BD 664 Nystrand, riskreducerande åtgärd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BD 664 Nystrand, riskreducerande åtgärd"

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG BD 664 Nystrand, riskreducerande åtgärd Älvsbyns kommun, Norrbottens län Vägplan Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Box 809, Luleå E-post: Telefon: TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Dokumenttitel: Samrådsunderlag BD 664 Nystrand, riskreducerande åtgärd Författare: Lena Ramström Dokumentdatum: Version: Kontaktperson: Anna Kronman, Trafikverkerket 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING 5 1. BESKRIVNING AV PROJEKTET Planläggningsprocessen Bakgrund Tidigare utredningar och beslut Ändamål och projektmål Ändamålet Projektmål Beskrivning av befintlig väganläggning 8 2. AVGRÄNSNINGAR Valt alternativ Bortvalda alternativ FÖRUTSÄTTNINGAR Trafik och trafikanter Markanvändning Effekter och konsekvenser Riksintressen Effekter och konsekvenser Miljö Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Skyddade och skyddsvärda områden Miljöbelastning Buller 16 3

4 Effekter och konsekvenser El/teleledningar vid befintlig väg El/teleledningar vid föreslagen väg Byggnadstekniska förutsättningar FORTSATT ARBETE Planläggning Planläggningsprocessens fortsatta arbete KÄLLOR Digital information Skriftliga källor Muntliga källor 23 Bilaga 1 Väg 664 vid Nystrand, Älvsbyns kommun, Arkeologisk besiktning och utredning etapp 1 4

5 Sammanfattning Samrådsunderlaget berör väg 664, vid Nystrand, med start norr om Hällan och slut strax före Nystrand. Aktuell sträcka av väg 664 är ca 1 km lång och har bärighetsklass BK 1. Aktuell vägsträcka redovisas i figur 1-1. Ungefärlig korridor som visar troligt läge för ny väglinje redovisas i figur 2-3. Vägen riskerar att drabbas av skred och behöver därför flyttas längre från Piteälven för att bibehålla trafiksäkerheten på vägen. Åtgärderna innebär att aktuell vägsträcka flyttas västerut till mindre skredbenägen mark. En arbetsplan för att ta mark för föreslagna åtgärder har upprättats under På grund av ett formaliafel i vägplaneringsprocessen så har Trafikverket beslutat att göra ett omtag i planeringsprocessen. Detta samrådsunderlag har därför upprättats i syfte att utgöra underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Efter detta beslut kommer Trafikverket att gå vidare med att upprätta vägplan för de riskreducerande åtgärderna. Befintlig väg rivs och återgår till omgivande markslag. Anslutningar till den nya vägen skapas för berörda fastigheter. För detta ändamål kan vissa delar av vägen sparas. Vägens krönbredd på vägen föreslås bli 7 m (6,5 m belagd bredd). Vägens typ av slitlager bibehålls. Dikesbotten för den nya vägen flyttas ut genom att en flackare släntlutning i 1:3 anläggs. Åtgärderna innebär ett vägområde på ca 25 m. Vid passage av en djup ravin blir vägområdet bredare, ca 45 m. Den nya väglinjen anpassas så att påverkan i anslutning till bebyggelse minimeras. Biflöden till Natura 2000-området Piteälven flödesberäknas och passager utformas för att minimera påverkan. Konsekvenserna bedöms bli positiva för trafiksäkerhet och innebär att negativa konsekvenser för tillgänglighet och transportkvalitet undviks. Åtgärderna innebär negativ påverkan på landskapsbilden. Påverkan på naturmiljö blir negativ några år efter den gamla vägen återställts till naturmark. Påverkan på åkermarken bedöms bli liten. 1. Beskrivning av projektet 1.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att 5

6 Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Samrådsunderlaget syftar till att klargöra viktiga förutsättningar såsom trafik, miljö och markanvändning inom angivet utredningsområde samt identifiera brister och problem och utifrån detta underlag föreslå förbättringsåtgärder. Figur 1-1 Aktuell vägsträcka av väg

7 1.2. Bakgrund Vägen riskerar att drabbas av skred och behöver därför flyttas längre från Piteälven för att bibehålla trafiksäkerheten på vägen. Eftersom detta projekt har inletts under 2012 har det drivits enligt planprocessen som gällde före den 1 januari Enligt denna planprocess har förstudie, arbetsplan och miljökonsekvensbeskrivning upprättats. På grund av ett formaliafel i vägplaneringsprocessen så har Trafikverket beslutat att göra ett omtag i planeringsprocessen. Detta samrådsunderlag har därför upprättats i syfte att utgöra underlag för länsstyrelsens beslut om projektet medför betydande miljöpåverkan. Efter detta beslut kommer Trafikverket att gå vidare med att upprätta vägplan för de riskreducerande åtgärderna. Vägplanen kommer upprättas enligt de regler för planprocessen som gäller sedan 1 januari 2013, se figur 1-2. Figur 1-2 Planläggningsprocessen. Om projektet inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan (BMP) så krävs ingen MKB, då görs endast en miljöbeskrivning Tidigare utredningar och beslut Ingen Åtgärdsvalsstudie har genomförts för objektet, eftersom planeringsprocessen inletts enligt Trafikverkets tidigare modell för vägplanering. Trafikverket har gjort en skredriskinventering över sina vägar i Norrbotten. Aktuell vägsträcka undersöks och finns beskriven i stabilitetsutredningen Skredriskområden i BDlän. Nystrand, Älvsbyns kommun, Piteå älv, väg 664. Trafikverket Region Norr Utredningen föreslår en vägomdragning av väg 664 som den mest rimliga åtgärden, vilket innebär större avstånd från en aktiv slänt. Alternativet vore att schakta av den aktiva släntnipan ca 400 meter (nipa är sand- och siltavlagringar som bildar erosionsbranter, nipor förekommer vid norrländska älvdalar under högsta kustlinjen). Avschaktningen skulle då medföra en betydlig profilsänkning med stora schaktvolymer och rivning av en fritidsfastighet. 7

8 Trafikverket har därefter gjort bedömningen att bästa alternativet är att flytta vägen, eftersom kostnaden för att utföra åtgärder i befintlig sträckning inte bedöms vara ekonomiskt försvarbara. Vid älvsslänten nedanför befintlig väg vid fastighet 1:24 finns ett skredvarningssystem. Systemet har flera gånger varnat för rörelser och nu senast i februari 2012 indikerades rörelser 15 meter under markytan. En förstudie har upprättats för projektet. Med försudien som underlag har länsstyrelsen beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen grundar sitt beslut på de kriterier som anges i Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905), bilaga 1 och 2. En arbetsplan med miljökonsekvensbeskrivning har också upprättats för ny väg Ändamål och projektmål Ändamålet Projektet syftar till att reducera rasrisker för berörd vägsträcka på väg 664 för att bibehålla trafiksäkerheten på vägen Projektmål Projektets mål är att förbättra trafiksäkerheten på vägsträckan så att framtida skred i älven inte påverkar framkomlighet och transportkvalitet längs vägen eller orsakar en olycka. Vägar och vägars sidoområden ska utformas med utgångspunkt i omgivande landskaps natur- och kulturvärden Beskrivning av befintlig väganläggning Väg 664 börjar i byn Nyfors vid korsningen med väg 94 och slutar i byn Manjärv vid korsningen med väg 664 och väg 663. Detta samrådsunderlag omfattar en sträcka av väg 664 på ca 1 km. Objektet börjar strax norr om Hällan och slutar strax före Kammen. Vägen är asfalterad och har bärighetsklass BK1. Befintlig vägbredd är enligt Trafikverkets vägdatabas 6,5 m. Framkomligheten och tillgängligheten längs aktuell väg hotas på grund av skredrisk. Om inte vägen åtgärdas snabbt finns risk att den rasar inom de närmsta åren. Trafikverket har gjort en skredriskinventering över ett antal vägar i Norrbotten. Aktuell vägsträcka finns beskriven i stabilitetsutredningen Skredriskområden i BD-län. Nystrand, Älvsbyns kommun, Piteå älvdal, väg 664. Trafikverket Region Norr Vid älvslänten nedanför befintlig väg vid fastighet 1:24 finns ett skedvarningssystem som har varnat för rörelser 15 meter under marken år Skredberäkningar har visat att den aktuella slänten är en stor fara för väg 664. Okulärbesiktning under 2014 fastställde att massor på har rört sig 2 meter i riktning ned mot älven. 8

9 Figur 1-3 Rasriskområdet. Om inte åtgärder vidtas kommer vägens skick att försämras med tiden. Så småningom kommer vägen att skreda och resultera i att vägen stängs med ökande brister beträffande trafiksäkerhet och transportkvalitet. Den nuvarande beläggningen på vägsträckan består av bitumenbundet bärlager (asfalt). Det finns inga uppgifter om att tjärhaltig beläggning i beläggningsliggaren (Trafikverket). 2. Avgränsningar I tidigare förstudie för väg 664 Nystrand har utredningsområdet avgränsats till att innefatta ett område väster om befintlig sträckning, se figur 2-1. Figur 2-1 Tidigare utredningsområde. 9

10 Under arbetet med den tidigare framtagna arbetsplanen för åtgärderna har flera alternativa sträckningar utretts. Styrande aspekter och förutsättningar vid val av sträckning är: Vägen måste flyttas från området som riskerar att beröras av skred. Plangeometri för vägen: VGUs (regler för vägar och gators utformning) krav på minsta kurvradie och största längslutning. Byggnadstekniska förutsättningar. Områden med bättre grundläggningsförhållanden bör väljas i första hand. Omgivningspåverkan: hänsyn tas till Landskapsprogram Piteå driftområde. Intrång i skogs- och jordbruksmark bör undvikas enligt miljöbalken 3 kap 4. Massbalans eftersträvas, anledningen är att Trafikverket vill hushålla med resurser och undvika långväga transporter Valt alternativ Det väglinjealternativ som också ingått i den tidigare arbetsplanen för riskreducerande åtgärder i Nystrand bedöms sammantaget vara det mest fördelaktiga alternativet av de fem studerade, se figur 2-3, grönt alternativ. Ungefärlig korridor som visar troligt läge för ny väglinje redovisas i figur 2-2. Den nya vägsträckningen går till övervägande del på bank 1-1,5 meter ovan mark. I norra delen av vägsträckan går vägen in i en 3 meter djup skärning på en sträcka av cirka meter. Skärningen går genom en moränhöjd med goda byggnadstekniska egenskaper, vilket förbättrar massbalansen. Linjen ansluter till befintlig väg i ett läge som inte riskeras att drabbas av skred. Linjen har dragits med hänsyn till att inte göra intrång i den befintliga timmerterminalen och den moränhöjd som ligger i slutet på väglinjen. 10

11 Figur 2-2 Ungefärlig korridor i röd markering som visar troligt läge för ny väglinje. 11

12 2.2. Bortvalda alternativ Fem olika sträckningar har studerats, se figur 2-3. Figur 2-3 Fem olika sträckningar har studerats. Väglinje blå: Den utstakade väglinjen följer inte Trafikverkets krav på minsta godkända radie enligt VGU. Minsta kravet på horisontalradie vid en tillåten hastighet på 80 km/h är 400 meter. Linje blå har en radie på 300 meter. En ökning av radie begränsas av fastighet med bostadshus. På grund av detta har alternativ blå förkastats. I denna sträckning kvarstår risken för att vägen utsätts för en skedrisk över ett längre tidsperspektiv. Väglinje röd och lila: Båda sträckningar genererar stora mängder massöverskott och transporter. Väglinjerna går tvärs över åkermark med sämre byggnadstekniska förutsättningar. Skogsmark tas i anspråk. Åkermarken ingår i program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden i Norrbottens Län. Enligt miljöbalken 3 kap 4 ska jord- och skogsbruksmark tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och endast om detta behov inte kan tillgodoses genom att något annat område tas i anspråk. Eftersom sträckan över åkermarken måste utföras på bank kommer vägen att tydligt höja sig över det flacka landskapet och skärma av utblickar. Väglinje gul: I detta alternativ går vägen på en hög bank vilket gör att vägområdet blir stort. Väglinjen har förkastats på grund av dåliga byggnadstekniska förhållanden. Väglinjen går genom områden med lerjordar som kräver att vägen grundläggs på pålar. De ovan nämnda skälen medför kraftigt ökade anläggningskostnader på grund av omfattande grundförstärkningsåtgärder för vägbanken. 12

13 3. Förutsättningar 3.1. Trafik och trafikanter Aktuell väg är viktig för skogs- och rennäring samt turism. Det direkta området längs vägen har idag få arbetsplatser och de få boende i området antas pendla till sina arbeten. Trafikmängden på väg 664 uppgår till 730 st (36% osäkerhet) Årsdygnmedeltrafik (ÅDT, mätår 2000) varav 40 st (36% osäkerhet) ÅDT tung trafik. Tillåten hastighet är 70 km/h. Skolbuss förekommer längs aktuell sträcka av väg 664. Vägen trafikeras av ett mindre antal oskyddade trafikanter. Fyra avfarter till enskilda vägar eller bostäder finns längs sträckan. Under perioden har två trafikolyckor skett som resulterat i lindriga skador. Skotertrafik förekommer frekvent i området men ingen kommunövergripande led berör området för ny vägsträckning. Vägen bedöms främst nyttjas av de boende längs vägen, som tillfartsväg sågverket i Nystrand samt för skogsbruket och rennäringen. Längs denna del av väg 664 finns målpunkter i form av bostadshus, skogsfastigheter samt åkermark Markanvändning Inom projektet finns få byggnader vid vägen. Strax söder om utredningsområdet ligger byn Hällan. Aktuell sträcka slutar precis innan byn Nystrand. Aktuell del av väg 664 berör fyra fastigheter för permanentboende och tre för fritidsboende. En timmerterminal kan också komma att beröras. Vägsträckan ligger utanför detaljplanelagt område. Markanvändningen i området domineras av skogsbruk och rennäring. Aktuell vägsträcka berör Ståkke och Luokta-Mávas samebyar. Vägen ligger inom områden för vinterland och vårvinterland för Ståkke sameby och inom vintergruppområde för Luokta-Mávas sameby. Inga flyttleder finns i närheten av vägsträckan Effekter och konsekvenser Ett flertal fastigheter kommer att beröras av markanspråk för ny vägsträckning. Samtidigt kommer det gamla vägavsnittet att återställas till omgivande markslag och återgå till markägaren. Denna del av väg 664 kommer att utgå ur allmänt underhåll. Beslut om ersättningsvägar kommer att tas i lantmäteriförrättning. Rennäringen bedöms inte påverkas i någon större grad av projektet. 13

14 3.3. Riksintressen Hela av vägsträckan omfattas av riksintresse för naturvården enligt miljöbalken 3 kap 6 (Piteälven). Befintlig vägsträcka korsar biflöde till Natura 2000 området Piteälven en gång. Biflödet delas i två vid befintlig väg 664. Föreslagen sträckning innebär att dessa två biflöden måste korsas vilket innebär vattenverksamhet vid läggning av trumma eller rörbro. Inga riksintressen för rennäringen berörs Effekter och konsekvenser Riksintresset bedöms påverkas i liten grad av vägåtgärderna eftersom aktuell vägsträcka är kort (ca 1 km) samt att befintlig väg rivs och återförs till naturmark. Tänkbara åtgärder bedöms inte innebära någon påtaglig skada på värden som utgör grunden för riksintresset. Små konsekvenser. Föreslagen ny väg korsar biflöden till Natura 2000-området Piteälven i två punkter. Tänkbara åtgärder innebär att trummor/broar dimensioneras så att biflödenas flöden inte påverkas samt att vandringshinder inte uppstår. Arbeten vid passage av Natura biflöden innebär kortvarig grumling i vattendragen under byggtiden, dock ej under tid för fiskvandring. Ingen påtaglig skada bedöms tillfogas Natura 2000-biflödena Miljö Anmälan om vattenverksamhet är upprättad i samband med den tidigare arbetsplanen och att beslut från LST gällande dessa inkom Miljöintressen i området redovisas i figur Landskapsbild Aktuell vägsträcka löper på sediment från Piteälven. Precis vid starten ligger vägen vid en åker men huvuddelen löper genom talldominerad barrskog. Längs vägen flyter Piteälven och en stor del av sträckan har man som trafikant vattenkontakt. Vägen går på kanten till älvsnipan och följer landskapets höjdlinjer väl med undantag för när bäckar korsas då den går på bank. Profilen sänks märkbart där vägen korsar ravinen med Natura 2000 biflödet till Piteälven. Här återfinns vägsträckans enda skärningsslänt. Inga parkeringsplatser finns längs vägen Naturmiljö Strandskydd gäller enligt MB 7 kap för Piteälven. Ca 250 meter in på befintlig sträckning korsar vägen en icke namngiven bäck som inte finns upptagen i vattenkartan. Inga ytterligare vattendrag finns längs sträckan. 14

15 Inga vägtrummor finns registrerade som vandringshinder i länsstyrelsens (före detta Fiskeriverkets) trumdatabas. Stora delar av aktuell sträcka går alldeles intill Piteälvens västra nipa. Inga naturreservat eller områden med naturvårdsavtal eller biotopskydd gränsar till vägområdet. Ej heller nyckelbiotoper, sumpskogar, VMI-objekt eller andra kända naturvärdesobjekt. Inga vägkanter längs sträckan är klassade som artrika vägkanter Kulturmiljö En arkeologisk utredning har genomförts, se bilaga 1. Hela vägsträckan omfattas av bevarandeprogram för odlingslandskapet i Pitå älvdal (bevarandeklass 2), upprättat Motiveringen till bevarandeklassen är att odlingslandskapet delvis har kvar en småskalighet och mångformighet som innebär att förutsättningar finns för att fauna- och floravärden ska ha bevarats. Några övriga kulturmiljövärden bedöms inte finnas längs vägsträckan. Se bilaga 1 Arkeologisk besiktning och utredning etapp Rekreation och friluftsliv Inga riksintressen för friluftslivet MB 3 kap 6 finns längs aktuell vägsträcka. Piteälven är av intresse för fisketurism och friluftsliv Naturresurser Skogsbruk är den dominerande näringen i området. Odlingsmark förekommer mycket sparsamt längs aktuell vägsträcka. Befintlig väg gränsar ca 200 meter till åkermark. Inga berg- eller grusresurser berörs av tänkbara åtgärder, som innebär ny vägsträckning. Ingen täkt med gällande tillstånd finns längs aktuell vägsträcka. Indirekt kommer berg- och grusresurser att påverkas eftersom nya massor erfordras för åtgärderna. Hela sträckan går genom område med grundvattenförekomst (SE ), se figur 3-2. Grundvattenförekomsten har god kemisk och kvantitativ status Skyddade och skyddsvärda områden Inga kommunala vattentäkter finns längs aktuell vägsträcka. Hushållen har enskilda brunnar. Strandskydd gäller för Piteälven. Strandskyddsdispens söks av Länsstyrelsen. 15

16 Miljöbelastning Det aktuella området bedöms ha låg miljöbelastning. Trafikmängden på väg 664 är idag mycket låg vilket innebär små utsläpp av kväveoxider. Påverkan på grundvattenförekomster bedöms också som liten med tanke på den mycket lilla mängden trafik längs sträckan Buller I Boverkets Buller i planeringen allmänna råd 2008:1 anges: Riksdagen antog i mars 1997, vid beslut om Infrastrukturinriktning för framtida transporter (proposition 1996/97:53), följande riktvärden för trafikbuller. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad och/ellerväsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vidare säger Boverket att den maximala ljudnivån inomhus får överskridas fem gånger per nattmellan kl. 22 och kl. 06 med maximala värdet högst 55 dba Effekter och konsekvenser Landskapsbilden ändras i vägens nya sträckning eftersom man går miste om vattenkontakt och utblick över älvslandskapet. Vägområdets breddning på varje sida med ca 2-8 m där vägen går i skogsmark medför en måttlig förändring. Slänter och brynzonen längs vägen blir nyanlagda, vilket ger en förfulad landskapsbild under några år, tills vegetation åter etablerats. Sträckans ringa längd förmildrar dock bedömningen av effekterna. Den nya vägen kommer till övervägande del att passera skogsmark. Skogsmarken är till viss del öppen på grund av avverkningar. Skogen hindrar vägen från att exponeras i landskapet. I slutet av sträckan kan åkermark beröras. Till stora delar kommer vägen att gå på bank. Det nya vägrummet blir mellan 4-16 meter bredare än nuvarande väg. 16

17 Vägåtgärderna bedöms inte påverka att miljökvalitetsnormerna för Piteälven uppnås, eftersom varken älvens morfologi eller kontinuitet påverkas av åtgärderna i de biflöden som vägen korsar. Inga fornminnen påverkas av vägåtgärderna. De värden som motiverar bevarandeklassen i bevarandeprogram för odlingslandskapet berörs inte av vägåtgärderna. Piteälvens värden för friluftsliv och fisketurism bedöms inte påverkas negativt eftersom berörd vägsträcka är så kort och saknar parkeringsfickor. Strandskyddets syften bedöms inte påverkas, eftersom tillgängligheten till strandområdet inte förändras. Luftkvaliteten i området bedöms vara god med små föroreningsmängder. Tänkbara vägåtgärder påverkar luftkvalitén i liten utsträckning. Påverkan under byggtid är tidsbegränsad och negativa effekter av störningar i form av buller och vibrationer från arbetsmaskiner, damning m m uppstår är liten för boende längs vägen. Framkomligheten längs sträckan kommer att vara nedsatt under byggtiden och etableringsområden kommer att erfordras. Masshanteringen genererar trafik med transportfordon under byggtiden. Den nya väglinjen ligger på längre avstånd från samtliga fastigheter med bostadshus än befintlig väg. Ny väglinje kommer enligt genomförda bullerberäkningar att ge lägre ljudnivåer vid fastigheterna Nystrand 2:3 och Nystrand 1:34 till följd av att avståndet till vägen ökar. För fastigheterna Nystrand 1:24 och Nystrand 1:60 innebär nya väglinjen att bullerkällan skiftar sida om bebyggelsen. Fastigheterna Nystrand 1:24 och Nystrand 1:60 får högre bullernivåer på den i dagsläget bullerskyddade västra sidan. För att innehålla fastställda riktvärden kan bullerdämpande åtgärder bli aktuella. 17

18 Figur 3-1 Miljöintressen längs väg

19 Figur 3-2 Grundvattenförekomst längs med Piteälven. Piteälven, vars biflöde berörs av vägen, har god kemisk ytvattensstatus samt otillfredsställande ekologisk status. Skälen till att den ekologiska statusen klassas som otillfredsställande är kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar. (Vattenmyndigheten, VISS). 19

20 Morfologi syftar på fysiska förändringar genom exempelvis rätning, rensning, kanalisering eller vallning (Vattenmyndigheten, vattenkartan). Aktuell väg påverkar inte älvens morfologi. Kontinuitet syftar på konstgjorda hinder såsom dammar, vägtrummor osv. Befintlig vägsträcka påverkar inte älvens kontinuitet. Vägtrummor för Piteälvens biflöden vid ny väg bör utformas för att inte försämra älvens kontinuitet. Påverkan på övriga miljökvalitetsnormer bedöms inte som relevanta i området El/teleledningar vid befintlig väg Lågspänningsledning (400 V) finns förlagd i jord från fastighet 1:19 till fastighet 1:24 där den övergår till luftledning. Luftledningen följer sedan vägen ända till slutet av sträckan vid fastighet 1:60. Luftledningen korsar väg 664 och ansluter till bostadshusen på fastighet 1:24, 2:3 samt 1:34, se figur 3-3. Vägbelysning förekommer med en stolpe vid vardera fastighet 1:24, 1:34 samt 1:60. Ca 175 meter från start korsas befintlig väg av jordkabel/kanalisation för teleledning. Jordkabeln går sedan längs vägen fram till fastighet 1:24 för att därefter gå genom skogsmark El/teleledningar vid föreslagen väg Föreslagen väg korsar jordlagd lågspänningsledning (400V, sektion 0/100) samt jordkabel för tele (sektion 0/730). Dessutom korsas högspänningsledning vid sektion 0/480 (11 000V, luftledning), se figur 3-3. Inga kända bredbandsnät finns i området. Kommunala VA-ledningar förekommer ej längs aktuella vägsträcka. Inom aktuellt område finns en privat vattenledning som går från Nystrand by och som förser fastighet 1:60, 1:34, 1:24 och 2:3 med vatten. Befintlig väg korsar aktuell vattenledning vid fastighet 1:24. 20

21 Figur 3-3 Kraftledningar och teleledningar i området. 21

22 3.5. Byggnadstekniska förutsättningar Jordlagren längs planerad vägomdragning utgörs från anslutningen i söder och ca 700 m norrut av silt- och sandsediment ovan sulfidhaltiga havs- och sjösediment. Därefter uppträder en ravinbildning som eroderat ned i de sulfidhaltiga sedimenten. I norr, mot slutet av planerad vägomdragning består jorden av silt och sandsediment ovan morän. Planerad vägsträckning omges i norr och väster av moränmark och i öster av Piteälvens mäktiga sandnipor där befintlig vägsträckning ligger. Planerad vägsträckning riskerar att till stor del ligga på tjälfarlig jord och måste isåfall tjälsäkras. Passagen över ravinens kant kommer ske på bank, vilket kan komma att kräva grundförstärkningar. De byggnadstekniska förutsättningarna bedöms därför som mindre goda. 4. Fortsatt arbete 4.1. Planläggning Detta samrådsunderlag kommer att användas för samråd med Länsstyrelsen, Älvsbyns kommun, Luokta-Mávas sameby samt markägare och rättighetshavare som kan bli särskilt berörda av projektet. Samrådsunderlaget utgör även underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Beslutet om betydande miljöpåverkan har betydelse för om en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas eller inte i det kommande arbetet med vägplanen samt har också betydelse för vilka som ingår i den kommande samrådskretsen. Förutom arbetet med vägplanen kan andra tillstånd, anmälningar och dispenser komma att krävas längre fram i processen Planläggningsprocessens fortsatta arbete Nästa steg är samråd och remisstid för samrådsunderlaget. Efter det kommer en samrådsredogörelse att upprättas som bland annat redovisar hur och när information skett, vilka synpunkter som har framförts på samrådsunderlaget samt Trafikverkets kommentar till dessa. 5. Källor 5.1. Digital information Samebyarnas intressen för rennäringen. Länsstyrelsens digitala information Skogens källa Vattenmyndigheten Trafikverkets väg- och trafikinformation 22

23 5.2. Skriftliga källor Skredriskområden i BD-län. Nystrand, Älvsbyns kommun, Piteå älv, väg 664. Trafikverket Region Norr Översiktsplan 2011, Älvsbyns kommun, ( ) Landskapsprogram Piteå driftområde, Piteå och Älvsbyns kommuner, Trafikverket Region Nord. Publikation 2010:113 Transportstyrelsens olycksstatistik, genom Christina Eng Vårt hävdade Norrbotten. - program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, rapport 6/1993 Yt- och grundvattenskydd. Handbok/rådsdokument. Trafikverket, (Remissutgåva ) Förstudie, Nystrand väg 664 Miljökonsekvensbeskrivning Nystrand väg 664 Arbetsplan, Beskrivning BD 664 Nystrand Muntliga källor Minna Brodin, Vatten- och fiskeenheten. Länsstyrelsens i Norrbottens län. Avseende förekomst av vandringshinder i vägtrummor. (kontroll mot Länsstyrelsens vägtrumdatabas, dvs före detta Fiskeriverkets) ( ) Lars Nilsson, trafikplanerare Länstrafiken i Norrbotten ( ) 23

24 Trafikverket, Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon: , Texttelefon:

25 Väg 664 vid Nystrand, Älvsbyns kommun Arkeologisk besiktning och utredning etapp 1 för planering av ny väg i Älvsby socken, landskapet Västerbotten, Norrbottens län, år 2012 Rapport februari 2013 Lennart Klang LK Konsult VATTUGATAN LULEÅ TELEFON: , FAX: E-POST:

26 2 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Uppdragstagarens dnr: 2012:135 Finansiär: Trafikverket/SKKAB Fornlämningsnummer: RAÄ Älvsby 34:1 Kommun: Socken: Landskap: Fastigheter: Typ av uppdrag: Datering: Typ av fornminnesobjekt: Älvsbyn Älvsby Västerbotten Nystrand, Hällan Besiktning/frivillig arkeologisk utredning Yngre stenålder Fyndplats för norrbottniskt redskap Antal fältdagar och varaktighet: 1 dag ( ) Antal rapportdagar: Antal fyndhanteringsdagar: Utredningsledare: Rapportansvarig: Deltagare: 2 dagar (inkluderar fältförberedelser) Inga Lennart Klang, LK Konsult (ingår i konsultgruppen Landskapsarkeologerna) Lennart Klang Lennart Klang Underkonsult: - Utredd yta: M ö.h.: Koordinatsystem: Kartblad: Dokumentationshandlingars förvaring: Digital dokumentation och programvaror: Summa fyndmängd: Ca 5 hektar Ca m ö.h. SWEREF 99 TM Ekonomiska kartan 25K0h I uppdragstagarens hårddiskar Se ovan om dokumentationshandlingars förvaring Inga fynd

27 3 Antal fotografier per objekt: Inga fornminnesobjekt; 7 landskapsbilder enligt bilaga 4 Antal ritningar: - Publiceringstillstånd kartor: Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2008/1992 Gäller för Landskapsarkeologernas digitala publicering. Foto: Lennart Klang Omslagsbilden visar frusen åkermark i norra delen av utredningsområdet. I denna åkermark kan en utredningsetapp 2 behöva utföras för att se om stenar i marken indikerar en förhistorisk boplats. För att ta ställning till en utredningsetapp 2 här bör åkermarken kontrolleras inom ramen för en fullbordad etapp 1 när marken inte är frusen.

28 4 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter 2 Innehållsförteckning 4 Inledning 5 Sammanfattning 5 Syfte 6 Inriktning och problemformuleringar 6 Områdets förutsättningar 7 Utredningens utgångspunkter och utförande 8 Resultat 8 Vetenskaplig tolkning 14 Vidare undersökningar 14 Utvärdering 14 Referenser 15 Förkortningar 17 Bilagor 17 Bilaga 1. Kartor med utredningsområdets läge i Älvsbyns kommun 18 Bilaga 2. Kartor med utredningsområdet 20 Bilaga 3. Fornminnen enligt FMIS 21 Bilaga 4. Fotolista. Digitala bilder. 24

29 5 Inledning Denna arkeologiska besiktning/utredning behandlar ett mindre område i Älvsbyns kommun i Norrbottens län, inom vilket det är aktuellt med en ny väg. Besiktningens utredningsdel är en s.k. frivillig utredning etapp 1, vilket innebär att det inte är Länsstyrelsen Norrbotten som har beslutat om att utredningen ska genomföras enligt KML. Det är Trafikverket och SKKAB som har beslutat om besiktningen/utredningen och dess ambitionsnivå (ska sträva efter den ambitionsnivå som gäller vid länsstyrelsebeslut om s.k. särskilda utredningar enligt KML). Utförare är företaget LK Konsult. LK Konsult ingår i konsultgruppen Landskapsarkeologerna och drivs av Lennart Klang, som utfört utredningen och skrivit denna rapport. Kontaktperson vid SKKAB är Jörgen Brännvall. Kontaktperson vid Trafikverket är Johanna Lundeström. Rapportens disposition följer länsstyrelsens rapportanvisning (Länsstyrelsen Norrbotten 2009). Avvikelse från anvisningen görs främst vad avser presentationen av kartmaterial (som tillhandahålls av uppdragsgivaren och anpassas till denna rapports format). Besiktningen/utredningen utfördes i fält Inriktningen med en utredningsetapp 1 var att okulärt i terrängen bedöma om fornminnen kan iakttagas i utredningsområdet. Avsikten är att också att ta ställning till om en fortsatt utredningsetapp 2 behövs för att klargöra om fornlämningar kan finnas dolda i marken. P.g.a. markförhållanden (frusen åkermark) fick en mindre del av utredningen besiktningskaraktär med inriktning att utredningens etapp 1 ska fullgöras så snart som möjligt I arkivhandlingar hör det aktuella utredningsområdet till Älvsby socken i landskapet Västerbotten. Vid hänvisningar till lokaler i FMIS anges sockennamn och löpnummer enligt RAÄ:s arkiveringsprinciper (t.ex. RAÄ Älvsby 34:1). Sammanfattning Området som är aktuellt för ny väg ligger mellan Hällan och Nystrand väster om Piteälven i Älvsbyns kommun, Norrbottens län. Inga fasta fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar var kända i utredningsområdet före utredningen. Enligt FMIS finns en fyndplats för ett stenåldersföremål, ett s.k. nordbottniskt redskap, i nära anslutning till utredningsområdets norra del. Utredningsområdet består av en tämligen flack, sandig, moig moränmark. Utredningsområdet är beläget under HK och består av skogsmark och åkermark. Syftet med utredningen var att så långt som möjligt ta reda på om fasta fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar förekommer i utredningsområdet. Använda metoder vid utredningen var studier av FMIS, Skogsstyrelsens Skogens pärlor, historiska kartor och relevant litteratur, samt systematisk noggrann okulär granskning av terrängen inklusive selektiv sondning. Vid utredningen noterades övergiven, nu beskogad åkermark av klart sentida karaktär i utredningsområdet. Där utredningen berör nutida åkermark var marken frusen, vilket innebär

30 6 att utredningen här mer fick besiktningskaraktär. Besiktningsresultatet är att åkermarken måste utredas mer fullständigt när tjäle och snö är borta, innan utredningen är avslutad. I samband med det bör även fyndplatsen för det nordbottniska redskapet RAÄ Älvsby 34:1 om möjligt fastställas och bedömas med avseende på om fyndet signalerar en boplatsyta med anknytning till den planerade nya vägen. Inga fornminnen registrerades. Syfte Syftet med denna arkeologiska utredning är att ta reda på om fasta fornlämningar berörs i utredningsområdet, samt att beskriva och koordinatsätta förekommande fornminnen (fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar). Målsättningen med utredningen är att ge underlag till Trafikverket för fortsatt planering av vägdragningen att ta fram ett underlagsmaterial för Länsstyrelsens handläggning i ärendet Inriktning och problemformuleringar Utredningsområdet ingår i ett kuperat landskap med bergshöjder i väster och Piteälvens dalgång i öster (bilaga 1). Det består i första hand av ganska flack mark på nivåer mellan 40 och 55 m ö.h. Nivåförhållandena innebär att en smal havsvik trängde in i nuvarande Piteälvens dalgång under den yngre stenåldern och att attraktiva stränder då användes för boplatser och andra aktiviterer (FMIS, Baudou 1992, Klang 2002). Ett stort antal fornminnen har registrerats i närheten av utredningsområdet och i gynnsamma terränglägen vid gamla havsvikar i Norrbotten på nivåer mellan 40 och 55 m ö.h. (FMIS), bl.a. fyndplatsen RAÄ Älvsby 34:1 i omedelbar närhet till den planerade nya vägen. Här har ett s.k. nordbottniskt redskap påträffats år 1943 (a.a.). Ofta är fyndplatser med sådana redskap indikationer på boplatser. En viktig inriktning på denna utredning är därför att se om en stensåldersboplats finns i markerna i anslutning till fyndplatsen inom området som berörs av den planerade nya vägen. Därtill går den planerade nya vägen genom ett tämligen flackt parti väster om älven i marker som kan ha gynnsamma terränglägen för både förhistoriska och yngre aktiviterer. Den arkeologiska utredningen inriktades därför främst på att leta efter fyndmaterial som tillhör förhistoriska boplatser, och därtill även ha fokus på kokgropar, härdar, boplatsgropar, boplatsvallar, gravar och fångstgropar. Dessutom eftersöktes givetvis även andra kulturlämningar som t.ex. kolbottnar, tjärdalar och husgrunder.

31 7 Områdets förutsättningar Utredningsområdets tämligen flacka mark består huvudsakligen av normalblockig, sandig och moig moränmark (SGU 1961). I norra delen förekommer mindre arealer med finmo samt en rullstensås (a.a.). Två bäckar rinner genom utredningsområdet i mindre dalgångar/raviner (bilaga 2, Trafikverket 2012). Utredningsområdet består huvudsakligen av skogsmark, med en del åkermark i norra området där även en större täkt förekommer (a.a.). Utredningsområdets nivåer kring m ö.h. ligger under högsta kustlinjen (HK), som i detta område återfinns m ö.h. (Fromm 1965). Läget under HK innebär att moränen är svallad och att finsediment och sand således har omfördelats av havsvågor vid landhöjningen efter istiden. Under den äldre stenåldern låg utredningsområdet under havsytan (Lindén 2006). Därefter, under den yngre stenåldern, lyftes landet i utredningsområdet upp ur havet (a.a.). Då sträckte sig en smal havsvik in i landet i nuvarande Piteälvens dalgång. Det påträffade nordbottniska redskapet (RAÄ Älvsby 34:1) hör till denna period (ca f. Kr.). Därefter, under bronsålder, järnålder och historisk tid, har utredningsområdet haft ett topografiskt utseende som har stora likheter med dagens landskap. Jakt och fiske har varit huvudnäringar under förhistorisk tid. Jordbrukskolonisationen kom igång under medeltiden (Bylund 1956). Byar och gårdar utvecklade med tiden ett fäbodsystem som fanns parallellt med den fortsatta kolonisationen (a.a.). Efter att byar närmare kusten och i älvdalarna blivit stora sökte sig nybyggare under främst och talen till platser som tidigare använts extensivt och slog sig ner där permanent. Bebyggelse vid Hällan och Nystrand har karaktär av nybyggen (men byarnas bebyggelseutveckling har inte utretts helt i denna utredning). Parallellt med jordbruksutvecklingen har renskötsel bedrivits, med en förhistoria som kan antas ha påbörjats före jordbrukskolonisationens inledning (Aronsson 1991, Hedman 2003, Karlsson 2006). Intensiteten i renskötselns tidiga utveckling är dock inte klarlagd. Den registrerade fornminnesbilden kring utredningsområdet är främst ett resultat av en systematisk kunskapsuppbyggnad om fornminnen i regionen under senare delen av 1980-talet, då Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering gick igenom stora delar av Norrbottens nutida och forntida kustland (Klang 1987, Klang & Liedgren 1993, Länsstyrelsen m.fl. 1998). Dessa inventeringar följde Lantmäteriets utgivning av den ekonomiska kartan. Fornminnesinventering i Älvsbyns kommun utfördes areellt inom kartblad i rikets nät mycket översiktligt på 1940-talet (FMIS, Jensen 1997) och mer utförligt år 1989 och 1991 (Klang 1989, Magnusson 1989, Jensen 1991). Därtill har punktinsatser gjorts i samband med arkeologiska utredningar och inom projekten Nordarkeologi och Skog & Historia (FMIS, Hedman 2001). När utredningsområdet med omgivningar fornminnesinventerades av Riksantikvarieämbetet år 1991 deltog flera arkeologer i inventeringsarbetet, bland andra Gun Hedvall samt platsledarna Lars Liedgren och Björn Peck, som granskade inventeringsresultatet tillsammans med Lennart Klang, som var länsansvarig och chef för inventeringsverksamheten i Norrbotten (FMIS, Jensen 1991). Utom ovan omnämnda fyndplats för ett norrbottniskt redskap (RAÄ

32 8 Älvsby 34:1) registrerades bl.a. tjärdalar, en numera borttagen/överodlad plats för ett samiskt viste i Nystrand och några boplatslämningar av förhistorisk karaktär (FMIS). Utredningens utgångspunkter och utförande Metoder vid utredningen relaterades till områdets förutsättningar. Okulär granskning av markytor, sondning och grävning med spade var de metoder som inledningsvis bedömdes aktuella vid fältarbetet i denna utredning. Avbaning med maskin var också en metod som bedömdes viktig att ta ställning till i fält. Fältarbetet förbereddes med en genomgång av relevant litteratur, FMIS, Skogsstyrelsens Skogens pärlor och historiska kartor, sökbara på nätet. Utredningen i fält inleddes med identifiering av utredningsområdet med hjälp av kartmaterial enligt bilaga 2 samt uppsatta snitslar. Därefter vidtog noggrann okulär granskning av markytor och selektiv sondning i utredningsområdet. Fältarbetet följde allmänt gällande rutiner enligt FMIS. Det innebär att grävda större och mindre täktgropar, stigar, sentida eldplatser och andra kulturspår av sentida och begränsat kulturhistoriskt intresse undantogs från registrering. Landskapet dokumenterades genom fotografering. Utredningen utfördes huvudsakligen i snö- och tjälfri mark, dock med smärre undantag. Öppen åkermark hade frusen mark som inte kunde sondas. Snö täckte marken fläckvis, dock inte så att iakttagelser hindrades inne i skogsmark. Resultat Den ekonomiska kartan 25K0h Nedre Tväråsel från år 1946 visar att utredningsområdet då bestod av skogsmark och åkermark, varav åkerytorna hade större utbredning då jämfört med i dag (fig. 1). Kartan visar även att en gård hade lagård och andra uthus i nära anslutning till åkermark i utredningsområdets norra del (där åkermark finns kvar än i dag; jfr fig. 1 med bilaga 2). Den ekonomiska kartan från 1946 visar även den tidens by- och fastighetsgränser. Norra delen av utredningsområdet hör till byn Nystrand och södra delen till byn Hällan. Laga skifteskartan från 1882 över Nystrand redovisar skogsbestånd och odlingsmarker i utredningsområdets norra del. Enligt laga skifteskartan är Nystrand ett krononybygge. Ingen gård finns redovisad på det skifte som berör utredningsområdet. Den gård som redovisas på den ekonomiska kartan i nära anslutning till utredningsområdet kan vara en följd av utflyttning efter eller i samband med skiftet. Laga skifteskartan från 1887 över Hällan redovisar skog och odlingsmark i utredningsområdet. Odlingsmarkerna har likheter med de åkrar som redovisas på den ekonomiska kartan från Inga speciella objekt som byggnader berörs i utredningsområdet enligt laga skifteskartorna.

33 9 Fig. 1. Utdrag ur den ekonomiska kartan 25K0h. Vid en jämförelse med kartor i bilaga 2 ser man att landskapet på 1940-talet användes mer intensivt inom jordbruk. Flera av 1940-talets åkrar är nedlagda och flera byggnader relaterade till jordbruket har rivits enligt bilaga 2. Utredningsområdets nordligaste del består av ett täktområde, med till stor del borttagen mark (bild 1) och goda besiktningsförhållanden i kvarvarande slänter (bild 2). Inga indikationer på fornminnen framkom i dessa slänter. Platsen för det påträffade nordbottniska redskapet (RAÄ Älvsby 34:1) enligt FMIS ligger något öster om utredningsområdet i anslutning till en äldre, ytlig, mindre täkt, numera beväxt med barrskog (bild 3). Enligt anteckningar i FMIS från 1991 har en tidigare angiven plats felaktigt angivits ca m längre åt sydöst. Vid fältarbetet 2012 för denna utredning konstaterades att oavsett vilken orienteringsuppgift som är korrekt föreföll platsen inte beröra utredningsområdet. Det visar sig emellertid, om man studerar fältanteckningar från RAÄ:s fornminnesinventering på 1940-talet, och jämför dem med den ekonomiska kartan från 1946, att fyndplatsen kan vara

34 10 felmarkerad vid 1991 års inventering. Enligt anteckningar från inventeringen på 1940-talet ska fyndplatsen vara belägen ca 40 m nordväst om en ladugård, i en björkdunge vid foten av en moränrygg. Den ladugård som är med på 1946 års karta är belägen ca 50 m söder om den angivna fyndplatsen Utgår man från den ladugården (någon annan förefaller inte finnas därifrån man kan ha mätt) hamnar man i utredningskorridoren om platsen är belägen 40 m nordväst om ladugården (bild 4). Om fyndplatsen är belägen ca m längre åt nordväst (som ortsbor uppgav vid 1991 års inventering) hamnar man utanför utredningskorridoren och troligen i det nuvarande grustäktsområdet. Inga indikationer på fyndmaterial, indikerande en stenåldersboplats, kunde iakttagas i utredningskorridoren på platsen ca 40 m från ladugården på 1946 års karta (bild 4). Någon björkdunge såsom antecknades på 1940-talet finns inte på denna plats. Om en sådan kan ha funnits m längre åt nordväst kontrollerades inte vid utredningen. I samband med att denna utredning görs klar i fält 2013 bör det undersökas om det går att fastställa fyndplatsens läge. I den nuvarande åkermarken i utredningsområdets norra del (bild 5) kunde enstaka stenar iakttagas med möjlig skörbränd karaktär, vilka kan indikera en stenåldersboplats. Här var marken frusen och därför kunde ingen sondning utföras. Läget, en svag nordöstsluttning ner mot en nutida bäck (en forntida grund havsvik), förefaller gynnsamt för en boplats. Platsen behöver sondas och kanske provgrävas för att fastställelse av fornlämningsstatus (om detta är en boplats eller naturligt förekommande stenar). Detta planeras ske så snart som möjligt 2013, när snö och tjäle har försvunnit. Den södra halvan av utredningsområdet, i nutida skogsmark, berör tidigare odlingsmarker (bild 6), de som finns karterade på 1946 års ekonomiska karta (och som även finns med på laga skifteskartor från slutet av 1800-talet). Inga andra kulturhistoriska lämningar eller fornlämningar kunde iakttagas utmed denna utredningssträcka, där besiktningsförhållandena var goda trots mindre snöfläckar och där sondning var möjlig. De tidigare åkrarna i området har omgivits av ängsmarker med en eller annan ängslada (jfr fig. 1), troligen har även åkrarna tidvis varit ängar. Att de varit åkrar visas inte bara av äldre kartor. De består av en sådan jämn markyta som uppstår vid odling och begränsas av sådana terrasskanter och diken som omger åkrar (bild 6). Inga fossila åkerformer med sådan ålderdomlig karaktär som motiverar registrering i FMIS kunde iakttagas. Den påtagligt sentida karaktären gör att de inte bedöms behöva beaktas vid det aktuella vägprojektet. En dokumentation i fält bedöms inte ge något kunskapstillskott i förhållande till vad som är känt i lantmäteriets äldre kartmaterial. Utredningsresultatet sammantaget visar att södra hälften av utredningsområdet kan bedömas som fullständigt utrett, men att åkermark i norra delen och fyndplatslokaliseringen för RAÄ Älvsby 34:1 inte är fullständigt utrett. För vägprojektet måste åkermarken i norra delen utredas fullständigt. Fyndplatslokaliseringen bör också om möjligt utredas för att säkerställa dess läge och för att bedöma om lokaliseringen är en del av en större boplats än fyndplatsläget, i synnerhet om en boplatsutbredning kan komma att beröra utredningskorridoren.

35 11 Bild 1. Norra delen av utredningsområdet (markerat med röd/gul snitsel) är till stor del påverkat av en större täkt. I kvarvarande mark inom utredningsområdet kunde marken bedömas och sondas trots snöfläckar. Bild 2. Den nordligaste delen av utredningsområdet har täktslänter i vilka arkeologiska iakttagelser underlättas. Inga fornminnesindikationer iakttogs.

36 12 Bild 3. Fyndplatsen för ett norrbottniskt redskap enlig FMIS. Denna plats kan dock vara felinprickad (se vidare text i denna rapport). Bild 4. Fyndplatsen för det norrbottniska redskapet enligt FMIS skulle alternativt kunna avse denna plats i utredningsområdet. Här finns utom brukningsvägen smärre täkter t.v. där inga indikationer på fyndmaterial kunde iakttagas vid utredningen.

37 13 Bild 5. Åkermark i utredningsområdet med otydliga indikationer i form av stenar som möjligen är skörbrända, något som måste undersökas mer innan utredningen är fullständigt utförd och marken inte är frusen (vilket den var vid utredningstillfället). Bild 6. Tidigare åkermark i utredningsområdet, numera beskogad efter övergivande under andra delen av 1900-talet, karterad på äldre kartor och med karaktäristisk sentida morfologi.

38 14 Vetenskaplig tolkning Utredningsområdet är en del av ett landskap som nyttjades under den yngre stenåldern då en havsvik gick upp i den mindre dalgång som i dag markeras av en mindre bäck som är ett biflöde till Piteälven (jfr bilaga 3). Det återstår att utreda om detta nyttjande, markerat av en fyndplats för ett norrbottniskt redskap, var mycket extensivt/sporadiskt eller om det var mer intensivt/varaktigt i anslutning till fyndplatsen. Efter att den mindre dalgången uppgrundats av landhöjningen har bosättningar och aktiviteter i första hand sökt sig till Piteälvens stränder och dåtida nya havsviksstränder. Markerna med utredningsområdet har nyttjats än mer extensivt inom bl.a. renskötsel innan jordbruksgårdar anlades i närheten. De åkrar som övergivits i utredningsområdet, dokumenterade på 1946 års ekonomiska karta och i laga skifteskartor, i periferin av byarna Nystrand och Hällan, kan förmodas höra till de sist uppodlade jordbruksmarkerna i dessa byar, troligen upptagna under 1800-talet och övergivna kring 1960-talet. Vidare undersökningar Inga ytterligare arkeologiska utredningar eller undersökningar bedöms behövliga i utredningsområdets södra del. I den norra delen måste framkomna vaga indikationer med anknytning till stenåldersbosättningar undersökas mer innan utredningen är fullgjord. Utvärdering Utredningens mål, att genomföra en arkeologisk utredning i en första etapp för att se om okända synliga fornminnen finns i utredningsområdet och för att bedöma behovet av en utredningsetapp 2, får anses uppfyllt till större delen, men inte helt. Inga speciella problem att identifiera utredningsområdet kunde noteras. Det kan inte råda några oklarheter om att utredningsområdet kunde identifieras i sin helhet i terrängen, eftersom utredningsområdet var väl snitslat. Markytor som kunde utredas okulärt och med hjälp av sond bedömdess utifrån beprövad vetenskaplig erfarenhet och antikvarisk sakkunskap. De frågor som behöver utredas ytterligare vid arkeologiskt fältarbete måste besvaras innan utredningen är fullgjord. Dessa frågor har anknytning till möjliga stenåldersbosättningar i området kring fyndplatsen för det norrbottniska redskapet RAÄ Älvsby 34:1. I samband med rapportarbetet och utvärderingen av denna utrednings etapp 1 har det framkommit att fyndplatsens läge är osäkert och bör klarläggas. Därtill var åkermark med vaga indikationer på skörbrända stenar frusen vid utredningstillfället vilket innebär att dessa marker måste undersökas mer när det är möjligt att sonda och/eller gräva i marken.

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Tre gc-vägar i Stockholms län

Tre gc-vägar i Stockholms län Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:83 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 646, sträckan Gustavsberg Ingarö Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 646 Ingarö socken Värmdö kommun Uppland Jan Ählström Tre

Läs mer

Förstudie Samrådshandling

Förstudie Samrådshandling Förstudie Samrådshandling Väg 805, Randijaur Seitevarekorsningen Jokkmokks kommun, Norrbottens län Objekt nr 8212078 Förord Förstudien berör väg 805, sträckan Randijaur (start vid väg 806 mot Nautijaur)

Läs mer

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:69 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta Fastigheten Farsta 2:1, Stockholms stad, Brännkyrka socken, Södermanland Karin

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:30 Torshälla Gång- och cykelväg längs Ringvägen Arkeologisk utredning Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning 3

Läs mer

Tre gc-vägar i Stockholms län

Tre gc-vägar i Stockholms län Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:86 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 560, sträckan Årsta havsbad Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 560 Västerhaninge socken Haninge kommun Södermanland Jan Ählström

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län. Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208

SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län. Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208 SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket,

Läs mer

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:47 Lisselberga Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Anna-Lena Hallgren och Jan Ählström

Läs mer

Multisportarena vid Himmelstalund

Multisportarena vid Himmelstalund UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola UV RAPPORT 2014:82 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsdragning vid s gamla skola Södermanlands län; Södermanland; Gnesta kommun; s socken; s-sörby 1:6, 1:11 och 1:26; 21:1,

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken

Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken Rapport 2010:58 Arkeologisk utredning etapp 1 Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken Del av Gäddvik 1:10 Sankt Anna socken Söderköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Smedstad 1:24, Verkstadsområdet

Smedstad 1:24, Verkstadsområdet Rapport 2009:22 Arkeologisk utredning etapp 2 Smedstad 1:24, Verkstadsområdet Linköpings stad och kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander UV RAPPORT 2011:90 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Ensbo Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 421-2268-2010 Christina Helander Ensbo 1 2 Ensbo UV

Läs mer

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr Rapport Arendus 2015:11 När, Hallute 1:58 Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr. 431-767-15 När socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Laserhöjdkarta

Läs mer

Kompletterande jobb utefter väg 250

Kompletterande jobb utefter väg 250 Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning

Läs mer

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun XX AU Råssbyn Råssbyn red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 R å

Läs mer

E18, Västjädra-Västerås

E18, Västjädra-Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:65 E18, Västjädra-Västerås En bullervall vid Råby gård Särskild utredning RAÄ 710 Dingtuna-Råby 2:1 Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning

Läs mer

Orsa 1:13 och Tandberget 15:3 m.fl.

Orsa 1:13 och Tandberget 15:3 m.fl. Arkeologisk utredning, steg 1 Orsa 1:13 och Tandberget 15:3 m.fl. Orsa socken och kommun. Inför planerad nedläggning av jordkabel i anslutning till vindkraftetablering. 2014 Arkivrapport dnr 57/14 Greger

Läs mer

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen

Läs mer

Humla. kompletterande arkeologisk utredning inför utbyggnad av RV 46 Västergötland, Humla socken, Humla 12:2. Gisela Ängeby UV VÄST RAPPORT 2002:6

Humla. kompletterande arkeologisk utredning inför utbyggnad av RV 46 Västergötland, Humla socken, Humla 12:2. Gisela Ängeby UV VÄST RAPPORT 2002:6 UV VÄST RAPPORT 2002:6 ARKEOLOGISK UTREDNING Humla kompletterande arkeologisk utredning inför utbyggnad av RV 46 Västergötland, Humla socken, Humla 12:2 Gisela Ängeby UV VÄST RAPPORT 2002:6 ARKEOLOGISK

Läs mer

Riskreducerande åtgärd Nystrand, väg Simon Lövgren Projektledare

Riskreducerande åtgärd Nystrand, väg Simon Lövgren Projektledare Riskreducerande åtgärd Nystrand, väg 664 2015-12-15 Simon Lövgren Projektledare Dagordning Mötets öppnande Presentation av deltagarna Presentation av dagordning Upprop och anteckning av övriga närvarande

Läs mer

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:08 LEUVENIUS HAGE Frivillig arkeologisk utredning Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck LEUVENIUS HAGE Frivillig utredning Fredrikskans

Läs mer

Signalisten 11. Särskild utredning, etapp 2. RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland. Ulf Alström

Signalisten 11. Särskild utredning, etapp 2. RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:30 Signalisten 11 Särskild utredning, etapp 2 RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning...1 Målsättning,

Läs mer

Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland

Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland RAPPORT 2015:13 PDF: www.stockholmslansmuseum.se Överjärna Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland Tove Stjärna Stockholms läns

Läs mer

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:35 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tallbohov RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland Karin Sundberg Tallbohov ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

VA-Ledning Kartorp-Listerby

VA-Ledning Kartorp-Listerby VA-Ledning Kartorp-Listerby Arkeologisk utredning och förundersökning Listerby socken, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2013:2 Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och kulturhistoria...

Läs mer

Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda

Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda VÄGPLAN Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda Gävle kommun, Gävleborgs län PM Bullerutredning Ärendenummer: TRV 2014/12687 Trafikverket Postadress: Box 417, 801 05 Gävle E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

En villatomt i Badelunda

En villatomt i Badelunda ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 En villatomt i Badelunda Badelunda 2:1, Badelunda socken, Västerås kommun, Västmanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12

Läs mer

Södertil, Sigtuna. Arkeologisk utredning. Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland. Jan Ählström

Södertil, Sigtuna. Arkeologisk utredning. Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland. Jan Ählström Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:33 Södertil, Sigtuna Arkeologisk utredning Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland Jan Ählström Södertil, Sigtuna Arkeologisk utredning Södertil

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem Arkeologisk utredning Nordkroken 1:30 m.fl. Västra Tunhem socken, Vänersborg kommun Sofie Hultqvist Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015:7

Läs mer

BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING

BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING KNATON AB 2015-02-20 Arkeologisk fältinventering inför en planerad vindkraftsanläggning i Flottskär Hållnäs socken, Tierps kommun, Uppsala län KNATON AB Rapport februari

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Arkeologisk schaktövervakning

Arkeologisk schaktövervakning Arkeologisk schaktövervakning Med anledning av planerad nybyggnation på Haddingen 7:1, Umeå socken och kommun, Västerbottens län Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson Dnr 407/12

Läs mer

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Väg 222, tpl Kvarnholmen PM Buller Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2015-01-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: PM Buller, Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat av: A Axenborg Dokumentdatum:

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade

Läs mer

Ledningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5

Ledningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5 Rapport 2007:103 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Ledningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5 RAÄ 47 och 48 Tingstads socken Norrköpings kommun Östergötlands

Läs mer

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43

Läs mer

Arkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken, Ulricehamn kommun, Västergötland

Arkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken, Ulricehamn kommun, Västergötland Arkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken, Ulricehamn kommun, Västergötland Arkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken Hökerum Ulricehamn kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Vägplan E4 Trafikplats Hortlax

Vägplan E4 Trafikplats Hortlax SAMRÅDSREDOGÖRELSE Vägplan E4 Trafikplats Hortlax Piteå Kommun, Norrbottens län Objekt: 880954 TRV 2015/31547 Datum: 2016-01-25 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 2.0 Dokumenttitel: Samrådsredogörelse

Läs mer

Tre gc-vägar i Stockholms län

Tre gc-vägar i Stockholms län Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:85 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 576, Turinge kyrka Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 576 Turinge socken Nykvarns kommun Södermanland Jan Ählström Tre gc-vägar

Läs mer

Snäckstavik. Rapport 2010:35 Göran Werthwein

Snäckstavik. Rapport 2010:35 Göran Werthwein Snäckstavik Arkeologisk förundersökning (schaktkontroll) vid Snäckstavik, intill RAÄ 102:1 och 580:1-3, Grödinge socken och Botkyrka kommun, Södermanland Rapport 2010:35 Göran Werthwein Snäckstavik Arkeologisk

Läs mer

Arkeologisk utredning inför utbyggnad av vindkraft i Töftedal i Dals-Ed

Arkeologisk utredning inför utbyggnad av vindkraft i Töftedal i Dals-Ed Arkeologisk utredning inför utbyggnad av vindkraft i Töftedal i Dals-Ed Särskild arkeologisk utredning Inom fastigheten Töftedals-Bön 1:5, Töftedal socken och Dals-Eds kommun Författare Pernilla Morner

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN

FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:23 FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN Arkeologisk utredning Ygsbo S:6, Skarpå 1:1, 2:1, Yg 9:3, 9:4, Borr 2:4, 2:14, 3:3, 3:11, 5:50, 5:51, 7:1, Ljusdals-Vik 3:10, 3:11, 3:12,

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Väg 892, Borlanda-Rottne, gång- och cykelväg Rydet-Rottne

Väg 892, Borlanda-Rottne, gång- och cykelväg Rydet-Rottne SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 892, Borlanda-Rottne, gång- och cykelväg Rydet-Rottne Projektnummer: 87733334 Växjö kommun, Kronobergs Län Vägplan, 2016-12-01 Yta för bild Trafikverket Postadress: Trafikverket,

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar uv öst rapport 2008:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Heda i Ljungsbro Heda 11:1 och 7:1 Vreta Klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-513-2008 Katarina Österström uv öst rapport 2008:17

Läs mer

Lekplats vid Slestadskolan

Lekplats vid Slestadskolan UV ÖST RAPPORT 2006:50 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Lekplats vid Slestadskolan Lambohov 2:20 Slaka socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-2588-2002 Karin Sundberg UV ÖST RAPPORT 2006:50 ARKEOLOGISK

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Arkeologisk utredning väg 321 Myrviken

Arkeologisk utredning väg 321 Myrviken Arkeologisk utredning väg 321 Myrviken Oviken socken, Bergs kommun, Jämtlands län Anna Engman RAPPORT JAMTLI 2016:10 ISSN 1654-2045 Utgivning och distribution: Jamtli Box 709 831 28 Östersund Tel. 063-15

Läs mer

Runnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke

Runnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:27 Runnaby VA-ledning genom en boplats Förundersökning i form av schaktningsövervakning Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke Jenny Holm Innehåll

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Väg 370 Nölviken. Malå kommun, Västerbottens län. Vägplan Projektnummer: ,TRV 2015/101450

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Väg 370 Nölviken. Malå kommun, Västerbottens län. Vägplan Projektnummer: ,TRV 2015/101450 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 370 Nölviken Malå kommun, Västerbottens län Vägplan 2016-03-03 Projektnummer: 137580,TRV 2015/101450 1 Trafikverket Postadress: 972 42, Luleå, Besöksadress: Sundsbacken 2-4, 972

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Rapport 10955-12082800.doc Antal sidor: 5 Bilagor: 2 Uppdragsansvarig Jönköping 2012-08-28 g:\kontakt\dokument\10955\10955-12082800.doc

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

TR R01 Stadsön Södra, nytt trygghetsboende Luleå kommun Bullerutredning , rev

TR R01 Stadsön Södra, nytt trygghetsboende Luleå kommun Bullerutredning , rev TR10204533 R01 Stadsön Södra, nytt trygghetsboende Luleå kommun Bullerutredning 2014-11-11, rev 2014-11-28 Upprättad av: Mahbod Nayeri Granskad av: Mikael Eriksson TR10204533 R01 Stadsön Södra, nytt trygghetsboende

Läs mer

Väg 27 Viltstängsel Tranemo och Svenljunga kommun. Samrådsmöte

Väg 27 Viltstängsel Tranemo och Svenljunga kommun. Samrådsmöte Väg 27 Viltstängsel Tranemo och Svenljunga kommun Samrådsmöte Välkomna till samrådsmöte angående Väg 27, viltstängsel, Tranemo och Svenljunga kommun Västra Götalands län 2015-06-16 2 2015-06-10 2 2015-06-10

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Stensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB

Stensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB Stensträng och odlingsrösen Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ Botkyrka 12:1, Botkyrka socken och kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK AB Rapport 2016:29 2 Stensträng

Läs mer

Rapport över arkeologisk utredning, Klövsjö 7:49, Klövsjö socken, Bergs kommun, Jämtlands län

Rapport över arkeologisk utredning, Klövsjö 7:49, Klövsjö socken, Bergs kommun, Jämtlands län RAPPORT PMAC2016-031-Z 2016-12-06 Rapport över arkeologisk utredning, Klövsjö 7:49, Klövsjö socken, Bergs kommun, Jämtlands län Arkeologicentrum AB har genomfört en arkeologisk utredning i området för

Läs mer

P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL

P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL Schaktningsarbete längs Ultunaallén Ultuna 2:1, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-12850-4 Av Per Falkenström & Helena Hulth SAU Rapport 2005:23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...

Läs mer

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:37 Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Arkeologisk förundersökning Fornlämning Stockholm 103:1 Kvarteret Jakob Större 13 Stockholm stad Stockholms kommun Uppland

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 1 (3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Ann Luthander 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Lars Norberg datum. 2015-10-28 ang. förenklad

Läs mer

KULTURMILJÖINVENTERING. Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län

KULTURMILJÖINVENTERING. Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län KULTURMILJÖINVENTERING Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län 2 Innehåll Om Skogsstyrelsen... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Syfte... 6 Metod... 7 Byråinventering... 7 Resultat... 8

Läs mer

Grisar, gödsel och fordon Framtida planer i Äs

Grisar, gödsel och fordon Framtida planer i Äs Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:41 Grisar, gödsel och fordon Framtida planer i Äs Särskild utredning Äs 1:2 Romfartuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning...1 Målsättning

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark

Läs mer

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parken: Mörttjärnberget Bräcke

Läs mer

Stenig terräng i Kista äng

Stenig terräng i Kista äng ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH AVGRÄNSANDE UTREDNING Stenig terräng i Kista äng RAÄ-nr Spånga 276:1 2, Akalla 4:1, Spånga socken, Stockholms kommun, Uppland Ola Winter

Läs mer