Avrinningsområde nr 101-Nissan

Transkript

1 Avrinningsområde nr 101- Förord Detta dokument för s avrinningsområde är ett av flera underlagsdokument till det åtgärdsprogram som beslutades för Västerhavets vattendistrikt i december I detta underlag finner ni en beskrivning av respektive miljöproblem och åtgärdsbehovet för att nå miljökvalitetsnormerna. Här föreslås också åtgärder och en skattning av dess kostnader. Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Åtgärdsprogrammet för Västerhavet utgörs av 38 uppdrag riktade till centrala myndigheter och kommuner som inom sina respektive kompetens anmodas att senast 2012 vidta miljöförbättrande åtgärder enligt åtgärdsprogrammet. För berörda myndigheter och kommuner är åtgärdsprogrammet juridiskt bindande men enskilda verksamhetsutövare eller privatpersoner omfattas inte av direkta krav. Underlagsdokumentets syfte Underlagsdokument har tagits fram för samtliga huvudavrinnings 2 - och kust i Västerhavets vattendistrikt. Huvudsyftet med framtagande av underlagsdokumenten har varit att ta fram åtgärdsbehov för att uppfylla miljökvalitetsnormerna i området samt förslag på kostnads/nyttoeffektiva åtgärder. Att kostnadssätta åtgärderna är nödvändigt för att åtgärdsprogrammet ska kunna konsekvensanalyseras vilket även är ett krav enligt miljöbalken. Skattningar av åtgärdsbehov, dimensionering av åtgärder samt kostnadsskattningar från alla huvudavrinnings sammanfattas slutligen i distriktets åtgärdsprogram. Ekologisk i de enskilda vattenförekomsterna. I stället för att bara sätta färg på de enskilda vattenförekomsterna har vi här också låtit färgen innefatta deras avrinnings eftersom det är inom detta område eventuella åtgärder kan komma att genomföras. 1 AP/ 2 Göta älvs huvudavrinningsområde utgör med sin storlek ett undantag. I detta område har underlagsdokument utarbetats för mindre område, exempelvis för Klarälven och Borgviksälven.

2 De fysiska åtgärder som beskrivs i detta dokument ska dels ses som exempel på kostnadseffektiva åtgärder för myndigheternas fortsatta åtgärdsarbete och dels som utgångspunkt i samverkansarbetet med lokala intressenter. De är inte juridiskt bindande. Den juridiskt bindande delen omfattar endast de 38 uppdrag som inleder distriktets åtgärdsprogram. Vilka uppdrag som är aktuella för de föreslagna fysiska åtgärderna finns med i tabellerna under miljöproblemen. Underlagsdokumentet omfattar endast de fysiska åtgärder som kunnat konsekvensanalyseras, utöver dessa kan ett antal andra åtgärder vara aktuella inom olika problem vilket omnämns i distriktets åtgärdsprogram. Även administrativa kostnader för åtgärdsprogrammet har skattats men endast på distriktsnivå, resultatet redovisas i distriktets åtgärdsprogram. Dokumenten kommer att ha en viktig framtida roll att fylla i samverkansarbetet mellan Vattenmyndigheten, länsstyrelserna och lokala intressenter. Genom att ge både en övergripande bild av det rådande miljötillståndet, och en mer detaljerad bild av aktuella miljöproblem, utgör dokumenten en viktig plattform för att skapa samsyn runt de åtgärder som behöver vidtas inom olika. Fortsatt arbete Dokumentet bör vara en viktig plattform för att skapa samsyn runt de åtgärder som behöver vidtas inom olika. Därför är det viktigt att börja med att se över om åtgärdsbehovet/kunskapsglappet är korrekt beskrivet. Underlagsdokumenten kommer även att spela en viktig roll i arbetet med prioritering av åtgärder och uppföljning av effekter och åtgärdskostnader. Resultatet kommer att användas vid utformningen av nästa åtgärdsprogram som skall vara färdigt senast För att detta ska vara möjligt behöver underlagsdokumenten utvecklas och uppdateras kontinuerligt d.v.s. vara levande dokument. Vidare behöver klassningen kvalitetssäkras och uppdateras med ny data från miljöövervakning eller resultat från utredningar och undersökningar. Den klassning som ligger till grund för dagens åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer hittas på länsstyrelsernas vatteninformationssystem VISS 3 och i vattenkartan 4. Inledning har sitt källområde i de våtmarksrika delarna väster om Jönköping. Ån rinner vidare genom Gislaveds kommun och passerar tätorterna Gislaved och Smålandsstenar innan de kommer ner i ett av de mera tätbefolkade avrinningsa i Halland. Vid huvudfårans utlopp till Laholmsbukten omsluts ån av Halmstad stad. Andelen åkermark i avrinningsområdet är mycket liten medan andelen myrmark är betydande. Ån är vid höga flöden översvämningsbenägen någon mil uppströms Halmstad samt vid Smålandsstenar. är kraftigt utbyggd men den låga andelen jordbruksmark gör att bevattningsuttag endast sker i mindre omfattning. har riksintressanta bestånd av reproducerande lax och havsöring i huvudfåran och i biflödet Sännan som också har artrik bottenfauna och fågelliv med höga naturvärden. Store mosse samt Färgåns vidsträckta vassbälten och översvämningsmarker är av riksintresse för naturvården inom avrinningsområdet. Även s käll är av riksintresse för naturvård och området har klassats som nationellt särskilt värdefullt område pga en hög grad av naturlighet samt förekomst av en genuin öringsstam och en artrik bottenfauna. I princip hela s avrinningsområde är påverkat av försurning

3 Överlag är buffertkapaciteten periodvis låg i området trots omfattande kalkning. Ett flertal kommunala reningsverk, pappersbruket i Hyltebruk samt flera andra industrier har utsläpp till. Det antropogena bidraget av näringsämnen till är betydande men en mindre andel kommer från jordbruksverksamhet. Anderstorpsån har tidigare varit hårt belastad av metallutsläpp vilket medfört att det inom området finns ett flertal förorenade sediment och mark. Förhöjda halter av organiska miljögifter har uppmätts i detta vattendrag. I s avrinningsområde inom sydsvenska höglandets platå över högsta kustlinjen (HK) håller åsarna som ligger högre i terrängen mycket begränsade grundvattenförekomster. I lågpunkter är uttagsmöjligheterna dock relativt goda. Rullstensåsar och andra isälvsavlagringar som ligger i större dalgångar och sjöbäcken är mäktiga, har god kontinuitet och är betydande grundvattenmagasin. T ex är magasinet vid Sännan en mycket viktig grundvattentäkt för Halmstad kommun. Urbergsområdet ovanför högsta kustlinjen på det sydsvenska höglandet har relativt svårvittrade berg- och jordarter, vilket gör grundvattnet jonsvagt och motståndskraften mot försurning låg. Området är utsatt för hög deposition av försurande ämnen, vilket också urbergsområdet under högsta kustlinjen längs västkusten är. I avrinningsområdets kustnära sydvästra del förekommer ett mindre jordbruksintensivt område med risk för höga nitrathalter. Hela de omfattande isälvavlagringarna längs med s huvudfåra betecknas av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som riskområde avseende grundvattenförorening men bedömningen betecknas som osäker. Samma osäkra riskbedömning gäller i området kring Halmstad tätort. I bilaga 1 finns alla vattenförekomster listade som riskerar att inte klara god till 2015 i s avrinningsområde. Detta är utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna. I s avrinningsområde bedöms nästan alla sjöar och alla vattendragsförekomsterna vara i riskzonen för att inte uppnå miljökvalitetsnormen god vatten Orsaken till att god inte nås är till största delen försurning, miljögifter och fysisk påverkan. Fysisk påverkan innebär att det finns dammar, och andra vandringshinder som hindrar den vandrande fisken och att en del sträckor är kanaliserade. Beträffande försurning bedrivs redan idag ett omfattande kalkningsprogram. För att kunna nå god krävs dock ytterligare åtgärder. Något reduktionsbehov med avseende på fosfor finns inte för s huvudavrinningsområde. Övergödningspåverkan är relativt liten och kopplad till några få vattenförekomster vilket inte gett utslag i reduktionsberäkningarna. När det gäller kemisk bedöms drygt en tredjedel av grundvattenförekomsterna och majoriteten av alla ytvattenförekomster vara i riskzonen att inte uppnå god. Anledningen är tungmetaller, industriella föroreningar och bekämpningsmedel. Det saknas idag tillräcklig information för att kunna bedöma vilka åtgärder som är kostnadseffektiva. Därför blir utredning en första åtgärd i många fall vilket leder till att det kommer att ta tid innan de verkliga åtgärderna kommer på plats. Dessa vattenförekomster ges därför en tidsfrist för att uppnå miljökvalitetsnormen god och kemisk, till Den årliga kostnaden för åtgärdsprogram för beräknas till 15,5 23,5 miljoner kr miljoner kronor. Inom Västerhavets vattendistrikts har 49 vattenförekomster angivits som kraftigt modifierade vatten med miljökvalitétsnormen god

4 potential. Av dessa finns 4 inom s avrinningsområde. Den huvudsakliga påverkan härstammar från energiproduktion storskaliga vattenkraftverk med god förmåga att tillföra reglerkraft till energisystemet. Nedan beskrivs åtgärdsprogrammet för s avrinningsområde problemområdesvis. Inledningsvis redovisas de åtgärder som bedömts nödvändiga för att uppfylla övrig EU-lagstiftning för områdesskydd.

5 Skyddade För de vattenförekomster som omfattas av områdesskydd med stöd i EU-lagstiftning finns särskilda krav. I de flesta fallen är dessa uppfyllda i s avrinningsområde. För en del vattenförekomster krävs emellertid ytterligare åtgärder, vilka redovisas nedan för respektive områdesskydd. Fågeldirektivet (79/409/EEG) Tabell 1. Åtgärdsbehov i s avrinningsområde för att uppfylla fågeldirektivet. Natura EUID Kommentar Namn Åtgärd Vatten Vatten område SE SE Älgån Jonsbobäcken SE Komosse (västra) SE Komosse Påverkad av försurning, försämrad kontinuitet och morfologiska förändringar Påverkad av försurning och försämrad kontinuitet Se miljöproblem försurning och fysisk påverkan, samt fastställd Bevarandeplan för området. Se miljöproblem försurning och fysisk påverkan, samt fastställd Bevarandeplan för området. Nitratdirektivet 91/676/EEG Tre grundvattenförekomster bedöms vara i risk för att inte uppnå god kemisk 2015 med avseende på nitrat, se övergödning.uppnå god kemisk 2015 med avseende på nitrat, se övergödning. Dricksvattenförekomster 2000/60/EG Inom vattenförekomsterna i området saknar 23 dricksvattentäkter erforderligt skydd, se skydd av dricksvattentäkter.

6 Miljöproblem Vattenmyndigheterna har i arbetet med åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen valt att arbeta med miljöproblem som påverkar klassningen. Utgångspunkten för arbetet är att om god uppnås för respektive miljöproblem så uppnås också god och kemisk i avrinningsområdet. Vad gäller tillgången på grundvatten, kvantitativ, har inget problem identifierats i området. För miljöproblemet försurning tas en kostnad med för pågående kalkning. För övriga miljöproblem tas endast kostnader med för ytterligare, icke finansierade, åtgärder som krävs för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Försurning Större delen av området har en dålig eller måttlig motståndskraft mot försurning. Det är i stort sett endast de nedre delarna av huvudfåran som inte ligger i ett åtgärdsområde för kalkning. I övriga delar av området krävs omfattande kalkning för att motverka försurningen. I s huvudavrinningsområde ligger måluppfyllelsen på mellan % de senaste åren, mycket beroende på nederbördsmängderna. För att nå god i alla uppskattas att kalkningen behöver utökas med ytterligare ton per år samt att kalkningen behöver utredas ytterligare. Dessutom måste arter återintroduceras eftersom de själva inte kan immigrera till som de förekom i innan försurningen slog ut dem. Ytterligare utredningar måste också till för att klarlägga hela situationen av försurningen i området, se tabell 3 nedan. Genomförda/pågående åtgärder Tabell 2. Åtgärder i pågående kalkningsprogram ARO Antal referensvatten Antal kalkade vattenförekomster Dosering (ton/år) Kostnad (kr/år) Återinförande av försvunnen art Ytterligare åtgärdsbehov Som alternativ eller komplement till ytvattenkalkning kan markkalkning vara ett alternativ i de där det är svårt att uppnå god med traditionell kalkning. Markkalkningen är en engångsinsatts men det kan ta år innan effekten är tillräckligt hög. Men successivt ska den ersätta delar av ytvattenkalkningen.

7 Tabell 3. Skattning av ytterligare åtgärdsbehov för att uppnå god m.a.p. försurning. Uppdrag och ansvarig myndighet Konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder Skattad kostnad (kr/år) Grundl./Kompl. åtg. I kombination med fortsatt utredning utöka pågående kalkningsprogram med ton/år * Kompl 7. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god på grund av antropogent orsakad försurning. Markkalkning med ton som engångsinsats. Återinföra art som försvunnit på grund av försurningen och inte kan återimmigrera på egen handmarkkalkning med ton som engångsinsats. Ytterligare utredningar för att identifiera återställningsbehov och metoder för att motverka effekterna av försurningen i området. * Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 5 års avskrivningstid. **Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid. Övergödning ** Kompl Kompl Kompl Ytvatten s avrinningsområde är ca km 2, markanvändningen domineras av skog och jordbruksmark. Det årliga läckaget av antropogent fosfor från s avrinningsområde uppgår till ca 15,6 ton 5 vilket utgör 50 % av det totala läckaget. Utsläpp från reningsverk dominerar, därefter följer utsläpp från jordbruk och industri, se figur 1. Endast två vattenförekomster i hela avrinningsområdet bedöms ha övergödningsproblem. 5

8 Markanvändning i Antropogen fosforbelastning i 3% 8% 8% 3% 5% Vattenyta Skog Öppen mark 1% 14% 11% Enskilda avlopp Reningsverk 5% Jordbruk Hygge 25% 27% Industri Jordbruk-antropogen Sankmark Hygge-antropogen 68% Tätort 22% Dagvatten-antropogen Figur 1. Markanvändning och antropogen belastning av fosfor i s avrinningsområde.

9 Skattat behov av minskade utsläpp av fosfor i s avrinningsområde För att beräkna behovet av minskade utsläpp av fosfor har en jämförelse gjorts mellan dagens, se figur 2, och det miljötillstånd som motsvarar god med avseende på fosfor. Skillnaden mellan dessa utgör reduktionsbehovet för fosfor. I finns inget reduktionsbehov, se tabell 4. Metoden som har använts beskrivs i metodkapitlet. Tabell 4. Skattning av reduktionsbehov för fosfor i för att uppnå god i områdets vattenförekomster. Område Samlad Reduktionsbehov (kg TotP/år) Hög Hög Summa 0 Hög Måttlig Otillfredsställande Dålig Figur 2. Fosfor i.

10 Förslag på kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning i s huvudavrinningsområde, yt- och grundvatten I s avrinningsområde bedöms det inte finnas något reduktionsbehov av fosfor. Skattningen grundar sig på klassning i områdets vattenförekomster som bygger på data från i huvudsak perioden Övergödningspåverkan i s avrinningsområde är liten och knuten till två enskilda vattenförekomster vilket inte gett något utslag i reduktionsberäkningarna. Något reduktionsbehov finns därför inte och inga åtgärder har föreslagits för s avrinningsområde. Tre av grundvattenförekomsterna i s huvudavrinningsområde (Stenbrohult-Betarp SE , Gislaved-Alabo SE , samt SE ) bedöms vara i risk att inte uppnå god kemisk med avseende på nitrat. Hänsyn bör tas till dessa förekomster om åtgärder mot övergödning fördelas över området. Sammanfattning av åtgärdsprogram mot övergödning i s huvudavrinningsområde Det finns i dagsläget inte något behov av åtgärder mot övergödning i s avrinningsområde. Det är dock viktigt att tänka på kravet att en inte får försämras.

11 Fysisk påverkan Åtgärdsprogram mot fysisk påverkan omfattar de vattenförekomster där fysisk påverkan har en negativ effekt på den a en. I tabellen nedan redovisas de vattenförekomster som omfattas av åtgärder, typen av påverkan, vilka åtgärder som är aktuella, kostnader och miljökvalitetsnormer. Den vanligaste fysiska påverkan på vattendragen i s avrinningsområde är morfologiska förändringar där drygt en fjärdedel av vattendragen har någon form av morfologisk påverkan. Detta innebär påverkan som rensade delsträckor, brist på död ved, stor förekomst av diken och vägövergångar och påverkad närmiljö. Bristande kontinuitet, i form av vandringhinder, barriäreffekter och fragmentering, har angivits i knappt en fjärdedel av vattenförekomsterna. Åtgärdsprogram för hydromorfologi för s avrinningsområde kommer att koncentreras på att utreda eventuell fysisk påverkan på de vattenförekomster som har sämre än god och föreslå åtgärder samt, i vissa vattenförekomster, även fastställa. Delar av bedöms vara väsentligen påverkad avseende hydrologin, morfologin och bristande kontinuitet framförallt på grund av vattenkraftsproduktionen. De flesta vattenkraftverken är storskaliga med möjligheter att tillföra reglerkraft till energisystemet. Kraftverken samkörs som ett system vilket har beaktats då åtgärder inom god potential fastställs. Mot bakgrund av ovanstående har inom s avrinningsområde 4 vattenförekomster angivits som kraftigt modifierade vatten med miljökvalitétsnormen god potential. Flertalet övriga vattenförekomster med ett vattenkraftverk utgör i dagsläget "potentiella KMV" med viss risk för att bli utpekade som KMV, men förutsättningarna för dessa objekt behöver utredas närmare. utgör emellertid ett viktigt vattendrag för ål och enligt Ramdirektivet för vatten ska inte utpekande av kraftigt modifierade vatten hindra genomförandet av andra miljödirektiv, till exempel Ålförordningen. Det stora behovet av åtgärder för att minska de fysiska störningarna i vattenförekomster inom Västerhavets vattendistrikt kräver stora ekonomiska insatser samt omfattande arbete för olika berörda aktörer, bland annat myndigheter och verksamhetsutövare. För att underlätta uppstarten av det omfattande åtgärdsarbetet finns det i tabell 5 förslag vattenförekomster som är prioriterad för åtgärder som förbättrar de fysiska förutsättningarna eller för utredning av sådana åtgärder. Grund för prioriteringsförslagen är från om vattenförekomsten helt eller delvis sammanfaller med ett vatten som pekats ut som nationellt särskilt värdefullt enligt Naturvårdsverkets eller Fiskeriverkets kriterier eller om det finns åtgärder som förbättrar de fysiska förutsättningarna i den aktuella vattenförekomsten i regionala återställnings- och restaureringsplaner. Motivering till undantag I de vattenförekomster som föreslås ett undantag från att uppnå god 2015 är motivet i samtliga fall, med hänvisning till 4 kap 9, Förordningen (SFS 2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, tekniska skäl. Med det tillgängliga underlagsmaterialet är det inte möjligt att avgöra vilka åtgärder som skulle kunna leda till god till 2015, ytterligare undersökningar krävs.

12 Tabell 5. Vattenförekomster i s avrinningsområde som är i behov av åtgärder mot fysik påverkan samt kostnader och normer. Namn EU-ID Fysisk Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd påverkan Anderstorpaån: SE kontinuitet, Utrivning av damm, Ja åtgärd ingår i regional plan - Älgeå morfologin, hydrologin Utredning av åtgärd Anderstorpaån: Älgeå SE kontinuitet, Utrivning av damm, Ja åtgärd ingår i regional plan - Hären morfologin Utredning av åtgärd Aävsjön SE kontinuitet Utredning av åtgärd Flinterydsbäcken Färgeån Färgån (Jällunden- Tannsjön) Färgån (Mynningen- St Färgen) Boarpsbäcken (Lyngabäckenkällorna) Boarpsbäcken (Mynningen- Lyngabäcken) Bolån: Västerån - Hurven Bullerbäcken SE SE SE SE SE SE SE Bäckåsabäcken: Bolån - Örsjön Bäckåsabäcken: Örsjön - Stora Garsjön Finnån (Mellanfärgen-S Färgen) Finnån (S Färgen- Hallasjön) Flankabäcken SE SE SE SE SE SE morfologin Utredning av åtgärd Ja nationellt särskilt värdefullt fisk morfologin Utredning av åtgärd Ja nationellt särskilt värdefullt fisk kontinuitet, Biotopvård, Utrivning av Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin damm, Utredning av åtgärd morfologin morfologin morfologin morfologin morfologin morfologin morfologin morfologin morfologin morfologin kontinuitet Utrivning av vandringshinder, Utredning av åtgärd Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin Biotopvård, Vägtrummor, Ja åtgärd ingår i regional plan Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd

13 Namn EU-ID Fysisk Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd påverkan Färgån (St Färgen- SE morfologin Utredning av åtgärd Mellanfärgen) Galtabäcken SE morfologin Utredning av åtgärd Ja nationellt särskilt värdefullt fisk Gassboån (Holmsjön- SE morfologin Utredning av åtgärd Höljeryd) Gassboån (Höljeryd- SE morfologin Utredning av åtgärd Strömsborg) Gassboån (St Färgen- SE morfologin Utredning av åtgärd Holmsjön) Grissleån/ Sågån SE kontinuitet, Utrivning av damm, Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin Utredning av åtgärd Götarpsån: Hären - SE kontinuitet, Utrivning av damm, Ja åtgärd ingår i regional plan Töllstorpaån morfologin Utredning av åtgärd Götarpsån:Töllstorpaå SE kontinuitet, Utredning av åtgärd, Ja åtgärd ingår i regional plan n - Hällsjön morfologin Biotopvård, fiskväg Helgaboån SE morfologin Utredning av åtgärd, Biotopvård Ja åtgärd ingår i regional plan Jonsbobäcken Kilan Kilan Kärrabobäcken Lillån (Maabäckenkällorna) Lillån (Mynningen- Maabäcken) SE SE SE SE Klubbån (Mjälasjöbäcken-St Allgunnen) Klubbån (Mynningen- Mjälasjöbäcken) Källerydsån SE SE SE SE SE kontinuitet Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd kontinuitet, morfologin Utredning av åtgärd, omlöp, utrivning Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin Utredning av åtgärd Ja nationellt särskilt värdefullt fisk morfologin Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd

14 Namn EU-ID Fysisk Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd påverkan Lillån/Bosgårdsån SE morfologin Utredning av åtgärd Lillån: Kattån - SE kontinuitet, Biotopvård, Utrivning av Ja åtgärd ingår i regional plan Kyrkebäcken morfologin damm, Utredning av åtgärd Lillån: - SE morfologin Utredning av åtgärd Morgensjön Lusabäcken SE morfologin Utredning av åtgärd Ja nationellt särskilt värdefullt fisk Lyngabäck SE morfologin Utredning av åtgärd Ja nationellt särskilt värdefullt fisk Maabäcken SE morfologin Utredning av åtgärd Majsjön SE kontinuitet Utredning av åtgärd Mjälasjöbäcken (Mynningen- Hagasjön) SE morfologin Utredning av åtgärd Moa Sågbäck (Boarpsbäcken- Sännan) (Damm uppströms Hyltebruk) (damm uppströms Hyltebruk- Färgån) (Färgån-Kilan) (Färgån- Träppjaån) (Glassbodammendamm uppströms Hyltebruk) (Kilan- Rydöbruk) SE SE SE SE SE SE SE SE morfologin Biotopvård, Utrivning av dammar eller omlöp, Utredning av åtgärd Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin Utredning av åtgärd Ja nationellt särskilt värdefullt fisk kontinuitet, morfologin, hydrologin Utredning Utpekad som KMV morfologin Utredning av åtgärd morfologin morfologin morfologin morfologin kontinuitet, morfologin, hydrologin Utredning Utpekad som KMV morfologin morfologin

15 Namn EU-ID Fysisk Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd påverkan (kraftverkskanal Rydöbruk) SE morfologin morfologin (kraftverkskanal Rydöbruk-Klubbån) (Lillån/Bosgårdsån- Färgeån) (kraftverkskanal Rydöbruk, Klubbån- Glassbodammen) SE SE SE (Lillån- Nissaströmsdammen) (Mynningen- Slottsmöllan) (Nissaströmsdammen ) (Nissaströmsdammen -Lillån/Bosgårdsån) (Oskarström- Lillån) (Rydöbruk- Skärkeå) (Skärkeå- Glassbo) (Slottsmöllan- Teglabäcken) (Sännan- Oskarström) SE SE SE SE SE SE SE SE SE morfologin morfologin morfologin morfologin morfologin morfologin kontinuitet, morfologin, hydrologin Utredning Utpekad som KMV morfologin morfologin Utpekat som pkmv. Utredning om kontinuitet, morfologin, hydrologin GEP Utredning Utpekad som KMV morfologin morfologin morfologin morfologin morfologin morfologin morfologin morfologin Ja nationellt särskilt värdefullt fisk morfologin morfologin Ja nationellt särskilt värdefullt fisk, åtgärd ingår i regional plan morfologin morfologin Ja nationellt särskilt värdefullt fisk (Teglabäcken- Boarpsbäcken) : Algustorpasjön - SE SE morfologin morfologin Ja nationellt särskilt värdefullt fisk kontinuitet, Utrivning av damm, Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin Utredning av åtgärd

16 Namn EU-ID Fysisk påverkan Norra Gussjö Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd : Anderstorpaån - Södra Gussjö : Lillån - Anderstorpaån : Lillån - Grissleån : Norra Gussjön - Svanån : Svanån - Lillån : Träppjaån - Lillån Närmrebäck Radan: Stengårdshultasjön - Rasjön Radan: Svanån - Stengårdshultasjön SE SE SE SE SE SE SE SE SE Skärkeå (Jansbergssjön- Skärsjön) Skärkeå (Mynningen- Silabäcken) Skärkeå (Silabäcken- Jansbergssjön) Strömhultaån (Bergån-Jällunden) Svanån: Radan - Gettrabosjön Sännan (Galtabäcken- Kärrabobäcken) SE kontinuitet, morfologin Biotopvård, Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd morfologin Biotopvård, Utredning av åtgärd Ja åtgärd ingår i regional plan Ja nationellt särskilt värdefullt naturvård, åtgärd ingår i regional plan Ja åtgärd ingår i regional plan kontinuitet Biotopvård, Utrivning av damm, Utredning av åtgärd kontinuitet Utrivning av damm, Ja åtgärd ingår i regional plan Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd morfologin morfologin Biotopvård, Utredning av åtgärd Biotopvård, Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd Ja åtgärd ingår i regional plan Ja nationellt särskilt värdefullt naturvård, åtgärd ingår i regional plan SE morfologin Utredning av åtgärd SE morfologin Utredning av åtgärd SE morfologin Utredning av åtgärd SE kontinuitet, Utredning av åtgärd Ja nationellt särskilt värdefullt morfologin naturvård SE morfologin Utredning av åtgärd Ja nationellt särskilt värdefullt fisk Sännan SE morfologin Fiskväg, Utredning av Ja nationellt särskilt värdefullt

17 Namn EU-ID Fysisk Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd påverkan (Kärrabobäckenkällorna) åtgärd fisk Sännan (Lusabäcken- Galtabäcken) SE morfologin Utredning av åtgärd Ja nationellt särskilt värdefullt fisk Sännan (Mynningen- Lusabäcken) SE morfologin Utredning av åtgärd Ja nationellt särskilt värdefullt fisk Teglabäcken SE morfologin Utredning av åtgärd Trollsjöån SE kontinuitet, Biotopvård, Utredning av Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin åtgärd Träppjaån SE morfologin Utredning av åtgärd Töllstorpaån/ SE kontinuitet, Utredning av åtgärd Flybäcken morfologin Valån: Norra Gussjö - Södra Vallsjön SE morfologin Biotopvård Ja nationellt särskilt värdefullt naturvård, åtgärd ingår i regional plan Västerån SE morfologin Utredning av åtgärd Västerån: Bolån - SE kontinuitet, Biotopvård, Utredning av Ja åtgärd ingår i regional plan Storasjön morfologin åtgärd Västerån: Majsjön - SE kontinuitet, Utrivning av damm, Ja åtgärd ingår i regional plan Mörke Malen morfologin Utredning av åtgärd Västerån: Sävsjön - SE kontinuitet Biotopvård Ja åtgärd ingår i regional plan Majsjön Västerån: Österån - SE kontinuitet, Biotopvård, Utrivning av Ja åtgärd ingår i regional plan Älgeå Älgån Bolån Yabergsån (Mellanfärgen- Yasjön) SE Yabergsån (Yasjön- Fjällen) Yxabäcken SE SE SE SE morfologin damm, Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd kontinuitet, Utrivning av damm, Ja åtgärd ingår i regional plan morfologin Utredning av åtgärd morfologin Utredning av åtgärd kontinuitet, morfologin Omlöp, Utredning av åtgärd Ja åtgärd ingår i regional plan

18 Namn EU-ID Fysisk Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd påverkan Ängån: - SE morfologin Utredning av åtgärd Stålebobäcken Ängån: Stålebobäcken - Torbaggagölen SE morfologin Utredning av åtgärd Österån SE kontinuitet, morfologin Utrivning av damm, Utredning av åtgärd Ansvar och styrmedel kopplade till åtgärder mot fysisk påverkan Ja åtgärd ingår i regional plan Tabell 6. Ansvar och styrmedel kopplade till konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder mot fysisk påverkan i s huvudavrinningsområde. Uppdrag och ansvarig myndighet Konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder Skattad kostnad (kr/år) Grundl./Kompl. åtg. Genomföra planerade åtgärder enligt åtgärdsplan för hydromorfologi till * Grundl. 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinnings med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. *Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid ** Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 5 års avskrivningstid Genomföra utredning av vattenförekomster med påverkad hydromorfologi avseende koppling till och åtgärder ** Kompl.

19 Miljögifter Historik I norra delen av i Gislaved kommun har ett stort antal plast- och gummiindustrier varit verksamma och vissa är fortfarande verksamma, även en stor del metallindustrier i form av gjuterier, ytbehandlingsindustri och verkstadsindustri har funnits. Gnosjö kommun i Jönköpings län domineras av en småskalig industri med väldigt många metallindustrier i form av ytbehandlingsindustri, verkstadsindustri och gjuterier. Totalt finns det idag i Jönköpings län ca 250 objekt som är klassade i de två högsta riskklasserna inom förorenade. Anderstorpsån har tidigare varit hårt belastad av metallutsläpp vilket medfört att det inom området finns ett flertal förorenade sediment och mark. Förhöjda halter av organiska miljögifter och metaller har uppmätts i detta vattendrag. Många vattenkraftverk, sågverk, träimpregneringsanläggningar, några järnverk, textilindustri, mekaniska verkstäder m.m. har varit verksamma inom avrinningsområdet i Hallands län. Endast en liten del av s avrinningsområde finns i Västra Götalands län. Det utgörs av glesbefolkade skogsmarker, men det finns en ytbehandlingsverksamhet som använder bisfenol A och små mängder koppar. Nuläge Av metallerna så är det zink och koppar som släpps ut i störst mängder, men även utsläpp av nickel och bly förekommer i Jönköpings län. Utsläppen kommer dels från pågående verksamheter men även stora utsläpp kommer ifrån förorenade som läcker metaller. I Hallands län finns förorenade som riskerar att läcka koppar, arsenik, kvicksilver, bly, krom, PAH m.fl ämnen. Utsläppen ifrån den aktiva industrin och avloppsreningsverk var i Jönköpings län 2005 ca 150 kg zink och 100 kg koppar, nickel och bly var mindre än 5 kg. Utsläppen från den aktiva industrin och avloppsreningsverk var i Hallands län 2007 ca 385 kg zink, 95 kg koppar, 52 kg nickel, 15 kg bly, 70 kg krom, 11 kg arsenik, 2,4 kg kvicksilver och 1,7 kg kadmium. Det är dock långt ifrån alla utsläpp från pågående verksamheter som ingår i dessa uppgifter, det är bara utsläppsdata från de verksamheter där det krävs en emissionsdeklaration. Förhöjda halter av kvicksilver i fisk har dessutom uppmätts eller beräknas förekomma i alla sjöar och vattendrag i avrinningsområdet. Samtliga dessa vattenförekomster har därför klassats till "Uppnår ej god ", se tabell 2, bilaga 1. Eftersom de uppmätta eller beräknade halterna av kvicksilver i sjöar och vattendag är så omfattande redovisas inte dessa i kartan nedan (figur 3). Följande mängder (kg) transporteras i, ut till kusten i Hallands län 2007: Zn Cu Ni Cr Pb Cd Hg As Co, Halmstad Industriella föroreningar Stora mängder av tri- och tetrakloretylen har använts som avfettningsmedel och i kemtvättar och utgör inom vissa ett stort problem för grundvattnet. Utsläppen av dessa ämnen sker enbart ifrån förorenade även om trikloretylen fortfarande får användas med särskild dispens. Även andra föroreningar till exempel PAH:er, ftalater och nonylfenoler släpps ut. Nonylfenolerna har en stor diffus spridning ifrån tätorter men släpps ut via reningsverken, nonylfenoler kan även spridas ifrån plast- och gummiindustri.

20 Figur 3. Kartan visar de där det finns risk för att god kemisk inte nås till Detta på grund av kända eller misstänkta utsläpp av miljögifter eller förekomst av förorenade. Observera därför att kartan inte illustrerar mängder eller koncentrationer av miljögifter. I bilaga 2 ges en beskrivning av vilka ämnen som ingår i de olika kategorierna till exempel särskilt förorenande ämnen och tungmetaller. Eftersom kvicksilverförekomsterna är så omfattande redovisas dessa inte i denna figur.

21 Tabell 7. Delavrinnings och vattenförekomster där det finns risk för att god inte kan nås till 2015 i ytvatten samt vilka miljögifter som har använts eller används i området. Observera att mängd miljögift i vatten är okänt. Dessutom skattas kostnad för åtgärdsbehov av åtgärder som inte är finansierade. Län Vattenförekomst-ID/ Tungmetaller Pesticider Industriella föroreningar Andra Särskilt förorenande Åtgärd Kostnad (tkr) delavrinningsomr. föroreningar ämnen V.Götaland * Bisfenol A Utredning 20 Halland SE Bly PAH Efterbehandling Krom Efterbehandling Risk föreligger Risk föreligger Risk föreligger Efterbehandling SE Risk föreligger Risk föreligger PAH Efterbehandling Halland SE Nickel Risk föreligger Risk föreligger Risk föreligger Efterbehandling Risk föreligger Risk föreligger PAH Efterbehandling Halland SE Kvicksilver Krom Efterbehandling Halland SE Krom Efterbehandling Halland SE Koppar Efterbehandling Halland SE Efterbehandling Halland SE Utredning Halland SE Utredning Halland SE Utredning Halland SE Utredning Halland SE Utredning Jönköping SE Kadmium Utredning 10 Jönköping SE Nickel Chlorinated organics (inkl. SCCP, trikloreten, tetrakloreten, diklormetan, triklormetan, 1,2-Dikloroetan) Efterbehandling Nickel, kadmium Zink, krom Utredning Jönköping SE Kadmium Utredning 10 Jönköping SE Utredning Jönköping SE Kadmium Utredning 10 Jönköping SE Kadmium Nonylfenol Zink Utredning Jönköping SE Kadmium Utredning 10 Jönköping SE Kadmium Pentaklorbenzen Nonylfenol HCB Zink Utredning Jönköping SE Utredning Jönköping SE Zink Utredning 2 * Det går att söka ut var varje delavrinningsområde ligger med hjälp av vattenkartan ( Bocka för rutorna "synlig" och "aktiv" för "delavrinnings" i listan till höger. Välj därefter sökverktyget (kikaren) och skriv in numret på delavrinningsområdet, klicka på "sök text" och klicka slutligen på "visa på kartan".

22 Grundvatten Tabell 8. Sammanställning av grundvattenförekomster det finns risk för att god inte kan nås till 2015 med avseende på miljögifter. GVF GVF_ID Tung Pesticider Industriella Andra Särskilt Kommentar Åtgärd Kostnad (tkr) metaller föroreningar föroreningar förorenande ämnen Halmstad SE Utredning 20 Åled-Hyltebruk SE Risk Kommunal Utredning 20 (Torup) Åled-Hyltebruk (Hylte) föreligger vattentäkt SE Utredning 20 Norr om S SE Risk Utredning 20 Hestra föreligger Hulugård- SE Bly Kommunal Utredning 20 Risamossen vattentäkt Gislaved-Alabo SE Rester av Utredning 20 impregnerings medel Ljungsarp SE Risk Kommunal Utredning 20 föreligger vattentäkt Alabo- Mulseryd SE Utredning 20

23 Ansvar och styrmedel kopplade mot miljögifter Tabell 9. Ansvar och styrmedel kopplade till konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder mot miljögifter i s avrinningsområde Uppdrag Konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder Skattad kostnad (tkr) Skattad kostnad (tkr/år) Grundl./ kompl. åtgärd 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med Utredning * Kompl. prioritering av avrinnings med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. Förorenade ** 15* Grundl. 31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vatten, särskilt prioritera de som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk eller god. 27. Vägverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. Vägverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder. 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på, kemisk och kvantitativ i vattenförekomster. * Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 5 års avskrivningstid. ** Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid. Prioritera utredning av de problem i vattentäkter inom vattenförekomster där det finns risk att god kemisk inte kan nås till Förbättrad dagvattenhantering Grundl. Tillsyn och prövning Grundl.

24 Sammanfattning av åtgärdsprogram mot miljögifter i s huvudavrinningsområde Då kunskaperna om miljögifter idag är ofullständiga så behövs ytterligare utredning för att med säkerhet kunna avgöra vilka åtgärder som är effektivast för att uppnå god kemisk. Inhämtningen av denna kunskap, tillsammans med efterbehandlingsåtgärder, bedöms kunna ske till en kostnad av ca miljoner kronor. Vattenmyndigheten har beslutat om generellt undantag i form av ett mindre strängt krav för kvicksilver och kvicksilverföreningar i ytvatten, som ingår i bedömningen av kemisk ytvatten. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i samtliga ytvattenförekomster i distriktet bör inte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för Vattenmyndighetens klassificering av kemisk ytvatten inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar Anledningen till detta undantag är att de flesta åtgärder för att komma till rätta med detta bör sättas in på internationell nivå.

25 Främmande arter Det finns ett antal för Sverige främmande arter som är helt eller delvis etablerade i och i anslutning till svenska sjöar och vattendrag. En del av dessa är så kallade invasiva arter vilket betyder att de kan tränga undan inhemska arter. I s vattensystem har främmande växt- och djurarter påträffats i både sjöar och vattendrag. Kanadagås är exempel på en främmande art som förekommer här, men som troligen inte har någon större inverkan på det inhemska växt- och djurlivet. Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) liksom laxparasiten (Gyrodactylus salaris) är exempel på främmande arter som kan påverka s växt- och djurliv negativt. Till de arter som kan bli negativt påverkade hör flera skyddsvärda Natura 2000-arter som dessutom räknas som hotade bl.a. lax (Salmo salar), flodkräfta (Astacus astacus) och flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera). Signalkräfta kan sprida sig upp till med flodkräfta och där konkurrera ut flodkräftan och/eller sprida kräftpest så att de svaga flodkräftbestånden minskar eller slås ut. Signalkräfta kan dessutom äta både fiskrom och små/unga individer av de hotade musslorna vilket kan medföra att föryngringen försvåras för fisk och musslor. Signalkräfta kan även beta på vattenväxter så att dessa minskar eller försvinner. Övriga miljöproblem Klorid I grundvattenförekomsterna i s huvudavrinningsområde finns inga kända problem med förhöjda kloridhalter i grundvattnet. Sulfat I grundvattenförekomsterna i s huvudavrinningsområde finns inga kända problem med förhöjda sulfathalter i grundvattnet. Grundvattentillgång Inga problem med vattentillgång har identifierats inom grundvattenförekomsterna i huvudavrinningsområdet.

26 Skydd av dricksvattentäkter I s avrinningsområde finns i anknytning till vattenförekomsterna 23 dricksvattentäkter som saknar erforderligt skydd. Inom avrinningsområdet finns också ett antal grundvattentäkter som inte ligger inom en i dagsläget avgränsad vattenförekomst. Dessa bör givetvis också skyddas, men tas inte upp i detta åtgärdsprogram eftersom utgångspunkten i detta dokument är de vattenförekomster som är avgränsade idag. Grundvatten står för en betydande andel av vattenförsörjningen i området. Tabell 10. Vattenförekomster där åtgärder vidtagits VF ID Typ Vattentäkt Kommun Lagrum År för fastställande SE GV Bottnaryd Jönköping VL 19 kap 2000 SE GV Ryd Jönköping VL 19 kap 2000 Tabell 11. Vattenförekomster där ytterligare åtgärder behövs. VF_ID Typ Vattentäkt Ansvar Kostnad (tkr)* Kommentar SE GV Fotstad Halmstads kommun Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE GV Prästjorden Halmstads kommun Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE GV Galgberget Halmstads kommun Arbete med skyddsområdet och föreskrifterna pågår SE GV Åled Halmstads kommun Formerna för vattenskyddet bör utredas Vattentäkten är ej i bruk SE GV Oskarström Halmstads kommun Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE GV Torup Hylte kommun Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE GV Sennandalen Halmstads kommun Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE GV Långaryd Hylte kommun SE GV Björnaryd Hylte kommun Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE GV Broaryd Gislaveds kommun Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår SE GV Smålandstenar Gislaveds kommun Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår. Reservvattentäkt SE GV Smålandstenar Gislaveds kommun Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår SE GV Hult Gislaveds kommun Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår SE GV Bäckaskog Gislaveds kommun Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår SE GV Grimsås Tranemo kommun SE GV Båraryd Gislaveds kommun Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår SE GV Eriksdal Gislaveds kommun Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår. Reservvattentäkt SE GV Bäckshult Gnosjö kommun Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE GV Nissafors Gnosjö kommun Skyddsområde och föreskrifter bör tas fram

27 VF_ID Typ Vattentäkt Ansvar Kostnad (tkr)* Kommentar SE GV Öreryd Gislaveds kommun Framtagning av skyddsområde och föreskrifter pågår SE GV Isaberg Gislaveds kommun Översyn av skyddsområde och föreskrifter pågår Reservvattentäkt SE GV N.Unnaryd Jönköpings kommun Skyddsområdet och föreskrifterna bör ses över SE YV Torvsjön Halmstad kommun Formerna för vattenskyddet bör utredas Vattentäkten är ej i bruk *Kostnaden är en skattning baserad på uppgifter från kommuner i Västra Götalands län som upprättat vattenskydds. Tabell 12. Ansvar och styrmedel kopplade till skydd av dricksvattentäkter. Uppdrag Konsekvensanaly serade föreslagna åtgärder 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskydds med föreskrifter Upprättande av för kommunala dricksvattentäkter som behövs för vattenskyddsområde dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk och god kvantitativ. Ansvarig myndighet Gislaved, Gnosjö, Halmstad, Hylte, Jönköping och Tranemo kommuner. Skattad kostnad (tkr) Skattad kostnad (tkr/år) Grundl./ Kompl. åtg * Grundl. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk och god kvantitativ och ett långsiktigt skydd. * Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid.

28 Sammanställning av skattade kostnader för åtgärder i s avrinningsområde Tabell 13. En sammanställning av de åtgärder som föreslås i s avrinningsområde. Problemområde Åtgärd Kostnader (tkr/år) Försurning Kalkning Återinförande av försvunnen art 10 Utökad kalkning Ytterligare åtgärder - återinförande av försvunnen art 24 Ytterligare utredningar 220 Markkalkning 3 490** Summa Övergödning* - 0 Summa 0 Fysisk påverkan Genomföra planerade åtgärder enligt åtgärdsplan för hydromorfologi till Utredning av vattenförekomster med påverkad hydromorfologi avseende koppling till och åtgärder Summa Miljögifter Utredning av vattenförekomster at risk att god kemisk inte kan nås till Prioritera att sanering av förorenade som klassificerats som akuta Summa Främmande arter - Okänd kostnad Övriga problem - 0 Dricksvattenskydd Upprätta vattenskydds Summa Totalsumma * Då det inte finns något åtgärdsbehov vad gäller övergödning innebär detta även att vi inte har beräknat några kostnadseffektiva åtgärder för s avrinningsområde. **Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid. Åtgärdsprogrammet som beskrivs ovan bedöms omfatta tillräckliga åtgärder för att klara av att uppfylla normerna om god och kemisk i s avrinningsområde. För vissa miljöproblem och vattenförekomster kommer måluppfyllelsen att dröja till 2021 eller 2027 beroende på ekonomiska, tekniska eller naturliga orsaker. För dessa vattenförekomster har undantag i termer av tidsfrister från det generella målet 2015 föreslagits. Konsekvensanalysen visar att kostnaden för åtgärdsprogrammets del i s avrinningsområde uppgår till mellan ca 20,5 och 28,5 miljoner kronor årligen. Den kvalitativa utvärdering som gjorts av de sidoeffekter som kan förväntas om åtgärdsprogrammet genomförs visar på kraftigt övervägande positiva konsekvenser.

29 BILAGA 1- Status och Miljökvalitetsnormer Nedan redovisas, miljöproblem och miljökvalitetsnormer för yt och grundvattenförekomster i avrinningsområdet. För ytvatten finns normer för och kemisk och för grundvatten finns normer för kemisk och kvanititativ. Tabell 1. Status och MKN för ytvatten i s avrinningsområde Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Vattendrag Grundinformation Ekologisk och potential Kemisk ytvatten (exklusive kvicksilver) Miljöproblem Skyddade EU ID Vattenförekomst namn HARO Status eller potential 2009 Övergödning Försurning Flödes förändringar Kontinuitetsförändringar Främmande arter Morfologiskaförändringar Vattenuttag Miljögifter Miljögifter (exkl. kvicksilver) Kvalitetskrav och tidpunkt Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt Tidsfrist Mindre strängt krav Kompletterande krav för skyddade SE (Lillån Nissaströmsdammen) Måttlig potential J J J J J N potential 2021 ytvatten ytvatten 2015 SE (Nissaströmsdammen Lillån/Bosgårdsån) J J J J J N 2015 ytvatten ytvatten 2015 SE (Lillån/Bosgårdsån Färgeån) J J J J J N 2015 ytvatten ytvatten 2015 SE Färgeån Dålig J J N 2021 ytvatten ytvatten 2015 SE (Färgån Kilan) J J J J J N 2015 ytvatten ytvatten 2015