Sammanfattning. Förslag till nya riktvärden

Transkript

1

2 2 Sammanfattning Bakgrund I samband med planerad nybyggnation av badhus, arena och bostäder i Munktellområdet har tillsynsmyndigheten (Miljö- och räddningstjänstförvaltningen, Eskilstuna kommun) begärt översyn av de platsspecifika riktvärden som togs fram för ca 10 år sedan och anpassa de efter den kunskap som tillkommit sedan dess. Uppdrag och syfte I uppdraget ingår att utföra en riskbedömning utifrån vilka risker som bedömts som acceptabla utifrån tänkt användning av fastigheten (badhus och arena). Dessa delar är geografiskt insprängda i tidigare utredningsområde som under de senaste åren genomgått marksaneringar och ombyggnationer från industriområde till idrottsarenor, kontor, skola, museer, restaurang och scen-/samlingslokal, varför riskbedömningen kommer att ta stor hänsyn till de tidigare riktvärdena. Riskbedömningen har avgränsats till att omfatta olja, PAH samt de tungmetaller som har föroreningshalter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för Känslig Markanvändning (KM). I delar av det tidigare utredningsområdet avses markanvändningen ändras till känsligare markanvändning, bostäder. Denna del kommer att hanteras i separat rapport på grund av tidsskäl. Slutsats Området ligger i ett gammalt industriområde med en industriell påverkan sedan ca 150 år. Saneringar har utförts i området, som i huvudsak har åtgärdat oljeföroreningar. I samband med markschakt för nya markledningar och ny markbeläggning/körytor har delar av den metallförorenade fyllningen också tagits bort. Det är dock långt ifrån alla förorenade massor som åtgärdats. Området är sedan länge och kommer troligen även i framtiden vara belastat med förorenad fyllning. Med detta som grund bedöms de beräknade platsspecifika riktvärdena vara rimliga för området. Förslag till nya riktvärden Ämne Generellt riktvärde MKM PSRV Nytt förslag PSRV 2 Arsenik Bly Kadmium Kobolt Koppar 200 Ej begränsande Krom tot 150 Ej begränsande 500 Kvicksilver 2, Nickel

3 3 Ämne Generellt riktvärde MKM PSRV Nytt förslag PSRV 2 Zink 500 Ej begränsande PAH L PAH M PAH H Alifat >C5-C Alifat >C6-C Alifat >C8-C Alifat >C10-C Alifat >C12-C Alifat >C16-C Aromat >C8-C ,1 500 Aromat >C10-C , Aromat >C16-C

4 4 Innehåll 1 Inledning 5 2 Uppdrag och syfte 5 3 Objektbeskrivning Allmänt Kompletterande undersökning Geologi Hydrologi Byggnader 9 4 Konceptuell modell Skyddsobjekt Föroreningssituation Spridningsförutsättningar 13 5 Åtgärdsmål 16 6 Miljö- och hälsoriskbedömning Exponeringsvägar Skydd av grundvatten Skydd av ytvatten 18 7 Förslag till platsspecifika riktvärden 19 8 Diskussion och slutsatser 20 9 Referenser 21 Bilagor Bil 1 Bil 2 Konceptuella modellen Uttagsrapport

5 5 1 Inledning Munktellområdet i centrala Eskilstuna ligger vackert utmed Eskilstunaån. Området utgörs av Bolinder-Munktells gamla industriområde och planer finns att ytterligare omvandla detta till ett idrotts- och kulturområde. Till följd av den industriella verksamheten som förekommit på platsen är mark och grundvatten mer eller mindre påverkade av ämnen/kemikalier. Ett flertal mark- och grundvattenundersökningar har utförts i området. För att bedöma föroreningssituationen användes initialt generella riktvärden använts. Generella riktvärden är utarbetade med hänsyn tagen till ett antal grundläggande principer och avgränsningar: de gäller för hela landet de beräknas för att kunna gälla för ett stort antal objekt i landet de gäller för mineraljorden ovanför grundvattenytan de beräknas med ett antagande om att all analyserbar förorening är tillgänglig för spridning och upptag. Därför beräknades platsspecifika riktvärden för området Dessa finns presenterade i rapporter Munktellstaden, Eskilstuna Platsspecifika riktvärden, , Structor Miljöteknik AB. Munktellstaden, Eskilstuna Förslag till platsspecifika riktvärden och åtgärdsmål för organiska ämnen i mark, , Structor Miljöteknik AB. I samband med planerad nybyggnation av badhus, arena och bostäder i området har tillsynsmyndigheten (Miljö- och räddningstjänstförvaltningen, Eskilstuna kommun) begärt översyn av dessa platsspecifika riktvärden då de behöver anpassas efter den kunskap som tillkommit sedan de togs fram för 10 år sedan. 2 Uppdrag och syfte Structor Miljöteknik AB har på uppdrag av Eskilstuna kommunfastigheter AB, Roland Larsson utfört denna översyn av platsspecifika riktvärden för Munktellområdet. Uppdragets syfte är att uppdatera och anpassa riktvärdena efter aktuella riktlinjer och även inkludera området som avses bebyggas med ny arena som inte fanns med i det tidigare utredningsområdet. I uppdraget ingår att utföra en riskbedömning utifrån vilka risker som bedömts som acceptabla utifrån tänkt användning av fastigheten (badhus och arena). Dessa delar är geografiskt insprängda i tidigare utredningsområde som under de senaste åren genomgått marksaneringar och ombyggnationer från industriområde till idrottsarenor, kontor, skola, museer, restaurang och scen-/samlingslokal, varför riskbedömningen kommer att ta stor hänsyn till de tidigare riktvärdena. Riskbedömningen har avgränsats till att omfatta olja, PAH samt de tungmetaller som har föroreningshalter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för Känslig Markanvändning (KM). I delar av det tidigare utredningsområdet avses markanvändningen ändras till känsligare markanvändning, bostäder. Denna del kommer att hanteras i separat rapport på grund av tidsskäl.

6 6 3 Objektbeskrivning 3.1 Allmänt Figur 3.1 Karta över aktuellt område inringat med blå färg och de specifika områdena som nu avses bebyggas markerat med rött. Område för bostäder hanteras i en separat rapport. Eskilstuna Kommunfastigheter AB är idag fastighetsägare för samtliga delar inom området Historik I Munktellområdet har det sedan 1837 bedrivits en föränderlig industriell verksamhet som förorenat grundvatten och mark. Området omfattar m2, varav m2 utgörs av befintliga byggnader. Marken är till största delen täckt av asfalt med underliggande fyllnadsmassor. Under fyllningen finns lera. Fyllningens mäktighet är vanligtvis 1-2 m. I närheten av Eskilstunaån är fyllningen på sina ställen 2-3 meter. Grundvattenytan bedöms i stort sammanfalla med åns vattenyta, dvs ca 2 meter under befintlig markyta. Volvo har bedrivit verksamhet på platsen sedan åtminstone Inom ramen för deras verksamhet på platsen har området mot Eskilstunaån fyllts ut. Det har inte påträffats någon dokumentation om fyllnadsmassornas kvalitet eller ursprung. Verksamheten kan ha gett upphov till såväl metall som oljeföroreningar. Dessutom har mindre mängd lösningsmedel i form av bland annat trikloretylen hanterats. Övriga verksamheter på platsen har använt eller använder idag smörj- och skäroljor, lösningsmedel, målarfärg mm. Även spill av motorolja, bensin/diesel och eldningsolja kan förekomma/ha förekommit Markanvändning Planerad markanvändning är nytt badhus utmed Eskilstunaån och en ny arena lite längre upp i området, ca 150 m från Eskilstunaån. Exakt utformning är ännu inte klar,

7 7 men ingen av markanvändningarna innebär någon större andel grönytor då de ligger i ett område där den gamla industrikaraktären har bevarats Utförda undersökningar På området har noterats följande undersökningar, utredningar Idrottshall, Kv Nithammaren 1, Eskilstuna kommun Miljöteknisk markundersökning, AB Jacobson & Widmark, Markundersökning Munktell, Eskilstuna Energi och Miljö AB, Miljögeoteknisk markundersökning vid Volvo Construction Equipments härdverk på Munktells Industriområde i Eskilstuna, Delblanc Miljöteknik AB, Munktellområdet, Kv. Nithammaren Sammanställning av miljöundersökningar, Scandiaconsult Sverige AB, Munktellområdet, Kv. Nithammaren Riskvärdering av miljöundersökningar, Scandiaconsult Sverige AB, Munktellområdet, Kv. Nithammaren Kompletterande markmiljöundersökning och sammanställning av data, Scandiaconsult Sverige AB, Munktellområdet, Kv. Nithammaren Sammanställning och riskbedömning av förorenade områden efter kompletterande provtagning, Structor Miljöteknik AB, Munktellstaden, Eskilstuna Platsspecifika riktvärden, Structor Miljöteknik AB, Munktellstaden, Eskilstuna Förslag till platsspecifika riktvärden och åtgärdsmål för organiska ämnen i mark, Structor Miljöteknik AB, Munktellstaden, Härdverket PM. Riskbedömning avseende oljekolväten i betonggolv, Structor Miljöteknik AB, Volvo, Härdverket Provtagning, kontroller och sanering i samband med utflyttning från härdverket, Kv Nithammaren 4, Eskilstuna, SWECO VIAK AB SBT, PM-luftprovtagning, Structor Miljöteknik AB, Munktellstaden, Härdverket, PM-Kompletterande undersökning samt kommentarer till utförd sanering av byggnad, Structor Miljöteknik AB, PM-Kompletterande markprovtagning, Nithammaren 4, Munktellområdet Eskilstuna, SWECO VIAK AB, Kompletterande undersökning Kompletterande undersökningar utförs på de områden som nu avses bebyggas (Badhus, arena, bostäder). Resultat från dessa redovisas i separata rapporter för varje delområde. 3.3 Geologi Jordlagren utgörs av fyllnadsmassor av varierande mäktighet. Utifrån genomförda undersökningar uppgår fyllningens mäktighet till vanligtvis 1 till 2 meter. I fyllningen som huvudsakligen utgörs av permeabelt sand, grus och stenmaterial men även torrskorpelera påträffas bland annat slagg, gjutsand och tegel. Fyllnadsmassorna underlagras av postglacial och glacial lera. Under fyllningen följer tunna skikt av torv och gyttja på naturligt lagrad lera vilande på en fast friktionsjord sannolikt morän. Leran är under en tunn torrskorpa lös. Den fasta- torrskorpefasta lerans tjocklek uppgår som mest till en meter. Den lösa lerans mäktighet varierar normalt mellan 5 7 m. Leran, är både postglacial och glacial och underlagras i sin tur av morän. Enligt SGU:s jordartskarta uppgår lermäktigheterna utmed Eskilstunaån till ungefär 10 meter. Grundvatteny-

8 8 tan är ungefär lokaliserad i nivå med Eskilstunaåns vattenyta, dvs ca 2 meter under befintlig markyta. Vattenkvoten och konflytgränsen är högst i de ytligare ler-skikten (80 95 %) för att sjunka mot djupet. 3.4 Hydrologi Tabell 3.1 Platsspecifika hydrologiska data. Indataparameter Generellt antagande MKM Valt värde Grundvattenbildning [mm/år] Hydraulisk konduktivitet [m/s] 0,00001 Se kap Hydraulisk gradient [m/m] 0,03 Se kap Akvifärens mäktighet [m] 10 Se kap Avstånd till brunn [m] Sjöns volym [m 3 ] Sjöns omsättningstid [år] 1 - Flöde i rinnande vatten [m 3 /år] 0, Grundvattnets strömningsriktning Det bedöms finnas två grundvattenmagasin på aktuellt område som skiljs åt i djupled av ett lerlager av varierande tjocklek. I den översta fyllningen finns ett litet grundvattenmagasin vars huvudsakliga strömningsriktning antas vara i riktning mot Eskilstunaån och svagt västerut i åns strömningsriktning. Lokala avvikelser kan förekomma, speciellt i norra delen längst från ån. Det undre grundvattenmagasinet under leran har okänd strömningsriktning. De är inte säkert att båda magsinen står i direktkontakt med varandra. Den täta leran verkar variera i tjocklek, men överlagras av bara ett tunn torrskorpelera, Det innebär att lerlagret i huvudsak består av tät lera. Grundvattnets strömningsriktning har försökt illustreras i figur 3.2 och 3.3 nedan. Markföroreningar på platsen bedöms därför i huvudsak påverka det övre grundvattenmagasinet som är mindre i volym och har en utströmning till närmaste ytvatten, Eskilstunaån.

9 9 Eskilstunaån Förmodligen blocklager som underlagras av lera/morän Undre grundvattenmagasin kan förekomma Figur 3.2 Geoprofil vid platsen för nya badhuset. Ett blockrikt lager har förhindrat vidare sondering. Från andra undersökningar finns uppgifter om att blocken ligger i lera som sedan underlagras av morän. Blå pil visar på infiltration och avrinning av övre grundvattnet. Eskilstunaån Lerlager med tunn torrskorpa överst. Leran är tät och ingen eller mycket liten infiltration sker. Figur 3.3 Geoprofil vid platsen för nya bostadsområdet. Profilen bedöms vara mer representativ för område längre från ån och i område för nya bostäder. Blå övre pilar visar på infiltration och avrinning av övre grundvattnet. Under lerlagret finns det undre grundvattenmagasinet, vars strömningsriktning är okänd. 3.5 Byggnader Det finns flera gamla byggnader i området. I de områden som diskuteras nu som avser badhus, arena och bostäder kommer enbart nya byggnader att uppföras. Befintliga byggnader i områdena ska rivas. 4 Konceptuell modell I en konceptuell modell görs en kvalitativ beskrivning av möjliga föroreningskällor eller förorenade medier, exponerings- och spridningsvägar samt skyddsobjekt. Den konceptuella modellen för objektet sammanfattas med nedanstående figur men finns i sin helhet i bilaga 1. Den konceptuella modellen beskrivs sedan under avsnitten nedan.

10 10 Figur 4.1: Konceptuell modell 4.1 Skyddsobjekt Vid definition av skyddsobjekt utgår bedömningen från planerad användning av området Människor De människor som kan tänkas exponeras för föroreningarna från området nu och i framtiden är följande: Vuxna och barn som besöker området tillfälligt eller regelbundet för fritidsaktiviteter. Arbetare inom området (kontors/industrilokaler) Arbetare vid markarbeten i området Närboende vuxna och barn.

11 Miljö Området har under nästan 150 år använts för industriändamål och marken är utfylld med industrifyllning bestående av gjutsand, slagg och rivningsmaterial blandat med grus, sand och lera. Den övre markens skyddsvärde bedöms som lågt och med tanke på markanvändningen så finns inga krav på att marken ska kunna stödja etablering av växtlighet och djurliv. Huvuddelen av områdena är bebyggda eller i övrigt hårdgjorda, då områdets industrikaraktär ska bevaras. Det finns inga krav på markfunktioner som kan bryta ned organiskta material, cirkulation av kväve och fosfor eller krav på syreproduktion. Då marken är i huvudsak hårdgjord utsätts inte djur som tillfälligt vistas i området för föroreningarna. I studier utförda på Motala verkstads industriområde (Remedy by Sweden AB, 2012) kan konstateras att markekosystemet är tämligen opåverkat i det matjordslager på 30 cm som ligger ovan förorenad industrifyllning på platsen. Industrifyllningen motsvarar de som finns på Munktellområdet, i huvudsak metaller, olja och PAH. Detta stärker andra diskussioner (se Storstadsspecifika riktvärden) om att marklevande organismer i huvudsak förekommer i översta markskikten (0-30 cm) då de kräver t.ex. ljus, syre. I områden under byggnader eller hårdgjorda ytor finns inget behov av markekosystem. Där grönytor planeras eller anläggs i framtiden rekommenderas nytt matjordslager på ca 30 cm, vilket bedöms vara tillräckligt för att få ett fungerande markekosystem. Vid plantering av träd kan en djupare planteringsgrop rekommenderas (ca 1 x 1 m). Med detta som grund bedöms markmiljön på platsen inte vara ett skydsobjekt. I området eller i närområdet sker inget uttag av grundvatten då det inom Eskilstuna kommun finns ett väl utbyggt vatten- och avloppsledningsnät. Området ligger inte inom eller i närhet av något vattenskyddsområde. Grundvattnet är i princip alltid en skyddsvärd resurs, men i det här fallet finns två grundvattenmagasin där endast det undre magasinet bedöms vara skyddsvärt. Det övre magasinet är lokalt för Munktellområdet med Eskilstunaån som ligger i direkt anslutning till området som recipient Övriga skyddsvärda samhällsintressen Närmast Naturreservat ligger över 1 km från området i sydvästlig riktning men bedöms ligga uppströms och med god marginal utanför påverkansområdet. 4.2 Föroreningssituation Farligheten för de föroreningar som påträffats i halter över MKM framgår av Tabell 4.1 Tabell 4.1 Förekommande föroreningar. Låg Måttlig Hög Mycket hög Zink Krom Bly Alifatiska kolväten Koppar Kadmium Nickel Kobolt Arsenik PAH Aromatiska kolväten I tabell 4.2. sammanfattas föroreningssituationen, där delar av föroreningarna redan har sanerats.

12 12 Tabell 4.2 Sammanställning av påträffade föroreningar inom Munktellområdet, där vissa föroreningar redan sanerats från området se kommentar. Metaller (högsta halt, [mg/kg TS]) Delområde Ytutbredning [m 2 ] Djup [m] Jordart Kommentar och avstånd från förorening till grundvattenyta[m] A Pb (5 990), Cu (3 670), Zn (1 440), As (47), Cr (420) ( x 1, 5 ) Fy (sa, gr) 0-0,3 Delvis sanerad Motorolja, skärvätska och ev. bensin, TEX alifater (4 000), PAH (8,7) ( x 1) Förorening sanerad B Pb (1 330), Cu (4 660), Zn (2 650), Ni (395) ,4 Fy (sa, gr) 0,5-1,5 Ev diesel, TEX alifater (16 000) ,5/ 0,8-1,3 C Pb (645), Cu (358), Zn (1 070) 300 0,5-1,0 Fy+mjälig morän Ej not. skattas till >1,5 D Bensin, summa kolväten (7 100), opolära alifater i gv >C16 (1 800) 1 500? 2-3 Fy (sa, gr) + Le E Pb (1 100), Cu (7 700), Zn (5 880), Ni (405), Cd (28) ,5 ( x 1) Fy (le, sa, gr) -0,5 till 0,5 F Typ okänd, mest lätta kolväten, alifater >C8-C10 (9 300), opolära alifater i gv >C16 (23 000) ( x 1) Fy (gr, st) Sanerad G Pb (1 000), Cu (890), Zn (510 i mark, 480 g/l i gv) ,5 ( x 1, 5 ) Fy (gr) + Le t 0,5 till 1,5 Delvis sanerad Ha Typ okänd, mest tyngre kolväten och PAH, TEX alifater (440), >C36 i gv ( g/l) ( x 1) Fy (gr) + Le t Sanerad I Pb (985), Cu (505), Zn (1 540) Fy Sanerad J Typ okänd, TEX alifater (460) ? Arenan Pb (598), Cu (3 550), Zn (450), As (26), Cr (271), Ni (319) ,5-1,5 Fy sa,gr 0-0,5 m Olja (3 130) 280 0,5-2 Områden som har föroreningshalter över MKM har utifrån undersökningarna och utförda saneringar bedömts omfatta ca kvm. I modellen har längden och bredden på området halverats från verklig storlek och då anpassats för att ge ungefär samma yta, se tabell 4.3. Föroreningsdjupet uppskattas till ca 1 m i medeldjup. Enligt utförda undersökningar bedöms grundvattenytan ligga i huvudsak under påträffade fyllnadsmassor och föroreningar.

13 13 Tabell 4.3 Föroreningsutbredning på området Indataparameter Generellt antagande MKM Valt värde Bredd på förorenat område tvärs grundvattenflödet [m] Längd på förorenat område i flödesriktningen [m] Föroreningsdjup ovan grundvattenyta [m] 1 1 Föroreningsdjup under grundvattenyta [m] Spridningsförutsättningar Föroreningar i mark sprids antingen vertikalt med tyngdlagen eller med vatten som spridningsmedium. Vanligast är att vatten på något sätt påverkar föroreningen och kan sprida den vidare. Föroreningen kan då spridas antingen löst i vattnet eller på partiklar som transporteras med vattnet. Utspädningsfaktor mellan porvatten och ytvatten kan beräknas som kvoten mellan den mängd vatten som årligen antas infiltrera över det förorenade området och den mängd vatten som årligen passerar ett närbeläget vattendrag eller sjö. Utspädningsfaktorn mellan grundvatten och ytvatten varierar beroende på grundvattentillgången i området. Är grundvattentillgången god kommer grundvatten att utgöra en större andel av flödet i ytvattnet. Därigenom kommer utspädningen mellan grundvatten och ytvatten att bli lägre. I det här fallet bedöms det vara ett mindre grundvattenmagasin, vilket ökar utspädningen. Då fastigheterna är/ska bli bebyggda kan spridning ske genom förångning. Marken på fastigheterna är/kommer att vara i huvudsak hårdgjorda med asfalt, gatsten eller annan motsvarande beläggning, så risken för spridning med vinderosion betraktas som möjlig enbart i samband med schakt- och markarbeten. Området närmast ån bedöms kunna vara skredkänsligt, vilket beaktas i planerade byggnationer. De påträffade föroreningarna av olja, PAH och tungmetaller bedöms inte förekomma i fri fas. Fastigheterna kommer sannolikt ha mindre än 5-10% grönytor, men detaljplan för de delar som nu ska bebyggas är ej klar ännu. Spridningsvägen genom upptag i växter bedöms som liten Lakbarhet, löslighet och förångning Ett laktest har genomförts på massor från Nötknäpparen 27 samt även på området som avses byggas om till bostäder (Nithammaren 8). Laktest utfördes även inför tidigare beräkning av platsspecifika riktvärden för området Totalt finns 6 st laktester och ett biotillgänglighetstest. Fyllningsjorden är likartad över hela området och alla resultat ovan visar på att de generella antagandena för beräkning av utlakningen kraftigt överskattar riskerna. Detta motiverar att justera värdena för beräkning av utlakning vid framtagande av platsspecifika riktvärden, eftersom man ska sträva efter att beskriva det aktuella området så platsspecifikt som möjligt. Miljökontoret har bedömt att antalet laktest varit för litet från området (5-10 laktest på aktuell yta anges som norm), för att de ska kunna användas i platsspecifika beräkningar. Ingen justering av de generella antagandena för utlakningen har därför gjorts i detta fall, med vetskapen om att beräknade riktvärden kraftigt överskattar risken för utlakning av metaller från området.

14 Spridning till grundvatten Grundvattnet anses skyddsvärt i denna beräkning. Avståndet från förorenat området till skyddsvärt grundvatten har satts till detsamma som i den generella modellen trots att det övre grundvattenmagasinet inte bedöms vara skyddsvärt. I den konceptuella modellen har antagits att inget uttag av grundvatten för användning som dricksvatten sker. För beräkning av utspädningsfaktorn mellan det förorenade området till det djupare grundvattnet har Darcys lag använts. Tabell 4.4 Spridningsförutsättningar på platsen som påverkar grundvattnet. Material K A dh/dl Q (m 3 /år) Siltig lera ,03 9,5 Grusig morän , ,2 1) Antagen bredd är 250 m och djupet 4 m 2) Antagen bredd 250 m och djupet 1 m Tabell 4.5 Spridningsförutsättningar på platsen som påverkar grundvattnet. Indataparameter Generellt antagande MKM Valt värde Utspädningsfaktor mellan porvatten och brunn [ggr] 55 - Avstånd från förorenat område till skyddsvärt grundvatten [m] Utspädningsfaktor mellan porvatten och skyddsvärt grundvatten [ggr] Spridning till ytvatten och sediment Avståndet till närmaste recipient, Eskilstunaån är ca 400 m. Eskilstunaån är en å med en årlig medelvattenföring på 24 m 3 /s. För att inte erhålla en för stor utspädning har beräkning utförts med lågvattenflödet 5 m 3 /s vilket ger en utspädning enligt Tabell 4.6. Tabell 4.6 Spridningsförutsättningar på platsen som påverkar ytvatten och sediment. Indataparameter Generellt antagande MKM Valt värde Utspädningsfaktor mellan porvatten och ytvatten [ggr] Då det enbart är 9,5 m 3 vatten som kan tränga igenom leran årligen av det ytvatten som infiltrerar bedöms det infiltrerande ytvattnet påverka grundvattnet i mycket begränsad omfattning. Årligen bedöms totalt ca 3750 m 3 ytvatten (100 mm/m 2 år) tränga igenom den förorenade fyllningen. Eftersom endast en mycket liten del kommer att kunna passera leran transporteras övrig mängd vatten på leran ut till dränerande lager såsom ledningsgravar, pumpgrop. Slutstationen för detta vatten blir Eskilstunaån. För att visa på mängderna föroreningar som transporteras ut har en beräkning utförts utifrån de laktest som genomförts på fyllningen (de högsta halterna har använts). Beräkningen har genomförts under tre olika förutsättningar

15 15 Förutsättningen enligt MKM dvs 100 mm/m 2 år Rådande förutsättningar med asfalterad yta vilket enligt SMHI innebär en avrinning om 80 % dvs. 60 mm/m 2 år Under förutsättning att asfalten avlägsnas och allt regnvatten minus avdunstning infiltreras genom materialet 300 mm/m 2 år. För beräkningen har den förorenade ytan för hela området uppskattats till m 2. Resultaten från beräkningarna redovisas i Tabell 4.7. Tabell 4.7: Beräknad spridning från fyllningen med infiltrerande markvatten Ämne GV- bildning mm/m 2 år L/S10 µg/l Läckage g/år Bly 100 0,344 1,032 Kadmium 100 0,1 0,3 Koppar ,3 63,9 Nickel 100 5,27 15,81 Zink ,4 37,2 Krom tot 100 0,5 1,5 Bly 60 0,344 0,6192 Kadmium 60 0,1 0,18 Koppar 60 21,3 38,34 Nickel 60 5,27 9,486 Zink 60 12,4 22,32 Krom tot 60 0,5 0,9 Bly 300 0,344 3,096 Kadmium 300 0,1 0,9 Koppar ,3 191,7 Nickel 300 5,27 47,43 Zink ,4 111,6 Krom tot 300 0,5 4, Spridning till luft Befintliga byggnader på aktuella delar kommer att rivas och nya byggnader uppföras. Som grund för beräkningarna har de generella indata för utspädningsfaktorn mellan provatten och inomhusluft använts. Även den generella utspädningsfaktorn mellan provatten och utomhusluft har använts trots att det är en underskattning då ytorna är hårdgjorda. Tabell 4.8 Spridningsförutsättningar på platsen som påverkar inom och utomhusluften. Indataparameter Generellt antagande MKM Valt värde Utspädningsfaktor mellan porvatten och inomhusluft [ggr] Utspädningsfaktor mellan porvatten och utomhusluft [ggr]

16 Spridning i mark Då ytorna i huvudsak kommer vara hårdgjorda är spridningen via damning begränsad till när schakt- och markarbeten sker. Ingen vegetation idag inom området bedöms kunna som kan bidra till föroreningsspridning. Föroreningarna bedöms vara hårt bundna till fyllningen utifrån de laktester och grundvattenanalyser som genomförts. 5 Åtgärdsmål Åtgärdsmål är de hälso- och miljömål som sätts med hänsyn till de risker ett förorenat område medför, och med hänsyn till vad som är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. De övergripande åtgärsmålen anger vilken funktion område ska ha efter åtgärder samt vilka skyddsobjekt som finns. Detta kan även kopplas till gällande detaljplan, men för aktuella områden pågår just nu arbeten med nya detaljplaner. Nedan anges förslag till övergripande åtgärdsmål för aktuella delområden inom Munktellområdet, vilka bör preciseras ytterligare när detaljplanerna är klara. Området ska kunna användas för fritidsverksamhet, museer, badhus, arena och kontor. Eskilstunaån ska inte utsättas för en oacceptabel påverkan av föroreningar från området Detaljerade åtgärdsmål: Vuxna ska kunna arbeta i lokaler på fastigheten utan risk för hälsan på grund av förekommande markföroreningar. Barn förväntas kunna passera och vistas regelbundet på området utan risk för hälsan på grund av förekommande markföroreningar. Spridning från området till Eskilstunaån ska minimeras. Åtgärderna ska vara motiverade vid en sammanvägning av tillämpliga miljömål (giftfri miljö, begränsad klimatpåverkan, frisk luft) 6 Miljö- och hälsoriskbedömning Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för mark gällande ämnen som är vanligt förekommande i förorenade områden. De generella riktvärden har utarbetats för två olika typer av markanvändning där exponeringsvägar, exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De generella riktvärdena anger den föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel i efterbehandlingssammanhang. Dock är det viktigt att påpeka att överskridande av de generella riktvärdena inte nödvändigtvis medför negativa effekter. Platsspecifika förhållanden som kan skilja sig från den generella modellen är exempelvis människors exponering för föroreningar, spridningsförutsättningarna för de föroreningar som finns och skyddsvärdet för miljön i området och i omgivningen. Det är därför motiverat att genomföra en platsspecifik bedömning av de förutsättningar som gäller för aktuellt område. I denna rapport har beräkningarna av platsspecifika riktvärden grundats på Naturvårdsverkets modell beskriven i rapport NV 5976 samt tillhörande beräkningsprogram i

17 17 excel. I följande avsnitt beskrivs de indata som använts för beräkningarna och framförallt de avsteg som görs gentemot den generella modellen för MKM. 6.1 Exponeringsvägar Allmänt Den allmänna exponeringssituationen som antas för fastigheterna är desamma som de generella värdena för mindre känslig markanvändning i modellen dvs inga avsteg görs Intag av jord Alla ytor är hårdgjorda i nuläget och det finns ingen anledning att tro att ytorna inte kommer att vara hårdgjorda i framtiden då fastigheten förväntas användas för industriändamål alternativt kontor. Då fastigheterna är hårdgjorda kommer enda möjligheten för exponering av jord och möjlighet för intag av jord att vara vid mark- och schaktningsarbeten. Detta antas kommer anges i kommande detaljplan. Exponeringstiderna har inte ändrats gentemot det generella antagandet, däremot har antagen mängd jord som kan intas per dag halverats jämfört med generella antagandet för MKM. Dels kommer största delen av ytorna som sagt vara hårdgjorda, men även andelen utomhusvistelse antas vara mindre då aktiviteterna på området sker inomhus. Tabell 6.1 Exponeringsdata för intag av jord. Indataparameter Generellt antagande MKM Valt värde Exponeringstid barn [d/år] Exponeringstid vuxna [d/år] Biotillgänglighetsfaktor 1 1 Genomsnittligt intag av jord, barn [mg/d] Genomsnittligt intag av jord, vuxna [mg/d] Hudupptag Utifrån resonemanget för intag av jord har även exponeringstiden för barn och vuxna inte ändrats. Tabell 6.2 Exponeringsdata för upptag via huden. Indataparameter Generellt antagande MKM Valt värde Exponeringstid barn [d/år] Exponeringstid vuxna [d/år] Biotillgänglighetsfaktor Inandning av damm För exponeringsdata för inandning av damm har exponeringstiden inte justerats. Övriga indata antas vara desamma som det generella antagandet för MKM.

18 18 Tabell 6.3 Exponeringsdata för inandning av damm. Indataparameter Generellt antagande MKM Valt värde Damm i inomhusluft [mg/m 3 ] 0,0075 0,0075 Damm i utomhusluft [mg/m 3 ] 0,01 0,01 Andel förorenat damm till inomhusluft [%] Andel förorenat damm till utomhusluft [%] Andel tid inomhus [%] Exponeringstid barn [d/år] Exponeringstid vuxna [d/år] Biotillgänglighetsfaktor Inandning av ånga Både barn och vuxna kan vistas regelbundet på området och i idrottsanläggningar kan en högre andningshastighet förväntas än normalt. Andningshastigheten har justerats utifrån AFS Hygieniska gränsvärden, där vuxna som utför tungt arbete beräknas ha en andningshastighet motsvarande 50 l luft/min. Detta har justerats procentuellt efter den generella modellen med avseende på barn, som i genomsnitt har en betydligt lägre andningsvolym, 7,6 l/min. Vad gäller exponeringstiderna har det generella antagandet använts. Tabell 6.4 Exponeringsdata för inandning av ånga. Indataparameter Generellt antagande MKM Valt värde Exponeringstid barn [d/år] Exponeringstid vuxna [d/år] Andel tid inomhus [%] Biotillgänglighetsfaktor Intag av dricksvatten, växter och fisk Enligt det generella antagandet för MKM har ingen hänsyn tagits till exponeringsvägarna för intag av dricksvatten, växter och fisk. Då området är ett industriområde görs samma bedömning för detta område. 6.2 Skydd av grundvatten Höga krav bör ställas på skydd av grundvattenresurser i Sverige. Krav på skydd av grundvatten finns dels som nationellt miljömål Grundvatten av god kvalitet dels i EU:s vattendirektiv. Skydd av grundvatten har tagits med i modellen som en skyddsvärd resurs. 6.3 Skydd av ytvatten För kvalitetskriterium för ytvatten samt fördelningsfaktorer mellan jord och vatten hänvisas till Naturvårdsverkets rapport Skydd av ytvatten har tagits med i modellen som en skyddsvärd resurs. Laktesterna är generellt att betrakta som worst case.

19 19 7 Förslag till platsspecifika riktvärden Utifrån Naturvårdsverkets modell och med ovan angivna antaganden har platsspecifika riktvärden beräknats. Uttagsrapport från beräkningsprogrammet redovisad i bilaga 2. I uttagsrapporten har det för vissa metaller beräknats utifrån ett annat K d värde. Förslag till platsspecifika riktvärden redovisas i Tabell 7.1. Tabell 7.1 Förslag till platsspecifika riktvärden för mark jämfört med generella riktvärden. Ämne Generellt riktvärde MKM PSRV Nytt förslag PSRV 2 Arsenik Bly Kadmium Kobolt Koppar 200 Ej begränsande Krom tot 150 Ej begränsande Kvicksilver 2,5 2 2,5 Nickel Zink 500 Ej begränsande PAH L PAH M PAH H Alifat >C5-C Alifat >C6-C Alifat >C8-C Alifat >C10-C Alifat >C12-C Alifat >C16-C Aromat >C8-C ,1 500 Aromat >C10-C , Aromat >C16-C

20 20 8 Diskussion och slutsatser Området ligger i ett gammalt industriområde med en industriell påverkan sedan ca 150 år. Saneringar har utförts i området, som i huvudsak har åtgärdat oljeföroreningar. I samband med markschakt för nya markledningar och ny markbeläggning/körytor har delar av den metallförorenade fyllningen också tagits bort. Det är dock långt ifrån alla förorenade massor som åtgärdats. Området är sedan länge och kommer troligen även i framtiden vara belastat med förorenad fyllning. Med detta som grund bedöms de beräknade platsspecifika riktvärdena vara rimliga för området.

21 21 9 Referenser NATURVÅRDSVERKET (2002): Bedömningsgrunder för miljökvalitet Metodik för inventering av förorenade områden. NV rapport 4918, Stockholm. NATURVÅRDSVERKET (2006) Laktester för riskbedömning av förorenade områden NATURVÅRDSVERKET (2009a): Riktvärden för förorenad mark. NV rapport 5976, Stockholm NATURVÅRDSVERKET (2009b): Riskbedömning av förorenade områden. NV rapport 5977, Stockholm. SLU, Institutionen för vatten & miljö 2011, Eskilstunaåns avrinningsområde recipientkontroll 2010, Uppsala SPI (2011): SPI REKOMMENDATION Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, Stockholm. WHO (2005): Guidelines for drinking water enligt SWECO (2009): Storstadsspecifika riktvärden för Malmö, Göteborgs och Stockholms stad, Stockholm.

22 Bilaga 1 Bil 1 Konceptuella modellen

23 , kl. 14:39 Konceptuell förorenings- och spridningsmodell Naturvårdsverket, version 1.00 I detta blad kan en konceptuell förorenings- och spridningsmodell utarbetas för ett objekt. Vägledning för hur denna tas fram finns i Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden (rapport 5977), se Avsikten är att initialt göra en kvalitativ bedömning av vilka föroreningskällor, frigörelsemekanismer, spridningsvägar, möjliga exponeringsvägar och skyddsobjekt som är aktuella och behöver beaktas i projektet. En del av exponeringsvägarna kan beräkningsprogrammet hantera (röd text nedan). Risker kopplade till andra exponeringsvägar måste hanteras utanför programmet. Den konceptuella modellen kan användas som underlag vid diskussioner mellan olika parter i projektet. Eget scenario: Generellt scenario: Munktell badhus/arena MKM Frigörelse-/ Föroreningskällor spridningsmekanismer Exponeringsvägar Skyddsobjekt Ytlig mark- Utlakning till Hudkontakt Människor Miljö Naturresurser förorening grundvatten och jord ytvatten Djupt liggande Intag av jord markförorening Spridning via Boende på platsen: Mark- Grundvatten grundvatten -Vuxna ekosystem Inandning -Barn Litet magasin, Markförorening damm Övriga området som ej kommer under grund- Spridning via har ej beaktat detta användas inom vattenyta ytvatten Regelbundet verk- Ej motiverat översk. framtid Inandning av samma på platsen: ånga från jord -Vuxna Förorening Förångning -Barn Ytvatten- Ytvatten i grundvatten ekosystem Intag av dricks- Vinderosion vatten Besökande: Förorening -Vuxna i sediment -Barn Vattenerosion, Intag av frukt, ras och skred bär, svamp, Förorening rot- & grönsaker Närboende: som fri fas -Vuxna Sediment- Övrigt Frifasspridning -Barn ekosystem Intag av fisk Förorening finns i/omkring: Upptag i växter Övrigt -Lagringstankar Bevattning -Rörledningar -Avfall/deponi Övrigt -Ledningsgravar Intag av mjölk, -Övrigt kött och ägg Övrigt Pågående verksamhet Hudkontakt med sediment Övrigt Övrigt _Nv_beräkningsprogram rv mark_version 1 00 sida 1 Blad Konceptuell modell

24 Bilaga 2 Bil 2 Uttagsrapport

25 , kl. 15:38 Uttagsrapport Eget scenario: Munktell badhus/arena Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: MKM Beskrivning Standardscenario för mindre känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 40 mg/kg Intag av jord Bly mg/kg Intag av jord + exp. andra källor Kadmium 70 mg/kg Intag av jord + exp. andra källor Kobolt 400 mg/kg Skydd av grundvatten Koppar mg/kg Skydd av grundvatten Krom tot mg/kg Skydd av grundvatten Kvicksilver 2,5 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Nickel 800 mg/kg Skydd av grundvatten Zink mg/kg Skydd av grundvatten PAH L 100 mg/kg Skydd av grundvatten PAH M 20 mg/kg Inandning av ånga PAH H 20 mg/kg Hudkontakt jord/damm Alifat >C5-C6 50 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C6-C8 150 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C8-C mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C10-C mg/kg Skydd mot fri fas Alifat >C12-C mg/kg Skydd mot fri fas Alifat >C16-C mg/kg Skydd mot fri fas Aromat >C8-C mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Aromat >C10-C mg/kg Skydd av grundvatten Aromat >C16-C mg/kg Skydd av grundvatten Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Munktell badhus/aren MKM Längd på förorenat område m Uppskattning av området utbredning delat på hälften då inte alla massor är förorenade. (obl) Bredd på förorenat område m Uppskattning av området utbredning delat på hälften då inte alla massor är förorenade. (obl) Flöde i rinnande vattendrag 5 0,03171 m3/s Antar lågvattenflöde i Eskilstunaån. Innebär överskattning av risk då grundvattenflöde räknas i årsmedelflöde. (obl) Markmiljö beaktas i sammanvägning hälsa/miljö utförs ej utförs Riktvärden för övriga redan åtgärdade delar har ej beaktat detta. Byggnader eller hårdgjorda ytor i övrigt motiverar ej speciellt skydd. (obl) Egen utspädningsfaktor - skyddat gv ggr Kommentar saknas! Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Genomsnittligt intag av jord, barn mg/dag Huvudsakligen hårdgjorda ytor i området och dessutom huvuddelen inomhusaktiviteter (obl) Genomsnittligt intag av jord, vuxna mg/dag Huvudsakligen hårdgjorda ytor i området och dessutom huvuddelen inomhusaktiviteter (obl) Andningsvolym, barn 9,6 7,6 m3/dag Enl AFS 2000:3 - löpning 50 l/min (max 8 h). Barn antas ha 40% mindre lungkapacitet än vuxna. (obl) Andningsvolym, vuxen m3/dag Enl AFS 2000:3 - löpning 50 l/min (max 8 h). (obl) Egendefinierade ämnen Inga egendefinierade ämnen används sida 1 Blad Uttagsrapport