Avrinningsområde nr 111-Strömsån

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avrinningsområde nr 111-Strömsån"

Transkript

1 Avrinningsområde nr 111- Förord Detta dokument för s avrinningsområde är ett av flera underlagsdokument till det åtgärdsprogram som beslutades för Västerhavets vattendistrikt i december I detta underlag finner ni en beskrivning av respektive miljöproblem och åtgärdsbehovet för att nå miljökvalitetsnormerna. Här föreslås också åtgärder och en skattning av dess kostnader. Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Åtgärdsprogrammet för Västerhavet utgörs av 38 uppdrag riktade till statliga myndigheter och kommuner som inom sina respektive kompetensområden anmodas att senast 2012 vidta miljöförbättrande åtgärder enligt åtgärdsprogrammet. För berörda myndigheter och kommuner är åtgärdsprogrammet juridiskt bindande men enskilda verksamhetsutövare eller privatpersoner omfattas inte av direkta krav. Underlagsdokumentets syfte Underlagsdokument har tagits fram för samtliga huvudavrinnings 2 - och kustområden i Västerhavets vattendistrikt. Huvudsyftet med framtagande av underlagsdokumenten har varit att ta fram åtgärdsbehov för att uppfylla miljökvalitetsnormerna i området samt förslag på kostnads/nyttoeffektiva åtgärder. Att kostnadssätta åtgärderna är nödvändigt för att åtgärdsprogrammet ska kunna konsekvensanalyseras vilket även är ett krav enligt miljöbalken. Skattningar av åtgärdsbehov, dimensionering av åtgärder samt kostnadsskattningar från alla huvudavrinningsområden sammanfattas slutligen i distriktets åtgärdsprogram. Ekologisk i de enskilda vattenförekomsterna. I stället för att bara sätta färg på de enskilda vattenförekomsterna har vi här också låtit färgen innefatta också deras avrinningsområden eftersom det är inom dessa områden eventuella åtgärder främst kan komma att genomföras. 1 AP/ 2 Göta älvs huvudavrinningsområde utgör med sin storlek ett undantag. I detta område har underlagsdokument utarbetats för mindre område, exempelvis för Klarälven och Borgviksälven.

2 De fysiska åtgärder som beskrivs i detta dokument ska dels ses som exempel på kostnadseffektiva åtgärder för myndigheternas fortsatta åtgärdsarbete och dels som utgångspunkt i samverkansarbetet med lokala intressenter. De är inte juridiskt bindande. Den juridiskt bindande delen omfattar endast de 38 uppdrag som inleder distriktets åtgärdsprogram. Vilka uppdrag som är aktuella för de föreslagna fysiska åtgärderna finns med i tabellerna under miljöproblemen. Underlagsdokumentet omfattar endast de fysiska åtgärder som kunnat konsekvensanalyseras, utöver dessa kan ett antal andra åtgärder vara aktuella inom olika problemområden vilket omnämns i distriktets åtgärdsprogram. Även administrativa kostnader för åtgärdsprogrammet har skattats men endast på distriktsnivå, resultatet redovisas i distriktets åtgärdsprogram. Dokumenten kommer att ha en viktig framtida roll att fylla i samverkansarbetet mellan Vattenmyndigheten, länsstyrelserna och lokala intressenter. Genom att ge både en övergripande bild av det rådande miljötillståndet, och en mer detaljerad bild av aktuella miljöproblem, utgör dokumenten en viktig plattform för att skapa samsyn runt de åtgärder som behöver vidtas inom olika områden. Fortsatt arbete Dokumentet bör vara en viktig plattform för att skapa samsyn runt de åtgärder som behöver vidtas inom olika områden. Därför är det viktigt att börja med att se över om åtgärdsbehovet/kunskapsglappet är korrekt beskrivet. Underlagsdokumenten kommer även att spela en viktig roll i arbetet med prioritering av åtgärder och uppföljning av effekter och åtgärdskostnader. Resultatet kommer att användas vid utformningen av nästa åtgärdsprogram som skall vara färdigt senast. För att detta ska vara möjligt behöver underlagsdokumenten utvecklas och uppdateras kontinuerligt d.v.s. vara levande dokument. Vidare behöver klassningen kvalitetssäkras och uppdateras med ny data från miljöövervakning eller resultat från utredningar och undersökningar. Den klassning som ligger till grund för dagens åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer hittas på länsstyrelsernas vatteninformationssystem VISS 3 och i vattenkartan 4. Inledning Avrinningsområdet ligger vid den norska gränsen på västkusten och mynnar i Strömstad. Inom området är sjön Strömsvattnet riksintresse för naturvård, naturreservat samt Natura 2000-område. Strömsvattnet är en näringsrik slättsjö med bra rast- och häckningsplatser för fågel. Det finns även områden som är av riksintresse för kulturmiljövården inom avrinningsområdet. Av övriga naturvärden kan nämnas lax, en unik stam av havsöring, genuina stammar av öring i flera sjöar, strömlevande öring och flodpärlmussla i vattendragen. Avrinningsområdet domineras av skog som utgör ungefär hälften av ytan, medan jordbruksområdena utgör en knapp femtedel och främst finns i de nedre delarna av avrinningsområdet. Fosforhalterna har minskat sedan 1990-talet halterna är fortfarande relativt höga. Kvävetransporten är även den minskande sedan 1990-talet men kvävekvoten bedöms som tydlig avvikelse från referensvärdet. De södra och östra delarna av avrinningsområdet har dålig buffertkapacitet mot försurning. Bakgrundsvärdet för ph, före kalkning, var för flera sjöar 4,5. Flera av dessa hyser genuina stammar av öring. Därför är kalkningsinsatserna idag omfattande. Längs kusten finns en risk för saltvatteninträngning i främst bergbrunnar. Över hela området finns en risk för höga radonhalter och 3 4

3 höga halter har konstaterats i bergbrunnar i de västra delarna av området. Surt grundvatten förekommer lokalt i jordbrunnar. Uttagsmöjligheterna av grundvatten i berggrunden är mindre goda. Höjderna i landskapet består av kala hällar, medan dalgångarna ofta är täckta med mäktiga finkorniga sediment. Vattenförande sand- och gruslager kan dock förekomma i och under dessa. Sättningar kan uppkomma i sedimenten vid avsänkning av grundvattennivån. Några få mindre isälvsavlagringar med måttliga grundvattentillgångar finns. Vattenförsörjningen är huvudsakligen ytvattenbaserad. I s avrinningsområde bedöms att drygt hälften av ytvattenförekomster inte klarar miljökvalitetsnormen god vatten. Det kan dock tillkomma några ytterligare eftersom det idag saknas information om de biologiska förhållandena i flera vattenförekomster. Detta är utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna. Orsaken till att god inte nås beror till största delen på försurning och fysiska förändringar. De fysiska förändringarna består bland annat i att det finns dammanläggningar och andra mänskliga byggnationer som hindrar eller försvårar organismer att vandra fritt i vattensystemet och att många vattendrag har rensats och fördjupats för att till exempel underlätta flottning av timmer. För att motverka försurning av sjöar och vattendrag bedrivs redan idag ett omfattande kalkningsprogram. Drygt hälften av s ytvattenförekomster har problem med övergödning. För att klara god med avseende på näringsämnen uppskattas behovet vara att minska läckaget av fosfor med ca 650 kg årligen. Med de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet kommer man upp i 171 kg fosfor årligen. Detta beräknas, förutom att reducera fosforläckaget, samtidigt ge en reduktion av kväveläckaget med ca 5 ton/år. Samtliga ytvattenförekomster bedöms klara kraven för god kemisk om kvicksilver undantas. I alla ytvattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt bedöms kvicksilverhalten i fiskmuskel vara över det EU-gemensamma gränsvärdet och det har meddelats ett generellt mindre strängt krav för kvicksilver. Alla grundvattenförekomster uppnår god kemisk. Det saknas idag tillräcklig information för att kunna bedöma vilka åtgärder som är kostnadseffektiva. Därför blir utredning en första åtgärd i många fall vilket leder till att det tar tid innan de verkliga åtgärderna kommer på plats. Dessa vattenförekomster ges därför en tidsfrist för att uppnå miljökvalitetsnormen god och kemisk, till Den totala kostnaden för åtgärdsprogram i beräknas till ca 4 miljoner kronor årligen. Skyddade områden För de vattenförekomster som omfattas av områdesskydd med stöd i EU-lagstiftning finns särskilda krav. I de flesta fallen är dessa uppfyllda i s avrinningsområde. För en del vattenförekomster krävs emellertid ytterligare åtgärder, vilka redovisas nedan för respektive områdesskydd. Art och habitatdirektivet 92/43/EEG Tabell 1. Åtgärdsbehov i s avrinningsområde för att uppfylla art och habitatdirektivet. EUID Namn Natura Kommentar Åtgärd Vatten område Vatten SE Strömsvattnet SE Strömsvattnet Påverkad av övergödning Se miljöproblem övergödning Strömsvattnet är utpekad som habitatet naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation (3150) enligt art- och habitatdirektivet. Det är inte säkert att gällande bedömningsgrund för fosfor i sjöar tar fullt hänsyn till förutsättningarna i naturligt näringsrika slättlandssjöar. Det finns därför en risk att krav på sänkt halt av fosfor

4 för att klara gränsen för god enligt vattenförvaltningsförordningen innebär försämrade förutsättningar att upprätthålla gynnsam bevarande för habitatet För Strömsvattnet har det därför medgets undantag från principen att alla vattenförekomster ska uppnå god. Undantaget är i form av sänkt krav till måttlig. Ytterligare information om undantag finns i Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Dricksvattenförekomster 2000/60/EG Inom vattenförekomsterna i avrinningsområdet finns en dricksvattentäkt som saknar erforderligt skydd, se skydd av dricksvattentäkter.

5 Miljöproblem Vattenmyndigheterna har i arbetet med åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen valt att arbeta med miljöproblem som påverkar klassningen. Utgångspunkten för arbetet är att om god uppnås för respektive miljöproblem så uppnås också god och kemisk i avrinningsområdet. Vad gäller tillgången på grundvatten, kvantitativ, har inget problem identifierats i området. För miljöproblemet försurning tas en kostnad med för pågående kalkning. För övriga miljöproblem tas endast kostnader med för ytterligare, icke finansierade, åtgärder som krävs för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Försurning I är det de sydöstra delarna som är åtgärdsområde för kalkningsverksamhet. Övriga delar har klarat sej från försurningsskador. Måluppfyllelsen i de kalkade delarna ligger på mellan % de senaste åren, mycket beroende på nederbördsmängderna. Genomförda/pågående åtgärder Tabell 2. Åtgärder i pågående kalkningsprogram ARO Antal Antal kalkade Dosering (ton/år) Kostnad (kr/år) referensvatten vattenförekomster

6 Ytterligare åtgärdsbehov Som alternativ eller komplement till ytvattenkalkning kan markkalkning vara ett alternativ i de områden där det är svårt att uppnå god med traditionell kalkning. Markkalkningen är en engångsinsatts men det kan ta år innan effekten är tillräckligt hög. Men successivt ska den ersätta delar av ytvattenkalkningen. Som generell uppskattning av behovet har behovsunderlag från Jönköpings och Västra Götalands län använts. I dessa län skulle ca 8 % av åtgärdsområdena behöva markkalkas. Hälften av dessa ytor består av spridbar mark vilket ger att 4 % av åtgärdsområdena har behov av markkalkning. Utav dessa är ca hälften högt prioriterade det vill säga 2 %. Tabell 3. Skattning av ytterligare åtgärdsbehov för att uppnå god med avseende på försurning. Uppdrag och ansvarig myndighet Konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder Skattad kostnad (kr/år) Grundl./Kompl. åtg. 7. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Markkalkning med ton som engångsinsats * Kompl Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god på grund av antropogent orsakad försurning. *Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid.

7 Övergödning Ytvatten s avrinningsområde är ca 240 km 2, markanvändningen domineras av skog och jordbruksmark. Av avrinningsområdets 16 vattenförekomster bedöms 5 av 13 vattendragssträckor och 2 av 3 sjöar ha problem med övergödning. Det årliga läckaget av antropogent fosfor från s avrinningsområde uppgår till ca 4,4 ton 5. Jordbruket dominerar, därefter följer läckage från enskilda avlopp, se figur 1. Markanvändning i Antropogen fosforbelastning i 11% 17% 2% 3% Vattenyta Skog Öppen mark Jordbruk Hygge 1% 5% 1% Enskilda avlopp Reningsverk Jordbruk-antropogen Dagvatten-antropogen 67% 93% Figur 1. Markanvändning och antropogen belastning av fosfor i s avrinningsområde. 5

8 Skattat behov av minskade utsläpp av fosfor i s avrinningsområde För att beräkna behovet av minskade utsläpp av fosfor har en jämförelse gjorts mellan dagens, se figur 2, och det miljötillstånd som motsvarar god med avseende på fosfor. Skillnaden mellan dessa utgör reduktionsbehovet för fosfor och har skattats till mellan kg/ år för att uppnå en god i områdets vattenförekomster, tabell 4. På grund av osäkerheter i underlagsmaterial och beräkningsmetodik har det bedömts realistiskt att ställa reduktionsmålet för fosfor i nivå med den undre gränsen i ovanstående intervall, 678 kg/år. Dessutom har hänsyn tagits till redan genomförda åtgärder vilket resulterar i ett kvarstående reduktionsbehov på ca 650 kg fosfor/år. Metoden som har använts beskrivs i metodkapitlet som återfinns i distriktets åtgärdsprogram. Vättlandsåns källområden. Sådana åtgärder inom dessa områden skulle inte heller ge någon större effekt i de områden som verkligen har problem med övergödning. I det fortsatta arbetet med att utveckla åtgärdsarbete och åtgärdsprogrammet kommer de faktiska uppgifterna för s ytvattenförekomster att beaktas. Arbetet kommer att ske i samverkan med aktörer i s avrinningområde.. Den metod som använts för att beräkna reduktionsbehovet är mycket generell och samma metod har använts för samtliga huvudavrinningsområden i Västerhavets vattendistrikt. Bland annat har vattenförekomsternas avrinningsområden aggregerats till större delavrinningsområden, vilket för avrinningsområde blir hela huvudavrinningsområdet (se figur 2). Det är dock bara de nedre vattenförekomsterna som uppvisar problem med övergödning. Dessa påverkar dock den samlade en, det beräknade reduktionsbehovet och uppskattningen av kostnadseffektiva åtgärder för hela området enligt den metod som använts, se figur 2 och 3 samt tabell 4 och 5. Figur 2 ger alltså en bild av att det finns behov av åtgärder mot övergödning i hela s huvudavrinningsområde, vilket är delvis felaktigt. Beräkningen av kostnadseffektiva åtgärder påverkas också av denna geografiska uppskalning bland annat genom att den möjliga arealen för att anlägga våtmarker på är beräknad utifrån hela områdets yta. Det finns dock inget behov av åtgärder mot övergödning i till exempel Skuggälven och andra delar av Figur 2. Fosfor i. Hög Måttlig Otillfredsställande Dålig

9 Tabell 4. Skattning av reduktionsbehov för fosfor i för att uppnå god i områdets vattenförekomster. Område Samlad Reduktionsbehov (kg TotP/år) min-max (medel) Måttlig (904) Summa (904) Förväntad effekt av 28 genomförda åtgärder efter 2005 Återstående behov * För att spegla naturliga variationer i nederbörd har ett medelvärde en standardavvikelse för den arealspecifika ytavrinningen använts vid beräkningarna, detta resulterar i att reduktionsbehoven redovisas som intervall. Figur 3. De kostnadseffektiva åtgärder som befunnits vara tillgängliga i. Möjlig areal våtmark som kan anläggas är dock beräknad för ytan av hela huvudavrinningsområdet. Den yta där det finns ett verkligt behov av dessa åtgärder är dock mindre

10 Förslag på kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning i s huvudavrinningsområde, yt- och grundvatten I figur 3 och tabell 5 illustreras ett förslag på en kostnadseffektiv åtgärdskombination med åtgärder som ansetts vara tillgängliga, men dessa uppnår endast 26 % av målet på 650 kg/år. Åtgärderna som riktas mot fosfor ger i de flesta fall även en effekt på kväve vilken tas med i beräkningen, se tabell 5. Om de föreslagna åtgärderna nedan utförs beräknas en minskning av kväve med ca 4,2 ton/år, vilket är positivt för kustvattnet. I s huvudavrinningsområde finns inga grundvattenförekomster med förhöjda halter av nitrat eller ammonium. Några åtgärder specifikt riktade mot övergödning i grundvattenförekomster krävs därför inte i området. Tabell 5. Förslag på kostnadseffektiv åtgärdskombination för fosfor i s avrinningsområde samt effekter och kostnader. Åtgärdernas effekt på kväve redovisas också. De kriterier som använts för att bedöma potentialen för olika åtgärder beskrivs i metodkapitlet. Sektor och åtgärd Skattad åtgärdspotential Skattad effekt (kg/år) Kostnad (tkr/år)* TotP TotN Våtmark 13,72 ha (110) (4 115) (126) Vårbearbetning/fånggröda 0 ha Skyddszoner 88,38 ha 9 27 (18) (972) (247) Avloppsreningsverk, ARV Enskilda avlopp 1 % (andel av fosforbelastningen) av betinget för 5 % (andel av fosforbelastningen) av betinget för (7) (271) Summa (171) (5 087) (651) * Reningskostnaden är beräknad för åtgärder med inriktning mot reduktion av fosfor. Vilka styrmedel och vem som är ansvarig för de föreslagna åtgärderna redovisas i tabell 6 nedan. Utöver de föreslagna åtgärderna förväntas en effekt av de föreslagna generella åtgärderna som finns med i sammanställning av åtgärdsprogram för hela Västerhavets vattendistrikt.

11 Tabell 6. Ansvar och styrmedel kopplade till åtgärder i s huvudavrinningsområde mot övergödning. Uppdrag Konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder 9. Sveriges geologiska undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens Våtmark erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god. Skyddszoner 15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 16. Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god eller god kemisk. 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. Grundl./ Kompl. åtg. Kompl. Kompl. Grundl. Grundl. Kompl. 2. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god på grund av övergödning. 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god, god kemisk eller god kvantitativ 3. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god på grund av övergödning. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god. Kommunala avloppsreningsverk Enskilda avlopp Kompl. Grundl. Kompl. Grundl. Grundl.

12 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god, god kemisk eller god kvantitativ. Kompl. Sammanfattning av åtgärdsprogram mot övergödning i s huvudavrinningsområde De åtgärder som föreslås av Vattenmyndigheten motsvarar ca 26 % av den reduktion som bedöms vara nödvändig för att uppnå god med avseende på näringsämnen. Kostnaden för dessa åtgärder har skattats till ca 0,4 0,9 miljoner kronor om året. Motivering till undantag De åtgärder som föreslås av Vattenmyndigheten bedöms vara otillräckliga för att uppnå god med avseende på näringsämnen, dessutom bedöms åtgärderna inte ge genomslag förrän tidigast Därför ges de vattenförekomster som har övergödningsproblem undantag från kravet på att uppnå miljökvalitetsnormen god och normen blir god 2021, se bilaga 1. Detta innebär inget undantag från att genomföra åtgärderna utan bara undantag från när effekten det vill säga god skall vara uppnådd.

13 Fysisk påverkan Åtgärdsprogram mot fysisk påverkan omfattar de vattenförekomster där fysisk påverkan har en negativ effekt på den a en. I tabellen nedan redovisas de vattenförekomster som omfattas av åtgärder, typen av påverkan, vilka åtgärder som är aktuella samt kostnader. Inom s avrinningsområde har två av vattenförekomsterna i vattendrag identifierats som påverkad av fysiska störningar i sådan utsträckning att det medfört att den a en är sämre än god eller riskerar att vara sämre än god till. Det råder dock generellt kunskapsbrist om fysisk påverkan i både sjöar och vattendrag. Det underlag som detta åtgärdsprogram bygger på underskattar därför sannolikt både den fysiska påverkan och behovet av åtgärder. Även i de vatten där det finns kännedom om att fysiska störningar medför försämrad saknas i många fall kunskap om möjliga och lämpliga åtgärder för att komma till rätta med problemen. Därför föreslås ytterligare utredning av möjliga åtgärder för att på sikt förbättra de fysiska förutsättningarna i de påverkade vattendragen. För ett av de vattendrag som har identifierats som fysiskt stört finns förslag på konkreta åtgärder. Åtgärdsförslagen har då sin grund i Länsstyrelsens regionala planer för biologisk återställning och fiskevård. Det stora behovet av åtgärder för att minska de fysiska störningarna i vattenförekomster inom Västerhavets vattendistrikt kräver stora ekonomiska insatser samt omfattande arbete för olika berörda aktörer, bland annat myndigheter och verksamhetsutövare. För att underlätta uppstarten av det omfattande åtgärdsarbetet finns det i tabell 7 förslag vattenförekomster som är prioriterad för åtgärder som förbättrar de fysiska förutsättningarna eller för utredning av sådana åtgärder. Grund för prioriteringsförslagen är om vattenförekomsten helt eller delvis sammanfaller med ett vatten som pekats ut som nationellt särskilt värdefullt enligt Naturvårdsverkets eller Fiskeriverkets kriterier eller om det finns åtgärder som förbättrar de fysiska förutsättningarna i den aktuella vattenförekomsten i regionala återställnings- och restaureringsplaner. Av de vattenförekomster som uppfyller de nationella riktlinjerna för preliminärt kraftigt modifierade vatten finns ingen i s avrinningsområde. Motivering till undantag I de vattenförekomster som har medgetts undantag från att uppnå god i form av tidsfrist till 2021 på grund av fysisk påverkan är motivet i samtliga fall, med hänvisning till 4 kap 9, Förordningen (SFS 2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, tekniska skäl. Med det tillgängliga underlagsmaterialet är det inte möjligt att avgöra vilka åtgärder som skulle kunna leda till god till, ytterligare undersökningar krävs.

14 Tabell 7. Vattenförekomster i vattendrag i s avrinningsområde som är i behov av åtgärder mot fysisk påverkan samt kostnader och normer. Namn EU-ID Fysisk påverkan Åtgärd Kostnad pkmv/kmv Prioriterad för åtgärd Bäck mellan Nedre Färingen och Strömsvattnet SE kontinuitet, hydrologi Utredning av åtgärd Vättlandsån - mynningen i Strömsvattnet till sammanflödet med Hämmensån SE hydrologi Utrivning damm eller omlöp, utredning av åtgärd Ja, åtgärd ingår i regional plan Ansvar och styrmedel kopplade till åtgärder mot fysisk påverkan Tabell 8. Ansvar och styrmedel kopplade till åtgärder mot fysisk påverkan i s avrinningsområde. Uppdrag och ansvarig myndighet 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. *Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid **Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 5 års avskrivningstid Konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder Skattad kostnad Grundl./Kompl. åtg. (tkr/år) Genomföra planerade åtgärder enligt åtgärdsplan för hydromorfologi till 49* Grundl. Genomföra utredning av vattenförekomster med påverkad hydromorfologi avseende koppling till och åtgärder. 45** Kompl.

15 Miljögifter Idag är tillgången till uppmätta halter av miljögifter i vatten mycket bristfällig. I figur 4 har de områden markerats där det finns risk för att en god kemisk inte uppnås till. Denna bedömning har främst baserats på uppgifter om kända miljögiftsutsläpp från, eller storskalig hantering av miljögifter inom, pågående verksamheter, samt förekomst av identifierade förorenade områden (MIFO klass 1) i avrinningsområdet, se tabell 9. Inom s avrinningsområde finns mycket lite industriell verksamhet eller andra utsläppskällor för kemiska ämnen, men det finns ett förorenat område i MIFO klass 1, en tidigare träimpregneringsanläggning. I s avrinningsområde finns det risk för bekämpningsmedel. Pentaklorfenol och dioxin finns i förorenad mark. Andelen hårdgjord yta är förhållandevis låg: 0,21 %. Det medför mindre risk för avrinning av förorenande ämnen, från exempelvis trafik och byggnader, till. Förhöjda halter av kvicksilver i fisk har uppmätts eller beräknas förekomma i alla ytvattenförekomster i avrinningsområdet. Samtliga dessa vattenförekomster har därför klassats till "Uppnår ej god ", se bilaga 1. Eftersom kvicksilverförekomsterna i sjöar är så omfattande redovisas dessa inte i figur 4, eftersom detta skulle ha överskuggat övriga uppskattningar. Miljögifter ("särskilt förorenande ämnen", SFÄ) ska även beaktas då den a en klassificeras som "god" eller "hög". Om något av de tänkbara SFÄ som anges i Naturvårdsverkets rapport 5799 kan tänkas påverka vattenförekomsten görs bedömningen att det finns risk för att god inte uppnås till.

16 Figur 4. Kartan visar de områden där det finns risk för att god kemisk inte nås till. Detta pga. kända eller misstänkta utsläpp av miljögifter eller förekomst av förorenade områden. Observera därför att kartan inte illustrerar mängder eller koncentrationer av miljögifter. I bilaga 2 ges en beskrivning av vilka ämnen som ingår i de olika kategorierna, särskilt förorenande ämnen, tungmetaller mm. Eftersom kvicksilverförekomsterna är så omfattande redovisas dessa inte i denna figur.

17 Tabell 9. Delavrinningsområden där det finns risk för att god inte kan nås till i ytvatten samt vilka miljögifter som har använts eller används i området. Observera att mängd miljögift i vatten är okänt. Dessutom skattas kostnad för åtgärdsbehov av åtgärder som inte är finansierade. Delavrinningsområde- Tungmetaller föroreningar föroreningar Pesticider Industriella Andra Särskilt förorenande Åtgärd Kostnad (tkr) ID * ämnen Risk för bekämpningsmedel Pentaklorfenol Dioxin Utredning och efterbehandling av förorenade områden * Det går att söka ut var varje delavrinningsområde ligger med hjälp av vattenkartan (www.vattenkartan.se). Bocka för rutorna "synlig" och "aktiv" för "delavrinningsområden" i listan till höger. Välj därefter sökverktyget (kikaren) och skriv in numret på delavrinningsområdet, klicka på "sök text" och klicka slutligen på "visa på kartan". Grundvatten I s avrinningsområde finns inga grundvattenförekomster som bedöms vara i risk att inte uppnå god med avseende på miljögifter. 20 och Tabell 10. Ansvar och styrmedel kopplade till åtgärder mot miljögifter i s avrinningsområde. Uppdrag Konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder Skattad kostnad (tkr) Skattad kostnad (tkr/år) Grundl./ kompl. åtgärd 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av Utredning 20 5* Kompl. avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. Förorenade områden ** Grundl. 31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk eller god. 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god eller god kemisk. 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på, kemisk och kvantitativ i vattenförekomster. * Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 5 års avskrivningstid. ** Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid. Tillsyn och prövning - - Grundl.

18 Sammanfattning av åtgärdsprogram mot miljögifter i s huvudavrinningsområde Då kunskaperna om miljögifter idag är ofullständiga så behövs ytterligare utredning för att med säkerhet kunna avgöra vilka åtgärder som är effektivast för att uppnå god kemisk. Inhämtningen av denna kunskap, tillsammans med efterbehandlingsåtgärder, bedöms kunna ske till en kostnad av ca 2,9 miljoner kronor per år. Främmande arter Det finns ett antal för Sverige främmande arter som är helt eller delvis etablerade i och i anslutning till svenska sjöar och vattendrag. En del av dessa är så kallade invasiva arter vilket betyder att de kan tränga undan inhemska arter. I s vattensystem har främmande växt- och djurarter påträffats i både sjöar och vattendrag. Kanadagås är exempel på en främmande art som förekommer här, men som troligen inte har någon större inverkan på det inhemska växt- och djurlivet medan däremot mink kan påverka lax och flodpärlmussla. Övriga miljöproblem Klorid Inom grundvattenförekomsterna i s avrinningsområde finns inga kända problem med förhöjda kloridhalter. Sulfat Inom grundvattenförekomsterna i s avrinningsområde finns inga kända problem med förhöjda sulfathalter. Grundvattentillgång Inga problem med vattentillgång har identifierats inom grundvattenförekomsterna i huvudavrinningsområdet.

19 Skydd av dricksvattentäkter I s avrinningsområde finns i anknytning till vattenförekomsterna en grundvattentäkt som saknar erforderligt skydd. Inom avrinningsområdet finns också ett antal grundvattentäkter som inte ligger inom en vattenförekomst. Dessa bör givetvis också skyddas, men tas inte upp i detta åtgärdsprogram eftersom utgångspunkten i detta dokument är de vattenförekomster som är avgränsade idag. Uttagsmöjligheterna i berg är tämligen goda, även om möjligheterna i jord är överlägsna. Grundvatten står för en betydande andel av vattenförsörjningen i området. Här finns flera stora isälvsavlagringar med stora grundvattentillgångar och som också anses vara av nationell betydelse för vattenförsörjningen. Tabell 11. Vattenförekomster där ytterligare åtgärder behövs. VF_ID Typ Vattentäkt Ansvar Kostnad (tkr)* Kommentar SE SJ Näsinge Strömstad kommun * Kostnaden är en skattning baserad på uppgifter från kommuner i Västra Götalands län som upprättat vattenskyddsområden. Tabell 12. Ansvar och styrmedel kopplade till skydd av dricksvattentäkter. Uppdrag Konsekvensanalyserade föreslagna åtgärder 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med Upprättande av föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för vattenskyddsområde dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk och god kvantitativ. Ansvarig myndighet Skattad kostnad (tkr) Skattad kostnad (tkr/år) Grundl./ Kompl. åtg. Strömstad kommun * Grundl. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk och god kvantitativ och ett långsiktigt skydd. * Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid

20 Sammanställning av skattade kostnader för åtgärder i avrinningsområde Tabell 13. En sammanställning av de åtgärder som föreslås i s avrinningsområde. Problemområde Åtgärd Kostnader (tkr/år) Försurning Övergödning Kalkning 265 Markkalkning 70 Summa 335 Förbättrad rening i kommunala avloppsreningsverk 1 13 (7) Anläggning av våtmark (126) Fånggröda./Vårbearbetning i jordbruk - Åtgärda undermåliga enskilda avlopp (271) Anläggande av skyddszon (247) Summa (651) Fysisk påverkan Genomföra planerade åtgärder enligt åtgärdsplan för hydromorfologi till 49 Utredning av vattenförekomster med påverkad hydromorfologi avseende koppling till och åtgärder. 45 Summa 94 Miljögifter Utredning av vattenförekomster at risk att god kemisk inte kan nås till. 5 Att prioritera efterbehandling av förorenade områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande Summa Främmande arter - Övriga problem - Dricksvattenskydd Upprätta vattenskyddsområden Summa *Beräkningen baseras på 4 % diskonteringsränta och 30 års avskrivningstid. Totalsumma Åtgärderna som beskrivs ovan är inte tillräckliga för att uppfylla miljökvalitetsnormerna om god och kemisk i samtliga vattenförekomster inom s avrinningsområde till. För vissa miljöproblem och vattenförekomster kommer måluppfyllelsen att dröja på grund av ekonomiska, tekniska eller naturliga orsaker. För dessa vattenförekomster har undantag i termer av tidsfrister från det generella målet föreslagits. Konsekvensanalysen visar att kostnaden för åtgärdsprogrammets del i s avrinningsområde uppgår till ca 4 miljoner kronor årligen. Den kvalitativa utvärdering som gjorts av de sidoeffekter som kan förväntas om åtgärdsprogrammet genomförs visar på kraftigt övervägande positiva konsekvenser.

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Avrinningsområde nr 101-Nissan

Avrinningsområde nr 101-Nissan Avrinningsområde nr 101- Förord Detta dokument för s avrinningsområde är ett av flera underlagsdokument till det åtgärdsprogram som beslutades för Västerhavets vattendistrikt i december 2009 1. I detta

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 17. Kustnära områden mellan

Sammanställning för åtgärdsområde 17. Kustnära områden mellan Sammanställning för åtgärdsområde 17. Kustnära områden mellan Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (6) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom

Läs mer

Seminarium den 30:e november. Vattendirektivet och Miljökvalitetsnormer - Kemikaliehänsyn i tillsynsarbetet.

Seminarium den 30:e november. Vattendirektivet och Miljökvalitetsnormer - Kemikaliehänsyn i tillsynsarbetet. Seminarium den 30:e november Vattendirektivet och Miljökvalitetsnormer - Kemikaliehänsyn i tillsynsarbetet. Kemilänken Kemilänken med representanter från Länsstyrelsen, kommunerna och VA-verken är ett

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet

Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet Stadens vatten - LTU Maria Viklander, Professor Gilbert Svensson, Adj.Prof. Jiri Marsalek, Adj.Prof. Richard Ashley, Adj. Prof

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt VATTENMYNDIGHETENS KANSLI Återrapportering av åtgärdsprogrammets genomförande 2012 Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013:28 Titel: Återrapportering

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, Sid 1 (14) Yttrande 2015-03-11 Dnr 14KS426 Ida Johansson Telefon 026-178121 ida.johansson@gavle.se Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (10) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål.

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål. VATTEN Vatten är en grundläggande faktor i de ekologiska systemen. Vattentillgången avgör villkoren för olika naturtyper och ger ramarna för olika arters fortlevnad. De många sjöarna och vattendragen har

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2014-09-15 Arbetsmaterial Missiv Samråd om Förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogam samt miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 40. Vänern och dess närområde

Sammanställning för åtgärdsområde 40. Vänern och dess närområde Sammanställning för åtgärdsområde 40. Vänern och dess närområde Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Avloppsslam i Stockholm län

Avloppsslam i Stockholm län Fakta 4:9 Publiceringsdatum -- Rapporten är framtagen av enheterna för miljöanalys och miljöskydd vid Länsstyrelsen Stockholm. Telefon: stockholm@lansstyrelsen.se Reningsbassäng, Fors avlopps. Foto: Länsstyrelsen

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Utgivare: Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns

Läs mer

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 REMISSVAR Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 Diarienummer 537-9859-2014 (Bottenviken) Diarienummer 537-7197-14 (Bottenhavet) Diarienummer 537-5058-14 (Norra Östersjön) Diarienummer

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

PM 2013:07. Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde. Bilaga 1. Miljöenheten Anita Lundmark

PM 2013:07. Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde. Bilaga 1. Miljöenheten Anita Lundmark PM 213:7 Bilaga 1 Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde Miljöenheten Anita Lundmark Länsstyrelsen Dalarna Tfn 23-81 www.lansstyrelsen.se/dalarna Postadress 79184 Falun Fax 23 813 86 dalarna@lansstyrelsen.se

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

FÖRVALTNINGSPLAN Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Länsstyrelsen i Västmanlands län

FÖRVALTNINGSPLAN Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Länsstyrelsen i Västmanlands län FÖRVALTNINGSPLAN Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 FÖRVALTNINGSPLAN 1 Förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015 Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har beslutat

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Agenda för mötet 13.00 Inledning, Anki Bystedt, länsråd på Länsstyrelsen i Uppsala län 13.10 Dagens tema och upplägg, moderator Anders Esselin 13.15 1) Kort introduktion

Läs mer

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.

Läs mer

Bilaga 1- AÅtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1- AÅtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1- AÅtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Introduktion till åtgärdsområdessammanställningar underlag till Åtgärdsprogram 2015-2021 för Bottenhavets vattendistrikt I Bottenhavets

Läs mer

Remissvar angående samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt (dnr 537-7197-2014)

Remissvar angående samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt (dnr 537-7197-2014) SVAR 1 (8) Datum Samhällsbyggnadsförvaltningen VA-enheten VA-ingenjör Sara Frid Tel. 0224-361 76 sara.frid@heby.se Länsstyrelsen i Västernorrlands län Samrådssvar dnr: 537-7197-2014 Vattenmyndighetens

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Håtunabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Kalmarviken Upplands-Bro kommun Björkfjärden Säbyholmsviken Brofjärden Örnässjön Lillsjön Tibbleviken

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbottens synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens vattendistrikt

Länsstyrelsen i Västerbottens synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens vattendistrikt YTTRANDE 1(28) Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr: 537-9859-2014 Vattenmyndighetens kansli 971 86 Luleå Länsstyrelsen i s synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens

Läs mer

Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05

Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05 Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde Arbetsmaterial 2011-07-05 Inledning Sedan 2007 har vattenråden, LRF, Region Gotland (tidigare Gotlands kommun) och Länsstyrelsen arbetat med att införliva

Läs mer

vårt gemensamma ansvar

vårt gemensamma ansvar vårt gemensamma ansvar Vattenförvaltningen 29 215 1 Innehåll Vårt gemensamma ansvar 3 Liv och livskvalitet 4 Miljöproblem som rör vatten 6 En vattenförvaltning för hela Europa 8 Vem ansvarar för vattnet?

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS.

Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS. 1(6) YTTRANDE Dnr 537-9859-2014 2015-04-29 Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt 971 86 Luleå Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS. Sammanfattning

Läs mer

Vattenöversikt för Lerums kommun etapp 3 Lokala miljömål och åtgärder

Vattenöversikt för Lerums kommun etapp 3 Lokala miljömål och åtgärder Vattenöversikt för Lerums kommun etapp 3 Lokala miljömål och åtgärder Sektor samhällsbyggnad 1. Inledning - 4-2. Syfte - 4-2.1. Avgränsning... - 5-3. Bakgrund - 5-3.1. Vattenöversikten och övrigt pågående

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer