Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor Vår vision Realgymnasiet ska utforma sin verksamhet så att den främjar goda relationer och ett gott lärandeklimat för samtliga elever och personal. Det handlar om förhållningssätt, närvaro, elevinflytande, gott arbetsklimat för alla samt elevvårdsdiskussioner i både arbetslag och elevhälsoteam. Rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder ska motverkas. Skolan ska präglas av en öppen attityd och respekt för människors olikheter och lika värde. En trygg och utvecklande miljö ska erbjudas alla elever. All skolans personal har ansvar att verka för detta och därmed följa de lagar och förordningar som reglerar individens skydd och rättigheter inom skolan. All personal på skolan ska vara uppmärksam på sitt språkbruk, bemötande och förhållningssätt gentemot elever och varandra så att detta främjar goda relationer, engagemang, positiv attityd och en trygg lärmiljö. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i första steget i kartläggningen av verksamheten. Detta genomförs i maj varje år. Det är en enkätundersökning som tar upp elevernas upplevelse kring diskrimineringsgrunderna. Den enkäten samt den centrala elevenkäten vi genomför två gånger per år ligger till grund för planen mot diskriminering och kränkande behandling. Efter att kartläggningen är genomförd är eleverna delaktiga i en första omgång med att utvärdera föregående års plan. Detta görs i maj. I september är sedan eleverna med i revidering av föregående års plan. Vårdnadshavarnas delaktighet. Under vårterminen erbjuds vårdnadshavare att aktivt arbeta med, diskutera och utvärdera planen i mindre grupper under handledning. Under denna träff sker också en kartläggning av verksamheten. Vårdnadshavarna är även delaktiga i revideringen av planen. De får möjlighet att påverka detta på första föräldramötet i september. Eleverna erbjuds utvecklingssamtal och har en heltidsmentor som de kan vända sig till som inte är betygssättande utan vars uppgift uteslutande är att coacha och stödja eleverna i deras personliga och kunskapsmässiga utveckling. 1

2 Personalens delaktighet Personalgruppen utvärderar planen i juni. Då görs även en kartläggning av verksamheten. Resultatet av utvärderingen tillsammans med kartläggningen ligger sedan till grund för den revidering av planen som görs i september. Vid ett tidigt tillfälle under vårterminen gör även personalen ett gemensamt arbete med att följa upp planen och göra en nulägesanalys. Personalen erbjuds medarbetarsamtal och genomför medarbetarenkäter fyra gånger per år vilka följs upp på gemensam utvecklingstid med rektor. Förankring av planen Planen publiceras på vår lärplattform samt presenteras för elever och vårdnadshavare i början av läsåret. I ett första månadsbrev bifogas även planen elektroniskt till hemmen. Utvärdering av planen läsåret 12/13 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vårdnadshavare bjöds in till samtal kring och utvärdering av planen under ledning av mentor. Eleverna gjorde motsvarande arbete på mentorstid. Personalen utvärderade planen på en gemensam tid i juni Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, vårdnadshavare, hela personalgruppen samt skolledning var delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Elever, föräldrar och personal upplever alla att de främjande åtgärderna till stor del har varit bra, frånsett ett undantag. Nedan följer förra årets specifika åtgärder: Värdegrundsarbete i personalen för att stävja en hård jargong Vi har haft gemensamma diskussioner på loven då vi lyft fram konkreta exempel på vad hård jargong kan vara, hur det kan uppfattas och motverkas. Vi har haft övningar som givit oss verktyg för ett vänligare, mer tillåtande klimat. Detta har gjorts med gott resultat. en har haft avsedd effekt. Mer blandning av personal och elever i gemensamma ytor Personalen har oftare vistats ute i Hangaren. Vi har fått ordning på caféet som även personalen använder. en har haft avsedd effekt. Utveckla elevrådet för att skapa en större elevgemenskap och mer inflytande över utbildningen Rektor har tagit hand om elevrådet med fokus på att anordna några gemensamma aktiviteter under året. Elevrådet har genomfört en filmdag samt julpysseldag för alla elever. en har haft avsedd effekt. Genomförande av aktivitetsdagar bl.a. med avsikt att stärka integration på skolan mellan åldrarna Utöver elevrådets aktiviteter har skolan även ordnat Realkampen för alla på hela skolan. 2

3 en har haft avsedd effekt. Utveckla arbetet med sex och samlevnad Vi har under året genomfört vissa insatser i sex och samlevnads undervisningen. Detta är inte tillräckligt. Dessa insatser kunde med fördel varit fler samt tydligare kopplade till diskrimineringsgrunderna. en har inte haft avsedd effekt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Under maj bjuds vårdnadshavare in till samtal kring planen under ledning av mentor. Eleverna gör motsvarande arbete på mentorstid. Personalen gör det samma i juni. för att årets plan utvärderas Rektor Främjande insatser läsåret 13/14 erna utgår från diskrimineringsgrunderna: kön, könstillhörighet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och gott klimat på skolan Förutsättningar för likabehandling och gott klimat. Identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och gott klimat på skolan. Detta görs upp i det dagliga arbetet på en mängd olika sätt och kräver inte alltid särskilda insatser. Målet är istället att det ska genomsyra vardagen och varje möte mellan individer på vår skola. Vi eftersträvar att skapa en miljö och en kultur på skolan som präglas av vår vision, t.ex. tolerans, gemenskap, delaktighet, inflytande, trygghet och vi-känsla. Nedan följer exempel på insatser. Detta följs upp i den årliga kartläggningen. Elevråd och elevskyddsombud träffas regelbundet och diskuterar och genomför olika förslag. Mentorstider och klassråd genomförs kontinuerligt med fokus på det främjande innehållet i likabehandlingsplanen. Utökat arbetslag då representanter från klasserna deltar i lärarnas arbetslagsmöten eller projektmöten genomförs två gånger per termin. Chilla-gruppen träffas varannan vecka under ledning av kurator. Hälsodagar genomförs två gånger per läsår. Idrottsdagar genomförs två gånger per läsår. 3

4 Skolan har elevdrivet café, idrottsförening och musikförening. Rektor Motverka diskriminering gällande kön Kön Eleverna ska inte uppleva att de diskrimineras på grund av kön. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 7 De vuxna föregår med gott exempel. Ett exempel är att inte prata om Häst-tjejerna eller ITkillarna trots att utbildningarna är väldigt könsuppdelade. Realgymnasiet i Norrköping anordnar hälsodagar. Dessa inträffar två gånger per termin. På dessa dagar bjuder vi in föreläsare, arrangerar workshops och seminarier. Dessa ska under läsåret 13/14 ha fokusera på denna diskrimineringsgrund. Exempel på programpunkter är: föreläsning av sexologen Hanna Möllås, seminarium om självkänsla med vår kurator Anki Nylander och workshop i etik med skolprästen Anna Ryding. Vi genomför ett projekt som heter Normer och relationer i årskurs 2. EHT-team Förebygga och förhindra diskriminering gällande könsöverskridande identitet och uttryck Könsidentitet eller könsuttryck Eleverna ska ha kännedom om könsöverskridande identitet och uttryck och ingen ska diskrimineras för detta. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 7. 4

5 Realgymnasiet i Norrköping anordnar hälsodagar. Dessa inträffar två gånger per termin. På dessa dagar bjuder vi in föreläsare, arrangerar workshops och seminarier. Dessa ska under läsåret 13/14 fokusera på denna diskrimineringsgrund. Exempel på programpunkter är: föreläsning av sexologen Hanna Möllås, seminarium om självkänsla med vår kurator Anki Nylander och workshop i etik med skolprästen Anna Ryding. Vi genomför ett projekt som heter Normer och relationer i årskurs 2. EHT-Team Motverka diskriminering gällande etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Eleverna ska ha kännedom om olika etniska tillhörigheter, andra religioner och trosuppfattningar samt inte känna sig diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Detta följs upp i kursen religionskunskap 1 samt i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 7. Vi skapar ett klimat i vardagen där det är okej att vara annorlunda, vi arbetar för att skapa relationer mellan elever och elever, vuxna och elever samt vuxna och vuxna som är tillåtande och toleranta. Realgymnasiet i Norrköping anordnar hälsodagar. Dessa inträffar två gånger per termin. På dessa dagar bjuder vi in föreläsare, arrangerar workshops och seminarier. Dessa ska under läsåret 13/14 fokusera på denna diskrimineringsgrund. Exempel på programpunkter är: föreläsning om att söka sin identitet av Claudia Vingren, seminarium om självkänsla med vår kurator Anki Nylander och workshop i etik med skolprästen Anna Ryding. Vi genomför ett projekt som heter Normer och relationer i årskurs 2. Eleverna väljer fritt mellan fem olika restauranger att äta på. Utbudet är stort för alla, oavsett religionstillhörighet och ingen behöver redogöra för någon specialkost. Denna diskrimineringsgrund är basen i religionskunskapskursen som samtliga elever läser. Rektor 5

6 Motverka diskriminering gällande funktionshinder Funktionsnedsättning Elever och personal får ökad kännedom om neuropsykiatriska funktionshinder. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 7. Här fokuserar vi i första hand på neuropsykiatriska funktionshinder då vi vet att dessa är vanliga i vår vardag. Personalen får genomgå en riktad kompetensutvecklingsinsats under ledning av Riksförbundet Attention samt läser och bearbetar litteratur som vi fått tips om. Arbetslag NB som har behov av mer kompetensutveckling får handledning av Henrik Klefbäck från Enebyskolan som arbetat i många år som personlig pedagog till elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Skolan anställer en elevassistent under läsåret 13/14. Realgymnasiet i Norrköping anordnar hälsodagar. Dessa inträffar två gånger per termin. På dessa dagar bjuder vi in föreläsare, arrangerar workshops och seminarier. Exempel på programpunkter är: Filmen I rymden kan ingen höra dig skrika med efterföljande samtal, seminarium om självkänsla med vår kurator Anki Nylander och workshop i etik med skolprästen Anna Ryding. Rektor för personalinsatsen. EHT-Team för hälsodagar. Motverka diskriminering gällande sexuell läggning Sexuell läggning Eleverna ska få ökad kännedom om diskriminering gällande sexuell läggning och skolan ska vara en trygg plats för alla elever. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 7. Realgymnasiet i Norrköping anordnar hälsodagar. Dessa inträffar två gånger per termin. På dessa dagar bjuder vi in föreläsare, arrangerar workshops och seminarier. Dessa ska under läsåret 13/14 fokusera på denna diskrimineringsgrund. Exempel på programpunkter är: föreläsning av sexologen 6

7 Hanna Möllås, seminarium om självkänsla med vår kurator Anki Nylander och workshop i etik med skolprästen Anna Ryding. Vi genomför ett projekt som heter Normer och relationer i årskurs 2. EHT-Team Förebygga och förhindra diskriminering gällande ålder Ålder Alla elever oavsett ålder upplever en gemenskap på skolan och en trygg miljö. Detta följs upp i den årliga kartläggningen som beskrivs på s. 7. Gemensamma aktiviteter mellan årskurserna såsom läsårsintroduktion, filmdag, hälsodagar, idrottsdagar, luciafirande, julavslutning, Realkampen, skolavslutning. Elevråd och elevskyddsombud med elever från olika årskurser. Vi har åldersintegrerade arbetslag. Vi gör olika projekt tillsammans med grundskolan Erla. Det innebär bl.a. samarbete med yngre elever samt lärare. Vi gör olika projekt tillsammans med Näringslivet och föreningslivet. Eleverna får då reella uppdrag från olika aktörer i branschen. Det kan t.ex. innebära att göra websidor eller arrangera aktiviteter för barngrupper. Rektor Kartläggning Kartläggningsmetoder I ett första steg genomför eleverna två stycken centrala elevenkäter under året. Dessa ger en generell bild av verksamheten och organiseringen av verksamheten. En central enkät genomförs på höstterminen och den andra på vårterminen. Efter detta bearbetas de centrala enkäterna i både personalgrupp och elevgrupp. 7

8 Vidare gör eleverna en mer specifik enkät i maj kopplat till diskrimineringsgrunderna. Den har som syfte att komplettera den generella kartläggningen av verksamheten och fånga upp de saker som primärt rör diskriminering p.g.a. av olika grunder. Denna enkät behandlas också i elevgrupp samt personalgrupp. Vårdnadshavare är med i kartläggningen vid det tillfälle i maj då de utvärderar den befintliga planen. Detta för att vi vet att det är svårt att få in föräldrar på flera olika tillfällen. Detta arbete leds av mentor och ger en kompletterande bild. Pedagogerna samt ledningsgrupp har ett liknande upplägg och gör ytterligare en kartläggning när den befintliga planen utvärderas i juni. De har även varit högst delaktiga i det arbetet med elevenkäterna som genomförts under både hösttermin och vårtermin. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Som nämnts under kartläggningsmetoder genomför eleverna två stycken centrala elevenkäter om verksamheten samt en kartläggningsenkät kring diskrimineringsgrunderna. Alla enkäter följs upp med diskussion och sammanfattning av slutsatser. Hur personalen har involverats i kartläggningen Som nämnts under kartläggningsmetoder arbetar personalen kontinuerligt med elevenkäterna under läsåret samt att de har en egen kartläggningsträff i juni. Resultat och analys Från kartläggningsenkäten kring diskrimineringsgrunder framkommer det att vår skola i stor utsträckning är en trygg plats att befinna sig på. När det gäller diskriminering utifrån sexuell läggning och könsöverskridande identitet visar enkäten dock att vi behöver utveckla vårt förebyggande arbete. Eleverna svarar i enkäten, i större utsträckning än de andra frågorna, att de tror att det skulle vara en risk för att utsättas för diskriminering om man är öppen med sin sexuella läggning. Vi behöver: - Fokusera vårt förebyggande arbete kring frågor om sexuell läggning och könsöverskridande uttryck. Utifrån diskussionerna på mentorstiden samt den återkommande centrala elevenkäten vi gör framkommer det att eleverna upplever att de inte har tillräckligt inflytande över sin utbildning. Det framkommer att man har dålig koll på att vi har ett elevråd och att rutinerna kring det inte fungerar. Man känner till att man har ett elevråd men man använder det inte i någon större utsträckning. Vi behöver: - Skapa och implementera en tydlig rutin för elevrådet. - Skapa ytterligare forum där det är lättare och mer tillgängligt att påverka sin utbildning. Komma närmare de beslutande organen. Utifrån diskussionerna på mentorstiden samt den återkommande centrala elevenkäten vi gör framkommer det att eleverna upplever att det ibland inte är arbetsro på lektionerna. Detta bekräftas också av den enkät som Skolinspektionen gjorde på verksamheten i oktober Eleverna upplever att lärarna gör sitt bästa för att det ska vara arbetsro men att det inte alltid räcker till. 8

9 Vi behöver: - Skapa en handlingsplan för att under detta år förbättra arbetsro på lektionerna. - Involvera eleverna i detta arbete samt föra kontinuerlig diskussion kring frågan med dem. Förebyggande åtgärder Sexuell läggning samt könsöverskridande uttryck Områden som berörs av åtgärden Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Öka medvetenheten och tryggheten kring frågor angående sexuell läggning samt könsöverskridande uttryck. Detta följs upp i den enkät som genomförs i maj. Åtgärd På våra gemensamma hälsodagar under både höstterminen och vårterminen fokusera på sex och samlevnad, sexuell läggning samt könsöverskridande uttryck. Motivera åtgärd I kartläggningsenkäten kring diskrimineringsgrunder har det framkommit att eleverna upplever att det skulle finnas risk för kränkning kring sexuell läggning och könsöverskridande uttryck. EHT-Team. Rektor har ett övergripande ansvar. Inflytande över utbildningen Områden som berörs av åtgärden Elevdemokrati Eleverna ska känna till elevrådet samt dess funktion. Vidare ska eleverna uppleva ett större inflytande över sin utbildning. Detta följs upp i den återkommande elevenkät som genomförs på vårterminen. Åtgärd Skapa en rutin för elevrådet och spridning gällande representation från klasserna. Genomföra vad vi kallar "utökat arbetslag" som är att två elevrepresentanter från varje årskurs per program sitter med på arbetslagsmöte minst två gånger per termin. 9

10 Motivera åtgärd Det har i den återkommande centrala elevenkäten, som är en del av kartläggningen, samt på efterföljande diskussioner med eleverna på mentorstiden framkommit att eleverna upplever att de har lite inflytande över utbildningen. Detta är dessutom ett område som pedagogerna samt skolledning ofta diskuterar. Det framkom även vid kartläggningstillfället med pedagogerna. Detta är inte specifikt kopplat till en diskrimineringsgrund men eftersom det är av vikt och har framkommit i kartläggning är det viktigt att lyfta fram det som en specifik åtgärd. Tina Lidström och Cecilia Gleisner ansvarar för att driva denna fråga. Rektor har ett övergripande ansvar Arbetsro Områden som berörs av åtgärden Elevdemokrati Eleverna ska uppleva arbetsro på lektionerna. Detta följs upp på mentorstid, med elevskyddsombuden samt i den centrala elevenkät som genomförs på vårterminen. Åtgärd Skapa en handlingsplan tillsammans med eleverna för ett gemensamt arbete att öka arbetsro på lektionerna. Genomföra ett antal tillfällen under året där pedagogerna tillsammans med eleverna diskuterar och håller frågan kring arbetsro levande. Rektor följer upp genom att observera lektioner med fokus på arbetsro. Motivera åtgärd Det har i den centrala elevenkäten, som är en del av kartläggningen, samt på pedagogernas arbetslagsmöten framkommit det inte är arbetsro på lektionerna. Tina Lidström och Cecilia Gleisner ansvarar för att driva denna fråga. Rektor har ett övergripande ansvar. 10

11 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Utformningen av lokalerna gör att det rör sig personal på samtliga ytor där eleverna finns. Vi har god uppsikt över vad som sker och tror på en nära relation till alla elever. Våra heltidsmentor som inte undervisar har dessutom extra koll på skolan ur detta perspektiv Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor och mentor. Därutöver kan eleven kan vända sig till valfri personal som den känner förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Åtgärder samma dag 1a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. 1b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen och för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version. 3. Rektor informerar elevhälsan. 4. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare. 5. Rektor beslutar om eventuell konferens. 6. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. 7. Rektor dokumenterar förlopp och beslut. Åtgärder inom en vecka Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Åtgärder samma dag 1a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor. 1b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor. 2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen och för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version. 3. Rektor informerar elevhälsan. 4. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare. 5. Rektor beslutar om eventuell konferens. 6. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal. 7. Rektor dokumenterar förlopp och beslut. 11

12 Åtgärder inom en vecka Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll. Rutiner för uppföljning Rektor för uppföljningssamtal och utvärderar åtgärdsprogram med de inblandade så länge behov finns och tills händelsen är utredd. Beroende på tillfälle och grad av kränkning, kan rektor delegera uppföljningen till annan pedagogisk personal. Rutiner för dokumentation Rektor dokumenterar förlopp och beslut samma dag. Ansvarsförhållande Personal som uppmärksammat kränkning anmäler omedelbart till rektor. Rektor ansvarar för det vidare arbetet. 12