Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor i samråd med Personal och EHT-Team Vår vision Mission Att ge så många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas under skoltiden och i framtiden Realgymnasiets vision Realgymnasiet skall utforma sin verksamhet så att den främjar goda relationer och ett gott lärandeklimat för samtliga elever och personal. Det handlar om förhållningssätt, närvaro, elevinflytande, gott arbetsklimat för alla och elevvårdsdiskussioner i både arbetslag samt elevhälsoteam. Rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder skall motverkas. Skolan skall präglas av en öppen attityd och respekt för människors olikheter och lika värde och en trygg och utvecklande miljö skall erbjudas alla elever. All skolans personal har ansvar att verka för detta och därmed följa de lagar och förordningar som reglerar individens skydd och rättigheter inom skolan. Alla på skolan ska vara uppmärksam på sitt språkbruk, bemötande och förhållningssätt varandra så att detta främjar goda relationer, engagemang, positiv attityd och en trygg lärmiljö. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet I uppstarten av terminen v. 35 påbörjas arbetet med planen genom att eleverna arbetar i årskursöverskridande grupper som har uppgifter kopplat till likabehandling. Detta genomför elever och personal tillsammans. I enlighet med elevernas åsikter revideras planen och därefter kommer den till vårdnadshavarna. Under läsåret arbetas det löpande med planen genom temadagar, projekt, kurser, elevråd och mentorstid.trivselundersökning genomförs 2 gånger per läsår och utvärderas tillsammans med elever och personal. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna blir delaktiga genom att planen i aktuell form delges via mail (alternativt brev) vid terminsstart. Vårdnadshavare uppmanas att läsa igenom den och att sedan komma med förslag till förändring/förbättring. Vid läsårets första föräldramöte ges ytterligare tillfälle att diskutera och kommentera planens innehåll. Då planen är ett levande dokument informerar vi vårdnadshavare att det alltid är positivt med förslag till förändring/förbättring under läsåret. Planen finns tillgänglig i aktuell form på skolans hemsida. Personalens delaktighet All skolans personal har ansvar att verka för detta och därmed följa de lagar och förordningar som reglerar individens skydd och rättigheter inom skolan. Alla på skolan ska vara uppmärksamma på sitt språkbruk, bemötande och förhållningssätt mot varandra så att detta främjar goda relationer, engagemang, positiv attityd och en trygg lärmiljö. Personalen arbetar praktiskt och kontinuerligt med eleverna under återkommande temadagar,mentorstid,elevråd samt löpande i projekt. Trivselundersökning genomförs 2 gånger per läsår och utvärderas tillsammans med elever och personal. Personalen arbetar kontinuerligt med elevvård under återkommande arbetslagsmöten. Personalen jobbar med att förmedla följande till eleverna: Skolan skall präglas av en öppen attityd och respekt för människors olikheter, lika värde samt en trygg, utvecklande och lärande miljö Eleverna ska känna sig trygga och respekterade för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om sina rättigheter, skyldigheter och vad som krävs av dem samt på vilket sätt de har möjlighet att påverka. Eleverna ska få kunskap om lagar och regler kring diskriminering och kränkande behandling. Förankring av planen Se ovan.

2 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats under v. 32 med hela personalgruppen inkl rektor och skolhälsovård. (Skolsköterska och Kurator). Denna utvärdering redovisas för elever under v.35. Då har eleverna möjligheta att kommentera och komma med synpunkter på denna utvärdering. Dessa synpunkter kommer sedan att tas med i utformande i den nya planen. Vårdnashavarna kommer i samband med att den nya planen skickas ut uppmanas att även komma med synpunkter på tidigare plan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalgruppen inkl rektor och skolhälsovård. (Skolsköterska och Kurator). Elever och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under denna utväredering framkom följande. De rutiner som planen föreskriver kopplat till Utredning och åtgärder vid kränkning har fungerat bra i de förekommande fall som uppstått. Här har även uppföljningen fungerat mycket bra. Det som i övrigt har erbjudits eleverna i förebyggande syfte samt i pågående ärenden är enskilda samtal med kurator samt extern coach. Vi har också diskuterat kring anonymitet och ser att det är svårt då skolan är så liten. Vårt mål är att arbeta med elevernas trygghet så att de i stället har tillit att vända sig till någon vuxen på skolan. I checklistan bör förtydligas att man kan vända sig till vilken vuxen som helst på skolan. I planen står att vi jobbar med kamratstödjare detta har inte skett. Eleverna upplever att det i stort sett inte förekommer några kränkningar på skolan och att det positivta resultatet beror på skolans atmosfär, stämning och skolans storlek. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Augusti personalgruppen inkl rektor och skolhälsovård. (Skolsköterska och Kurator). Uppstartsveckor aug Elever. Vårnadshavare. för att årets plan utvärderas Rektor Främjande insatser Såhär arbetar vi främjande för utesluta diskriminering gällandekön, könsöverskridande identitet och uttryck. Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Vi vill medvetandegöra för eleverna innebörden av trakasserier och kränkande behandling där språkbruk och förhållningssätt till varandra är viktigt. Exempelvis könsord och nedsättande uttryck kopplat till kön. Skolan ska motverka stereotypa könsroller. Eleverna ska även ha kunskaper om könsöverskridande identitet och uttryck. För att säkerställa att målen uppnås genomförs elevenkäter två gånger per termin. Eleverna upplever att det har aktivt blivit en del i undervisningen, genom föreläsningar och temadagar. det upplever inte heller att personalen gör skillnad på kön. I projektet Språklig variation arbetar eleverna med normer om kön i språket. Samtal och diskussioner kring ämnet alla människors lika värde i projekten Demokrati och Mänskliga rättigheter inom ramen för kurserna samhällskunskap 1a1, naturkunskap 1a1 och biologi 1. I religionskunskap 1 arbetar eleverna med hur religioner och livsåskådningar förhåller sig till kön. Ett sätt att arbeta proaktivt beträffande språkbruk i relation till kön är att de vuxna föregår med gott exempel. Ett exempel är att inte prata om Hästtjejerna eller Äventyrskillarna trots att utbildningarna ibland är väldigt könsuppdelade. Könsövergripande identitet och uttryck tas upp i samband med sex- och samlevnadsundervisningen som genomförs med externa och interna aktörer i projektet Mänskliga rättigheter. Viktigt att personal på skolan ifrågasätter normbilder som gör sig synliga på skolan och i vår omgivning, exempelvis nedsättande språkbruk. Vidare behöver

3 personal på skolan vara uppmärksamma på det klimat som är på skolan samt det språkbruk som används. Slutligen ska personalen vara lyhörda och agera för att arbeta för en insikt hos eleverna för vilket språkbruk som används och vad det kan ha för konsekvenser. Kön och könsöverskridande identitet samt uttryck behandlas även på temadag och utvärderas i samma dag. Eleverna tycker att vi skall fortsätta att arbeta i samma anda och gärna ta in föreläsare i från andra organisationer. Elever, personal och EHT-team Löpande under året Så här arbetar vi främjande för att motverka diskriminering gällande etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Ingen på skolan ska diskrimineras eller trakasseras på grund av sitt nationella/etniska ursprung, trosuppfattning eller hudfärg. Skolan verkar för att tillgodose de behov elever med annan trosuppfattning kan ha, exempelvis behov av specialkost inom ramen för skollagen. Dessa frågor tas upp och behandlas i flertalet ämnen exempelvis religion, svenska och samhällskunskap. Att som personal på skolan vara uppmärksamma på det klimat som är på skolan samt det språkbruk som används. Vara lyhörda och arbeta för en insikt hos eleverna för vilket språkbruk som används och vilka konsekvenser det kan föra med sig. Diskussioner ska föras kring dessa frågor utifrån projektinnehåll, ämnen eller aktuella händelser. I religionsundervisningen tas dessa frågor upp och diskuteras och representanter för olika trossamfund bjuds in för att föreläsa om sin tro. Under ht 2014 kommer en dag kring olika kulturer att anordnas och utvärderas. Rektor, lärare, mentor och elever. Arbetet pågår under hela läsåret Så här arbetar vi främjande för att motverka diskriminering gällande funktionshinder Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Målet är att ge alla elever de förutsättningar den behöver för att nå sina mål oavsett funktionshinder och att medvetandegöra alla elever om att vi har olika förutsättningar och behov. Att se över lokaler, miljöer som vi rör oss i samt även de hjälpmedel och anpassningar som är nödvändiga hos såväl elever som personal. En viktig del i det förebyggande arbetet är de hälsosamtal skolhälsovården genomför i årskurs 1 för att kartlägga behov. Även det brev som nya elever i årskurs 1 skriver för att berätta om sina behov används för att kartlägga eleverna. Breven vidarebefordras till arbetslag och elevteam vid behov. Personalen på skolan skall fortbildas inom aktuella områden (t.ex. Skräckslagen), se de funktionsnedsättningar som finns på skolan och i samråd med berörd person informera och sprida kunskap om detta. I sex och samlevnadsundervisningen diskuteras rätten till sin sexualitet i förhållande till funktionsnedsättningar Rektor i samråd med personal samt elever.

4 Arbetet pågår under hela läsåret. Så här arbetar vi främjande för att motverka diskriminering gällande sexuell läggning. Sexuell läggning Elever ska känna att de kan komma till skolan utan att känna att de blir diskriminerad utifrån sin sexuell läggning. För att säkerställa att målet är uppfyllt genomförs en trivselenkät 2 gånger per läsår där frågan behandlas samt att temadagarna utvärderas i direkt anslutning till Temadagen Eleverna får kännedom om frihet om sexuell läggning genom sex och samlevnadsundervisning som integreras i samtliga ämnen. Under läsåret genomförs temadagar där ex RFSL bjuds in för att informera om deras verksamhet och hur de arbetar med frågan om sexuell läggning. Skolsköterska genomför hälsosamtal med alla elever. Detta arbetas med löpande i samtliga ämnen samt på mentorstid. Lärare, mentorer och EHT-Team Löpande under året Så här arbetar vi för att främja och förhindra diskriminering gällande ålder Ålder Elever ska känna att de inte blir diskriminerad utifrån ålder. För att säkerställa att målet är uppfyllt genomförs en trivselenkät 2 gånger per läsår där frågan behandlas. Valet av studiebesök och aktiviteter anpassas efter ålder. Alla temadagar och gemensamma aktiviteter genomförs årskurs och profil integrerade Lärare, mentorer och elevhälsan pågår under hela läsåret Kartläggning Kartläggningsmetoder Elevenkät 2ggr/läsår Mentorssamtal Utvecklingssamtal Hälsosamtal åk1 Personligt brev åk1 Gemansamt arbete kring plan mot kränkande behandling Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom svar och delaktighet, klassvis, klassöverskridande och enskilt. Hur personalen har involverats i kartläggningen

5 I utvärderingar av enkäter. Elevvårdspunkter på AL-möte, samtal med elever och diskussioner. Resultat och analys Personal Skall vara uppmärksamma på språkbruk relaterat till kön såsom att inte kalla elever Hästtjejer/Äventyrskillar. Fortsätta att jobba med arbetet kring Sociala medier, de ev kränkningar som förekommer där skall behandlas på samma sätt som övriga händelser. När det uppstår händelser hanteras detta enligt de rutiner som finns. Detta har vi fått anledning att göra under året här har även extern hjälp tagits in för att få hjälp att hantera detta. Sexuell läggning/omklädning att tänka på utifrån de möjligheter som vi har utifrån lokaler. Uppmärksamma om detta verkar vara ett problem. Eleverna Vara uppmärksamma på ev diskriminering mot killar då skolan är överrepresenterad av tjejer. De upplever att man alltid kan vara tydligare kopplat till vad olika funktionsnedsättningar kan medföra och upplevas i klassrummet. De tycker att personalen är uppmärksamma och verkar främjande. Vad det gäller rutiner tycker de att man i första hand jobbar med respektive lärare om detta är möjligt. Förebyggande åtgärder Toaletter Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Neutrala toaletter på skolan. Följs upp i utvärdering inför nästa års plan. Alla toaletter används oberoende av kön eller om man är elev eller personal. D.v.s. av samtliga medarbetare på skolan Detta för att förebygga diskriminering kopplat till kön eller könsöverskridande identitet. Personal Jun 2015 Funktionsnedsättningar Funktionsnedsättning Att eleverna skall ha en god insyn i de vanligaste förekommande funktionsnedsättningarna. Att kunna boka in fler hälsosamtal vid behov. Att på mentorstid med hjälp av skolsköterska och kurator få information och kunna ställa frågor. Tydliggöra skolsköterskans/kuratorns uppdrag och möjlighet till flera samtal kopplat till funktionsnedsättning. För att elevrna skall ha större förståelse för varandra men också känna mer stöd kopplat till en ev funktionsnedsättning. EHT-team Dec 2014

6 Kön Kön Ha ett neutralt förhållingssätt kopplat till kön i hela organisationen. Använda hen och inte gruppera dem efter kön. Lätt att glömma bort killarna då elevgruppen är övrerepresenterad kopplat till tjejer. Elever och personal Löpande Huvudman Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att medarbetare (elever och personal) kan vända sig til någon i organisationen som inte tillhör enheten. Se till att elever och personal vet vem de kan vända sig till. (Klagomålshantering) Detta då det kan vara känsligt i en liten organisation utifrån jävsituation Rektor och mentorer nov 2014 Rutiner för akuta situationer Policy Rutiner vid kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Skollagen, 6 kap 10 Detta innebär att det skall råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever er samma dag 1a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. 1b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen och för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version.

7 3. Rektor informerar elevhälsan. 4. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare. 5. Rektor beslutar om eventuell konferens. 6. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. 7. Rektor dokumenterar förlopp och beslut i mallen händelserapport. Hjälp och stöd Den som utsatts för kränkning skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga och lindra såväl fysisk som psykisk skada. Samtliga inblandade ges möjlighet till samtal för stöd och bearbetning av rektor, handledare, psykolog, kurator eller annan person som man känner förtroende för. er inom två veckor Rektor ansvarar för åtgärder inom två veckor, med avseende på händelsens art och innehåll. Uppföljning Rektor för uppföljningssamtal och utvärderar åtgärderna med de inblandade så länge behov finns och tills händelsen är utredd. Beroende på tillfälle och grad av kränkning, så kan rektor delegera uppföljningen till annan pedagogisk personal. Anmälan till huvudmannen Rektor dokumenterar klagomål samt förbättringsåtgärder i den månatliga rektorsrapporten som skickas till gymnasiechef och huvudman. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal er samma dag 1a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. 1b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen och för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version. 3. Rektor förvissar sig om att kontakt tagits med skyddsombud eller någon annan arbetstagaren har förtroende för. Rektor lyssnar och dokumenterar. Arbetstagaren ombeds dokumentera. 4. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare, förklarar situationen och bjuder in till ett möte mellan rektor, arbetstagare, elev och dess vårdnadshavare. Detta för att tydliggöra den situation som varit. 5. Rektor ser till att ärendet dokumenterar i händelserapporten och delger åtgärder. Kränkningens art avgör vika åtgärder som ska vidtas. Tidpunkt för uppföljning fastställs. 6. Om en elev känner sig kränkt eller på annat sätt illa behandlad av personal får detta ärende inte delegeras utan måste gå direkt till rektor. Hjälp och stöd Den som utsatts för kränkning skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga och lindra såväl fysisk som psykisk skada. Samtliga inblandade ges möjlighet till samtal för stöd och bearbetning av rektor, handledare, psykolog, kurator eller annan person som man känner förtroende för. er inom en vecka Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll. Uppföljning Rektor dokumenterar klagomål och förbättringsåtgärder i den månatliga rektorsrapporten som skickas till gymnasiechef och huvudman. Rutiner för uppföljning Rektor för uppföljningssamtal och utvärderar åtgärderna med de inblandade så länge behov finns och tills händelsen är utredd. Beroende på tillfälle och grad av kränkning kan rektor delegera uppföljningen till annan pedagogisk personal. Anmälan till huvudmannen Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande