Väg 664, Nystrand Älvsbyns kommun, Norrbottens län Samrådshandling

Transkript

1 Förstudie Väg 664, Nystrand Älvsbyns kommun, Norrbottens län Samrådshandling Objekt nr

2 Förord Förstudien berör väg 664, en ca 1 km lång sträcka vid Nystrand, med start norr om Hällan och slut strax före Nystrand. Vägen riskerar att drabbas av skred och behöver därför flyttas längre bort från Piteälven. Förstudien syftar till att klargöra viktiga förutsättningar inom angivet utredningsområde för trafik, miljö och markanvändning, identifiera brister och problem samt föreslå förbättringsåtgärder. Samråd kommer att ske med allmänhet, organisationer, sakägare, boende, myndigheter, Älvsbyns kommun samt andra som har ett väsentligt intresse i frågan. Medverkande Johanna Lundeström Projektansvarig Thomas Söderlund Magnus Lingegård Mattias Gustavsson Uppdragsansvarig Förstudierapport Geoteknik/bärighetsåtgärder Titel: Förstudie, Samrådshandling väg 664 i Nystrand, Älvsbyns kommun Norrbottens län. Objektnr: Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Region Norr Kontaktperson: Johanna Lundeström Distributör: Trafikverket Region Norr, Sundsbacken 2-4, Luleå telefon: , fax:

3 Innehåll 1. Sammanfattning 4 2. Bakgrund Brister, problem och syfte Aktualitet Geografisk avgränsning Tidigare utredningar och beslut Övergripande mål och strategier Vägplaneringsprocessen 7 3. Befintliga förhållanden Vägsystem, trafik och trafikanter Markanvändning Riksintressen Miljö Byggnadstekniska förutsättningar Funktionsanalys av transportsystemet Projektmål Tänkbara åtgärder Analys av tänkbara åtgärder Beskrivning av tänkbara åtgärder Effekter och konsekvenser Riskhantering Måluppfyllelse Samråd Beslut om betydande miljöpåverkan Väghållningsmyndighetens ställningstagande Fortsatt arbete Källförteckning 21 3

4 1. Sammanfattning Förstudien berör väg 664, vid Nystrand, med start norr om Hällan och slut strax före Nystrand. Aktuell sträcka av väg 664 är ca 1 km lång och har bärighetsklass BK 1. Aktuell vägsträcka redovisas på bild 1-1. Vägen riskerar att drabbas av skred och behöver därför flyttas längre från Piteälven för att bibehålla trafiksäkerheten på vägen. Åtgärderna innebär att aktuell vägsträcka flyttas västerut till mindre skredbenägen mark. Befintlig väg rivs och återgår till skogsmark. Anslutningar till den nya vägen skapas för berörda fastigheter. För detta ändamål kan vissa delar av vägen sparas. Vägens krönbredd på vägen föreslås bli 7 m (6,5 m belagd bredd). Vägens typ av slitlager bibehålls. Dikesbotten för den nya vägen flyttas ut genom att en flackare släntlutning i 1:3 anläggs. Åtgärderna innebär ett vägområde på ca 25 m. Vid passage av en djup ravin blir vägområdet bredare, ca 45 m. Den nya väglinjen anpassas så att påverkan i anslutning till bebyggelse minimeras. Biflöden till Natura 2000-området Piteälven flödesberäknas och passager utformas för att minimera påverkan. Konsekvenserna bedöms bli positiva för trafiksäkerhet och innebär att negativa konsekvenser för tillgänglighet, transportkvalitet och regional utveckling undviks. Jämställdhet bedöms inte påverkas av tänkbara åtgärder. Åtgärderna innebär negativ påverkan på landskapsbilden. Påverkan på naturmiljö blir negativ några år efter den gamla vägen återställts till naturmark. Påverkan på åkermark bedöms bli liten. 4

5 Aktuell vägsträcka Skala 1:50000 (1 cm i kartan motsvarar 500 meter i verkligheten) SWEREF 99 TM Metria Bild 1-1 Aktuell vägsträcka av väg 664 som omfattas av förstudien. 5

6 2. Bakgrund 2.1 Brister, problem och syfte Vägen riskerar att drabbas av skred och behöver därför flyttas längre från Piteälven för att bibehålla trafiksäkerheten på vägen. Förstudien syftar till att klargöra viktiga förutsättningar inom angivet utredningsområde trafik, miljö och markanvändning, identifiera brister och problem samt föreslå förbättringsåtgärder. 2.2 Aktualitet Med hänsyn till projektets brådskande karaktär har projektering av tillfällig väg redan påbörjats. Berörda fastighetsägare har också kontaktats av Trafikverket och medgivit till att fältarbeten kan påbörjas. Förbättringsåtgärderna planeras påbörjas Geografisk avgränsning Förstudien omfattar närområdet kring aktuell vägsträcka, enligt karta 1-1, sid Tidigare utredningar och beslut Trafikverket har gjort en skredriskinventering över ett antal vägar i Norrbotten. Aktuell vägsträcka undersöks och finns beskriven i stabilitetsutredningen Skredriskområden i BD-län. Nystrand, Älvsbyns kommun, Piteå älv, väg 664. Trafikverket Region Norr Utredningen föreslår en vägomdragning av väg 664 som den mest rimliga åtgärden, vilket innebär större avstånd från en aktiv slänt. Alternativet vore att schakta av den aktiva släntnipan ca 400 meter. Avschaktningen skulle då medföra en betydlig profilsänkning med stora schaktvolymer och rivning av en fritidsfastighet. Trafikverket har därefter gjort bedömningen att bästa alternativet är att flytta vägen. Vid älvsslänten nedanför befintlig väg vid fastighet 1:24 finns ett skredvarningssystem. Systemet har flera gånger varnat för rörelser och nu senast i februari 2012, 15 meter under markytan. Väg 664 genom Nystrand ingår i Trafikverkets landskapsprogram för driftområde Piteå. Väg 664 genom Nystrand klassats som prioriterad vägsträcka. 2.5 Övergripande mål och strategier Riksdagen har beslutat om transportpolitiska mål. Det övergripande målet gör transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet berör tillgänglighet genom resor och transporter. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Miljökvalitetsnormer finns enligt Vattenmyndigheten antagna för vatten, se tabell samt kartor samt

7 Vattenförekomst Miljökvalitetsnorm (kvalitetskrav) Piteälven God ekologisk status 2015, God kemisk ytvattenstatus 2015 Bygghandling Grundvattenförekomst. SE God kemisk grundvattenstatus 2015, God kvantitativ status 2015 Tabell Miljökvalitetsnormer för vattendrag och grundvattenförekomster längs sträckan. 2.6 Vägplaneringsprocessen Vägplaneringsprocessen inleds med att en förstudie upprättas där samråd förs med allmänhet, myndigheter och särskilt berörda. Nästa steg i planeringsprocessen är normalt att upprätta en arbetsplan med en miljökonsekvensbeskrivning. Därefter görs en bygghandling som mer i detalj beskriver hur de tänkbara åtgärderna kan utföras. Alternativ för sträckning Ny sträckning Befintlig sträckning Förstudie Vägutredning Arbetsplan Byggskede Ingen åtgärd Steg 1 eller 2 i fyrstegsprincipen Bild Planeringsprocessens olika steg. 7

8 3. Befintliga förhållanden 3.1 Vägsystem, trafik och trafikanter Väg 664 börjar i byn Nyfors vid korsningen med väg 94 och slutar i byn Manjärv vid korsningen med väg 664 och väg 663. Denna förstudie omfattar en sträcka av väg 664 på ca 1 km. Objektet börjar strax norr om Hällan och slutar strax före Kammen. Vägen är asfalterad och har bärighetsklass BK1. Befintlig vägbredd är enligt Trafikverkets vägdatabas 6,5 m. Trafikmängden på väg 664 uppgår till 730 st (36% osäkerhet) Årsdygnmedeltrafik (ÅDT, mätår 2000) varav 40 st (36% osäkerhet) ÅDT tung trafik. Hastigheten är begränsad till 70 km/tim. Skolbuss förekommer längs aktuell sträcka av väg 664. Vägen trafikeras av ett mindre antal oskyddade trafikanter. Fyra avfarter till enskilda vägar eller bostäder finns längs sträckan. Under perioden har två trafikolyckor skett som resulterat i lindriga skador. Skotertrafik förekommer frekvent i området men ingen kommunövergripande led berör området. Vägen bedöms främst nyttjas av de boende längs vägen, som tillfartsväg sågverket i Nystrand samt för skogsbruket och rennäringen. Längs denna del av väg 805 finns målpunkter i form av bostadshus, skogsfastigheter samt åkermark. 3.2 Markanvändning Inom objektet finns få byggnader vid vägen. Strax söder om förstudieområdet ligger byn Hällan. Aktuell sträcka slutar precis innan byn Nystrand. Aktuell del av väg 664 berör fyra fastigheter för permanentboende och tre för fritidsboende. Vägsträckan ligger utanför detaljplanelagt område. Markanvändningen i området domineras av skogsbruk och rennäring. Aktuell vägsträcka berör Ståkke och Luokta-Mávas samebyar. Vägen ligger inom områden för vinterland och vårvinterland för Ståkke sameby och inom vintergruppområde för Luokta-Mávas sameby. Inga flyttleder finns i närheten av vägsträckan. 3.3 Riksintressen Hela av vägsträckan omfattas av riksintresse för naturvården enligt Miljöbalken 3 kap 6 (Piteälven). Befintlig vägsträcka korsar biflöde till Natura 2000 området Piteälven en gång. Biflödet delas i två vid befintlig väg 664. Föreslagen sträckning innebär att dessa två biflöden måste korsas vilket innebär vattenverksamhet vid läggning av trumma eller rörbro. Inga riksintressen för rennäringen berörs. 8

9 3.4 Miljö De miljöintressen som angränsar till objektet redovisas på karta Landskapsbild Aktuell vägsträcka löper på sediment från Piteälven. Precis vid starten ligger vägen vid en åker men huvuddelen löper genom talldominerad barrskog. Längs vägen flyter Piteälven och en stor del av sträckan har man som trafikant vattenkontakt. Vägen går på kanten till älvsnipan och följer landskapets höjdlinjer väl med undantag för när bäckar korsas då den går på bank. Profilen sänks märkbart där vägen korsar ravinen med Natura 2000 biflödet till Piteälven. Här återfinns vägsträckans enda skärningsslänt. Inga parkeringsplatser finns längs vägen. Bild Åkermark vid ströckans start. Bild Fastighet 1:24, vid mitten av aktuell vägsträcka. 9

10 Naturmiljö Hela av vägsträckan omfattas av riksintresse för naturvården enligt Miljöbalken 3 kap 6 (Piteälven). Befintlig vägsträcka korsar biflöde till Natura 2000 området Piteälven en gång. Strax före biflödet korsas av väg 664 går två bäckar ihop till en. Föreslagen ny sträckning innebär att bägge dessa biflöden måste korsas. Strandskydd gäller enligt MB 7 kap för Piteälven. Ca 250 meter in på befintlig sträckning korsar vägen en icke namngiven bäck som inte finns upptagen i vattenkartan. Inga ytterligare vattendrag finns längs sträckan. Inga vägtrummor finns registrerade som vandringshinder i länsstyrelsens trumdatabas (före detta Fiskeriverkets). Bild Ca sektion 0/700. Ravin där vägen passerar biflöde till Piteälven. Bild Ravin väster om vägen, ca sektion 0/700. Grandominerad blandskog. 10

11 1:60 Slut Biflöde Natura :34 Ravin Biflöde Natura :3 1:24 1:19 Start Karta Intressen längs väg 664. Ungefärlig sträckning av föreslagen väg. Utformning av anslutningsvägar och avtag sker i senare skede och vid sakägarmöte. 11

12 Stora delar av aktuell sträcka går alldeles intill Piteälvens västra nipa, se bild 1.1. Inga naturreservat eller områden med naturvårdsavtal eller biotopskydd gränsar till vägområdet. Ej heller nyckelbiotoper, sumpskogar, VMI-objekt eller andra kända naturvärdesobjekt. Inga vägkanter längs sträckan är klassade som artrika vägkanter. Kulturmiljö Inga fornlämningar finns registrerade i anslutning till vägen. Hela vägsträckan omfattas av bevarandeprogram för odlingslandskapet i Pitå älvdal (bevarandeklass 2), upprättat Motiveringen till bevarande klassen är att odlingslandskapet delvis har kvar en småskalighet och mångformighet som innebär att förutsättningar finns för att fauna- och floravärden ska ha bevarats. Några övriga kulturmiljövärden bedöms inte finnas längs vägsträckan. Rekreation och friluftsliv. Inga riksintressen för friluftslivet MB 3 kap 6 finns längs aktuell vägsträcka. Piteälven är av intresse för fisketurism och friluftsliv. Naturresurser Skogsbruk är den dominerande näringen i området. Rennäring bedrivs i området, se kapitel 3.2. Odlingsmark förekommer mycket sparsamt längs aktuell vägsträcka. Befintlig väg gränsar löper ca 200 meter längs åkermark. I föreslagen ny sträckning kommer endast 75 meter av vägen gå längs med åkermark. Inga berg- eller grusresurser berörs av tänkbara åtgärder, som innebär ny vägsträckning. Ingen täkt med gällande tillstånd finns längs aktuell vägsträcka. Indirekt kommer berg- och grusresurser att påverkas eftersom nya massor erfordras för åtgärderna, se även kapitel 4.2. Hela sträckan går genom område med grundvattenförekomst (SE ). Grundvattenförekomsten har god kemisk och kvantitativ status (Se bild 3.3-7). Skyddade och skyddsvärda områden Inga kommunala vattentäkter finns längs aktuell vägsträcka. Hushållen har enskilda brunnar. Strandskydd gäller för Piteälven. Strandskyddsdispens söks av Länsstyrelsen. Miljöbelastning Det aktuella området bedöms ha låg miljöbelastning. Trafikmängden på väg 664 är idag mycket låg vilket innebär små utsläpp av kväveoxider. Påverkan på grundvattenförekomster bedöms också som liten med tanke på den mycket lilla mängden trafik längs sträckan. (<2000 ÅDT varav <200 ÅDT tunga fordon). 12

13 Bild Piteälvens läge nära befintlig väg vid sektion ca 0/250. Bild Grundvattenförekomst längs med Piteälven, streckad med grönt. Föreslagen ny väg röd. 13

14 Piteälven, vars biflöde berörs av vägen, har god kemisk ytvattensstatus samt otillfredsställande ekologisk status. Skälen till att den ekologiska statusen klassas som otillfredsställande är kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar. (Vattenmyndigheten, VISS) se kapitel 2.5. Morfologi syftar på fysiska förändringar genom exempelvis rätning, rensning, kanalisering eller vallning (Vattenmyndigheten, vattenkartan) se kapitel 2.5. Aktuell väg påverkar inte älvens morfologi. Kontinuitet syftar på konstgjorda hinder såsom dammar, vägtrummor osv. Befintlig vägsträcka påverkar inte älvens kontinuitet (Länsstyrelsens trumdatabas, f.d. Fiskeriverkets). Vägtrummor för Piteälvens biflöden vid ny väg bör utformas för att inte försämra älvens kontinuitet. Påverkan på övriga miljökvalitetsnormer bedöms inte som relevanta i området. 3.5 Byggnadstekniska förutsättningar Jordlagren längs planerad vägomdragning utgörs från anslutningen i söder och ca 700 m norrut av silt- och sandsediment ovan sulfidhaltiga havs- och sjösediment. Därefter uppträder en ravinbildning som eroderat ned i de sulfidhaltiga sedimenten. I norr, mot slutet av planerad vägomdragning består jorden av silt och sandsediment ovan morän. Planerad vägsträckning omges i norr och väster av moränmark och i öster av Piteälvens mäktiga sandnipor där befintlig vägsträckning ligger. Planerad vägsträckning riskerar att till stor del ligga på tjälfarlig jord och måste isåfall tjälsäkras. Passagen över ravinens kant kommer ske på bank, vilket kan komma att kräva grundförstärkningar. De byggnadstekniska förutsättningarna bedöms därför som mindre goda Den nuvarande beläggningen på vägsträckan består av bitumenbundet bärlager (asfalt). Det finns inga uppgifter om att tjärhaltig beläggning i beläggningsliggaren (Trafikverket). El/teleledningar vid befintlig väg Lågspänningsledning (400 V) finns förlagd i jord från fastighet 1:19 till fastighet 1:24 där den övergår till luftledning. Luftledningen följer sedan vägen ända till slutet av sträckan vid fastighet 1:60. Luftledningen korsar väg 664 och ansluter till bostadshusen på fastighet 1:24, 2:3 samt 1:34 (Se bild och 3.5-2) Vägbelysning förekommer med en stolpe vid vardera fastighet 1:24, 1:34 samt 1:60. Ca 175 meter från start korsas befintlig väg av jordkabel/kanalisation för teleledning. Jordkabeln går sedan längs vägen fram till fastighet 1:24 för att därefter gå genom skogsmark. El/teleledningar vid föreslagen väg Föreslagen väg korsar jordlagd lågspänningsledning (400V, sektion 0/100) samt jordkabel för tele (sektion 0/730). Dessutom korsas högspänningsledning vid sektion 0/480 (11 000V, luftledning). (Se bild och 3.5-2) 14

15 1:60 1:34 1:24 2:3 1:19 Bild Kraftledningar längs sträckan. Föreslagen ny väg röd. Högbacka Hamptjärnen Djupgraven Bakgrundskartan ägs av : (får ej vidare- användas utan ägarens tillstånd) m orienterings- -ej för schaktning nvisning Telefon information från Skanova Koordinatsystem RT90 2.5gonV Ledningar med heldragen linjestil är inmätta Skala 1: 1:10000 Skanova har inga ledningar inom markerat arbetsområde Aktualitet: Gäller 1 mån från nedan angivet datum Skvalagraven Kolkstrand Bild Teleledningar längs sträckan. Föreslagen ny väg röd. Skvalagraven 15

16 Inga kända bredbandsnät finns i området. Kommunala VA-ledningar förekommer ej längs aktuella vägsträcka. Inom aktuellt område finns en privat vattenledning som går från Nystrand by och som förser fastighet 1:60, 1:34, 1:24 och 2:3 med vatten.befintlig väg korsar aktuell vattenledning vid fastighet 1:24. Detsamma gäller för föreslagen väg (se bild 3.5-3). 1:60 1:34 2:3 1:24 1:19 Bild Privat vattenledning längs sträckan. Föreslagen ny väg som ett område i rött. 16

17 3.6 Funktionsanalys av transportsystemet Tillgänglighet Framkomligheten och tillgänglighet längs aktuell väg hotas på grund av skredrisk. Om inte vägen åtgärdas snabbt finns risk att den rasar inom de närmsta åren. Transportkvalitet Vägen håller ca 6,5 m belagd bredd och behöver inte åtgärdas annat än för att minska skredrisken. Regional utveckling Aktuell väg är viktig för skogs- och rennäring samt turism. Det direkta området längs vägen har idag få arbetsplatser och de få boende i området antas pendla till sina arbeten. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten på sträckan bedöms på grund av skredrisken vara nedsatt. Om inte åtgärder vidtas kommer vägens skick att försämras med tiden. Ett större skred utgör potentiell olycksrisk. Om det blir täta larm eller små skred och säkerheten på vägen inte kan garanteras måste vägen stängas omedelbart. Miljö Transportsystemets påverkan på omgivande miljö utgörs buller, vibrationer samt utsläpp av kväveoxider till luft. Med de låga trafikmängderna bedöms effekten på miljön vara liten. Inga vattendrag längs sträckan finns registrerade i länsstyrelsens (f.d. Fiskeriverkets) trumdatabas. Miljökvalitetsnormer finns för Piteälven, samt grundvattenförekomst, (se kapitel 2.5). Jämställdhet Transportsystemet bedöms inte påverka jämställdheten i någon större omfattning. 3.7 Projektmål Projektets mål är att förbättra trafiksäkerheten på vägsträckan så att framtida skred i älven inte påverkar framkomlighet och transportkvalitet längs vägen eller orsakar en olycka. Projektmål miljö Vägar och vägars sidoområden skall utformas med utgångspunkt i omgivande landskaps natur- och kulturvärden. Naturmiljön, både på land och i vatten, inom förstudieområdet ska ha bibehållna eller förbättrade kvaliteter efter vägåtgärdernas färdigställande. Värden att särskilt beakta är riksintresse för naturvården, trumpassager i vattendrag samt anpassning vid innerslänter och återställning av väg. 17

18 4. Tänkbara åtgärder 4.1 Analys av tänkbara åtgärder Tänkbara åtgärder har analyserats enligt fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen innebär en stegvis modell för prövning av lösningsförslag enligt följande: Åtgärder som kan begränsa transportbehovet och val av transportsätt. Åtgärder som ger effektivare nyttjande av befintligt vägnät via bland annat styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. Begränsade ombyggnadsåtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder behöver tillämpas. En begränsning av transportsystemet enligt punkt 1 bedöms inte ge någon effekt eftersom problemet ligger i vägens läge på skredbenägen mark för nära älven och inte i hur vägen nyttjas. Ett effektivare nyttjande av vägen enligt punkt 2 bedöms inte ge någon effekt eftersom problemet ligger i vägens läge på skredbenägen mark för nära älven och inte i hur vägen nyttjas. Att utföra begränsade ombyggnadsåtgärder enligt punkt 3 bedöms inte heller ge någon effekt eftersom problemet ligger i vägens läge på skredbenägen mark för nära älven. Även om vägen förstärks kommer älven inom några år kunna påverka vägen. Med tanke på skredrisken bedöms åtgärder enligt punkt 4 nödvändiga. Det innebär nyinvestering i form av nybyggnation i ny vägkorridor. Nollalternativet innebär att inga åtgärder görs på vägen förutom det normala vägunderhållet. 4.2 Beskrivning av tänkbara åtgärder Åtgärderna innebär att en ny vägsträcka projekteras med större avstånd till älven och skredriskområdet. Slitlagertypen på vägen behålls men förbättras. Tänkbara åtgärder utöver de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna: Befintlig väg återställs till åker- respektive naturmark. Avtag skapas för att bibehålla befintlig funktion för boende, fritidsboende, skogsbruk och jordbruk. Utformning av anslutningsvägar och avtag fastställs i senare skede och vid sakägarmöte. Natura 2000-biflöden flödesberäknas och vägtrummor dimensioneras så att inga vandringshinder eller förändrade flödeshastigheter uppstår, se kapitel 3.3 Naturmiljö. Tid för arbeten i Natura 2000-biflöden ska vara lågvattenperioder. Tätskikt används vid ev. etableringsområden på grundvattenförekomst. Befintliga diken återställs till ursprunglig bredd och djup. Nya vägdiken får en flack släntlutning (1:3). Åtgärderna innebär att vägområdet breddas med någon meter på varje sida. Generellt blir vägområdet mellan 25 och 30 meter. I ravinen blir vägområdet 45 meter. 18

19 4.3 Effekter och konsekvenser. Nollalternativet Nollalternativet innebär att inga åtgärder görs på vägen förutom det normala vägunderhållet. Enligt Trafikverkets skredriskinventering (se kap 2.4) beräknas älvens vårfloder inom ett par år orsaka ett skred i älvsnipan som drabbar vägen så att den måste stängas ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det ger stora negativa effekter för transportkvalitet och tillgänglighet. Skogs-, jordbruks- och turistnäringen samt de boende i området får negativa konsekvenser. Riksintressen Hela den befintliga vägen och föreslagen väglinje ligger inom område för riksintresse för naturvården enligt miljöbalken 3kap 6 (Piteälven). Riksintresset bedöms påverkas i liten grad av vägåtgärderna eftersom aktuell vägsträcka är kort (ca 1 km) samt att befintlig väg rivs och återförs till naturmark. Tänkbara åtgärder bedöms inte innebära någon påtaglig skada på värden som utgör grunden för riksintresset. Föreslagen ny väg korsar biflöden till Natura 2000-området Piteälven i två punkter. Tänkbara åtgärder innebär att trummor/broar dimensioneras så att biflödenas flöden ej påverkas samt att vandringshinder ej uppstår. Arbeten vid passage av Natura 2000-biflöden innebär kortvarig grumling i vattendragen under byggtiden, dock ej under tid för fiskvandring. Ingen påtaglig skada bedöms tillfogas Natura 2000-biflödena. Markanvändning och kommunala planer Tänkbara förstärkningsåtgärder tar ny mark i anspråk. Ett flertal fastigheter kommer att beröras. Samtidigt kommer den gamla vägen att återställas till skogsmark och återgå till markägaren. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli måttliga för berörda skogsägare. Rennäringen bedöms inte påverkas i någon större grad av vägarbetena. Tillgänglighet Tänkbara åtgärder bedöms inte ge någon större effekt på jämfört med befintlig tillgänglighet längs sträckan. Den befintliga vägen ersätts med en ny av samma standard. Fastighetsägare längs sträckan som har avtag från vägen förses med motsvarande avtag från nya vägen. Däremot förhindrar tänkbara åtgärder de mycket negativa konsekvenserna som annars skulle uppstå inom de närmsta åren om vägen skredar sönder. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli positiva för tillgängligheten. Transportkvalitet Tänkbara åtgärder bedöms inte ge någon större effekt jämfört med befintlig transportkvaliteten längs sträckan. Den befintliga vägen ersätts med en ny av samma standard. Däremot förhindrar tänkbara åtgärder de mycket negativa konsekvenserna som skulle uppstå inom de närmsta åren om vägen skredar sönder. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli positiva för transportkvaliteten. Regional utveckling Aktuell väg används främst av näringarna skogsbruk, jordbruk och turism. Tänkbara åtgärder bedöms inte ge någon större effekt för regional utveckling jämfört med befintlig väg. Den befintliga vägen ersätts med en ny av samma standard. Däremot förhindrar tänkbara åtgärder de mycket negativa konsekvenserna som skulle uppstå inom de närmsta åren om vägen skredar sönder. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli positiva för den regionala utvecklingen. 19

20 Trafiksäkerhet Föreslagna åtgärder innebär att risken för skred längs vägsträckan försvinner. Åtgärderna innebär flackare slänter och bredare vägrum vilket minskar risken för viltolyckor. Åtgärderna innebär även att inga oeftergivliga hinder står längs med vägsträckan. Hastigheten längs vägen bedöms inte öka nämnvärt trots att vägen rätas ut i plan och profil. Miljö Landskapsbilden ändras i vägens nya sträckning eftersom man går miste om vattenkontakt och utblickar över älvslandskapet. Vägrummets breddning på varje sida med ca 2-8 m där vägen går i skogsmark medför en måttlig förändring. Slänter och brynzonen längs vägen blir nyanlagda, vilket ger en förfulad landskapsbild under några år, tills vegetation åter etablerats. Sträckans ringa längd förmildrar dock bedömningen av effekterna. Sammantaget små negativa effekter. Vägåtgärderna bedöms inte tillfoga varken riksintresse för naturvården eller Natura 2000-biflöden till Piteälven någon påtaglig skada. (se Riksintressen, ovan). Vägåtgärderna bedöms inte påverka att miljökvalitetsnormerna för Piteälven uppnås, eftersom varken älvens morfologi eller kontinuitet påverkas av åtgärderna i de biflöden som vägen korsar. (se kvalitetskrav, Vattenmyndigheten, tabell 2.5-1). Grundvattenförekomst längs sträckan bedöms inte påverkas av tänkbara åtgärder. Inga mindre vattendrag finns längs sträckan som kan påverkas av vägdragningen. Inga fornminnen påverkas av vägåtgärderna. De värden som motiverar bevarandeklassen i bevarandeprogram för odlingslandskapet berörs inte av vägåtgärderna. Piteälvens värden för friluftsliv och fisketurism bedöms inte påverkas negativt eftersom berörd vägsträcka är så kort och saknar parkeringsfickor. Buller och vibrationer från vägtrafiken är i dagsläget låga och bedöms inte påverkas av åtgärder. Luftkvaliteten i området bedöms vara god med små föroreningsmängder. Tänkbara vägåtgärder påverkar luftkvalitén i liten utsträckning. Påverkan under byggtid är tidsbegränsad och negativa effekter av störningar i form av buller och vibrationer från arbetsmaskiner, damning m m uppstår är liten för boende längs vägen. Mängden luftföroreningar från arbetsmaskiner bedöms öka under byggtiden. Framkomligheten längs sträckan kommer att vara nedsatt under byggtiden och etableringsområden kommer att erfordras. Masshanteringen genererar trafik med transportfordon under byggtiden. Jämställdhet Aktuellt projekt bedöms i lika stor grad gynna kvinnliga som manliga trafikanter. 20

21 5. Riskhantering På sträckan har följande riskobjekt beträffande miljö och säkerhet identifierats: Skydds- och riskobjekt Kraftledningar som passerar vägområde samt övriga ledningar i luft och mark. Grundvattenförekomst längs hela sträckan. Konfliktpunkter Åtgärder vid Natura 2000-biflöden till Piteälven. Nya anslutningsvägar till fastigheter. Passage av privat vattenledning. 6. Måluppfyllelse Enligt analysen i kapitel 4.1 uppfylls projektmålen genom att utföra nyinvensteringar och större ombyggnadsåtgärder, enligt punkt 4. Genom att utföra lämpliga skyddsåtgärder för att minimera påverka på värden beträffande naturmiljö och kulturmiljö så bedöms projektmål miljö att kunna uppfyllas. 7. Samråd Skrivs i ett senare skede. 8. Beslut om betydande miljöpåverkan Skrivs efter beslut från Länsstyrelsen. 9. Väghållningsmyndighetens ställningstagande Skrivs i senare skede. 10. Fortsatt arbete Nästa steg är samråd och remisstid för förstudien. Efter det kommer en samrådsredogörelse att upprättas som bland annat redovisar hur och när information skett, vilka synpunkter som har framförts på förstudien samt Trafikverkets kommentar till dessa. Utifrån detta underlag fattar Länsstyrelsen beslut om objektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej, enligt Miljöbalkens definition. Därefter färdigställs förstudien och beslut fattas om det fortsatta 21

22 projekteringsarbetet. 11. Källförteckning Digital information Samebyarnas intressen för rennäringen. Länsstyrelsens digitala information Skogens källa Vattenmyndigheten Trafikverkets väg- och trafikinformation Skriftliga källor Skredriskområden i BD-län. Nystrand, Älvsbyns kommun, Piteå älv, väg 664. Trafikverket Region Norr Översiktsplan 2011, Älvsbyns kommun, ( ) Landskapsprogram Piteå driftområde, Piteå och Älvsbyns kommuner, Trafikverket Region Nord. Publikation 2010:113 Transportstyrelsens olycksstatistik, genom Christina Eng Vårt hävdade Norrbotten. - program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, rapport 6/1993 Yt- och grundvattenskydd. Handbok/rådsdokument. Trafikverket, (Remissutgåva ) Muntliga källor Minna Brodin, Vatten- och fiskeenheten. Länsstyrelsens i Norrbottens län. Avseende förekomst av vandringshinder i vägtrummor. (kontroll mot Länsstyrelsens vägtrumdatabas, dvs före detta Fiskeriverkets) ( ) Lars Nilsson, trafikplanerare Länstrafiken i Norrbotten ( ) 22

23 23

24 Trafikverket, Box 809, Luleå, Besöksadress: Sundsbacken 2-4 Telefon :