Psykisk sjukdom ökar risken att dö i olycksfall och självmord. Jan Sundquist Distriktsläkare Professor Verksamhetschef
|
|
- Klara Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psykisk sjukdom ökar risken att dö i olycksfall och självmord Jan Sundquist Distriktsläkare Professor Verksamhetschef
2 CPF Samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet
3 Organisation - Styrelse LU mandat (3) Professor Lars B Dahlin, professor och prodekanus Lars Hjalmar Lindholm, professor em Umeå Universitet Kristina Åkesson, prefekt IKVM, ordförande 2013 Region mandat (3 ) Patrik Midlöv, universitetslektor, AKC koordinator Eslöv Ulf Strömberg, professor Region Halland Benny Ståhlberg, chefsläkare, SUS, ordförande 2014 Adjungerade Stefan Bremberg, Capio Föredragande Jan Sundquist, verksamhetschef CPF
4 CPF? Lite historia.. Etablerades 15 oktober 2008 Alla medarbetare har rekryterats efter detta datum En ny start för primärvårdsforskningen i Skåne
5 CPFs vision Driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare befolkning
6 CPF:s molekylärmedicinska laboratorium
7 Internationellt International samarbete collaboration Heidelberg och Virginia Kari Hemminki Kenneth Kendler
8 Internationellt samarbete Stanford University Marilyn Winkleby gratuleras av president Barack Obama.
9 CPF/KCpS. Etablerades november 2013 Den nya strukturen underlättar skapandet av fler nätverk i primärvården för forskning, utbildning och utveckling. Exempel på redan existerande nätverk
10
11 AKC: disputerade, kliniskt verksamma forskningscoacher FS: informatörer i forskningsfrågor, ej krav på vetenskaplig kompetens
12
13 BAKGRUND Dagens tema som är suicid och död p g a olyckor föregås ofta av psykisk ohälsa, traumatiska livshändelser och sociala svårigheter.
14 BAKGRUND Depressioner, ångest, stress- och anpassningssvårigheter är vanliga psykiatriska sjukdomar i primärvården med en förekomst på mellan 12% och 32%
15 BAKGRUND Depression, ångest, stress och anpassningssvårigheter orsakar stort känslomässigt och socialt lidande för patienterna och deras anhöriga, förlust av inkomst och en sämre livskvalitet.
16 Individuella socioekonomiska faktorer påverkar den psykiska hälsan Låg social status/klass: låg inkomst, låg utbildning, arbetslös, vissa yrken mm Invandrare från vissa länder Ensamstående
17 Sociala skillnader häl Michael Marmot startade studier i Storbritannien 1976 av tjänstemän, de s.k. Whitehall Studies Högre tjänstemän hade längre liv än lägre tjänstemän Högre tjänstemän hade bättre hälsa än lägre tjänstemän
18 Absolut fattigdom kontra relativ fattigdom Absolut fattigdom, t ex brist på mat och avsaknad av en bra bostad är sällsynt i den rika delen av världen. Relativ fattigdom handlar om att vara sämst ställd i den rika delen av världen.
19 Sociala skillnader De sociala skillnaderna i hälsa kvarstod under efterkrigstiden trots bättre bostäder, bättre mat, och mera jämlik sjukvård.
20 Varför finns sociala skillnader i psykisk hälsa? Hög utbildning: Bättre kunskap om en bra livsstil och högre anseende i omgivningens ögon. Hög inkomst: Större valfrihet, bättre bostad och högre materiell standard. Yrkestillhörighet: Högre anseende. Mera stimulerande arbetsuppgifter. Lägre social status påverkar individens möjligheter till valfrihet och kontroll över sitt eget liv.
21 Invandrare i Sverige är speciellt utsatta Ofta sämre psykisk hälsa än infödda svenskar. Många invandrare har flytt från krig, förföljelser, och fattigdom. Låg grad av valfrihet och kontroll. I Sverige hamnar de ofta i segregerade bostadsområden i storstäderna.
22 Historik: efterkrigstiden Snabb industrialisering i storstadsregionerna Stort behov av arbetskraft Många människor flyttade in till storstäderna från landet och från andra delar av världen Hög befolkningstäthet i storstadsregionerna
23 Historik: Sverige Miljonprogrammet gav många människor i Sverige bra bostäder med hög standard. Senare kritiserat, segregation
24 Bostadsområdets effekt på psykisk hälsa
25 Tidigare internationell forskning visar: Individer som bor i utsatta bostadsområden har en kortare livslängd och en ökad risk för en rad sjukdomar t ex hjärtinfarkt och psykiska sjukdomar. Individer som bor i utsatta bostadsområden har dessutom en ökad benägenhet för rökning, dåliga matvanor, och fysisk inaktivitet.
26 Därför är det viktigt att ta hänsyn till individuella egenskaper! Studier av bostadsområdets effekt på psykisk hälsa bör inkludera en statistisk justering för individuella egenskaper.
27 Studier av vår forskargrupp om bostadsområdets effekt på psykisk hälsa Urbanisering Segregation Utsatta bostadsområden Psykiska sjukdomar Missbruk
28 Urbaniseringens effekt på depression (hänsyn tagen till individuella egenskaper) Kvinnor i de mest urbaniserade (=tättbefolkade) områdena: 20% överrisk för sjukhusinläggning p g a depression. Män i de mest urbaniserade områdena: 10% överrisk för sjukhusinläggning p g a depression. K Sundquist, G Frank, Sundquist J. Urbanisation and incidence of psychosis and depression: Follow-up study of 4.4 million women and men in Sweden. British Journal of Psychiatry Apr;184(4):
29 Urbaniseringens effekt på kvinnors missbruk efter hänsyn tagen till individuella egenskaper Kvinnor i de mest tättbefolkade områdena: 76% ökad risk för sjukhusinläggning p g a alkoholmissbruk. 89% ökad risk för sjukhusinläggning p g a drogmissbruk. K Sundquist, G Frank. Urbanization and hospital admission rates for alcohol and drug abuse: A follow-up study of 4.5 million women and men in Sweden. Addiction 2004;99:
30 Urbaniseringens effekt på mäns missbruk efter hänsyn tagen till individuella egenskaper Män i de mest tättbefolkade områdena: 71% ökad risk för sjukhusinläggning p g a alkoholmissbruk. 138% ökad risk för sjukhusinläggning p g a drogmissbruk. K Sundquist, G Frank.. Urbanization and hospital admission rates for alcohol and drug abuse: A follow-up study of 4.5 million women and men in Sweden. Addiction 2004;99:
31 Risker med den urbana miljön Urbaniseringen innebär djupgående sociala förändringar, t ex förlust av nära primära sociala nätverk. Kronisk stress. Vanligare med stressande livshändelser. Tillgången på alkohol och droger är högre. Segregering vanligare i urbaniserade områden. K Sundquist, G Frank.. Urbanization and hospital admission rates for alcohol and drug abuse: A follow-up study of 4.5 million women and men in Sweden. Addiction 2004;99:
32 Segregering Segregeringen ökar i våra storstäder. Segregering skapar utanförskap. K Sundquist, G Frank. Urbanization and hospital admission rates for alcohol and drug abuse: A follow-up study of 4.5 million women and men in Sweden. Addiction 2004;99:
33 Segregation och psykisk ohälsa Antalet förstainläggningar på psykiatrisk klinik 4,5 miljoner individer boende i 6,967 bostadsområden följdes ,795 kvinnor och 8,936 män hade en förstagångsinläggning under 2-års perioden. K Sundquist, H Ahlen. Neighbourhood income and mental health: A multilevel follow-up study of psychiatric hospital admissions among 4.5 million women and men. Health Place Dec;12(4):
34 Risken för förstagångsinläggning på psykiatrisk klinik De som bodde i de utsatta bostadsområdena hade en 2.36 ggr ökad risk för inläggning på psykiatrisk klinik. Risken minskade från 2.36 till 1.88 efter hänsyn tagits till skillnader i ålder, civilstånd och födelseland. Risken minskade ytterligare från 1.88 till 1.58 efter hänsyn tagits till skillnader i inkomst och utbildning. K Sundquist, H Ahlen. Neighbourhood income and mental health: A multilevel follow-up study of psychiatric hospital admissions among 4.5 million women and men. Health Place Dec;12(4):
35 Bostadsområdets effekt på förskrivning av läkemedel De som bor i de mest i de mest utsatta områdena: 35% ökad förskrivning av läkemedel mot depression. 52% ökad förskrivning av ångestdämpande läkemedel. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby MA. Neighborhood deprivation and psychiatric medication prescription: a Swedish national multilevel study. Ann Epidemiol Apr;21(4): IF=3.215.
36 Bostadsområdet har t.o.m. effekt på amningspsykos! Kvinnor som bor i utsatta bostadsområden har en 50% högre risk att utveckla en amningspsykos än kvinnor i mer välsituerade bostadsområden. Amningspsykos leder till en 70 ggr ökad risk för suicid (enligt andra studier). A Nager, LM Johansson, K Sundquist. Neighborhood socio-economic environment and risk of post partum psychosis. Arch Women Ment Health Mar;9(2):81-6
37 Bostadsområden med lågt socialt kapital (brist på tillit/samhörighet) Bristande tillit/samhörighet i bostadsområdet ökade risken för dålig självskattad hälsa. Bristande tillit/samhörighet i bostadsområdet ökade risken för sjukhusinläggning p g a psykisk sjukdom. K Sundquist, M Yang. Linking social capital and self-rated health: a multi-level analysis of 11,000 women and men in Sweden. Health Place. 2007; 13: J Lofors, K Sundquist. Low-linking social capital as a predictor of mental disorders: A cohort study of 4.5 million Swedes. Soc Sci Med Jan;64(1):21-34.
38 Tänkbara faktorer i omgivningen med en negativ effekt på den psykiska hälsan Vandalisering och nedskräpning kan leda till stress. Brist på rekreationsmöjligheter kan leda till svårigheter att vara fysiskt aktiv.
39 Brottslighet Kriminella gäng Rån, inbrott, våldsbrott Rädsla för att bli överfallen Rädsla för att gå ut
40 Missbruk Missbruk av droger och alkohol ökar riskerna för suicid och olycksfall.
41 Nya studier om drogmissbruk Dessa studier från CPF sker i samarbete med Dr. Kendler, Virginia Commonwealth University, en av de mest citerade och prisbelönta forskarna i världen i psykiatri och drogmissbruk Finansierat av National Institutes of Health (NIH), USA
42 Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk - Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare, dvs generna har betydelse. - Men miljöfaktorerna visade sig också vara viktiga. Om ett syskon i den nya familjen som alltså inte har samma gener blir missbrukare fördubblar det också risken för att det adopterade barnet börjar missbruka. Kendler KS, Sundquist K, Ohlsson H, Palmér K, Maes H, Winkleby MA, Sundquist J. Genetic and Familial Environmental Influences on the Risk for Drug Abuse: A National Swedish Adoption Study. Arch of Gen Psychiatry March
43 Utsatt hemmiljö kan påverka den genetiska sårbarheten för drogmissbruk Adoptionsmodell för att förstå relationen mellan arv och miljö adoptivbarn födda samt deras biologiska och adoptiv föräldrar Kendler KS, Sundquist K, Ohlsson H, Palmér K, Maes H, Winkleby MA, Sundquist J. Genetic and Familial Environmental Influences on the Risk for Drug Abuse: A National Swedish Adoption Study. Archives of General Psychiatry March
44 Utsatt hemmiljö kan öka den genetiska sårbarheten för drogmissbruk Det viktigaste rönet i den nya studien är att genernas inflytande på risken att utveckla ett missbruk är mycket starkare om man växer upp i en högriskmiljö. En utsatt miljö förstärker därmed den genetiska sårbarheten för missbruk. Kendler KS, Sundquist K, Ohlsson H, Palmér K, Maes H, Winkleby MA, Sundquist J. Genetic and Familial Environmental Influences on the Risk for Drug Abuse: A National Swedish Adoption Study. Archives of General Psychiatry March
45 Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Detta är den första studien som inkluderar data från både öppen- och slutenvården för såväl psykiatrin som övriga specialiteter samt data över ett flertal sociala faktorer för att studera risken för suicid i en hel befolkning. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide: a Swedish national cohort study. Psychol Med Jan;44(2): Epub 2013 Apr 23.
46 Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Ett stort antal psykiska, kroppsliga och sociala riskfaktorer för suicid studerades. Resultaten ger sjukvården en tydligare bild av vilka faktorer som är särskilt viktiga att tänka på vid bedömning av risk för suicid. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide: a Swedish national cohort study. Psychol Med Jan;44(2):
47 Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Vi använde avidentifierade data från de svenska befolknings- och hälsoregistren och kunde därmed följa drygt sju miljoner vuxna mellan år 2001 och Av dessa begick 8,721 självmord. De flesta självmorden skedde i åldern 35 till 64 år, det vill säga de mest produktiva åren, vilket innebär en stor förlust för anhöriga och för samhället. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Psychol Med. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide.2014 Jan;44(2):
48 Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Män hade en nästan tre gånger större risk för självmord än kvinnor (2508 kvinnor % av alla kvinnor och 6213 män % av alla män) Ung ålder, att vara ensamstående och ha en låg utbildning var starkare riskfaktorer för självmord hos män än hos kvinnor. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Psychol Med. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide.2014 Jan;44(2):
49 Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Psykisk sjukdom var däremot en starkare riskfaktor för självmord bland kvinnor än män. Arbetslöshet var den starkaste sociala riskfaktorn för självmord hos kvinnor medan hos männen var det att vara ensamstående som var den största sociala riskfaktorn. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Psychol Med. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide.2014 Jan;44(2):
50 Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Många som har begått suicid har kontakt med sjukvården en relativt kort tid innan självmordet. Av de som begick självmord hade 29,5% av kvinnorna och 21,7% av männen haft ett läkarbesök två veckor innan självmordet. 57,1% av kvinnorna och 44,9% av männen besökte läkare 13 veckor innan självmordet. Här finns en chans att förhindra suicid! Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Psychol Med. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide.2014 Jan;44(2):
51 Relativa Risken för suicid efter första gångs diagnos av depression Kvinnor (603) Män (916) Referens 1 De som inte hade diagnosen depression Vecka Vecka Vecka Vecka Den starkaste risken hade de utan antidepressiva. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Psychol Med. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide.2014 Jan;44(2):
52 Psykisk sjukdom ökar risken för suicid Justerade Relativa Risker Kvinnor Män Psykiatrisk sjukdom Alkoholmissbruk Annat missbruk Schizofreni Bipolär sjukdom Depression Ångest Personlighetsstörning Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Psychol Med. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide.2014 Jan;44(2):
53 Kroppslig sjukdom ökar risken för suicid Justerade Relativa Risker Kvinnor Män Cancer Diabetes Kranskärlssjukdom Stroke KOL Astma Rygg sjukdomar Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby M. Psychol Med. Sociodemographic, psychiatric and somatic risk factors for suicide.2014 Jan;44(2):
54 Bipolär sjukdom och död Vi studerade 3918 kvinnor och 2700 män med bipolär sjukdom mellan 1 januari 2003 och 31 December, Kvinnor med bipolär sjukdom dog 9 år tidigare än kvinnor utan sjukdomen (73.4 mot 82.4 år). Män med bipolär sjukdom dog 8.5 år tidigare än de som inte hade sjukdomen (68.9 mot 77.4 år) Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J.Comorbidities and mortality in bipolar disorder: a Swedish national cohort study. JAMA Psychiatry Sep;70(9):931-9.
55 Bipolär sjukdom och död Dödsrisker för patienter med bipolär sjukdom Kvinnor Män Influensa/lunginflam Diabetes KOL Stroke 2.6 ej Cancer 1.4 ej Tjocktarmscancer 2.1 ej Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J.Comorbidities and mortality in bipolar disorder: a Swedish national cohort study. JAMA Psychiatry Sep;70(9):931-9.
56 Bipolär sjukdom och suicid Suicid risker för patienter med bipolär sjukdom Kvinnor Män Suicid justerat social status Suicid justerat alkohol/ droger Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J.Comorbidities and mortality in bipolar disorder: a Swedish national cohort study. JAMA Psychiatry Sep;70(9):931-9.
57 Bipolär sjukdom och samsjuklighet Patienter med bipolär sjukdom hade samsjuklighet: Kvinnor Män Influensa/pneumoni: KOL Diabetes Stroke Ingen ökad risk för högt blodtryck eller cancer Söker specialistöppenvård 3 ggr mer och sjukhusvårdas 2 ggr mer än de som inte har bipolär sjukdom. Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J.Comorbidities and mortality in bipolar disorder: a Swedish national cohort study. JAMA Psychiatry Sep;70(9):931-9.
58 Bipolär sjukdom och samsjuklighet Patienter med bipolär sjukdom hade: En ökad förekomst av alkoholdiagnos 12.2% mot 1.8% i övrig befolkning En ökad förekomst av annat missbruk 9.8% mot 1.1% i övrig befolkning Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J.Comorbidities and mortality in bipolar disorder: a Swedish national cohort study. JAMA Psychiatry Sep;70(9):931-9.
59 Bipolär sjukdom och samsjuklighet Det krävs en tidig och noggrann uppföljning av patienter med bipolär sjukdom. Vi fann multipla orsaker till att kvinnor och män med bipolär sjukdom dör 9.0 och 8.5 år för tidigt pga hjärtkärlsjukdom, diabetes, influensa/ lunginflammation, cancer och suicid. Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J.Comorbidities and mortality in bipolar disorder: a Swedish national cohort study. JAMA Psychiatry Sep;70(9):931-9.
60 Psykisk sjukdom och död i olycksfall Vi använde de svenska befolknings- och hälsoregistren och kunde därmed följa 6,9 miljoner vuxna mellan år 2001 och Av dessa dog (0.3%) i olycksfall. Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J. Mental disorders and risk of accidental death. Br J Psychiatry. 2013;203:
61 Psykisk sjukdom och död i olycksfall Av 6,9 miljoner vuxna fick en första gångs psykiatrisk diagnos och av dessa dog 5933 (0.9%) i olycksfall jämfört med 3731 (0.6%) som begick självmord. Död i olycksfall ett större problem än suicid bland de som har psykiatrisk sjukdom. Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J. Mental disorders and risk of accidental death. Br J Psychiatry. 2013;203:
62 Psykisk sjukdom och död i specifikt olycksfall Förgiftningsolyckor och exponering för skadliga ämnen genom olyckshändelse: Män RR = 20.3 justerat för missbruk RR = 3.2 Kvinnor = 19.4 justerat för missbruk RR = 5.5 Fallolyckor: Män RR = 6.2 justerat för missbruk RR = 4.5 Kvinnor = 4.6 justerat för missbruk RR = 4.2 Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J. Mental disorders and risk of accidental death. Br J Psychiatry. 2013;203:
63 Psykisk sjukdom och död i specifikt olycksfall Trafikolyckor: Män RR = 2.3 justerat för missbruk RR = 1.3 Kvinnor = 2.0 justerat för missbruk RR = 1.7 Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J. Mental disorders and risk of accidental death. Br J Psychiatry. 2013;203:
64 Psykisk sjukdom ökar risken för död i olycksfall för kvinnor och män Justerade Relativa Risker Kvinnor Män Alkohol missbruk Annat missbruk Schizofrenia Bipolär sjukdom Depression Ångest Personlighetsstörning Demens Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J. Mental disorders and risk of accidental death. Br J Psychiatry. 2013;203:
65 Varför ökar psykisk sjukdom risken för olycksfall? Sömnsvårigheter, allmän trötthet, och koncentrationssvårigheter påverkar koordination och reaktionstid samt omdöme vilket ökar sårbarheten för olycksfall. Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J. Mental disorders and risk of accidental death. Br J Psychiatry. 2013;203:
66 Strategiskt förebyggande arbete Det finns en svag nedåtgående trend för självmord. Under 2010 tog 830 män livet av sig medan 171 dog i trafikolyckor. Under 2010 tog 302 kvinnor livet av sig medan 65 dog i en trafikolycka. Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J. Mental disorders and risk of accidental death. Br J Psychiatry. 2013;203:
67 Strategiskt förebyggande arbete Intressant är att dödstalen i trafikolyckor har sjunkit sedan 1994 med 60% för kvinnor och 50% för män, dvs mer än halverats pga stora satsningar på våra vägar. Dödstalen i självmord har sjunkit 25% för kvinnor och endast 10% för män. Vi behöver därför en 0 vision även för självmord och en lika stor satsning på samhällsåtgärder för att förebygga självmord och olycksfall bland de som har psykisk sjukdom. Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J. Mental disorders and risk of accidental death. Br J Psychiatry. 2013;203:
68 Strategiskt förebyggande arbete Bör vara gemensamma åtgärder för olycksfall och suicid för patienter med psykiska sjukdomar. De olika specialiteterna behöver samverka bättre, t ex psykiatrin och primärvården. Socialtjänstens samarbete med primärvården och psykiatrin är viktigt. Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J. Mental disorders and risk of accidental death. Br J Psychiatry. 2013;203:
69 Strategiskt förebyggande arbete Samhället måste ta bort möjligheter till impuls suicid som vid broar och järnvägar.
70 Strategiskt förebyggande arbete Ett exempel är i Storbritannien där många tog sitt liv genom impuls genom att släppa på kolgasen som var luktlös. Denna gas ersattes senare av en illaluktande propangas som gjorde att det totala antalet självmord sjönk dramatiskt.
71 Vad kan samhället göra? Öka integrationen Minska utanförskapet Öka tryggheten i den yttre miljön Förbättra den sociala miljön (tillit, nätverk)
72 Vad kan göras i primärvården? Öka medvetenheten i primärvården om sårbarheten för suicid vid psykisk sjukdom och många kroppsliga sjukdomar.
73 Alla foton: attributiv licens, Flickr Concrete Forms Jenni Douglas The Library of Congress Carl Nenzén Lovén Rusty Darbonne El Payo Bart Everson Seier+seier Bruno Caimi Jason Rogers W00kie Joel Torsson MissusK (Cindy) S J Pinkney Seattle Municipal Archives David King Robert Marin Jason Rogers Roger Braunstein Nesster Wonderlane Kevin Dooley Nagy David scottc320 Övriga illustrationer: Bertil Kjellberg, CPF
74 Tack! Läs mer på vår hemsida:
Statussyndromet. Sir Michael Marmot. Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden
Statussyndromet Sir Michael Marmot Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden Statussyndromet Sociala skillnader i hälsa Sir Marmot startade studier i Storbritannien 1976
Läs merUtsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Läs merBostadsområden och hälsa
Bostadsområden och hälsa Kristina Sundquist, Distriktsläkare, Professor i allmänmedicin Granens vårdcentral Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) 1 Varför studera bostadsområden och hälsa? Tidigare studier
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merKonsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merRegionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö?
Art.nr. 2018-10-26 Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö? Barn som får diagnosen adhd har ökat i Sverige under det senaste decenniet. Det är vanligt
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merRegisterstudier av svenska militära utlandsveteraner
Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I denna broschyr presenteras resultat från registerstudier
Läs merMår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen
1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder
Läs merResultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken
Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Kenneth Svensson Trafikverket kenneth.svensson@trafikverket.se Anna-Lena Andersson Västra Götalandsregionen anna-lena.andersson@vgregion.se
Läs merBarn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?
Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa
Läs merOrkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent
Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merFolkhälsorapport lsorapport 2009
Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merSocioekonomiska skillnader
Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merGenetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan
Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs mereller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson
Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merIdentifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merProjekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merSuicidriskprevention genom forskning
Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merForskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret
Läs merDålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa
Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merMilitär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst
Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF 2002-2014) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst Aux Analysis Military www.auxmilitary.se REGISTERSTUDIER AV SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER I
Läs merMortalitet hos personer med AST
Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll
Läs merSjukskrivning i den kliniska vardagen
Sjukskrivning i den kliniska vardagen Kurs i försäkringsmedicin för ST 14 februari 2018 Julia Region Eisenberg, Östergötland distriktsläkare, Kungsgatans VC, Linköping Sjukskrivning < Rehabilitering 2
Läs merDet var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Läs merÖppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Läs merPersoner med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merStrategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merMalmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Läs merMåste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?
Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut. Svenska Psykiatriska Föreningen. Måste den psykiatriska
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merSAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader
SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa i ungdomen
1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad
Läs merAtt Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården
Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med att Stockholms
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merDET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL
DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk
Läs merOmråden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merFör en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.
Läs merVårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi
Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merFrämja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.
Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008. Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till
Läs merLokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Läs merThe national SIMSAM network (I)
SIMSAM är en förkortning för Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences och utgör en satsning som stöds av Vetenskapsrådet. Syftet med bidraget är att bidra till förbättrad
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merI ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Läs merGammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merBEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET
Läs mer