Avrinningsområde nr Norsälven

Transkript

1 Avrinningsområde nr Norsen Förord Detta dokument för Norsens avrinningsområde är ett av flera underlagsdokument till det sprogram som beslutades för Västerhavets vattendistrikt i december I detta underlag finner ni en beskrivning av respektive miljöproblem och sbehovet för att nå miljökvalitetsnormerna. Här föreslås också er och en skattning av dess kostnader. Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Åtgärdsprogrammet för Västerhavet utgörs av 38 uppdrag riktade till centrala myndigheter och kommuner som inom sina respektive kompetens anmodas att senast 2012 vidta miljöförbättrande er enligt sprogrammet. För berörda myndigheter och kommuner är sprogrammet juridiskt bindande men enskilda verksamhetsutövare eller privatpersoner omfattas inte av direkta krav. Underlagsdokumentets syfte Underlagsdokument har tagits fram för samtliga huvudavrinnings 2 - och kust i Västerhavets vattendistrikt. Huvudsyftet med framtagande av underlagsdokumenten har varit att ta fram sbehov för att uppfylla miljökvalitetsnormerna i området samt förslag på kostnads/nyttoeffektiva er. Att kostnadssätta erna är nödvändigt för att sprogrammet ska kunna konsekvensanalyseras vilket även är ett krav enligt miljöbalken. Skattningar av sbehov, dimensionering av er samt kostnadsskattningar från alla huvudavrinnings sammanfattas slutligen i distriktets sprogram. Ekologisk i de enskilda vattenförekomsterna. I stället för att bara sätta färg på de enskilda vattenförekomsterna har vi här också låtit färgen innefatta också deras avrinnings eftersom det är inom dessa eventuella er främst kan komma att genomföras. 1 AP/ 2 s huvudavrinningsområde utgör med sin storlek ett undantag. I detta område har underlagsdokument utarbetats för mindre område, exempelvis för Klaren och Borgviksen.

2 De fysiska er som beskrivs i detta dokument ska dels ses som exempel på kostnadseffektiva er för myndigheternas fortsatta sarbete och dels som utgångspunkt i samverkansarbetet med lokala intressenter. De är inte juridiskt bindande. Den juridiskt bindande delen omfattar endast de 38 uppdrag som inleder distriktets sprogram. Vilka uppdrag som är aktuella för de föreslagna fysiska erna finns med i tabellerna under miljöproblemen. Underlagsdokumentet omfattar endast de fysiska er som kunnat konsekvensanalyseras, utöver dessa kan ett antal andra er vara aktuella inom olika problem vilket omnämns i distriktets sprogram. Även administrativa kostnader för sprogrammet har skattats men endast på distriktsnivå, resultatet redovisas i distriktets sprogram. Dokumenten kommer att ha en viktig framtida roll att fylla i samverkansarbetet mellan Vattenmyndigheten, länsstyrelserna och lokala intressenter. Genom att ge både en övergripande bild av det rådande miljötillståndet, och en mer detaljerad bild av aktuella miljöproblem, utgör dokumenten en viktig plattform för att skapa samsyn runt de er som behöver vidtas inom olika. Fortsatt arbete Dokumentet bör vara en viktig plattform för att skapa samsyn runt de er som behöver vidtas inom olika. Därför är det viktigt att börja med att se över om sbehovet/kunskapsglappet är korrekt beskrivet. Underlagsdokumenten kommer även att spela en viktig roll i arbetet med prioritering av er och uppföljning av effekter och skostnader. Resultatet kommer att användas vid utformningen av nästa sprogram som skall vara färdigt senast. För att detta ska vara möjligt behöver underlagsdokumenten utvecklas och uppdateras kontinuerligt d.v.s. vara levande dokument. Vidare behöver klassningen kvalitetssäkras och uppdateras med ny data från miljöövervakning eller resultat från utredningar och undersökningar. Den klassning som ligger till grund för dagens sprogram och miljökvalitetsnormer hittas på länsstyrelsernas vatteninformationssystem VISS 3 och i vattenkartan 4. Inledning Norsen mynnar i Vänern vid Vålberg, ca 15 km väster om Karlstad. Centralt i avrinningsområdet ligger de tre Frykensjöarna (Övre-, Mellan- och Nedre Fryken) i en djup sprickdal som sträcker sig från norr till söder. Sjöarna är stora, klara och näringsfattiga och omgivande landskapet är mycket naturskönt. Det största vattendjupet på 120 meter har uppmätts i Mellan-Fryken. Från Frykensjöarna sträcker sig ett antal större biflöden liksom trädgrenar ut i det omgivande skogslandskapet. Det största biflödet Rottnan (967,9 km 2 ) har sina käll i Norge. I de klara och kalla Frykensjöarna finns en speciell fauna med glacialrelikta kräftdjur och hornsimpa. Genom vattenkraftsutbyggnaden i tillflödena finns numera bara en spillra kvar av de öringstammar som tidigare lekt där. Vid sidan om kraftverksutbyggnaden har flottledsrensning av vattendragen medfört en allvarlig begränsning av förutsättningarna för det biologiska livet i vattnet. Tidigare har omfattande utsläpp från skogsindustri och andra industrier medfört en betydande påfrestning för organismerna bl.a. i Mellan-Fryken och Norsen. Genom en förbättrad rening under andra hälften av 1900-talet är dessa problem numera av underordnad betydelse. Fortfarande finns dock föroreningar lagrade vid gamla industrilägen i och i anslutning till vattendragen, som innebär risk för utläckage till vattnet. I de södra

3 delarna av avrinningsområdet är jordarterna mer erosionsbenägna och i vissa biflöden bidrar jordbruksmark och punktkällor med ett betydande näringstillskott. Genom att avrinningsa till stor del består av jordarter med svag buffringsförmåga har delar av vattensystemen drabbats av försurning. Omfattande kalkning sker idag av sjöar, vattendrag och våtmarker inom avrinningsområdet. I stora delar av området är grundvattnet surt, framför allt i norr. I centrala delen förekommer höga nitrathalter, troligen en följd av en stor andel åkermark. Lokalt inom avrinningsområdet finns problem med höga järn- och manganhalter samt radon. Tillgången på grundvatten i berggrunden är i centrala delen god och i stora delar av övriga området tämligen god. I norra delen och i sydost finns stråk med issavlagringar med mycket stora grundvattentillgångar. Vattenförsörjningen i området baseras helt på grundvatten. I Norsens avrinningsområde bedöms ca 60 % av ytvattenförekomsterna vara i riskzonen för att inte klara av att uppnå en god. Detta är utgångspunkten för de föreslagna erna. Orsaken till att god inte nås beror till största delen på försurning, miljögifter och fysisk påverkan. Fysisk påverkan innebär att det finns dammar, och andra vandringshinder som hindrar den vandrande fisken och att en del träckor kan vara rensade eller kanaliserade. Beträffande försurning bedrivs dock redan idag ett omfattande kalkningsprogram. För att kunna nå god krävs dock ytterligare er. Av Norsens vattenförekomster har 12% av vattendragen och 9% av sjöarna problem med övergödning. För att klara en god med avseende på näringsämnen uppskattas behovet vara att minska läckaget av fosfor med ca 2 ton årligen. En av de tolv grundvattenförekomsterna och 11 % av ytvattenförekomsterna riskerar att ej uppnå god kemisk (exklusive kvicksilver). Det saknas idag tillräcklig information för att kunna bedöma vilka er som är kostnadseffektiva. Därför blir utredning en första i många fall vilket leder till att det tar tid innan de verkliga erna kommer på plats. Dessa vattenförekomster ges därför en tidsfrist för att uppnå miljökvalitetsnormen god och kemisk, till Den totala årliga kostnaden för sprogram för Norsen beräknas till mellan 13 och 16,5 miljoner kronor. Nedan beskrivs sprogrammet för Norsens avrinningsområde problemområdesvis. Inledningsvis redovisas de er som bedömts nödvändiga för att uppfylla övrig EUlagstiftning för områdesskydd. Skyddade För de vattenförekomster som omfattas av områdesskydd med stöd i EU-lagstiftning finns särskilda krav. I de flesta fallen är dessa uppfyllda i Norsens avrinningsområde. För en del vattenförekomster krävs emellertid ytterligare er, vilka redovisas nedan för respektive områdesskydd. Tabell 1. Åtgärdsbehov i Norsens avrinningsområde för att uppfylla artoch habitatdirektivet. Vattenförekomstens ID Natura område Namn SE Rattån SE Rattån Kommentar miljöproblem Försurning och fysisk påverkan. Åtgärd Se miljöproblem försurning och fysisk påverkan.

4 Dricksvattenförekomster 2000/60/EG Inom vattenförekomsterna i avrinningsområdet finns sju dricksvattentäkter som saknar erforderligt skydd, se skydd av dricksvattentäkter.

5 Miljöproblem Vattenmyndigheterna har i arbetet med sprogram enligt vattenförvaltningsförordningen valt att arbeta med miljöproblem som påverkar klassningen. Utgångspunkten för arbetet är att om god uppnås för respektive miljöproblem så uppnås också god och kemisk i avrinningsområdet. Vad gäller tillgången på grundvatten, kvantitativ, har inget problem identifierats i området. För miljöproblemet försurning tas en kostnad med för pågående kalkning. För övriga miljöproblem tas endast kostnader med för ytterligare, icke finansierade, er som krävs för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Försurning Avrinningsområdet består i huvudsak av jordarter med svag motståndskraft mot försurning. I de mer låglänta a, bl.a. runt Frykensjöarna, förekommer rikare avlagringar med bättre buffringsförmåga. Omfattande kalkning sker idag av sjöar, vattendrag och våtmarker inom avrinningsområdet. Genomförda/pågående er Tabell 2. Åtgärder i pågående kalkningsprogram ARO Antal referensvatten Antal kalkade vattenförekomster Dosering (ton/år) Kostnad (kr/år) Norsen Ytterligare sbehov I avrinningsområdet finns några vattenförekomster som inte uppnår god på grund av försurning. Som en generell uppskattning har bedömts att det finns behov av ytterligare kalkning i storleksordning 10 % av dagens kalkning. Som alternativ eller komplement till ytvattenkalkning kan markkalkning vara ett alternativ i de där det är svårt att uppnå god med traditionell kalkning. Markkalkningen är en engångsinsatts men det kan ta år innan effekten är tillräckligt hög. Men successivt ska den ersätta delar av ytvattenkalkningen. Som generell uppskattning av behovet har behovsunderlag från Jönköpings och Västra lands län använts. I dessa län skulle ca 8 % av sa behöva markkalkas. Hälften av dessa ytor består av spridbar mark vilket ger att 4 % av sa har behov av markkalkning. Utav dessa är ca hälften högt prioriterade det vill säga 2 %.

6 Tabell 3. Skattning av ytterligare sbehov för att uppnå god med avseende på försurning. Uppdrag och ansvarig myndighet Konsekvensanalyserade föreslagna er Skattad kostnad (kr/år) Grundl./Kompl. åtg. I kombination med fortsatt utredning utöka * Kompl pågående kalkningsprogram med 603 ton/år 7. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god på grund av antropogent orsakad försurning. * Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid.. Markkalkning med ton som engångsinsats *

7 Övergödning Ytvatten Norsens avrinningsområde är ca 4200 km 2, markanvändningen domineras av skog och vatten. Av avrinningsområdets vattenförekomster bedöms 12 av 90 vattendragssträckor och 4 av 45 sjöar ha problem med övergödning. Det årliga läckaget av antropogent fosfor från Norsens avrinningsområde uppgår till ca 13,9 ton 5. Jordbruket dominerar, därefter följer läckage från enskilda avlopp och utsläpp från reningsverk, se figur 1. Markanvändning Norsen Antropogen fosforbelastning Norsen 3% 5% 6% 4% 5% 7% 73% Vattenyta Skog Öppen mark Jordbruk Hygge Sankmark 64% 2% 19% 7% 5% Enskilda avlopp Reningsverk Industri Jordbrukantropogen Hyggeantropogen Dagvattenantropogen Figur 1. Markanvändning och antropogen belastning av fosfor i Norsens avrinningsområde. I Övre fryken finns två stora fiskodlingar med fosforutsläpp om mellan 3-4 ton per år. Detta presenteras dock inte i ovanstående figur 5

8 Skattat behov av minskade utsläpp av fosfor i Norsens avrinningsområde För att beräkna behovet av minskade utsläpp av fosfor har en jämförelse gjorts mellan dagens, se figur 2, och det miljötillstånd som motsvarar god med avseende på fosfor. Skillnaden mellan dessa utgör reduktionsbehovet för fosfor och har skattats till mellan kg/ år för att uppnå en god i områdets vattenförekomster, tabell 3. För att undvika att överskatta reduktionsbehovet av fosfor används den lägre intervallgränsen dvs kg fosfor/år som mål. Åtgärder kan även behöva vidtas i uppströms de som uppvisar de tydligaste tecknen på övergödning (gulmarkerade i figur 2), även om dessa redan har en god vatten. Metoden som har använts beskrivs i metodkapitlet som återfinns i distriktets sprogram. Tabell 4. Skattning av reduktionsbehov för fosfor i Norsen för att uppnå god i områdets vattenförekomster. Område Samlad Reduktionsbehov (kg TotP/år) min-max (medel) Måttlig (100) Måttlig (880) Måttlig (400) Måttlig (810) Summa (2 190) * * För att spegla naturliga variationer i nederbörd har ett medelvärde en standardavvikelse för den areaspecifika ytavrinningen använts vid beräkningarna, detta resulterar i att reduktionsbehoven redovisas som intervall. Hög Måttlig Otillfredsställande Dålig Figur 2. Fosfor i Norsen.

9 Figur 3. De kostnadseffektiva er som befunnits vara tillgängliga i Norsen.

10 Förslag på kostnadseffektiva er mot övergödning i Norsens avrinningsområde, yt- och grundvatten I figur 4 och tabell 5 illustreras ett förslag på en kostnadseffektiv skombination med er som ansetts vara tillgängliga och vilka tillsammans når upp till den eftersträvade reduktionen på ca kg fosfor/år. Åtgärderna som riktas mot fosfor ger i de flesta fall även en effekt på kväve vilken tas med i beräkningen, se tabell 4. Om de föreslagna erna nedan utförs beräknas samtidigt kväveläckaget minska med ca 63 ton/år, vilket skulle ge en minskning av kvävetransporten till havet med 26 ton/år. I grundvattenförekomsterna i Norsens avrinningsområde finns inga förhöjda halter av nitrat eller ammonium. Några er specifikt riktade mot övergödning i grundvattenförekomster krävs därför inte i området. Tabell 5. Förslag på kostnadseffektiv skombination för fosfor i Norsens avrinningsområde samt effekter och kostnader. Åtgärdernas effekt på kväve redovisas också. Sektor och Skattad spotential* Skattad effekt (kg/år) Kostnad (tkr/år)** TotP TotN Våtmark 95 ha (756) (28 370) (870) Vårbearbetning/fånggröda ha (374) (33 413) 1247 Skyddszoner*** 361 ha Avloppsreningsverk, ARV Enskilda avlopp Industri 7 % (andel av fosforbelastningen) av betinget för Norsen 19 % (andel av fosforbelastningen) av betinget för Norsen 2 % (andel av fosforbelastningen) av betinget för Norsen (90) (2 478) (68) Summa (1 640) (62 800) (4 750) * De kriterier som använts för att bedöma potentialen för olika er beskrivs i metodkapitlet. ** Reningskostnaden är beräknad för er med inriktning mot reduktion av fosfor. *** Skattad spotential utnyttjas inte i den kostnadseffektivaste kombinationen då billigare er täcker behovet. Vilka styrmedel och vem som är ansvarig för de föreslagna erna redovisas i tabell 6 nedan. Utöver de föreslagna erna förväntas en effekt av de föreslagna generella erna som finns med i sammanställning av sprogram för hela Västerhavets vattendistrikt.

11 Tabell 6. Ansvar och styrmedel kopplade till konsekvensanalyserade föreslagna er i Norsens huvudavrinningsområde mot övergödning. Uppdrag Konsekvensanalyserade Grundl./ Kompl. åtg. föreslagna er 9. Sveriges geologiska undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vidvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god. Våtmark Kompl. 15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 16. Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god eller god kemisk. 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt sarbete med prioritering av avrinnings med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. Fånggröda/ Vårbearbetning Skyddszoner Kompl. Grundl. Grundl. Kompl. 2. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god på grund av övergödning. 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god, god kemisk eller god kvantitativ 3. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god på grund av övergödning. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god, god kemisk eller god kvantitativ. Industri och kommunala avloppsreningsverk Enskilda avlopp Kompl. Grundl. Kompl. Grundl. Grundl. Kompl.

12 Sammanfattning av sprogram mot övergödning i Norsens avrinningsområde Om de er som beskrivs ovan, eller andra lika kostnadseffektiva er med motsvarande effekt, genomförs är vattenmyndighetens bedömning att god med avseende på näringsämnen kan uppnås i området till en årlig kostnad av 3,1 6,4 miljoner kronor. Motivering till undantag Vattenmyndigheten bedömer att effekten av erna inte kommer att ge genomslag förrän tidigast De vattenförekomster som har övergödningsproblem ges undantag från kravet på att uppnå miljökvalitetsnormen god och normen blir god med tidsfrist till Det är inget undantag från att genomföra erna utan bara undantag från när effekten d v s god skall vara uppnådd.

13 Fysisk påverkan Åtgärdsprogram mot fysisk påverkan omfattar de vattenförekomster där fysisk påverkan har en negativ effekt på den a en. I tabell 7 redovisas de vattenförekomster som omfattas av er, typen av påverkan, vilka er som är aktuella, kostnader och miljökvalitetsnormer. Av de 91 vattenförekomster i vattendrag inom Norsens avrinningsområde har 47 vattenförekomster behov av att utredas eller as med restaurering. Av dessa har 40 vattendrag sämre än god. De vanligaste kända orsakerna till fysiska miljöproblem är ska förändringar, kontinuitet och hydrologi. Ett antal er är planerade i 15 av vattenförekomsterna enligt Länsstyrelsens plan för restaurering av vattendrag. Av de sjöar som finns i Norsens avrinningsområde har 10 vattenförekomster behov av att utredas vidare. Dessa 10 sjöar har alla sämre än god. Orsaken till att dessa sjöar har miljöproblem fysisk påverkan är flödesförändringar med en regleringsamplitud större än 1 meter. Det stora behovet av er för att minska de fysiska störningarna i vattenförekomster inom Västerhavets vattendistrikt kräver stora ekonomiska insatser samt omfattande arbete för olika berörda aktörer, bland annat myndigheter och verksamhetsutövare. För att underlätta uppstarten av det omfattande sarbetet finns det i tabell 7 förslag på vattenförekomster som är prioriterad för er som förbättrar de fysiska förutsättningarna eller för utredning av sådana er. Prioriteringsförslagen grundar sig på om vattenförekomsten helt eller delvis sammanfaller med ett vatten som pekats ut som nationellt särskilt värdefullt enligt Naturvårdsverkets eller Fiskeriverkets kriterier, eller om det finns er som förbättrar de fysiska förutsättningarna i den aktuella vattenförekomsten i regionala återställnings- och restaureringsplaner. Tjugo vattenförekomster uppfyller de nationella riktlinjerna för preliminärt kraftigt modifierade vatten (pkmv i Tabell 7). Sjutton av de pkmv vattenförekomsterna är vattendrag och tre är sjöar. Tre vattenförekomster är kraftigt modifierade vatten (KMV) och de har miljökvalitetsnormen god potential.

14 Tabell 7. Vattenförekomster i Norsens avrinningsområde som är i behov av er mot fysisk påverkan. Namn EU-ID Fysisk påverkan Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för Ackan SE Kontinuitet, Utredning av Badaen SE Hydrologi, kontinuitet, Minimitappning, biotopkartering, utredning av Borren SE Morfologi Lekbottnar för öring, utredning av. Bratta SE Hydrologi, kontinuitet Minimitappning, anläggning av omlöp, utredning av Fallsjön SE Hydrologi Utredning av Granån SE Hydrologi, kontinuitet, Minimitappning, flottledsåterställnin g, utredning av Granån SE Hydrologi, kontinuitet Granån SE Hydrologi, kontinuitet, Hänsjön SE Hydrologi Utredning av Minimitappning, utredning av Minimitappningar, utredning av Kymmen SE Hydrologi Utredning av Kymsen SE Hydrologi, kontinuitet, Utredning av Lembergsen SE Morfologi Utredning av Ja i regional plan Ja i regional plan Ja i regional plan pkmv. Utredning av KMV pkmv. Utredning av KMV pkmv. Utredning av KMV pkmv. Utredning av KMV Utpekad som KMV Ja i regional plan

15 Namn EU-ID Fysisk påverkan Ljusnan SE Hydrologi, kontinuitet, Ljusnan SE Hydrologi, kontinuitet, Ljusnan SE Hydrologi, kontinuitet, Ljusnan SE Hydrologi, kontinuitet, Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för Minimitappning, pkmv. Utredning Ja i biotopvård rensade av KMV regional plan sträckor, utredning av Minimitappning, öppna vandringsväg, utredning av Minimitappning, utredning av Minimitappningar, utrivning av dammar, biotopvård rensade sträckor, utredning av Ljusnan SE Kontinuitet Utredning av Ljusnan SE Kontinuitet, Ljusnan SE Kontinuitet, Ljusnan SE Kontinuitet, Ljusnan SE Kontinuitet, Utredning av Mangen SE Hydrologi Utredning av Mangsliden SE Hydrologi, kontinuitet, Mangsliden SE Hydrologi, kontinuitet, pkmv. Utredning av KMV pkmv. Utredning av KMV pkmv. Utredning av KMV Ja i regional plan Ja i regional plan Vandringsvägar vid vägtrummor Minimitappning Ja i regional plan Utredning av Utredning av Minimitappning, utredning av

16 Namn EU-ID Fysisk påverkan Mangsliden SE Kontinuitet, Mangsliden SE Kontinuitet, Mangsliden SE Kontinuitet, Nedre Brocken SE Hydrologi Utredning av Norsen SE Hydrologi Utredning av Norsen SE Hydrologi Utredning av Norsen - N om Vålberg Norsen - S om Norsbron SE Hydrologi Utredning av SE Hydrologi Utredning av Rattån SE Morfologi Biotopvård rensade sträckor Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för Minimitappning Ja i regional plan Utredning av Utredning av pkmv. Utredning av KMV pkmv. Utredning av KMV pkmv. Utredning av KMV pkmv. Utredning av KMV Ja i regional plan Rottnan SE Kontinuitet, Flottledsåterställni ng, utredning av Minimitappning, utredning av Rottnan SE Hydrologi, kontinuitet Rottnan SE Kontinuitet, Rottnen SE Hydrologi Utredning av Utpekad som KMV Ja i regional plan pkmv. Utredning av KMV Minimitappning Ja i regional plan pkmv. Utredning av KMV

17 Namn EU-ID Fysisk påverkan Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för Råbäcken SE Kontinuitet Utredning av Röjdan SE Hydrologi, Biotopkartering, utredning av pkmv. Utredning av KMV Ja i regional plan Röjdan SE Hydrologi, Biotopkartering, utredning av pkmv. Utredning av KMV Röjdan SE Hydrologi, Biotopkartering, utredning av pkmv. Utredning av KMV Röjdan SE Hydrologi, Biotopkartering, utredning av pkmv. Utredning av KMV Röjdan SE Hydrologi, Biotopkartering, utredning av pkmv. Utredning av KMV Röjdan SE Hydrologi, Minimitappning, biotopkartering, Utpekad som KMV utredning av Röjden SE Hydrologi Utredning av Sikvillen SE Kontinuitet, Utredning av Skallbergssjön SE Hydrologi Utredning av Torsby-Sjöarna SE Hydrologi Utredning av Tvällen SE Morfologi Utredning av Tvärån SE Kontinuitet Utredning av Ulvån SE Morfologi Utredning av pkmv. Utredning av KMV

18 Namn EU-ID Fysisk påverkan Viggan SE Hydrologi, kontinuitet Våtsjöån SE Kontinuitet Utredning av Vägsjön SE Hydrologi Utredning av Vägån SE Hydrologi, kontinuitet, Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för Biotopkartering, Ja i minimitappning, regional plan utredning av Minimitappning, utredning av Värån SE Morfologi Utredning av Ängsjön SE Hydrologi Utredning av Öjeån SE Kontinuitet, Öppna vandringsväg Ja i regional plan

19 Ansvar och styrmedel kopplade till er mot fysisk påverkan Tabell 8. Ansvar och styrmedel kopplade till konsekvensanalyserade föreslagna er mot fysisk påverkan i Alsterens avrinningsområde. Uppdrag och ansvarig myndighet Konsekvensanalyserade föreslagna er Skattad kostnad (tkr/år) Grundl./Kompl. åtg. Genomföra planerade er enligt splan för hydro till 36* Grundl. 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt sarbete med prioritering av avrinnings med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. *Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid ** Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 5 års avskrivningstid Genomföra utredning av vattenförekomster med påverkad hydro avseende koppling till och er. 1240** Kompl.

20 Miljögifter Inom Norsens avrinningsområde finns flera punktkällor med risk för utsläpp av miljögifter till vatten. Kommunala avloppsreningsverk finns i Torsby och Lysvik (Övre Fryken), Sunne, Rottneros och Västra Ämtervik (Mellan-Fryken), Gräsmark (Rottnan) och Kil (Hyndalsån). Inom avrinningsområdet finns ett större sågverk, ett massa- och pappersbruk, två flygplatser och två fiskodlingar. Det har identifierats ett 200-tal misstänkt förorenade (MIFO-objekt) varav största delen är oklassade eller har en låg riskklass. Sex MIFOobjekt finns i den högsta riskklassen, riskklass 1 och ett 20-tal objekt i den näst högsta riskklassen, riskklass 2. Dessa objekt rör främst gamla sågverk, bruk, gruvor och kemtvättar. Totalt nio ytvattenförekomster har pekats ut i påverkansanalysen, att det finns risk för påverkan av miljögifter utifrån förekomst av främst förorenade, hårdgjorda ytor, infrastruktur och i vissa fall miljöfarlig verksamhet inom vattenförekomstens närområde (tabell 9). Utöver dessa finns en vattenförekomst som ligger i anslutning till MIFO-objekt där undersökningar visar på markföroreningar med risk för spridning till ytvatten. Förhöjda halter av kvicksilver i fisk har dessutom uppmätts eller beräknas förekomma i alla ytvattenförekomster i avrinningsområdet. Samtliga dessa vattenförekomster har därför klassats till "Uppnår ej god ", se tabell 2, bilaga 1. Eftersom kvicksilverförekomsterna i ytvattenförekomsterna är så omfattande redovisas dessa inte i kartan nedan eftersom detta skulle ha överskuggat övriga uppskattningar. I en grundvattenförekomst har det konstaterats förorening av pentaklorfenol. Undersökning av detta område pågår.

21 Kartan visar de där det finns risk för att vattenförekomsterna inte når god kemisk till (exklusive kvicksilver). Detta pga kända eller misstänkta utsläpp av miljögifter eller förekomst av förorenade. Observera därför att kartan inte illustrerar mängder eller koncentrationer av miljögifter. I bilaga 2 ges en beskrivning av vilka ämnen som ingår i de olika kategorierna, särskilt förorenande ämnen, tungmetaller mm.

22 Tabell 9. Vattenförekomster där det finns risk för att god inte kan nås till i ytvatten (exklusive vattenförekomster där förhöjda halter av kvicksilver i fisk är det enda miljögiftsproblemet) samt vilka miljögifter som har använts eller används i vattenförekomsternas avrinnings. Observera att mängd miljögift i vatten är okänd. Vattenförekomst-ID Namn Tungmetaller Pesticider Industriella föroreningar Andra föroreningar Särskilt förorenande ämnen Åtgärd Kostnad (tkr) SE Aplungsen Risk Risk Risk Risk Risk Utredning SE Björka Älv Risk Risk Risk Risk Risk Utredning SE Ljusnan Risk Risk Risk Risk Risk Utredning SE Norsen Risk Risk Risk Risk Risk Utredning SE Norsen - S om Risk Risk (krom, koppar) Utredning Norsbron (pentaklorfenol) SE Rottnan Risk Risk Risk Risk Risk Utredning SE Röjdan Risk Risk Risk Risk Risk Utredning SE Sundet Risk Risk Risk Risk Risk Utredning SE Tolerudsbäcken Risk Risk Risk Risk Risk Utredning SE Värån Risk Risk Risk Risk Risk Utredning Grundvatten Tabell 10. Sammanställning av grundvattenförekomster det finns risk för att god inte kan nås till m.a.p. miljögifter. Grundvattenförekomst-ID Tungmetaller Pesticider Industriella Andra Särskilt Åtgärd Kostnad (tkr) föroreningar föroreningar förorenande ämnen SE Risk Risk Risk Pentaklorfenol Risk Utredning (Utredning av pentaklorfenol pågår dock inom ramen för MIFOarbete)

23 Ansvar och styrmedel Tabell 11. Ansvar och styrmedel kopplade till konsekvensanalyserade föreslagna er mot miljögifter i Norsens avrinningsområde Uppdrag 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt sarbete med prioritering av avrinnings med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på, kemisk och kvantitativ i vattenförekomster. * Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 5 års avskrivningstid. Konsekvensanalyserade Skattad kostnad Skattad kostnad Grundl./ föreslagna er (tkr) (tkr/år) kompl. Utredning * Kompl. Tillsyn och prövning - - Grundl. Sammanfattning av sprogram mot miljögifter i Norsens avrinningsområde Då kunskaperna om miljögifter idag är ofullständiga så behövs ytterligare utredning för att med säkerhet kunna avgöra vilka er som är effektivast för att uppnå god kemisk. Dessa utredningar bedöms kunna utföras till en kostnad av tkr per år.

24 Främmande arter Det finns ett antal för Sverige främmande arter som är helt eller delvis etablerade i och i anslutning till svenska sjöar och vattendrag. En del av dessa är så kallade invasiva arter vilket betyder att de kan tränga undan inhemska arter. I Norsens vattensystem har främmande växt- och djurarter påträffats i både sjöar och vattendrag. Signalkräfta finns och kan sprida sig upp till med flodkräfta och där konkurrera ut flodkräftan och/eller sprida kräftpest så att de svaga flodkräftbestånden minskar eller slås ut. Signalkräfta kan dessutom äta både fiskrom och små/unga individer av de hotade musslorna vilket kan medföra att föryngringen försvåras för fisk och musslor. Övriga miljöproblem Klorid I grundvattenförekomsterna i Norsens avrinningsområde finns inga kända problem med förhöjda kloridhalter. Sulfat I grundvattenförekomsterna i Norsens avrinningsområde finns inga kända problem med förhöjda sulfathalter. Grundvattentillgång Inga problem med vattentillgång har identifierats inom grundvattenförekomsterna i avrinningsområdet.

25 Skydd av dricksvattentäkter I Norsens avrinningsområde finns i anknytning till vattenförekomsterna nio dricksvattentäkter som saknar erforderligt skydd (tabell 13). Tabell 12. Vattenförekomster där er vidtagits. Vattenförekomst_ID Namn Typ Vattentäkt Kommun Lagrum År för fastställande SE SE SE SE Öjervik- Årnäs Lekvattnet- Rottnemon Östmark- Röjdåfors- Tvärberg Östmark- Röjdåfors- Tvärberg Grundvatten Öjervik Sunne kommun VL 19 Kap 2006 Grundvatten Lekvattnets Torsby kommun VL 19 Kap 1991 VV Grundvatten Östmark Torsby kommun VL 19 Kap 1986 Grundvatten Lämbacken Torsby kommun VL 19 kap 1986 Tabell 13. Vattenförekomster där ytterligare er behövs. Vattenförekomst_ID Namn Typ Vattentäkt Ansvar Kostnad (tkr)* Kommentar SE Torsby- Grundvatten Torsby VV Torsby kommun - Arbete med revidering av vattenskyddsområdet pågår. Rådom SE Ljusnadalen Grundvatten Oleby Torsby kommun Reservvattentäkt. SE Lysvik Grundvatten Lysvik Sunne kommun SE N Gräsmark Grundvatten Gräsmark Sunne kommun SE Vitsand- Grundvatten Asped Torsby kommun Kristinefors SE Ljusnadalen Grundvatten Överbyns VV Torsby kommun SE Nedre Grundvatten Frykstavattent Kil - Arbete med revidering av vattenskyddsområdet pågår. Fryken- Klaren, grundvatten äkten SE Sörmon Grundvatten Mellerudstorp Grums- och Karlstad Huvudman är Karlstad-Grums vattenverksförbund kommuner SE Sörmon Grundvatten Törne Grums- och Karlstad kommuner Huvudman är Karlstad-Grums vattenverksförbund * Kostnaden är en skattning baserad på uppgifter från kommuner i Västra lands län som upprättat vattenskydds.

26 Tabell 14. Ansvar och styrmedel kopplade till skydd av dricksvattentäkter. Uppdrag Konsekvensanaly serade föreslagna er 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskydds med föreskrifter Upprättande av för kommunala dricksvattentäkter som behövs för vattenskyddsområde dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk och god kvantitativ. Ansvarig myndighet Torsby kommun och Sunne kommun Skattad kostnad (tkr) Skattad kostnad (tkr/år) Grundl./ Kompl. åtg * Grundl. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk och god kvantitativ och ett långsiktigt skydd. * Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid.

27 Sammanställning av skattade kostnader för er i Norsens avrinningsområde Tabell 15. En sammanställning av de er som föreslås i Norsens avrinningsområde. Problemområde Åtgärd Kostnader (tkr/år) Försurning Övergödning Kalkning Utökad kalkning 544 Markkalkning Summa Anläggning av våtmark Vårbearbetning/Fånggrödor Förbättrad rening i kommunala avloppsreningsverk Åtgärda undermåliga enskilda avlopp Förbättrad rening av utsläpp från industrier Summa Fysisk påverkan Genomföra planerade er enligt splan för hydro till 36 Utredning av vattenförekomster med påverkad hydro avseende koppling till och er Summa Miljögifter Utredning av vattenförekomster at risk att god kemisk inte kan nås till Summa Främmande arter - Övriga problem - Dricksvattenskydd Upprätta vattenskydds Summa Totalsumma Åtgärdsprogrammet som beskrivs ovan bedöms omfatta tillräckliga er för att klara av att uppfylla normerna om god och kemisk i Norsens avrinningsområde. För vissa miljöproblem och vattenförekomster kommer måluppfyllelsen att dröja till 2021 beroende på ekonomiska, tekniska eller naturliga orsaker. För dessa vattenförekomster har undantag i termer av tidsfrister från det generella målet föreslagits. Konsekvensanalysen visar att kostnaden för sprogrammets del i Norsens avrinningsområde uppgår till mellan ca 13 och 16,5 miljoner kronor årligen. Den kvalitativa utvärdering som gjorts av de sidoeffekter som kan förväntas om sprogrammet genomförs visar på kraftigt övervägande positiva konsekvenser.

28 BILAGA 1- Status och Miljökvalitetsnormer Nedan redovisas, miljöproblem och miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i avrinningsområdet. För ytvatten finns normer för och kemisk och för grundvatten finns normer för kemisk och kvantitativ.

29 Tabell 1. Status, miljöproblem och miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster i Norsens avrinningsområde Grundinformation Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Ekologisk och potential Miljöproblem Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exklusive kvicksilver) Status 2009 Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE J N J N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE J N J N N kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE N J J J N N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE N N J N N kemisk ytvatten kemisk ytvatten

30 Grundinformation Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Ekologisk och potential Miljöproblem Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exklusive kvicksilver) Status 2009 Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE Ackan N J J N J N N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Aplungen N J J N J N kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Aplungsen N J J N J kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Aplungsen 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Aspsjön kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Backsjön kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Badaen N J J J J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten

31 Grundinformation Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Ekologisk och potential Miljöproblem Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exklusive kvicksilver) Status 2009 Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE Björka Älv J N J N J 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Björka Älv kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Björka Älv 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Björka Älv kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Björken J N J N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Björklången 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Borrsjön kemisk ytvatten kemisk ytvatten

32 Grundinformation Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Ekologisk och potential Miljöproblem Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exklusive kvicksilver) Status 2009 Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE Borren N J J N N J N kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Bratta N J J J J N N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Bredvisten 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Fagervattnet kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Fallsjön J J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Finnen kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Gransjön kemisk ytvatten kemisk ytvatten

33 Grundinformation Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Ekologisk och potential Miljöproblem Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exklusive kvicksilver) Status 2009 Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE Granån N J J J J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Granån Dålig N J J J J N N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Granån N J J J J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Grundan 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Grässjön N N J N N kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Hasslan 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Hotlamm kemisk ytvatten kemisk ytvatten

34 Grundinformation Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Ekologisk och potential Miljöproblem Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exklusive kvicksilver) Status 2009 Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE Hällsjön kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Hällsjön kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Hänsjön N J J J N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Jangen kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Jangsen kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Jolaen kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Kanalen Otillfredsställande J N J N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten

35 Grundinformation Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Ekologisk och potential Miljöproblem Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exklusive kvicksilver) Status 2009 Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE Kläggen N J J N N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Knappåsen 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE SE SE SE Kråkåsen Kymmen Kymsen Lembergsen potential potential N J J J N N N J J J J N J N N J J N N J N potential 2021 potential kemisk ytvatten kemisk ytvatten kemisk ytvatten kemisk ytvatten kemisk ytvatten kemisk ytvatten kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Leren J J J N N kemisk ytvatten kemisk ytvatten

36 Grundinformation Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Ekologisk och potential Miljöproblem Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exklusive kvicksilver) Status 2009 Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE Lillån 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Lillån 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Ljusnan N J J J J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Ljusnan N J J J J N J J 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Ljusnan N J J J J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Ljusnan N J J J J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Ljusnan 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten

37 Grundinformation Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Ekologisk och potential Miljöproblem Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exklusive kvicksilver) Status 2009 Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE Ljusnan N J J J N N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Ljusnan N J J N J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Ljusnan N J J N J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Ljusnan N J J J J N J N kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Ljusnan N J J N J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Ljusnetjärnarna kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Lortan kemisk ytvatten kemisk ytvatten

38 Grundinformation Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Ekologisk och potential Miljöproblem Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exklusive kvicksilver) Status 2009 Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE Lysan kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Mangen N J J J N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Mangsliden N J J J J N J N kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Mangsliden N J J N J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Mangsliden Otillfredsställande N J J J J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Mangsliden N J J N J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Mangsliden N J J J J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten

39 Grundinformation Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Ekologisk och potential Miljöproblem Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exklusive kvicksilver) Status 2009 Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE Mellan Badasjön kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Mellan Fryken N N J J N kemisk ytvatten kemisk ytvatten Tillfredsställande badvattenkvalitet SE Nedre Badasjön kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Nedre Brocken N J J J N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Nedre Fryken N N J J N N kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Norra Lersjön kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Norsen N N J J N J 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten

40 Grundinformation Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Ekologisk och potential Miljöproblem Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Miljögifter Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiska förändringar Vattenuttag Miljögifter (exklusive kvicksilver) Status 2009 Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE Norsen N N J J N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Norsen N N J N N kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Norsen N om Vålberg N N J J N N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Norsen S om Norsbron N N J J N J 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Nyckelvattnet kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Pråmsjön J N J N 2021 kemisk ytvatten kemisk ytvatten SE Rattsjön N J J N N N kemisk ytvatten kemisk ytvatten