Formell och upplevd delaktighet bland ungdomar i idrottsförening

Transkript

1 Svensk idrottsforskning nr2d1998 Formell och upplevd delaktighet bland ungdomar i idrottsförening Frågor om ungdomars delaktighet inflytande och ansvar I idrottsrörelsen har diskuterats i ett flertal sammanhang. Med utgångspunkt från diskussionerna vid ungdomsriksdagen 1988 och ungdomsforum 1990 bildades DUK (Den unga kraften) med syfte att engagera och få in fler ungdomar i beslutande positioner. I samband med Världsungdomsåret 1985 avsatte regeringen 30 miljoner kronor för utvecklingsarbete inom idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet. Den s k Maktutredningen gör i sin medborgarundersökning en detaljerad kartläggning av svenskarnas (1) medlemskap, aktivitet och delaköghet i förenings- och organisationslivet. Bland vuxna medlemmar i idrottsförening hade 22% uppdrag varav 4% i styrelse och 3% i arbetsgrupp. Andelen som har uppdrag av idrottsföreningarnas vuxna medlemmar ligger på ungefär samma nivå som bland medlemmar i nykterhetsföreningar och i lokala ak-öonsgrupper men klart lägre än i frikyrkorörelsen. Ulf Blomdahl konstaterar i en studie av mellan- och högstadieelever i Eskilstuna, Göteborg, Norrköping, och Västerås från 1985 att knappt hälften av de ungdomar som är med i idrottsföreningar någon gång under senaste året deltagit i något beslutande möte. På högstadiet uppger 20% att de har någon form av uppdrag vilket gör att idrottsföreningar kommer lägst bland de behandlade föreningstyperna. Högst ligger här politiska ungdomsförbund och övriga idéinriktade föreningar (38%). Endast ett fåtal av medlemmarna i idrottsföreningar (4 respeköve 3%) hade uppdrag i styrelse eller arbetsgrupp. Idrottsföreningarna skiljer sig inte här speciellt från många andra föreningstyper men ligger dock klart lägre än politiska ungdomsförbund, övriga idéinriktade föreningar och nykterhets föreningar. Resultaten för denna yngre medlemsgrupp skiljer sig knappast från vad medborgarundersökningen finner bland vxixna medlemmar i idrottsföreningar. Blomdahl konstaterar i sin undersökning att det är vanligare att flickor har uppdrag något som även gäller för andra förenings typer. Undantaget är politisk förening. St^g Olofsson 5ocialböoskolan, 5tockbolms universitet ^nita och l^xxne Dahlgren analyserar irapporten^omigenflickorlflickors och unga kvinnors delaktighet ochixxflytandeiföreningslivetblai svenska fotbollsförbundet, svenska ridsportens cex^tralförbund och ^vex^ska simförbundet. 1 sammanfattningen hävdar författarna att flickor och kvinnor är klart underre presenterade på alla nivåer. Dessa slutsatser bygger dock främst på anaxysavkönsfördelningenpåmer centrala beslutsnivåer. Jag kommer attidenna artikel studera ungdomars (10-19 år) formella och upplevda delaktighet inoxn idrottsföreningar. Materialet bämtas från fritxdsvaneux^dersökningar som Medlem i idrottsförening Antal elever som besvarat enkäterna Antal medl. i Idrottsförening Andel (%) medl. idrottsförening Mel lans t. Högst Tabell M 4 2 genomförts i och. I analysen kommer jag även att speciellt studera könsskillnader och olikheter mellan olika åldersgrupper. Jag kommer också att göra en jämförelse med andra ungdomsinsötuönner - skola, medlemmar i kristen förening respeköve i andra föreningar än kristen förening och idrottsförening samt bland besökare på friödsgård för att få en mer detaljerad bild. Undersökningsgrupp Det empiriska materialet som används i artikeln bygger på resultat från tre fritidsvanexmdersökningar som genomförts i (1990 resp 1994) och (1997) på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Materialet från de båda undersökningarna i har här slagits samman. Huvuddelen av arökeln bygger på en analys av ungdomar som är med i idrottsförening vilka alltså utgör undersökningsgruppen. I tabell 1 redovisas dels totala antalet ungdomar som besvarat enkäterna dels antal respeköve andel (%) som är med i idrottsförening. Mellanst. Högst Tabeff I. i4nbz/ e/euer som kswraf eriaäferria samt rnifof oc/% om^e/ (%) som ör med/emmar % zdroffs/örenzng e/kr orf, kön odz swiwm.

2 Svensk Idrottsforskning nr Hefa f/e/er/ Hwr mjnga ox? dem kommer aff engagera sig % sfyre/searbefe? f Sfock/zo/m Tiar 7% OD/fickorna ka/f sfyrefsenppdrag. Frågan om ungdomamas medlemskap i förening avgörs med hjälp av två frågor i enkäten där eleverna i den första fått ange om de är med i förening eller ej. I en följande, öppen fråga har de därefter fått ange namn på föreningen(ama) samt då det handlar om idrottsförening även vilken idrottsgren de ägnar sig åt. Frågorna har formulerats på följande sätt * Är du med i föreningar eller klubbar? (Även frikyrkor är föreningar) Ja/Ne/ * Vilken/vilka föreningar eller klubbar är Du med i och vad sysslar Ni med för aktiviteter? forenzng/k/n&b /Ikfimtef/Tdroffsgren Svaren på den öppna frågan har kodats med avseende på föreningstyp och idrott med utgångspunkt från ett på förhand uppgjort schema. Högstadie- och gymnasieeleverna har fått uppge om de innehar uppdrag och vilken form av uppdrag de i så fall innehar. De har också i en öppen fråga fått ange inom vilken/vilka förening(ar) de har uppdrag. Uppdrag har i frågan delats upp i följande former: Sfyre/se, ^Arbetsgrupp/ kommitté", Ledare, Brukar /z;ä/pa tuv ind möfen/täufingar. På alla stadier ingår frågor som behandlar ungdomamas egna uppfattningar bm möjligheter och önskan att påverka. Två av dessa behandlar möjligheter att påverka, där ungdomarna får ta ställning till följande två påståenden: # Ledarna i min förening tar stor hänsyn öll de förslag jag har. # Vi ungdomar har mycket att säga öll om vad vi gör i vår förening. med svarsaltemaöven S0mmer precis, stämmer ganska bra/ stämmer inte särski/f bra, stämmer infe af/s I redovisningen förs de två altemaöven "stämmer precis" och "stämmer ganska bra" samman och får stå för tilltro öll möjligheter att påverka. Bortfallet särredovisas och betecknas "ej tagit ställning". Bakom detta kan dölja sig "vet ej" (man har inte undersökt det) eller att man inte tycker att frågan är relevant. De båda alternativen "stämmer inte särskilt bra" och "stämmer inte alls slås samman och betraktas som ett uttryck för att ungdomarna inte tycker sig ha möjlighet att påverka. I enkäterna från 1997 ingår också ett påstående som tar upp ungdomarnas önskan att påverka. Påståendet lyder: Jag vill bestämma mer i föreningen och har samma svarsaltemaöv som de båda andra påståendena. Man torde här kunna räkna med att de som inte besvarat frågan inte heller lägger ner någon större energi på att påverka. Ändock särredovisar jag bortfallet eftersom jag tycker det är en avsevärd skillnad mellan aktivt uttryck att inte vilja påverka mer och det mer passiva handlandet - att inte ta ställning. Formell delaktighet. Föreningslivet präglas av tradition

3 Svensk idrottsforskning nr2dx998 ^ ^ av formalxserade beslutsformer. 1 tabell ^ redovisas hur xnånga av medlemmarnaiidrottsföreningsom besökt beslutande möte^ varit ansvariga för x^ågot, lämnat förslag,varit med om att genomföra förslag respektxveinnehar olika former av uppdrag. 1 undersökxnngarna som genomförtsijöx^köping ingår ex^idast uppgifter omuppdragpåhögstadiet ochgvxnnasiet. könsskillnaderna framträder inte somheltentydiga. Påmellanstadieti har uppenbart pojkar högre formell delaktighet. På högstadier är det däremot uppen bart att flickor oftare innehar xxppdrag.däremot är det mer tveksamt om detta även gäller för att ha ansvar för något eller att läxnx^a förslag. Tvvärr finns det ex^dast uppgifter för ^tockholmidessa fall var för det är svårt att dra xxågraentydiga slutsatser, l^är det gäller upp drag tycks könsskillnaderna vara större i Jöx^köping äx^ i ^toekholxn. ^ jämförelse xned en parallell undersökning som genomfördes i i^^ visar att könsskill naderna förstärkts mellan åren. Bland pojkar har den formella delaktigheten minskat något medan dex^x viss utsträcknixxg förstärkts bland flickor.^enerellt ökar den formella delaktiga med stigande ålder. Upplevd delaktighet. De båda frågorna som behandlar upplevd delaktighet beskriver delvis olika sättatt påverka, där ^ledare tar hänsyn till förslags nmebär påverkan på ett mer persoxxligt plan medan det andra påståendet tar upp frågan ommöjligheter att påverka mer allmänt.en analys av sambandet mellan svarexx på de båda påståendenvisarattdessa är starkt kopplade till varandras).detta gäller inte bara för idrottsförening utan även om man ser till de andra insti tutionerna. resultaten visar också att svaren är starkt ^institutionsbundna", dvs att bedömningen av möjligheter att påverkaiidrottsförenxng endast är svagt kopplade till hur manuppfattar sina möjligheter attpåverkaite^skolax^. Dex^ starka kopplix^genxnellanmöj ligbet att påverka och frågan om ledare tar hänsyxx till de förslag man kommer med kan tolkas på olika sätt. fm tänkbar tolkning är att se den personliga relatiox^en med ledare som avgöraxxde i ux^gdoxnarnas utveckling och fostran, upplever man att ledare respekterar de förslag man kommer med får man också större tilltro till sina xnöjligheter att påverka på andra sätt. 1 tabell ^ redovisas bur många av medlemmarnaiidrottsförexxingsoxn tycker sig ha goda respektive ej goda xnöjligheter att påverka. fm majoritet av ungdomarna är nöjda med sma xnöjligheter att påverka. En mindre del-fo^o^ uttrycker ett direkt missx^xöje. På mellanstadiet är pojkar mer xxöjda äxx flickor medax^iövrigt gäller att flickorna är xnix^st lika x^öjdaeller mer xxöjda än pojkarna. 2er vi till olikl^eterna mellax^ de tre stadierx^a framträder gaxxska tydligt att andelex^ missnöjda ökar med stigande ålder, speciellt tydligt framträder detta när det gäl

4 Svensk Idrottsforskning nr 2 * t e * ler frågan om tränare tar hänsyn öll de förslag man kommer med. Resultaten pekar också på att ungdomarna i är mer nöjda än ungdomarna i, Hur starkt är engagemanget? En analys av sambanden mellan de tre frågorna som beskriver ungdomamas uppfattning visar att önskan att påverka endast är svagt kopplade öll de båda frågorna som behandlar möjligheter att påverka. Detta gäller inte bara för idrottsförening utan även för övriga insöhiönner och visar att önskan att påverka inte är "insötutionsbundet". Frågan om hur man uppfattar sina möjligheter att påverka har alltså mindre direkt betydelse för önskan att påverka mera. Däremot finns det en tydlig koppling mellan ungdomamas önskan att påverka inom de olika insötuöoner de medverkar i. Höga ambiöoner att påverka i idrottsförening kopplas alltså t ex till högre ambiöoner (jämfört med andra) att påverka i skolan. Ambitionerna att påverka tycks alltså skilja sig mellan olika personer beroende på t ex olikheter i social bakgrund och personlighet. Frågan om hur starkt ungdomarna är engagerade belyses också öll en del av svarsfrekvensen på de tre frågorna. Ett lågt bortfall får ses som uttryck för att man ser frågan om möjlighet att påverka som central medan ett högt bortfall får tolkas som att man tycker detta är irrelevant eller alternativt att det är ointressant. Detta får givetvis dock ej tolkas som tecken på ett allmänt svagt demokratiskt engagemang. Ser man öll svarsfrekvensen på frågorna om möjlighet att påverka tycks engagemanget vara något högre i än i. Några tydliga skillnader mellan kön och stadier framträder däremot inte. Frågan är då hur många som skulle vilja påverka mer? I detta fall saknas uppgifter för mellanstadiet i. (Tabell 4). Även här framträder tydligt att ungdomarna i är starkare engagerade i demokraöfrågor - fler än i anger att de vill påverka mer. Könsskillnaderna tycks se olika ut på de båda orterna. I är det fler flickor än pojkar som vill påverka medan tendensen snarast går i motsatt riktning i. Jämförelserna mellan de tre stadierna tyder på att ambiöonema att påverka minskar med sögande ålder. Jämfört med andra institutioner För att få en fördjupad bild av situaöonen har jag också gjort jämförelse med formell och upplevd delaköghet i andra insötuöoner, nämligen skola, annan förening än idrottsförening samt fritidsgård. Gruppen andra föreningar än idmttsförening innefattar i dessa xundersökningar främst kristna föreningar, kulturella föreningar och ideella föreningar vid sidan av de tradiöonella folkrörelserna (4). I är en mer betydande del av ungdomarna med i kristen förening (cirka 10-15%) något som är ovanligt i. Samtliga dessa institutioner har formella beslutsformer men i studierna i har dessa beslutsformer endast studerats för förening på högstadiet och gymnasiet. Det är vanligast att ungdomar som är med i andra föreningar än idrottsförening innehar uppdrag. Andelen som innehar uppdrag är lägre i idrottsförening. På mellanstadiet uppger flera av eleverna att de har uppdrag i skolan medan det är något färre på högstadiet. Ser man öll hur ungdomar upplever sina möjligheter att påverka är ungdomar som är med i kristen förening (med undantag för mellanstadiet) mest nöjda dock nära följda av medlemmar i idrottsförening och friödsgårdsbesökare. Det finns här en viss skillnad mellan pojkar och flickor. Bland pojkarna är medlemmar i idrottsförening något mer nöjda än de som är med i kristna föreningar medan motsatsen gäller bland flickor. Minst nöjda tycks ungdomarna vara med situaöonen i skolan Ungdomamas engagemang - bedömt med utgångspunkt från i vilken utsträckning man tagit ställning öll demokraöfrågoma och intresse för att påverka mera - är uppenbart högst när det gäller skolan Idrottsförening skiljer sig här knappast markant från annan förening och fritidsgård. Slutdiskussion Frågan om flickornas, kvinnomas ställning inom idrotten har behandlas och diskuterats i hög utsträckning under det senaste decenniet. Idrotten beskrivs härvid oftast som något av det mest manliga av alla samhällsföreteelser. Ett flertal forskare (se t ex vid sidan av Dahlgren Besökt beslutande Varit ansvarig för något Lämnat förslag till Genomfört beslut Uppdrag totalt Styrelseuppdrag Arbetsgrupp Hjälper till MellanstD TabefZ 2. Formeff äefokfigbet z zäroffs/orening. Anäef (%) oc meäfenrmzzr i ufrotfs^)- renzng som besökt bes/ufande möte, famnat/örszag, ixzrzt ansdanga^zr nägot respekfioe rnne/azr uppdrag e/i^er ort, staäium oc/i kön.

5 Svensk Idrottsforskning nr "ter även Olofsson) har pekat på kvinnomas underordnade ställning inom idrottsrörelsen. Anita och Åke Dahlgren hävdar att flickor, unga kvinnor är underrepresenterad på alla beslutsnivåer. Detta stämmer ej med resultaten i denna artikel eller med de Blomdahl redovisar i sin bok. Tvärtom tycks flickor - möjligen med undertag för mellanstadiet - snarare ha högre både formell och upplevd delaktighet än vad pojkar i motsvarande ålder har. De tycks inte heller vara hänvisade Öll mera underordnade beslutsformer: det är klart vanligare att de har uppdrag i styrelser eller arbetsgrupper. Inte heller tycks det gälla att de är mer nöjda därför att de har lägre anspråk, tvärtom tycks de vara mer engagerade i demokraöfrågor och hävdar mer än vad pojkar gör att de skulle vilja påverka. Uöfrån den givna strukturen - där "Hick- och kvinnoidrott" säkert missgynnas i många avseenden tycks det dock trots allt inte gälla att flickor och unga kvinnor skulle vara underrepresenterade i jämförelse med gruppen pojkar, unga män om vi inte automatiskt för in förutsättningen att det skulle ha mindre värde med delaktighet inom kvinnoidrotten än inom mansidrotten. Sedan är det givetvis en annan sak att kvinnor är underrepresenterade på mer centrala beslutsnivåer. Ser man idrotten i jämförelse med andra ungdomsinsötuöoner är den formella delaktigheten lägre än i andra föreningstyper men högre än i skolan och på friödsgården Upplevd delaktighet är hög. Bland pojkarna kommer idrottsförening högst medan den bland flickor ligger något lägre än i kristen förening. Även engagemanget är högt. I detta avseende ligger skolan klart högst med en mycket hög andel elever som anger att de skulle vilja påverka mer men idrottsrörelsen är här jämförbar med krisnia föreningar och hävdar sig väl mot de övriga insötuöonema. Materialet ger inte möjlighet att studera ungdomsgruppens representation i de olika föreningarna men det är knappast troligt att denna skulle vara speciellt hög i idrottsförening med tanke på att ungdomarna här utgör en mycket stor del av de aköva. Man kan alltså fråga sig varför den formella delakögheten ligger lägre än i de övriga föreningarna. Förklaringen tycks knappast ligga i ett lägre engagemang eller i att ungdomarna begränsar sig öll att enbart vilja påverka sin egen träning. Kanske är det så att hindren ligger i organisaöonssurukturen - arbetet med att ge ungdomar i större utrymme inom olika beslutsnivåer behöver fortsätta. 1. Personer mantalsskrivna inom Sverige juii 1987 mellan 16 och 80 år 2 En lång erfarenhet av kodning av döma fråga visar att det är nödvändigt med en noggrann granskning av ungdomamas svar fgr att få en "sann" bild av föreningsdeltagandet. Det är nämligen inte helt ovanligt att ungdomarna tar upp olika verksamheter -1 ex musikskolan, privata gym eller kurser - som ej är föreningar, vilket skulle leda öll en överskattning av föreningsdeltagandet. 3. Dessa samband redovisas närmare i en rapport Hur demokratiska är olika ungdomsinstitutioner vilken kommer att publiceras vid forskningsenheten på kultur- odx fritidsförvaltningen i inom kort. 4. Som tradiöonella folkrörelser räknas nykterhetsrörelsen, politiska föreningar och kristna föreningar. Referenser Blomdahl, U. Folkrörelserna och folket. Carlssons förlag Dahlgren A, Dahlgren R. Kom igen flickor! Rapport nr 18:1990, JÄMFO.. Dahlgren A, Dahlgren R. Ungdomarna odi föreningslivet. Statens ungdomsråd., Olofsson E. Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna xmder 1900-talet. Akademisk avhandling. Pedagogiska insötuöonen, Umeå universitet, Olofsson E. Kvinnlig idrott eller jämställd idrott. Utvärdering av Sveriges Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete under 1980-taleL Pedagogiska insötuöonen, Umeå universitet, Pettersson, O, Westholm A, Blomberg G. Medborgarnas makt. Carlssons, Sveriges Riksidrottsförbund. Idrott Delaköghet Demokrati Förening i utveckling. Tema nrlo. Sveriges Riksidrottsförbund Ungdomskommittén. Ungdom och makt. Om ungdomars delaköghet, inflytande och jämlikhet på 1990-talet. SOU 1991:12. Delbetänkande, 1991 Mellanst. Melianst. Tränare tar hänsyn Kan bestämma Tabef f 3. UppZeW de&zttzgkef i /drofts^rgiimg. /Imief (%)som fycker att (k /wzr goda respetfice e; goda mö/fig/zefer atf pdver- Jbz imfimgen %w% fedare e/kr mer affmänf effer swmm oc/z A^m. Vill bestämma mer = Tabef f 4. EngagemaMg i (femokrati. fdrofts/orenmg. Siwrs/orf/e/nmg pj /rdgan om mim stwzfe m//a p^deraaz mer e/fer orfy s Wzwm ock