldrar. Vi borde införa någon form av aktivitet under HT där vi försöker integrera årskurserna, detta bör utföras av respektive arbetslag. Elevråd och elevskyddsombud har elever från olika årskurser, men de är ganska isolerade. Vet resten av skolan vilket arbete de utför? för att årets plan utvärderas Rektor 4

5 Främjande insatser läsåret 15/16 Insatserna utgår från diskrimineringsgrunderna: kön, könstillhörighet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och gott klimat på skolan Områden som berörs av insatsen Förutsättningar för likabehandling och gott klimat. Identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och gott klimat på skolan. Detta görs upp i det dagliga arbetet på en mängd olika sätt och kräver inte alltid särskilda insatser. Målet är istället att det ska genomsyra vardagen och varje möte mellan individer på vår skola. Vi eftersträvar att skapa en miljö och en kultur på skolan som präglas av vår vision, t.ex. tolerans, gemenskap, delaktighet, inflytande, trygghet och vi-känsla. Detta följs upp i den årliga kartläggningen. Nedan följer exempel på insatser. Insats Elevråd och elevskyddsombud träffas regelbundet och diskuterar och genomför olika förslag. Mentorstider och klassråd genomförs kontinuerligt med fokus på det främjande innehållet i likabehandlingsplanen. Utökat arbetslag då representanter från klasserna deltar i lärarnas arbetslagsmöten eller projektmöten genomförs två gånger per termin. Hälsodagar med olika teman genomförs två gånger per läsår. Idrottsdagar genomförs två gånger per läsår. Skolan har musikförening, medietekniklabb och NB-grupp. Löpande diskussioner på arbetslagsmöten och personalmöten kopplat till olika områden Mentorsmöten EHT Utarbetade regler och rutiner för kränkningar Blanda grupper mellan program för att få en jämnare könsfördelning och en integration. Rektor 5

6 Motverka diskriminering gällande kön Områden som berörs av insatsen Kön Alla ska behandlas lika oavsett kön. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 8 Insats Personalgruppen pratar om eleverna och inte om Häst-tjejerna eller IT-killarna. Vi behöver snabbt uppmärksamma varandra om detta språkbruk förekommer så att vi kan bli medvetna om och ändra förhållningssätt. Realgymnasiet i Norrköping anordnar hälsodagar. Dessa inträffar två gånger per termin. På dessa dagar bjuder vi in föreläsare, arrangerar workshops och seminarier. Vi skall under året arbeta med att få in mer kontinuerliga inslag kring detta i undervisningen i respektive kurs. Som lärare behöver vi vara beredda på de reaktioner som eleverna kan ha om någon berättar att den har en viss sexuell läggning eller liknande och skap ett mål kopplat till hur vi arbetar med detta. Vi genomför ett projekt som heter Normer och relationer i årskurs 2. EHT-team/pedagoger Förebygga och förhindra diskriminering gällande könsöverskridande identitet och uttryck Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck Eleverna ska ha kännedom om könsöverskridande identitet och uttryck och ingen ska diskrimineras för detta. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 8. Insats Realgymnasiet i Norrköping anordnar hälsodagar. Dessa inträffar två gånger per termin. På dessa dagar bjuder vi in föreläsare, arrangerar workshops och seminarier. Vår kurator Anki Nylander leder arbetet tillsammans med mentorerna. Vi genomför ett projekt som heter Normer och relationer i årskurs 2. Kommer på något sätt ta del av Norrköpings Pride. 6

7 EHT-team/pedagoger Motverka diskriminering gällande etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Eleverna ska ha kännedom om olika etniska tillhörigheter, andra religioner och trosuppfattningar samt inte känna sig diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Detta följs upp i kursen religionskunskap 1, historia 1, samhällskunskap 1 samt i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 8. Insats Vi skapar ett klimat i vardagen där det är okej att vara annorlunda, vi arbetar för att skapa relationer mellan elever och elever, vuxna och elever samt vuxna och vuxna som är tillåtande och toleranta. Vi arbetar för att i projekt och på mentorstid ska jobba på en övergripande nivå om identitet, möten, empati, våga fråga, prata osv. Vi genomför projekt som berör aktuella teman till exempel slavhandel, krig, flyktingströmmar och terrorism. Vi genomför projekt som berör identitetsskapande och religionstillhörighet. Eleverna väljer fritt mellan sex olika restauranger att äta på. Utbudet är stort för alla, oavsett religionstillhörighet och ingen behöver redogöra för någon specialkost. Denna diskrimineringsgrund är basen i religionskunskapskursen som samtliga elever läser. Rektor Motverka diskriminering gällande funktionshinder Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning 7

8 Elever och personal får under läsåret 15/16 ökad kännedom om fysiska funktionshinder på hälsodag för personalen. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 8. Insats När det gäller grupparbete är det viktigt att utifrån eventuell vetskap om olika funktionshinder planera sammansättningen av elever. Vi arbetar också utifrån individanpassning i den mån det går, när det gäller till exempel extra tydlig information. Kartläggning och ev. överlämningar underlättar arbetslagets gemensamma arbete kring detta. Att ge elever insyn i hur det är att leva med funktionshinder skapar större förståelse hos eleverna. Detta sker på hälsodagar och diskuteras också i olika kurser. EHT-team/pedagoger Motverka diskriminering gällande sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Eleverna ska få ökad kännedom om diskriminering gällande sexuell läggning och skolan ska vara en trygg plats för alla elever. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 8. Insats Realgymnasiet i Norrköping anordnar hälsodagar. Dessa inträffar två gånger per termin. På dessa dagar bjuder vi in föreläsare, arrangerar workshops och seminarier. Vi genomför ett projekt som heter Normer och relationer i årskurs 2. EHT-team/pedagoger Förebygga och förhindra diskriminering gällande ålder Områden som berörs av insatsen Ålder 8

9 Alla elever oavsett ålder upplever en gemenskap på skolan och en trygg miljö. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 8. Insats Gemensamma aktiviteter mellan årskurserna såsom läsårsintroduktion, filmdag, hälsodagar, idrottsdagar, luciafirande, julavslutning, Realkampen, skolavslutning. Elevråd och elevskyddsombud med elever från olika årskurser. Vi har åldersintegrerade arbetslag. Vi gör olika projekt tillsammans med flera grundskolor och universitetet. Det innebär samarbete med yngre elever, äldre elever samt lärare. Vi gör olika projekt tillsammans med Näringslivet och föreningslivet. Eleverna får då reella uppdrag från olika aktörer i branschen. Det kan t.ex. innebära att göra websidor eller arrangera aktiviteter för barngrupper. Vi genomför olika mindre aktiviteter eller uppdrag åt elever i andra klasser. En slags fadderverksamhet där t.ex. TE13 blir datorfaddrar till NB15. Rektor 9

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Två centrala elevenkäter genomförs under året. Dessa ger en generell bild av verksamheten och organiseringen av verksamheten. En central enkät genomförs på höstterminen och den andra på vårterminen. Efter detta bearbetas enkäterna i elevgrupper under ledning av mentor. Vårdnadshavare är med i kartläggningen vid det tillfälle i maj då de utvärderar den befintliga planen. Detta för att vi vet att det är svårt att få in föräldrar på flera olika tillfällen. Detta arbete leds av mentor och ger en kompletterande bild. Ibland kan det finnas fördelar med att låta vårdnadshavare komma med synpunkter digitalt istället för att ha fysiska träffar. Pedagogerna samt ledningen har ett liknande upplägg som eleverna och gör ytterligare en kartläggning när den befintliga planen utvärderas i juni. De har även varit högst delaktiga i det arbetet med elevenkäterna som genomförts under både hösttermin och vårtermin. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Som nämnts under kartläggningsmetoder genomför eleverna två stycken centrala elevenkäter om verksamheten. Enkäterna följs upp med diskussion och sammanfattning av slutsatser. Hur personalen har involverats i kartläggningen Som nämnts under kartläggningsmetoder arbetar personalen kontinuerligt med elevenkäterna under läsåret samt att de har en egen kartläggningsträff i juni. Resultat och analys Från kartläggningsenkäten kring diskrimineringsgrunder framkommer det att vår skola i stor utsträckning är en trygg plats att befinna sig på. Eleverna trivs bra och uppskattar sin skola och lärarna. Eleverna anser inte att skolan behöver göra några stora förändringar. Utifrån diskussionerna på mentorstiden framkommer det att eleverna upplever enkäterna och utvärderingen av desamma som omständliga och svåra att få grepp om. Mentorerna upplever att eleverna ibland svarar slentrianmässigt vilket kan påverka validitet och reliabilitet. Därför är det av stor vikt att man samtalar med eleverna i samband med att de fyller i enkäterna. Vi behöver: Säkerställa likvärdighet och att eleverna upplever att vi satsar på alla utbildningarna genom att synliggöra alla aktiviteter och satsningar på alla program. Förebygga diskriminering på grund av program eller inriktning. Lyfta fram de elever som är elevskyddsombud så att deras roll inte blir för anonym. Skapa och implementera en tydlig rutin för elevskyddsombuden. Utbilda och stärka elevskyddsombuden i sina roller. Ge skyddsombuden konkreta meningsfulla uppdrag. Vi ser att vi behöver arbeta förebyggande kring kränkningar på nätet. Tidigare har vi bara agerat vid uppkomna situationer vilket inte är tillräckligt. Avsätta resurser för att utarbeta en plan, t.ex. att integrera detta i kommande temadagar och EHT-teamets arbete i stort. 10

11 Förebyggande åtgärder Motverka diskriminering på grund av kön Områden som berörs av åtgärden Jämställdhet Eleverna ska inte uppleva att lärare särskiljer dem på grund av kön Lärarna ska föregå med gott exempel och inte sprida stereotypa etiketter. Åtgärd Vi använder alternativa ordval och påminna varandra om dessa i vardagen. Vi ska reagera direkt om vi hör att något annat. Motivera åtgärd Det har i diskussioner med eleverna tidigare år framkommit att de upplever att de kallas för Hästtjejer och IT-killar. Vi upplever inte längre att det är så men är uppmärksamma på detta. Inflytande över utbildningen Områden som berörs av åtgärden Elevdemokrati Eleverna ska känna till elevskyddsombuden och deras funktion. Vidare ska elevskyddsombuden själva bli tryggare i sitt uppdrag och känna att de har en viktig roll. Detta följs upp i den återkommande elevenkät som genomförs på vårterminen. Eleverna skall i högre grad kunna påverka sin undervisning. Åtgärd Elevskyddsombuden har regelbundna träffar och får stöd i uppdraget. Pedagogerna arbetar med detta på utvecklingstid och i fokusgrupper. Motivera åtgärd Det har i diskussioner med eleverna på mentorstiden framkommit att de upplever att de har liten inblick i vad elevskyddsombuden gör och undrar över det. Målet är att alla ska känna till elevskyddsombuden och att de själva upplever att de har ett viktigt uppdrag. Därför är det viktigt att lyfta fram det som en specifik åtgärd. Mål från både rektor och huvudman att eleverna skall uppmuntras till att i större utsträckning påverka sin eget inflytande över sin skolgång. Mats Carlsson/Tina Lidström ansvarar för att driva denna fråga. Rektor har ett övergripande ansvar. 11

12 Arbetsro Områden som berörs av åtgärden Elevdemokrati Eleverna ska uppleva arbetsro på lektionerna. Detta följs upp på mentorstid, med elevskyddsombuden samt i den centrala elevenkät som genomförs på vårterminen. Åtgärd Aktualisera handlingsplanen för studiero regelbundet samt revidera den vid behov. Genomföra ett antal tillfällen under året där pedagogerna tillsammans med eleverna diskuterar och håller frågan kring arbetsro levande. Rektor följer upp detta med elever och personal. Motivera åtgärd Studieron förbättrades under förra läsåret men detta är ett arbete som måste fortgå och aktualiseras löpande. Rektor/pedagoger Elevernas språkbruk Områden som berörs av åtgärden Jämställdhet Eleverna ska använda ett trevligt språk mot varandra och inte använda könsord m.m.. Åtgärd Vi ska reagera direkt om vi hör att någon använder ett dåligt språkbruk. Det är viktigt att vi personal reagerar både under lektionstid och under raster. Genomföra ett antal tillfällen under året på mentorstid där vi diskuterar detta med eleverna och håller frågan levande. Motivera åtgärd Användandet av könsord m.m. uppfattas väldigt olika av eleverna. Vissa elever kan uppfatta det som kränkande. Det är därför viktigt att vi har ett språkbruk som accepteras av alla. 12

13 Alla på skolan - Rektor har ett övergripande ansvar. 13

14 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Utformningen av lokalerna gör att det rör sig personal på samtliga ytor där eleverna finns. Vi har god uppsikt över vad som sker och tror på en nära relation till alla elever. Våra heltidsmentor som inte undervisar har dessutom extra koll på skolan ur detta perspektiv Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor och mentor. Därutöver kan eleven vända sig till valfri personal som den känner förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Åtgärder samma dag 1a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. 1b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen. 3. Rektor för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version. 4. Rektor informerar elevhälsan. 5. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare. 6. Rektor beslutar om eventuell konferens. 7. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. 8. Rektor dokumenterar förlopp och beslut. Åtgärder inom en vecka Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Åtgärder samma dag 1a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. 1b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen. 3. Rektor för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version. 4. Rektor informerar elevhälsan. 5. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare. 6. Rektor beslutar om eventuell konferens. 7. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. 8. Rektor dokumenterar förlopp och beslut. 14

15 Åtgärder inom en vecka Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll. Rutiner för uppföljning Rektor för uppföljningssamtal och utvärderar åtgärdsprogram med de inblandade så länge behov finns och tills händelsen är utredd. Beroende på tillfälle och grad av kränkning, kan rektor delegera uppföljningen till annan pedagogisk personal. Rutiner för dokumentation Rektor dokumenterar förlopp och beslut samma dag. Ansvarsförhållande Personal som uppmärksammat kränkning anmäler omedelbart till rektor. Rektor har helhetsansvar. 15