Vilka ungdomar är med i förening? Inflytande, engagemang, integration m.m.

Transkript

1 Skol- och Fritidsnämnde Vilka ungdomar är med i? Inflytande, engagemang, integration m.m. En studie av barn och ungdomar på mellan- och högstadiet samt gymnasiet i Helsingborg. av Stig Elofsson Fritidsvaneundersökningen Ung i Helsingborg genomfördes år 2000 i samarbete med Barn- och ungdomsstyrelserna Norr och Söder samt med forskarna i fritidsfrågor Ulf Blomdahl och Stig Elofsson.

2

3 Förord Skol- och fritidsnämnden och Barn- och ungdomsstyrelserna Norr och Söder diskuterade i början av hösten 1999 möjligheterna till att gemensamt genomföra en enkät, fritidsvaneundersökning, bland barn och ungdomar i Helsingborgs stad. Såväl från nämnd som styrelser var intresset stort för att få bättre bakgrundsfakta och information om och kring barns och ungdomars faktiska verklighet. Under hela arbetets gång har staden samarbetat med forskarna i fritidsfrågor Ulf Blomdahl och Stig Elofsson. Med hjälp av fritidsledare genomfördes enkäten under april och maj månader år Samtidigt med Helsingborgs stad gjorde Jönköpings kommun en liknande enkät, där många av frågorna var identiska. Jämförelser kan därför göras mellan dessa, till invånarantalet, lika stora kommuner. Den här rapporten bygger på svar från totalt barn och ungdomar från skolår 4 till och med gymnasiets årskurs 3. Både nämnd och styrelser avser att tillsammans genomföra ny enkät under våren 2003 och diskussioner pågår med Jönköpings kommun om ett fortsatt gemensamt arbete liksom med forskarna Ulf Blomdahl och Stig Elofsson. Olof Nilsson Skol- och fritidsnämnden Strategisk utvecklare, fritid

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 1 TIDIGARE FORSKNING 3 RAPPORTENS SYFTE OCH UPPLÄGGNING 6 MATERIAL 8 Frågor kring sdeltagande 8 Frågor krig social bakgrund 9 Frågor kring ungdomarnas livssituation och livsstil 10 Urval och studiernas genomförande 11 Undersökningsgrupp 12 HUR MÅNGA ÄR MED I FÖRENING? 15 VILKA FÖRENINGAR ÄR UNGDOMARNA MEDLEMMAR I? 16 skapens fördelning mellan styper och efter kön 17 NÄR BÖRJAR MAN I FÖRENING? 19 ÅLDER OCH MEDLEMSKAP 21 MEDLEMSKAP OCH SOCIAL BAKGRUND 22 VAD BETYDER SOCIAL BAKGRUND? 30 ÄR FÖRENINGSDELTAGANDET LÅGT ELLER HÖGT I HELSINGBORG? 33 DEMOKRATI I FÖRENING 36 IDROTTSFÖRENING 38 Idrotts, gym eller aerobics/workout 43 SLUTA I FÖRENING 46 SKOLSITUATION 49 FRITID 52 SOCIALT STÖD 56 SOCIAL ANPASSNING 61 POLITISKA RESURSER 67 LIVSKVALITET 70 VAD SKALL HELSINGBORG SATSA PÅ INOM FRITIDSOMRÅDET? 72 ATTITYDER TILL INVANDRARE OCH FLYKTINGINVANDRING 75 SAMMANFATTNING 80 SLUTDISKUSSION 90 NOTER 94 REFERENSER 95 Bilaga 1. Beskrivning av bakgrundsvariabler 97 Bilaga 2. Tabellbilaga 101

5 INLEDNING Varför har det ett speciellt intresse att studera ungdomarnas sdeltagande? Ja, ett svar på frågan är givetvis att slivet, och då framför allt idrottsrörelsen, engagerar en mycket stor del av ungdomarna och får en stor del av de satsningar på ungdomarnas fritid som kommunerna gör. Men frågan är om det inte finns ännu starkare skäl för att analysera ungdomarnas sdeltagande. Kommuners satsningar på slivet bygger i stor utsträckning på den sedan länge accepterade föreställningen att slivet fostrar ungdomarna till goda, demokratiska medborgare. Det är mindre vanligt att denna föreställning ifrågasätts, betydligt vanligare att man oroats över att ungdomarna inte engagerar sig tillräckligt i slivet. Ser vi något bakåt i tiden kopplades fostran till goda, demokratiska medborgare främst till deltagande i de traditionella folkrörelserna, dvs politiska och religiösa organisationer, nykterhetsrörelsen och andra ideella organisationer. När ungdomarnas engagemang i dessa rörelser minskade uttrycktes en allvarlig oro inte minst över ungdomarnas politiska engagemang. En rad forskare har dock påpekat att dessa slutsatser är altför långtgående; ungdomarna är fortfarande politiskt intresserade, det handlar främst om att de väljer andra vägar för engagemanget än de traditionella formerna. Men debatten har inte bara uttryckt oro. Under mitten på 1980-talet skröt en rad politiker över det höga sdeltagandet i Sverige. Man talade då inte så mycket om det mindre intresset, främst bland ungdomar, för de traditionella folkrörelserna och glömde ibland gärna bort att medlemskap inte alltid var liktydigt med ett aktivt engagemang. Trots detta torde påståendena ha ett reellt underlag om man räknar med hela slivet och då främst idrottsrörelsen. Man kunde finna fler stöd för att ta med hela slivet. För det första framstod idrottsrörelsen alltmer som en folkrörelse om detta sedan legitimerar antagandet att denna även fostrar ungdomar till goda, demokratiska medborgare är sedan en annan sak. För det andra kunde man från Putnam få stöd för att det inte enbart är de politiska organisationerna utan även andra typer av sociala organisationer som är centrala för demokratisk och ekonomisk utveckling (Putnam, 1996). Putnam menar nämligen, att han utifrån en studie av Italien, finner stöd för att det är just de kontakter, nätverk som olika organisationer ger upphov till är grunden för att människor kan känna tilltro och tillit till varandra. Denna tilltro, tillit är i sin tur själva grunden för såväl demokratisk som ekonomisk utveckling. Även om många forskare utgår från hans teorier finns det självklart också flera som ifrågasätter dem och menar att de resultat han redovisar knappast räcker till för att bevisa dem (en del menar att förhållanden i Italien är speciella). Men oron kan nu förskjutas till sdeltagandet rent allmänt. Putnam står även här som en representant när han uttrycker en oro över att amerikaner engagerar sig allt mindre i olika organisationer och sammanslutningar (Putnam, 2001). Alldeles nyligen tog Olof Pettersson upp samma tråd då han menade att SCB: s senaste undersökning om levnadsförhållanden skulle tyda på ett minskat sengagemang (Pettersson, 2001). Enligt denna undersökning är tillbakagången särskilt tydlig i åldersgruppen år har andelen personer som ej är med i (slösa) ökat från 13% till 24% mellan 1992 och Här måste man dock sätta stora frågetecken inför hans slutsatser. De studier som genomförts av idrottsförvaltningen i Stockholms kommun och Socialhögskolan i Stockholm tyder knappast på att ungdomarna i mindre utsträckning är med i (och då speciellt idrotts) utan tycks under en relativt lång period legat på ganska stabil nivå. Inte heller finns det tecken som tyder på att de ungdomar som är med i ar skulle ah blivit mindre aktiva. 1

6 Vad är då av intresse att studera kring ungdomarnas sdeltagande? I sin studie från 1989 tar Blomdahl bland att upp följande påståenden: Varför växer idrottsrörelsen? Varför har idérörelserna problem? Vad är orsaken till att de högre socioekonomiska grupperna är överrepresenterade i slivet? Är slivet i dag en medborgarskola? Stimulerar slivet till samhällsengagemang? Vad är karakteristiskt för dagens sliv? (1) I huvudsak är dessa frågor fortfarande av intresse att belysa. Jag gör det i den här rapporten genom att i ett första steg belysa sdeltagandet här definierat som medlemskap (vilket är mindre problematiskt eftersom ungdomarna oftast är aktiva medlemmar). Hur omfattande är det, hur varierar det med avseende på kön, ålder, social bakgrund? En central fråga är i detta sammanhang hur jämställt, jämlikt slivet är. Analysen breddas genom analys av vilka ar ungdomarna deltar i, när de börjar i, i vilken utsträckning de slutar delta och varför de gör detta. Idrottens dominerande plats i ungdomarnas sdeltagande motiverar självklart en mer detaljerad analys av just idrotten i alla dessa avseenden men också en närmare analys av hur ungdomarna ser på idrott utifrån olika perspektiv. För att få en närmare bild av de ungdomar som är med i och därmed också av de slösa ungdomarna jämförs dessa båda gruppers livssituation i olika avseenden. Vid sidan av social bakgrund, vilken redan analyserats, studeras ungdomarnas skolsituation, fritidssituation i övrigt, sociala nätverk, politiska resurser, sociala anpassning, ja deras livssituation mera allmänt. Till denna analys hör även en belysning av vilka önskemål de har av fritidssatsningar från stadens sida. Och sist men inte minst att studera kopplingen mellan sdeltagande och attityder/inställning till invandrare och invandring. Denna mer omfattande jämförelse mellan ungdomar som är med i och de slösa ungdomarna kan sägas ha ett speciellt nyhetsvärde eftersom det inte, mig veterligt, finns någon tidigare studie av samma slag. Tidigare undersökningar, där Blomdahls studie från 1989 är central, koncentrerar sig i första på ungdomarnas sociala bakgrund samt deras skol- och fritidssituation. Det finns självklart vissa undersökningar som belyser några av de perspektiv som behandlas i övrigt men ingen som belyser ungdomarnas totala livssituation så utförligt. 2

7 TIDIGARE FORSKNING Föreningslivet och då speciellt de s k folkrörelserna har sedan en lång tid spelat en viktig roll i den svenska demokratin vilket i hög grad speglats såväl i debatten som i olika utredningar. Under vissa tidsperioder har bilden beskrivits i mycket positiva termer. I april 1987 formulerade sig t ex civilministern på följande sätt: Men Sverige är också fantastiskt genom att så många svenskar deltar frivilligt i ar och folkrörelser. Aldrig förr har så många svenskar varit saktiva (2). Den statliga folkrörelsekommittén skriver 1987 (3): - Aldrig tidigare har så många svenskar varit med i olika ar. - Aldrig tidigare har vi förenat oss med andra för att kollektivt lösa gemensamma problem eller gemensamma behov som nu. - Aldrig har så många gått på möten som nu. - Föreningslivet har en oerhört stor betydelse för att skapa ett socialt nätverk i det område de verkar. Men det har också funnits kritiska synpunkter. Många har pekat på att de klassiska folkrörelserna, såsom frikyrko- och nykterhetsrörelsen och inte minst de politiska partierna har stagnerat med minskade medlemstal och minskad aktivitet. Man har också pekat på att antalet studiecirklar kring samhällsfrågor och med ideologisk inriktning har minskat. Speciellt kraftigt har detta slagit ibland ungdomar och flera debattörer har uttryckt stor bekymmer för ett minskat politiskt engagemang bland ungdomarna. Men även här finns motsägande bilder. Vissa debattörer menar att det knappast finns skäl att vara så orolig. Ungdomar är lika politiskt intresserade som vuxna, skillnaden är att deras politiska engagemang får andra uttrycksformer än via de traditionella politiska partierna utan tar andra mer informella uttryck. Men även om man i flera undersökningar funnit att ungdomar uppger att de är lika intresserade av politiska frågor som vuxna, är resultaten från olika undersökningar inte samstämmiga. I vissa undersökningar finner man ett relativt högt engagemang i mer informella aktiviteter bland ungdomar, andra undersökningar tyder dock på att detta knappast är fallet. Ett vanligt argument för att ekonomiskt stödja ungdomarnas sengagemang är att slivet socialiserar den unga generationen på ett positivt sätt. Man talar då gärna om att slivet fostrar till demokrati och samhällsengagemang, svepande påståenden som också diskuterats och ifrågasatts i vissa sammanhang. Ifrågasättandet handlar då om i vilken utsträckning ungdomarna blir delaktiga i arnas beslutsprocesser. Ser man till de undersökningar som gjorts kring sdeltagande och aktivitet intar självklart den s k Maktutredningen, som kom med sitt slutbetänkande 1989, en mycket central plats (Pettersson m fl, 1989). I denna görs en detaljerad kartläggning av medlemskap, aktivitet och delaktighet i s- och organisationslivet bland vuxna, dvs åldersgruppen över 15 år. Ser man till ungdomsgruppen utgör även den studie som SCB genomförde i början på 1990-talet kring ungdomars värderingar och välfärd ett viktigt dokument (SOU 1994:73). En betydande begränsning när det gäller dessa studier liksom flera andra studier kring slivet är dock att de inte täcker den yngsta åldersgruppen, de begränsas till i bästa fall personer som är 16 år eller äldre. När det gäller barn- och den yngre ungdomsgruppen kan man säga att tillgången till mer systematiska studier kan begränsas till Blomdahls rapport Folkrörelserna och folket, där även sdeltagandet bland barn och ungdomar (från lågstadiet och uppåt) studeras i detalj (Blomdahl, 1990). Det finns självklart även i övrigt studier som handlar om detta, men ofta är analyserna inte systematiskt genomförda och många gånger är data kring sdeltagandet ganska osäkert, i varje fall om man vill 3

8 knyta an till den traditionella definitionen på. Inte minst Blomdahl har nämligen pekat på att uppgifter som kommer fram då man frågar ungdomar om de är med i leder till överskattningar av sdeltagandet eftersom man ofta även tar med andra sliknande former (t ex privata gym, klubbar etc). De data som Blomdahl redovisar, liksom de data som redovisas i den här rapporten, ger en mer tillförlitlig bild eftersom ungdomarna inte enbart fått ange om de är med i utan också vilken, vilka ar det handlar om, uppgifter som sedan granskats av personer med god kännedom om det lokala slivet. Vad säger då Blomdahl om läget 1985, den tidpunkt då undersökningarna som är underlag för rapporten genomfördes i Stockholm, Göteborg, Norrköping, Västerås och Eskilstuna? Han sammanfattar de centrala resultaten på följande sätt: - Det är uppenbart att grundskoleelever i högre utsträckning är aktiva i slivet än för t ex 10, 30 eller 50 år sedan. - Föreningslivet har både bland ungdomar och vuxna en sned social rekrytering, det är vanligare att personer från högre socioekonomiska grupper är med. - Föreningslivet når inte fler eller socialt bredare grupper än de offentliga fritidsatsningarna, faktumet är att motsatsen gäller. - Föreningslivet är inte speciellt bra på att fostra ungdomar till samhällsengagemang. mar i (undantag det begränsade antalet medlemmar i politiska ungdomsförbund) är lika lite intresserade av att engagera sig i freds- miljö- eller andra samhällsfrågor som de som ej är medlemmar. Det är t o m så att även flitiga fritidsgårdsbesökare inte är mindre intresserade av detta. - Påståendet att slivet har en speciell roll när det gäller att skola ungdomarna till demokrati kan i högsta grad ifrågasättas. Förvånansvärt få ungdomar uppger att de har varit med och beslutat i och det är få ungdomar som innehar styrelse eller kommitté-uppdrag i. Detta är minst lika vanligt i skola och på fritidsgård. - Ungdomar som är aktiva i är inte mer aktiva i andra fritidsaktiviteter än de som inte deltar. Däremot tycks de skilja sig genom att i högre utsträckning ha en instrumentell fritidsstil, medan icke medlemmar oftare har en mer expressiv fritidsstil. (4) Det finns givetvis dessutom ett antal rapporter som berör olika aspekter av slivet och med något mer aktuella data, men dessa kommer jag att behandla mer direkt i samband med redovisningen av resultaten. Frågan om ungdomars delaktighet och inflytande i samhället utgör centrala teman inom den moderna ungdomskulturforskningen (Fornäs, 1994; Willis, 1983; Ziehe, 1989). Ziehe har som en utgångspunkt för sin teori om friställning just frågan om ungdomars mindre delaktighet och Birminghamskolan behandlar samma problematik ur ett jämlikhetsperspektiv. Dessa frågor har också utgjort centrala teman inom den svenska debatten. Statens ungdomsråds utredning Ej till salu (1981) ser som ett grundläggande problem att ungdomar inte tilldelas uppgifter och får ta ansvar. Utredningen fick på sin tid stor genomslagskraft och ledde till omfattande diskussioner inom såväl slivet som den kommunala fritidssektorn. Delaktighetstemat har också under 1990-talet behandlats i flera utredningar och rapporter inom regeringens barn- och ungdomsdelegation, Statens kulturråd, Sekretariatet för framtidsstudier (SOU 1991:12; SOU 1997:71). Dessutom finns det mycket omfattande material från forskningens sida (se t ex Andersson et al, 1997). Ser man till mer generella, statistiska sammanställningar domineras dessa av SCB-rapporten till Barn- och ungdomsdelegationen och generationsutredningen (SOU 1994:73). Under de senaste åren har det presenterats resultat där man menar att det demokratiska styrelsesättet har en sämre förankring bland ungdomar (Lange et al, 1997). Detta knyter an 4

9 till ett annat perspektiv kring ungdomars delaktighet, nämligen som fostran i demokrati. Ungdomars möjlighet att påverka sin livssituation i olika institutioner (hem, skola, sliv osv) har väsentlig betydelse för just fostran i demokrati. Delaktighet blir här en viktig utgångspunkt för att man i vuxen ålder aktivt skall medverka i att utforma samhället. Inom skolan, slivet och för fritidsgårdarnas verksamhet finns också som en övergripande målsättning att man skall fostra ungdomar i demokrati och söka stödja grupper av ungdomar som har mindre politiska resurser. Trots den stora floden av statistiska sammanställningar och rapporter finns det fortfarande områden som är mindre belysta. Ungdomar under 16 år har endast studerats i begränsad omfattning. Vill vi dessutom studera ungdomars delaktighet och upplevda inflytande i praktiken på vardagliga arenor som hem, skola, fritid är det tillgängliga materialet avsevärt mer begränsat. Det material som finns gäller främst skolan. 5

10 RAPPORTENS SYFTE OCH UPPLÄGGNING Syftet med den här rapporten är att studera sdeltagandet (andel medlemmar) i Helsingborg, ställa detta i relation till hur det ser ut i andra delar av landet samt att undersöka hur sdeltagandet varierar med avseende på ungdomarnas sociala bakgrund. Vid sidan av analysen av det totala sdeltagandet studeras mer specifikt deltagandet i idrotts och annan än idrotts. Till syftet hör även att studera i vilken utsträckning ungdomar innehar olika former av uppdrag, dvs undersöka i vilken utsträckning ar bidrar till ungdomarnas demokratiska fostran. För att få en djupare bild av hur de ungdomar som är med i skiljer från de som ej är med (med en speciell fokus på de senares situation) jämförs dessa båda grupper mer övergripande med avseende på livssituation. En speciell analys kommer att göras av förhållandena för invandrarungdomar, i första hand vad gäller deras deltagande i slivet men också i andra hand för att se närmare på slivets roll för att skapa kontakter mellan svenskar och invandrare och påverka attityder till invandrare och invandring. Efter den inledande presentationen av det aktuella kunskapsläget och det material som utgör grunden för rapporten presenteras i första hand en redovisning av sdeltagandet bland ungdomar i Helsingborg. Då sdeltagandet, vilket tidigare studier tydligt visat, är starkt köns- och åldersberoende, analyseras materialet separat för pojkar och flickor på de tre skolstadierna. Redovisningen av sdeltagandet gäller förekomst av medlemskap dels i totalt, dels i olika typer av ar med en speciell betoning av medlemskap i idrotts (även uppdelat på lagidrott respektive individuell idrott) respektive annan än idrotts. Vid sidan av sdeltagandet i hela elevgrupperna studeras speciellt hur detta varierar med ungdomarnas sociala situation - vid sidan av kön och ålder innefattande mått på familjetyp, familjens resurser, föräldrars utbildning och invandraranknytning - samt skillnader mellan olika skolområden. För att få en bild av hur sdeltagandet i Helsingborg ser ut görs även jämförelser med resultat från andra studier där sdeltagandet mätts på samma sätt. Vid sidan av själva sdeltagandet studeras även frågan om i vilken utsträckning ungdomar innehar olika former av uppdrag i, vilka som slutar i - antingen att det handlar om byte av eller att man mer definitivt lämnar slivet - samt vid vilken ålder man börjar i. Idrotts intar tveklöst en dominerande plats när det gäller ungdomarnas sdeltagande, vilket motiverar en utförligare analys av just denna typ av ar. Vid sidan av att just denna sgrupp analyserats som en speciell undergrupp (med en ytterligare uppdelning mellan lagidrott och individuell idrott) ger materialet fler möjligheter att speciellt studera idrotts. Vid sidan om studier av i vilken utsträckning medlemmar i idrotts har uppdrag i olika former, slutar i och vid vilken ålder de börjar i är det möjligt att studera vilka idrottsgrenar de sysslar med samt vad de söker i idrotts. I det senare fallet är det också möjligt att jämföra medlemmar i idrotts - vid sidan av jämförelse mellan lagidrott och individuell idrott - med de som ej är med. För att få en mer fördjupad bild av smedlemmarnas livssituation görs en jämförelse mellan dessa och de som ej är med i med avseende på situation i skola och på fritid i övrigt, socialt stöd (främst bland vuxna), social anpassning, politiska resurser och livskvalitet mer allmänt. Det torde finnas en ganska utbredd föreställning om att ungdomar som är i är mer resursstarka i vid mening, har bättre vuxenkontakter, är bättre anpassade och allmänt har en bättre livssituation. I debatten har man ofta direkt uttryckt oro kring de "slösa" ungdomarnas situation. Frågan är om dessa verkligen 6

11 har en sämre livssituation i dagens läge och mer specifikt i Helsingborg. Sedan är det också viktigt att komma ihåg av även om vi finner sådana skillnader bevisar detta inte att slivet har en speciellt positiv inverkan på ungdomar. Dessa skillnader kan också uppkomma genom att det sker en selektion av resursstarka, välanpassade ungdomar till slivet. I dagens svenska samhälle intar ungdomar med mer eller mindre stark invandraranknytning en betydande plats inom ungdomsgruppen. I Helsingborg har cirka en femtedel av eleverna en sådan anknytning antingen genom att tillhöra andra eller första generationens invandrare. Detta innebär givetvis att frågor kring invandrarungdomarnas integration, relationen mellan ungdomar med svenskt ursprung och invandrarungdomar liksom attityder till invandrare och invandring är centrala. Föreningslivet torde i många avseenden ha en central plats då det gäller invandrarungdomarnas integration, i första hand givetvis därför att detta intar en så central position i ungdomars fritidsliv men också för att slivets organisation kan erbjuda såväl goda möjligheter (t ex idrotts för pojkar) som hinder (kanske för flickor med viss kulturell bakgrund) för social integration. Det är därför naturligt att analysen av invandrarungdomarnas situation kommer att inta en viktig plats i rapporten. Vid sidan av detta kommer jag även att närmare studera hur relationen mellan svenskar och invandrare, syn på invandrare och attityder till invandring ser ut inom slivet genom att jämföra medlemmar med de som ej är med. Denna analys ger i första hand en bild av hur det ser ut inom slivet sett som en organisation. Skiljer sig detta i dessa avseenden från samhället i övrigt? Däremot kan analysen knappast ge en bild av vilken inverkan slivet i sig självt kan ha. En analys av den senare frågan skulle bli betydligt mer omfattande - bl a innefattande en uppdelning av materialet i olika undergrupper efter grad av invandraranknytning - och därmed leda till att rapporten blev avsevärt mera omfattande. Detta anses omotiverat då dessa frågor behandlas mer utförligt i en speciell rapport (Elofsson, 2001). Däremot anses det nödvändigt att ge en kort sammanfattande bild av hur det ser ut i slivet när det gäller dessa frågor, dock utan att ge sig in på den betydligt mer komplicerade frågan om hur slivet kan tänkas påverka attityder och syn på invandrare och flyktinginvandring. 7

12 MATERIAL Frågor kring sdeltagande Uppgifter om medlemskap i, olika typer av ar samt vilka idrottsgrenar ungdomarna ägnar sig åt har hämtats från följande två frågor: Är Du med i någon eller klubb? (Även frikyrkan är en ) Ja Nej Vilken/vilka ar eller klubbar är Du med i och vad sysslar Ni med för aktiviteter? Förening/klubb Aktivitet/Idrottsgren Samtliga enkäter har gåtts igenom av personer med god kännedom om det lokala slivet. Dessa har dels kontrollerat om det handlar om i traditionell mening (i vissa fall har ungdomar angivet verksamheter som gym, teaterskolor, musikskolan osv.) och korrigerat svarat på frågan om medlemskap. Därefter har ar (sammanlagt 18 huvudkategorier) och enskilda idrottsgrenar kodats. För att få fram uppgifter om vid vilken ålder ungdomarna börjar i arna ingår även följande fråga i enkäten. Hur gammal var du när du började i din /dina ar? Namn... Aktivitet eller idrottsgren... I enkäten ingår även en fråga som behandlar i vilken utsträckning ungdomarna slutat i/lämnat ar, där frågan lyder: Har du slutat i någon under 1999 eller Förening/klubb 2. Förening/klubb Aktivitet eller idrottsgren Aktivitet eller idrottsgren Även här gäller att uppgifter om och idrottsgren kodas på samma sätt som för medlemskap. Ett flertal frågor, dock begränsade till högstadiet och gymnasiet, berör mer eller mindre direkt frågan om ungdomarnas delaktighet inom slivet. En detaljerad bild av den formella delaktigheten fås genom svaren på frågan Har du uppdrag i? Ja Nej Om du svarat ja, vilket? vilken, vilka ar? i styrelse i arbetsgrupp/kommitté Hjälper till vid möten/tävlingar Ledare/tränare För varje alternativ har ungdomarna fått ange (med namn) vilken det handlar, uppgifter som därefter kodats med avseende på styp och (eventuellt) idrottsgren på samma som de tidigare frågorna. Vid sidan av denna fråga ingår också ett antal frågor där ungdomarna fått ta ställning till vilka möjligheter de tycker sig ha att påverka och i vilken utsträckning de skulle vilja påverka mera. I dessa fall ingår separata frågor för idrotts och annan. Sammantaget ingår i denna grupp följande påståenden (de tre första för idrotts, de tre sista för annan ): Mina idrottskompisar och jag har mycket att säga till om hur träningen är upplagd i vår klubb Tränaren tar stor hänsyn till att mitt skolarbete ibland innebär att jag inte kan komma till träningen Jag vill bestämma mer i min idrotts/ridklubb Vi ungdomar har mycket att säga till om vad vi gör i vår. Ledarna tar stor hänsyn till att mitt skolarbete ibland innebär att jag inte kan komma till 8

13 ens möten/träffar Jag vill bestämma mer i min med svarsalternativen stämmer precis, stämmer ganska bra, stämmer inte särskilt, stämmer inte alls. Frågor kring social bakgrund Ålder studeras via stadium och årskurs. För ungdomarnas sociala bakgrund används i rapporten två olika mått. Det första, familjens materiella resurser, innefattar en gruppering i fem grupper med utgångspunkt från familjens boende samt tillgång till bil, båt och sommarstuga. Grupperingen utgör en hierarki från familjer med mycket små till familjer med mycket stora resurser och ser ut på följande sätt: Mycket stora resurser : Bor i villa/radhus + bil + båt + sommarstuga Stora resurser: Bor i villa/radhus/insatslägenhet/andelslägenhet + har två av sommarstuga, båt och bil Genomsnittliga resurser : Övriga t ex bor i hyreslägenhet + har två av sommarstuga, båt och bil Små resurser : Bor i hyreslägenhet + har tillgång till ett av sommarstuga, båt och bil Mycket små resurser : Bor i hyreslägenhet + har ej sommarstuga, båt eller bil Teoretiskt kan detta mått kopplas till Webers definition av klass, vilket i sin tur kopplas till begreppet livschanser (Weber, 1983). Med ett likartat mått finner Tåhlin en tydlig koppling mellan ekonomiska resurser (5) och flertalet fritids- och kulturaktiviteter även efter kontroll för ålder och socialgrupp (Tåhlin, 1985). Tåhlin har också i senare rapporter visat att individens ekonomiska resurser har en direkt inverkan på både individens fritids- och hälsosituation (Tåhlin, 1987). Det andra måttet på social bakgrund utgår från föräldrarnas utbildning och bygger på svaren från frågan: Vilken utbildning har din pappa (mamma)? /Grundskola, 2-årigt gymnasium (t ex målare, barnskötare etc., handel och kontor), teoretiskt 3-årigt gymnasium (t ex natur-samhälle-teknisk-humanistisk), högskole- eller universitetsutbildning/ Beskrivningen av sambanden med föräldrars utbildning kan göras på flera olika sätt. Ser man till traditionen inom sociologisk forskning har det ofta varit vanligt att se faderns utbildning som avgörande vid bedömningen av familjens ställning och socialgruppstillhörighet. Detta kan i hög grad ifrågasättas om man t ex studerar kulturutnyttjande där troligen modern många gånger spelar en minst lika central roll. Helt självklart är dock ej detta. Vid analyser av sambandet mellan ungdomars utbildningsval och föräldrars utbildning har det visat sig att mönstret kan vara relativt komplicerat. Mammans respektive pappans utbildning har t ex delvis olika betydelse för pojkar och flickor. I en mer fördjupad analys av sambanden med föräldrars utbildning torde det därför vara nödvändigt att ta hänsyn till utbildningsnivån hos bägge föräldrarna. Problemet är dock att uppgifter om bägge föräldrars utbildning saknas i flera fall. (Speciellt ofta saknas uppgifter om faderns utbildning). För att begränsa bortfallet 9

14 på denna variabel har jag som mått valt medelvärdet av faderns och moderns utbildning (i de fall det endast finns uppgift för en av föräldrarna används detta värde). Ett ytterligare problem med att använda separata mått på faderns och moderns utbildning är att detta leder till ökad osäkerhet i resultaten från de multivariata analyserna eftersom det finns ett starkt samband mellan föräldrars utbildning. Jag räknar också med att det valda måttet skall fånga upp de väsentligaste aspekterna när det gäller inverkan av föräldrarnas utbildning. I den ena polen finns alltså ungdomar där bägge föräldrar (eller den förälder de bor med om denne är ensamstående) endast har grundskola och i den andra, ungdomar där båda föräldrar (eller den de bor med) har högskole- eller universitetsutbildning. Det problematiska med måttet är de fall där en förälder har hög utbildning medan den andra har låg. Ser vi till de extrema fallen - en förälder har grundskoleutbildning och den andra högskole- eller universitetsutbildning gäller detta endast för ett fåtal ungdomar (6%). Något fler än tre procent anger att pappan har grundskoleutbildning och att mamman har högskole- eller universitetsutbildning medan något mindre än tre procent uppger motsatt situation. Sammanlagt uppger 55% av ungdomarna på högstadiet och gymnasiet samma utbildning för bägge föräldrar. Bortfallet när det gäller föräldrarnas utbildning är betydligt större än när det gäller måttet familjens materiella resurser. På högstadiet uppgår det till 13.7% (14.6% bland pojkar och 12.7% bland flickor), på gymnasiet till 11.4% (8.9% bland pojkar och 6.7% bland flickor). Bortfallet blir alltså lägre bland flickor än bland pojkar och lägre på gymnasiet än på högstadiet. Det finns ett positivt samband mellan föräldrars utbildning och familjens materiella resurser, men detta samband är inte särskilt starkt (r=0.23 på högstadiet, 0.22 på gymnasiet). Som grund för beskrivningen av invandraranknytning används uppgifter huruvida ungdomarna själva och deras föräldrar är födda i Sverige eller ej. Frågorna har följande formulering: Är du (din pappa, mamma) född i Sverige? (Nej/Ja) Med utgångspunkt från svaren på dessa tre frågor grupperas ungdomarna i fyra grupper i hierarkisk ordning från ungdomar utan invandraranknytning till ungdomar med stark invandraranknytning på följande sätt: Ungdomar med svenskt ursprung Föräldrarna födda i Sverige. Barnet fött i Sverige. Ungdomar med svag invandraranknytning innefattar tre grupper, nämligen * Föräldrarna födda i Sverige. Barnet fött utomlands. * En av föräldrarna född i Sverige. Barnet fött i Sverige. * En av föräldrarna född i Sverige. Barnet fött utomlands. Andra generationens invandrare Båda föräldrarna födda utomlands. Barnet fött i Sverige. Första generationens invandrare Båda föräldrarna födda utomlands. Barnet fött utomlands. Frågor kring ungdomarnas livssituation och livsstil För att få en fylligare bild av smedlemmarna jämförs medlemmar i med de som ej är med när det gäller livssituation och livsstil. Beskrivningen av ungdomarnas sociala bakgrund innefattar uppgifter om kön, ålder, vilka vuxna som ingår i familjen, familjens resurser, föräldrars utbildning och invandraranknytning. Även om uppgifter om familjetyp ger en viss bild av relationen till föräldrarna är denna långt ifrån fullständig. Beskrivningen av ungdomarnas relation till föräldrar och vuxenvärlden i övrigt kompletteras dels med en fråga kring hur många vuxna man tycker att man kan prata i förtroende med samt uppgifter 10

15 om vilka vuxna man har förtroende för. Uppgifter kring hur många ungdomar man kan prata i förtroende med ger en ytterligare bild av ungdomarnas sociala stöd. Ungdomarnas skolsituation beskrivs med medelbetyg i ett antal centrala skolämnen samt på gymnasiet även uppgifter om vilken linje man går på. En fråga där eleverna fått ange vad som främst ger deras liv mening (skola, skola och fritid eller fritid) ger också en bild av hur ungdomarna ser på sin skol- liksom sin fritidssituation. På alla stadier finns dessutom frågor som berör ungdomarnas bedömning av sina möjligheter att påverka i skolan samt en fråga om de skulle vilja påverka mer. Dessa frågor behandlas i ett särskilt avsnitt som mer allmänt beskriver ungdomarnas möjligheter och önskan att påverka. När det gäller ungdomarnas fritidssituation finns en lång rad frågor, huvudsyftet med enkäten har ju varit att studera ungdomarnas fritidsutnyttjande. En redovisning av alla dessa frågor är knappast möjligt, det skulle bli alltför omfattande. I rapporten koncentrerar jag mig därför att göra några centrala jämförelser: deltagande i respektive kommunala musikskolan, besök på fritidsgård, vad man söker på fritiden samt hur man trivs med sin fritidssituation. Föreningsdeltagande och deltagande i kommunala musikskolan kan ses som exempel på instrumentellt inriktade fritidsaktiviteter, vilka blir en motpol till den expressivt inriktade, öppna fritidsgårdsverksamheten. Till beskrivningen av fritidssituationen kan också föras frågor kring vad ungdomar gör på fredagskvällar och vad ungdomarna vill att kommunen främst skall satsa på. Det senare innefattar dels en prioritering av satsningar på fem centrala fritidsområden - kultur, idrott, natur, fritidsgård samt (utanför idrotten), dels frågor där ungdomarna fått ange vilka specifika kulturaktiviteter respektive idrottsaktiviteter/- anläggningar ungdomarna tycker att Helsingborg i första hand skall satsa på. I det senare fallet har jag valt att begränsa mig till frågan om satsningar på olika kulturaktiviteter. Det har ofta påståtts att smedlemmar är bättre socialt anpassade än andra ungdomar. För att studera denna hypotes studeras olika indikationer på bristande social anpassning innefattande rökning, alkohol- och narkotikakonsumtion samt användning av anabola steroider. För narkotika studeras även om man har kamrater som använder narkotika, om man vet var man kan köpa narkotika och om man blivit erbjuden att köpa narkotika. Frågan om vad ungdomarna gör på fredagskvällar kan också till en del ses som indikation på social anpassning liksom utnyttjande av lugnande medel och värktabletter. Frågan om kontakter med och attityder till invandrare liksom åsikter om flyktinginvandringen omfattning kommer att behandlas i en speciell rapport, men det är också av intresse att se närmare på hur slivet fungerar som mångkulturell miljö, eftersom slivet intar en så central plats i ungdomars fritid.. Ungdomarnas skattning av sin totala livssituation (livskvalitet) på en tio-gradig skala får slutligen ses som en mer övergripande beskrivning av ungdomarnas totala livssituation. För att inte belasta rapporten alltför mycket med en beskrivning av de enskilda frågornas utformning kommer dessa att redovisas i detalj i bilaga 1. I vissa fall ges också en något mer utförlig redovisning av olika mått i samband med presentationen av resultat. Urval och studiernas genomförande Studien har genomförts i form av enkäter som eleverna fyllt i under lektionstid i skolan. Urvalet av elever har genomförts som ett stratifierat klusterurval där klassen utgör urvalsenhet. Urvalsramen innefattar uppgifter om skola, klassbeteckning och antal elever i klassen. På gymnasiet ingår även uppgifter om program samt antal pojkar och flickor i varje klass. Urvalen omfattar ett lika stort urval av elever i varje årskurs på alla tre stadierna och har genomförts som ett systematiskt urval för att få en god geografisk spridning över skolor (och därmed även olika typer av bostadsområden) samtidigt som hänsyn tas till skolornas storlek. På gymnasiet har eftersträvats att få en fördelning i urvalet mellan naturprogrammet, 11

16 samhällsvetarprogrammet och övriga program som stämmer med den som gäller för staden i sin helhet. Gruppen "övriga" program har stratifierats så att man skall få en likartad representation av pojk- respektive flickdominerade program. Undersökningsgrupp Den aktuella studien har genomförts på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet i Helsingborg under våren Sammanlagt har 719 elever på mellanstadiet, 739 elever på högstadiet och 811 elever på gymnasiet besvarat enkäterna. Bortfallet som endast innefattar elever som var frånvarande vid det aktuella lektionstillfället är mindre än 10% på mellanstadiet, kring 10% på högstadiet och kring 15% på gymnasiet. För att ge en mer fyllig presentation av urvalsgruppen redovisas i tabell 1 vid sidan av uppgifter om totala antalet svarande uppdelat efter stadium även fördelningen efter familjetyp, familjens resurser, pappans respektive mammans utbildning samt grad av invandraranknytning. Tabell 1. Undersökningsgruppen (antal elever) efter stadium. Uppgifter om antal svarande totalt samt i relation till familjetyp, familjens resurser, pappans respektive mammans utbildning samt grad av invandraranknytning. Variabel Värde Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Totalt Kön Pojkar Flickor Familjetyp Båda föräldrar Ibland mamma, ibland pappa Ensam mamma Mamma o styvpappa Familjens resurser Mycket stora Stora Medel Små Ganska små Pappans Grundskola utbildning Praktiskt gymn årigt teoretiskt gymn Högskola el universitet Mammans Grundskola utbildning Praktiskt gymn årigt teoretiskt gymn Högskola el universitet Grad av invandrar- Svenskt ursprung anknytning Svag Andra gen invandrare Första gen invandrare På samtliga stadier kommer mer än hälften av ungdomarna från familjer med genomsnittliga resurser, knappt en fjärdel från familjer med goda eller mycket goda resurser samt cirka en femtedel (på mellanstadiet ungefär en fjärdedel) från familjer med små eller mycket små resurser. Det finns genomgående en tendens till att flickor i något högre utsträckning kommer från familjer med små resurser, vilket i varje fall delvis kan återföras till faktumet att de något oftare bor med en ensamstående mamma (resultat redovisas ej). En majoritet av ungdomarna - på mellanstadiet 71%, på högstadiet 69% och på gymnasiet 64% - bor med bägge sina biologiska föräldrar. Av övriga familjetyper är ensamstående mamma vanligast, gäller för 10% av mellanstadieeleverna, 12% av högstadieeleverna och 14% av gymnasie-eleverna. 12

17 Andel ungdomar med invandrarbakgrund varierar mellan 15% på gymnasiet och 21% på mellanstadiet. Variationen mellan stadierna beror i första hand på att andelen ungdomar som är andra generationens invandrare varierar, på mellan- och högstadiet tillhör 12% och på gymnasiet 10% av eleverna första generationens invandrare. För ungefär 40% av eleverna på högstadiet och gymnasiet gäller att pappan eller mamman har högskole- eller universitetsutbildning, medan för ungefär en femtedel gäller att mamman eller pappan endast har grundskoleutbildning. Det finns en svag tendens till att flickornas föräldrar i genomsnitt har något lägre utbildning, men skillnaden är marginell (resultat redovisas ej). I tabell 2 redovisas hur många elever från de olika skolorna som besvarat enkäten. Tabell 2. Undersökningsgruppen, antal elever efter stadium och skola/skolområde. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Skola/skolområde Antal Skola/skolområde Antal Skola/skolområde Antal Norr Norr Filbornaskola 149 Norr 2 85 Norr 2 90 Nicolaiskolan 162 Norr Norr 3 73 Olympiaskolan 144 Söder 1 88 Söder Petri gymnasieskola 37 Söder 2 94 Söder 2 91 Rönnowska skolan 130 Söder 3 62 Söder 3 76 Tycho Braheskolan 135 Söder 4 72 Söder Ungdomscentrum 23 Söder 5 92 Pro Civitas 26 Främst gäller att notera att det är så få elever på några gymnasieskolor som besvarat enkäten - Petri gymnasieskola, ungdomscentrum och Pro Civitas vilket innebär att uppgifter om hur många som är med i (efter uppdelning på kön) blir ytterst osäkra. För att få en bild av de olika skolområdenas sociala struktur redovisas andelen invandrarelever (tillhörande första eller andra generationen) samt andel elever som kommer från familjer med små resurser för varje område i tabell 3. Tabell 3. Skolområdenas sociala struktur. Andel(%) elever som kommer från familjer med små resurser samt andel invandrarungdomar (tillhörande första och andra generationen) efter stadium. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Skolområde Familj Inv. Skol- Familj Inv. Skola Familj Inv. små res. ungd. område små res. ungd. små res. ungd. Norr Norr Filbornaskola Norr Norr Nicolaiskolan Norr Norr Olympiaskolan 11 8 Söder Söder Petri gymnasieskola Söder Söder Rönnowska skolan Söder Söder Tycho Braheskolan 10 9 Söder Söder Ungdomscentrum Söder Pro Civitas 12 8 På mellanstadiet har Norr 2, Söder 4 och Söder 1 en hög andel elever som kommer från familjer med små resurser, medan Norr 3, Söder 3 och Söder 5 utgör en motpol med få elever från familjer med små resurser. I huvudsak gäller också att andelen elever med invandrarbakgrund är hög i den första gruppen och låg i den senare. Sammantaget tycks alltså skolområdena på mellan stadiet kunna delas upp i tre grupper. En liknande indelning tycks också kunna göras på högstadiet, där Norr 3, Söder 2 och Söder 3 kan ses som högstatusområden, Norr 1 och Söder 4 som medelstatusområden samt Norr 2 och Söder 1 13

18 som lågstatusområden. På gymnasiet, där elevunderlaget är mindre kopplat till geografiska områden finner vi, knappast förvånande den högsta andelen elever med invandrarbakgrund på ungdomscentrum. Närmast efter kommer Filbornaskolan och Nicolaiskolan medan övriga skolor skiljer sig obetydligt från varandra. På gymnasiet kommer elevernas skolsituation även att studeras via deras val av gymnasielinje. I tabell 4 redovisas hur många elever från de olika programmen som besvarat enkäten. Tabell 4. Gymnasiet. Antal elever som besvarat enkäten på olika linjer totalt och efter kön. Antal elever Gymnasielinje Pojkar Flickor Totalt Barn- och fritid Bygg El Energi Estetiska Fordon Handel o administration Hotell och restaurang Hantverk Annat International Baccalaureate Industri Livsmedel Media Naturvetenskap Omvårdnad Samhällsvetenskap Teknik Individuella Resultaten ger en tydlig bild av könsbundna val. För de två stora linjerna, naturvetenskap och samhällsvetenskap gäller att pojkar betydligt oftare väljer naturvetenskap (32% av pojkarna mot 20% av flickorna), medan flickor oftare väljer samhällsvetenskap (30% av flickorna mot 17% av pojkarna). Men även i övrigt är valen tydligt könsbundna. På bygg, el, energi och fordon går endast pojkar och på industri är alla utom en pojkar. Flickor i gengäld dominerar, dock inte lika markant, hotell/restaurang, hantverk och media. Detta är givetvis resultat som knappast avviker från vad man kan förvänta sig, utan de speglar endast redan väl kända fakta om starkt könsbundna val av gymnasieprogram. 14

19 HUR MÅNGA ÄR MED I FÖRENING? Låt oss börja med att se på hur många som är medlemmar i, uppdelat efter kön och stadium (tabell 5). I tabellen redovisas även fördelning efter antal medlemskap, genomsnittliga antalet medlemskap samt hur samtliga medlemskap fördelar sig mellan pojkar och flickor på de olika stadierna. Tabell 5. Fördelning av antal medlemskap i (%) efter kön och stadium. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Antal medlemskap P F P F P F Antal medlemskap (m) Andel (%) av samtliga medlemskap 59% 41% 57% 43% 54% 46% Att slivet fångar upp en stor del av ungdomarna är uppenbart. Mer än hälften av ungdomarna uppger att de är med i med undantag för gymnasieflickor. Det är hela tiden vanligare att pojkar är med än att flickor är det, störst är skillnaden på mellanstadiet, minst på gymnasiet. Andelen medlemmar minskar från stadium till stadium men minskningen är betydligt större bland pojkar än bland flickor. Bland flickor tycks nedgången ske ganska kontinuerligt, medan minskningen bland pojkar främst sker mellan högstadiet och gymnasiet. Ser man till andelen elever som är med i mer än en är även detta något vanligare bland pojkar, men med undantag för mellanstadiet är skillnaden liten. Förändringarna mellan de olika stadierna är små med undantag för att andelen elever med flera medlemskap bland pojkar minskar något från mellan- till högstadiet. En mer övergripande bild av sdeltagandet framträder också om vi ser till genomsnittliga antalet medlemskap i olika grupper samt hur samtliga medlemskap på de olika stadierna fördelas mellan pojkar och flickor. Bland pojkar ser vi här en mer kontinuerlig minskning av antalet medlemskap från mellanstadiet till gymnasiet. Även om alltså andelen pojkar som är med i inte minskar särskilt mycket från mellan- till högstadiet minskar pojkarna ändock sitt deltagande genom att vara med i färre ar. Bland flickorna sker däremot minskningen i genomsnittliga antalet medlemskap i huvudsak mellan högstadiet och gymnasiet. På samtliga stadier innehar pojkar en majoritet av alla smedlemskap, men deras "dominans" minskar från 59% på mellanstadiet till 54% på gymnasiet. 15

20 VILKA FÖRENINGAR ÄR UNGDOMARNA MEDLEMMAR I? Som redan påpekats har de ar ungdomarna är med i kodats (i sammanlagt 18 olika typer). I tabell 6 presenteras hur vanligt det är att eleverna är med i dessa olika styper efter kön och stadium. Tabell 6. skap i olika typer av ar, totalt och efter kön och stadium. Andel (%). Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet i P F P F P F Individuell idrott Lagidrott Ej klassificerbar idrott Supporterklubb Frilufts Scouter Politisk Religiös Nykterhetsförbund Handikapporganisation Invandrar Elevorganisation Praktisk Ideiriktad Kulturell Försvarsorganisation Djur Egna klubbar Idrotts Lagidrott Individuell idrott Annan Både idrotts- och annan Andel (%) av medlemmar i annan som är med i idrotts När man gör en så detaljerad uppdelning som den som redovisas här finner man att det är få styper som når mer än någon enstaka procent av ungdomarna. Vid sidan om idrotten handlar det endast om scouter (främst på mellanstadiet), religiös, praktisk bland pojkar på högstadiet och flickor på gymnasiet, ideinriktade ar bland flickor på båda stadierna samt kulturell och djur bland högstadieflickorna. Man kan konstatera att andelen ungdomar som är med i de traditionella folkrörelserna, dvs politiska, religiösa organisationer och nykterhetsorganisationer är låg. Religiösa organisationer är de som lyckas fånga flest ungdomar (främst på gymnasiet), politiska organisationer fångar upp några gymnasieelever och nykterhetsorganisationerna har inga medlemmar överhuvudtaget. Det är tydligt att idrotts klart dominerar ungdomarnas deltagande i slivet. På mellan- och högstadiet är cirka 60% av pojkarna med i idrotts, på gymnasiet krymper denna andel till 46%. Bland flickor minskar andelen som är med i idrotts mer kontinuerligt från hälften på mellanstadiet till cirka en tredjedel på gymnasiet. Den stora skillnaden mellan pojkar och flickor som finns när det gäller medlemskap i idrotts kan helt återföras till att pojkar i mycket högre utsträckning ägnar sig åt lagidrotter. Ser man till individuell idrott är skillnaden mellan pojkar och flickor begränsad, på mellanstadiet är det t o m något vanligare att flickor är med i inriktad mot individuell idrott. 16

21 Om man slår samman det högst differentierad deltagandet i slivet vid sidan av idrotten finner man att 10-20% är medlemmar i denna typ av ar. Skillnaden mellan pojkar och flickor är inte särskilt stor men både på högstadiet och gymnasiet är det något vanligare att flickor är med i sådana ar. En ytterligare bild av idrottens dominerande plats framträder om man ser till hur vanligt det är att medlemskap i annan kombineras med medlemskap i idrotts. Som vi ser är detta långt ifrån ovanligt. Bland pojkar gäller att 45-50% av de som är med i annan också är med i idrotts, bland flickor är detta något mindre vanligt men gäller ändock för cirka 40% av de som är med i annan. Detta bör man givetvis ha i åtanke då man jämför medlemmar i idrotts med medlemmar i annan. skapens fördelning mellan styper och efter kön Eftersom flera ungdomar är med i mer än en ger de resultat som presenterats ovan endast delvis en bild av fördelningarna efter kön och styp. För att få en fylligare bild av hur det ser presenteras också uppgifter om fördelningen för samtliga medlemskap. Jag börjar med att se närmare på hur medlemskapen fördelar sig mellan olika styper. I tabell 7 redovisas denna fördelning uppdelat efter stadium och kön. Tabell 7. skapens fördelning på olika styper efter kön och stadium. Andel (%). Idrottsf. Lagiidr Indiv. idr Annan för P F P F P F P F Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Att idrotts intar en dominerande plats i ungdomarnas sliv har tydligt framgått av de redan redovisade resultaten, men tabell 7 demonstrerar detta ännu mer tydligt. Bland pojkar gäller 75-90% av alla medlemskap idrotts, bland flickor 65-85%. Samtidigt framträder tydligt att idrottsen har den mest dominerande rollen på mellanstadiet, men att dess betydelse sedan minskar, vilket alltså innebär att övriga ar får en ökad betydelse. Bland pojkar intar lagidrott den största platsen på mellan- och högstadiet, där mer än hälften av alla medlemskap gäller ar av detta slag. Lagidrotten tappar däremot mark i stor utsträckning när pojkarna kommer upp på gymnasiet, där den individuella idrotten har en högre andel av medlemskapen. Men även om lagidrott intar en betydande plats i pojkars sliv, har den individuella idrotten en ännu större plats i flickors sliv. skap i sådana ar utgör cirka hälften (på mellanstadiet klart mer än hälften) av alla smedlemskap bland flickor. Resultaten visar också tydligt att lagidrotten både bland pojkar och flickor tappar mark från mellanstadiet till gymnasiet. Detsamma gäller för individuell idrott bland flickor, medan denna bland pojkar håller sin ställning över alla de tre stadierna. Hur ser då könsfördelningen ut om man ser till fördelningen av medlemskap. 17