Ungdomar med missbruksproblem och skolsvårigheter. Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Transkript

1 Ungdomar med missbruksproblem och skolsvårigheter Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

2 Innehåll En kort bakgrund till studien Ungdomar med missbruksproblem och deras svårigheter i skolan en riskgrupp för UVAS Några slutsatser Hur komma tillrätta med deras problem? Vad behöver göras för att förebygga ungdomars skolsvårigheter?

3

4 Skolans betydelse Skolan är mer betydelsefull än någonsin tidigare. Ett dåligt meritvärde i årskurs 9 utgör det enskilt starkaste sambandet för att riskera få problem som: Arbetslöshet och försörjningsstöd Psykisk ohälsa och självmord Missbruk Kriminalitet Även efter justeringar för andra bakgrundsfaktorer än socioekonomisk bakgrund kvarstår de kraftigt förhöjda riskerna för psykosociala problem bland unga vuxna med låga grundskolebetyg. Barn med låga betyg från årskurs 9 har närmast extrema överrisker för en del utfall. Allvarlig kriminalitet bland kvinnor och män är exempelvis 15 respektive 11 gånger så vanligt bland dem med låga betyg jämfört med dem med medelbetyg eller höga betyg när analysen justeras för bara födelseår. När man även tar hänsyn till övriga bakgrundsfaktorer sjunker överriskerna något, men de är fortfarande tio respektive åttafaldiga. (Social rapport 2010, s. 239)

5 Anledningar till avhopp från gymnasiet (Temagruppen Unga 2013) 1. Mobbing, socialt utanförskap 2. Brist på pedagogiskt stöd i skolan 3. Vuxna som inte bryr sig 4. Dåligt bemötande i skolan 5. Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro (p.g.a. sjukdom eller missbruksproblem) 6. Behov av mer praktik och mindre teori 7. Stökig skolmiljö 8. Fel programval 9. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäcks under utbildningen 10.Dåliga hemförhållanden

6

7 Bakgrund Svenska elevers upplevelse av tillhörighet i skolan har minskat avsevärt över tid och i relation till andra OECD-länder (Skolverket 2017a) Andelen elever som går ut högstadiet utan behörighet till gymnasiet har ökat det senaste decenniet (Skolverket 2017b) En stor andel (ca 25 %) elever hoppar av gymnasiet (ibid) Stödjande pedagogiska insatser sätts in försent (Skolinspektionen 2014) och förekomsten av elevhälsa är uppseendeväckande låg Skolmisslyckande är en särskilt inflytelserik riskfaktor för utvecklandet av alkohol- och narkotikaproblem (Bryant m.fl. 2003; Gauffin m.fl. 2013; 2015; Stone m.fl. 2012)

8 Om missbruksproblem och skolmisslyckande Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem återfinns ofta under UVAS-etiketten (Baggio m.fl. 2015; O Dea et al. 2014; Rodwell m.fl. 2018) Svenska studier om ungdomar med missbruksproblem och skolsvårigheter saknas i hög grad Ungdomars egna röster om sina skolsvårigheter? Kategoriskt eller interaktionellt synsätt på elever som misslyckas i skolan? Med skolmisslyckande avses när skolor inte erbjuder stöd som leder till framgång i elevers lärande, eller när en elev misslyckas med sina studier. Båda aspekterna är nära förbundna med varandra (OECD 2010)

9 Tidigare forskning Kopplingen mellan skolproblem och missbruksproblem är stark men komplex: - skolsvårigheter droganvändning - droganvändning skolsvårigheter - underliggande faktorer skolsvårigheter + droganvändning Skolmisslyckande föregår oftare alkohol- och narkotikaproblem än tvärtom (Bergen m.fl. 2005; Bond m.fl. 2007; Bryant m.fl. 2003; Cheng & Lo 2011; Fleming m.fl. 2010; Fothergill & Ensminger 2006; Gauffin m.fl. 2013; Merline m.fl. 2008; Schulenberg m.fl. 2005) God anknytning till skolan stödjer ett positivt behandlingsutfall (Latimer m.fl. 2000) När alkoholproblem och droganvändning upphör förbättras resultat (DuPont m.fl. 2013) och skolgången fullföljs i högre grad (Engberg & Morral 2006)

10 Studiens syfte och metod Studiens syfte: att belysa hur ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem själva uppfattar sina svårigheter i skolan Urval och empiriskt material: - Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Underlag från strukturerade intervjuer i samband med påbörjad vårdkontakt (UngDOK) - 32 % flickor och 68 % pojkar, medianålder 17 år ungdomars självrapporterade uppgifter om skolsvårigheter och totalt 602 utsagor - Innehållsanalys Teori: Bronfenbrenners socialekologiska utvecklingsmodell

11 Bronfenbrenners socialekologiska modell

12 Sysselsättning och problem i skolan, inskrivning (N=755)

13 Typ av skolproblem I (N=415) Individ 36% Faktorer mellan individ och skola 35% Skola 13% Jämnåriga 13% Familj 3%

14 Typ av skolproblem II Antal % INDIVID Koncentrationssvårigheter Psykiska/fysiska besvär 56 9 Inlärningssvårigheter 40 7 Missbruksproblem 35 6 FAKTORER MELLAN INDIVID OCH SKOLA Skolfrånvaro Motivationsproblematik Otrivsel med skolan 18 3 ÖVRIGA FAKTORER Jämnåriga Skola Familj 16 3 TOTALT

15 Skolproblem - utsagor från ungdomar I Individ (36 %) Koncentrationssvårigheter (14 %) Jag har svårt att koncentrera mig och fullfölja saker Det är svårt att minnas saker Psykiska och fysiska besvär (9 %) Mår så psykiskt dåligt att jag inte pallar med skolan Jag har Tourettes som skapar hyss Jag har ett extremt sömnbehov Inlärningssvårigheter (7 %) Har svårt att hänga med i vissa ämnen Jag har dyslexi Missbruksproblem (6 %) Jag röker cannabis Jag har problem med droger

16 Skolproblem - utsagor från ungdomar II Faktorer mellan individ och mikrosystemet skola (35 %) Skolfrånvaro (18 %) Jag skolkade mycket i årskurs 8 och 9, det är bättre nu på gymnasiet Har problem med att komma till skolan Jag har skolvägrat under flera år på högstadiet Motivationsproblematik (14 %) Är skoltrött, har ingen motivation Skolan är trist och enformig Jag är understimulerad Otrivsel med skolan (3 %) Jag trivs inte med skolan och lärarna Skolan är en ogästvänlig plats

17 Skolproblem - utsagor från ungdomar III Mikrosystem (29 %) Jämnåriga (13 %) Jag blev mobbad under högstadiet Det är svårt att komma in i klassen Jag hamnar i bråk med andra elever Blev hotad av kompisar, vågade ej gå till skolan Skola (13 %) Lärarna är oengagerade Lärarna trodde inte på mig, de trodde inte jag skulle klara av skolan Jag har svårt att hålla fokus på lektionerna, det är för stökigt Mitt gymnasium lades ner Fick för lite hjälp i grundskolan Familj (3 procent) Har haft sorg med anledning av anhörigs bortgång Jag har mycket problem hemma och det påverkar mig i skolan

18 Slutsatser och implikationer I Nästan två tredjedelar uppger olika typer av svårigheter i skolan som påverkat deras närvaro, trivsel eller resultat Nästan en tredjedel av ungdomarna anger två eller flera skolproblem Minst en tredjedel av ungdomarna tillskriver sig själva problemen En knapp tredjedel hänför skolproblemen till skolan, jämnåriga och familjen En dryg tredjedel av deras svårigheter kopplas till interaktionen mellan den unge och skolan Merparten av ungdomarna är fortfarande inskrivna i skolan De flesta av de skolproblem som ungdomarna anger är påverkbara Tidigare identifiering av elever med alkohol- och narkotikaproblem Identifiera ungdomar med skolsvårigheter inom öppenvården

19 Slutsatser och implikationer II Förbättrad samverkan mellan skola och behandlingsverksamhet Ungdomar med pågående behandling för missbruksproblem kan behöva både pedagogiskt och socialt stöd i skolan: - Multiprofessionella team - Anpassad undervisning av specialpedagoger - Extraundervisning och läxhjälp Ett gott skolklimat har i sig visat sig ha starka samband med ökat välbefinnande och mindre förekomst av problembeteende hos elever Elevers positiva anknytning till skolan och goda relationer till deras lärare och kamrater är en starkt skyddande faktor mot framtida alkohol- och narkotikaproblem (Bond m.fl. 2007; Carter m.fl. 2007; Cheng & Lo 2011; Cleveland m.fl. 2008; Fleming m.fl. 2010; Merline m.fl. 2008; Schulenberg m.fl. 2005; Trenz m.fl. 2015)

20 Gauffin (2015) om skolans betydelse Faktumet att de socioekonomiska skillnaderna helt försvann efter att resultaten justerats för skolbetyg är både nedslående och hoppingivande. Resultatet kan tolkas som att de sociala skillnaderna i hälsa förklaras av sociala skillnader i skolprestation. Att skolor blir mer och mer socioekonomiskt homogena samtidigt som betygsskillnaderna mellan skolor växer är därmed oroväckande ur ett folkhälsoperspektiv. Denna utveckling kan leda till att skolan blir en arena där social ojämlikhet reproduceras och förstärks, snarare än motverkas. Resultatet kan emellertid också tolkas som att goda skolbetyg kompenserar för låg socioekonomisk bakgrund om ett barn lyckas bra i skolan spelar familjebakgrunden inte någon roll. Skolan har en enorm kompensatorisk potential och strategier som främjar en god och likvärdig skola är viktiga för hälsojämlikhet i vuxen ålder. (s )

21 Ökad exkludering i svensk skola Ökad ojämlikhet i samhället Ökad boendesegregation/fritt skolval Ökad skolsegregation Skolors och lärares förväntningar sänks/ negativa kamrateffekter Bristande likvärdighet Skolans ökade fokus på resultat/ det sociala uppdraget ifrågasatt Ökad exkludering av elever 15, 6 % ej behöriga till gymnasiet/ Stödjande insatser sätts in försent 25 % hoppar av gymnasiet

22 Svensk segregeringstrend och internationell inkluderingstrend Stor ökning av antal elever i specialundervisning: - Barn/unga med neuropsykiatrisk diagnos - Barn/unga med sociala och emotionella problem Sämre måluppfyllelse Återgång till ordinarie undervisning sällsynt Stor risk för fortsatt exkludering Ökad inkludering i skolan i t.ex. Norge, Danmark, Finland, Skottland, England och Kanada Den skotska skollagen reviderades 2009 och ersatte begreppet elever med särskilt stöd med elever med ytterligare stödbehov". Begreppet "specialundervisning har tagits bort (Barrett et al. 2015) Studier visar på positiva resultat för inkluderande arbetsformer i skolan, både vad gäller samhörighet och måluppfyllelse (Persson & Persson 2012)

23 Hur förebygga skolmisslyckande? Minskad skolsegregation/begränsningar i det fria skolvalet Prioritering av en likvärdig skola ökade resurser till skolor med lägre resultat Tidiga insatser förebygga skolmisslyckande/skoldropouts via akademiskt och pedagogiskt stöd samt vid behov socialt stöd: - Inkluderande perspektiv (insatser i skolan är mer effektiva än insatser utanför insatser i ordinarie klass är mer effektiva än i särskild undervisningsgrupp) - Ett positivt skolklimat Skapa goda relationer mellan lärare-elev och elevelev (påverkar inte enbart individnivån utan också den kollektiva nivån) - Mindre klasser/fler lärare eller andra professioner (t.ex. socialpedagoger) - Riktade insatser till elever som anländer till Sverige i skolåldern - Ökad tid till undervisning - Läxhjälp Uppsökande arbete vid behov Professionella individuella insatser (som ej hindrar ordinarie skolgång) Case Management (samordnade insatser) Familjestödjande insatser

24 Exemplet Skottland

25 Tre underkategorier i UVAS (Spielhofer m.fl. 2009) "Öppna för lärande" 40 % "Obeslutsamma 22 % "Stabila 38 %

26 TRAM (Treatment Research on Adolescents at the Maria clinics) Tanken med projektet är att med stöd av nationella register undersöka hur det går för ca 500 ungdomar som påbörjade en öppenvårdskontakt med en Mariamottagning under 2016 ett respektive tre år efter påbörjad kontakt i syfte att identifiera betydelsefulla faktorer som påverkar utfallet för olika grupper av ungdomar (trajectories).

27

28 Några publikationer Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2014). Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Maria-mottagningarna I Stockholm, Göteborg och Malmö. Socialmedicinsk tidskrift, 91(4). Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2015). Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem. Socialmedicinsk tidskrift, 92(4). Ekberg, M., Fonseca, L., Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem. Nordic Studies in Education, 36(4). Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Experiences of victimization among adolescents with substance abuse disorders in Sweden. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, 4(3). Anderberg, M., Dahlberg, M. & Hellberg, K. (2018). Ökad förekomst av ADHD-diagnos bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Socialmedicinsk tidskrift, 95(1). Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2018). Gender differences among adolescents with substance abuse problems at Maria clinics in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 35(1). Anderberg, M. & Dahlberg, M. (submitted). Unaccompanied minors with alcohol and drug problems: A high-risk group?