Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik

Transkript

1 Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik

2 Innehåll Några sanningar och myter om ungdomars alkohol- och cannabisanvändning Några alkohol- och narkotikatrender Om varför ungdomar börjar använda alkohol och narkotika Ungdomar på Maria-mottagningarna Socialpedagogiskt förändringsarbete med alkohol- och narkotikaproblem

3 Sanningar och myter Ungdomars användning av alkohol och narkotika ökar Användningen av alkohol och narkotika har gått ner i åldrarna Många ungdomar väljer att berusa sig med cannabis istället för alkohol Ju mer cannabis ungdomar använder, desto mer alkohol dricker de Ju mer alkohol ungdomar dricker, desto mer cannabis använder de En stor andel ungdomar använder nätdroger Falskt! Falskt! Falskt! Sant! Sant! Falskt!

4

5

6

7

8 Svenska ungdomars alkoholanvändning i jämförelse med ungdomar i Europa

9 Svenska ungdomar cannabisanvändning i jämförelse med ungdomar i Europa

10

11 Tänkbara förklaringar till statistiken? Attitydförändringar hos både vuxna och tonåringar: - Vuxna är mer restriktiva till att köpa ut alkohol - Alltfler ungdomar vill inte dricka alkohol Ökad social kontroll från föräldrar (mobiler) Trend där många ungdomar tränar och är hälsomedvetna Fler unga har i dag rötter i kulturer där man inte dricker eller använder narkotika Andra sociala umgängesformer (t.ex. dataspelande)

12 Varför använder ungdomar alkohol Av sociala skäl - Bli mer social/underlätta social kontakt - Släppa hämningar - Festa/fira med andra - För att bättre passa in/inte vara utanför - Grupptryck För att komma i bättre stämning - Eufori/få en kick - Bli full/hög - Lustfyllt/spännande - Njutning - Koppla av - Få ökat självförtroende För att hantera känslor (coping) - Hantera stress - Undvika/fly obehagliga känslor/minnen och/eller narkotika? - Självmedicinering /behöver drogen för att må bra

13 Bronfenbrenners socialekologiska utvecklingsmodell

14 Resiliens Motståndskraft Återhämtningsförmåga förmåga att komma igen Faktorer som: - reducerar påverkan av olika risker - minskar risken för negativa kedjereaktioner - främjar självförtroende och prestationsförmåga - öppnar för nya möjligheter

15 Risk- och skyddsfaktorer Lokalsamhället Skolan/fritiden Familjen Vännerna Individen

16 Riskfaktorer Låg samhörighetskänsla i närområdet Socialt utsatt närområde Liberala normer till droger och kriminalitet God tillgång till droger Låga skolprestationer Dålig anknytning till skolan (ointresse, skolk, mobbning) Ingen skola eller praktik Brister i anknytning/ uppfostran Allvarliga konflikter i familjen Låg socioekonomisk status Kriminalitet/missbruk i familjen Skyddsfaktorer Möjligheter till prosocial gemenskap i närområdet Samhälleliga normer efterlevs Goda villkor för skolframgång Skolengagemang God familjeanknytning Närvarande och stödjande föräldrar Vänner som använder droger Vänner som begår brott Liberal/positiv attityd till droger Liberal/positiv attityd till brott Tidig drogdebut/kriminalitet Traumatiska livshändelser Sensationssökande Impulsivitet/aggressivitet Pro-sociala vänner God motståndskraft/stark självkänsla Moraliskt/etiskt medvetenhet Goda sociala färdigheter

17 Ett kontinuum Få riskfaktorer/ Många skyddsfaktorer Många riskfaktorer/ Få skyddsfaktorer

18 Maria-mottagningarna Ett växande koncept i Sverige Öppenvårdsmottagningar Samverkan mellan kommun och landsting UngDOK Rådgivning Anhörigstöd Metoder: - MI - HAP, Cannabisprogram - KBT - BSFT, FFT

19 Cannabis, alkohol och andra droger som primär drog

20 Ungdomar på Maria-mottagningarna (Anderberg & Dahlberg 2014) Försörjning de senaste 3 månaderna Föräldrar Lön/studiemedel Försörjningsstöd Annan försörjning Flickor N= Pojkar N= Totalt N= Regelbunden fritidsaktivitet Sysselsättning de senaste 3 månaderna Grundskola/gymnasium Saknar sysselsättning Arbete/praktik Annan sysselsättning Problem i skolan Läs- och skrivsvårigheter Ekonomiska problem i uppväxtmiljön Missbruksproblem i uppväxtmiljön Psykiska problem i uppväxtmiljön Misshandel/våld i uppväxtmiljön Stöd från föräldrar Umgås med vänner som använder droger Umgås med vänner som begår brott

21 forts. Flickor N=194 Pojkar N=561 Totalt N=755 Regelbunden användning av tobak AUDIT C Primär drog Cannabis Alkohol Övriga droger Frekvens av primär drog de senaste 3 månaderna 1 dag/vecka eller mindre 2-3 dagar/vecka eller mer Debutålder för primär drog (år) Användning av annan drog Tidigare missbruksvård Tidigare psykiatrisk vård Dömd för brott

22 Könsskillnader, uppväxtmiljö (N=755)

23 Könsskillnader, psykiska problem de senaste 30 dagarna (N=755)

24 Könsskillnader, problem i skolan (N=755)

25 Heterogenitet och könsskillnader (Anderberg & Dahlberg 2018

26 Vilka inslag tror ni är viktigast för att förändringsarbete med ungdomar som har bekymmer med alkohol och narkotika ska lyckas?

27 Betydelsefulla inslag i socialt förändringsarbete (Winters m.fl. 2011) 1. Behovsidentifiering/-bedömning och matchning 2. Multifaktoriellt och integrerat förhållningssätt 3. Involvering av familj och socialt nätverk 4. Insatser specifikt anpassade till individen 5. Motivationsarbete för att få individ att kvarstanna/fullfölja 6. Kvalificerad personal med lämplig utbildning 7. Kompetens i genus och mångkultur 8. Eftervård 9. Uppföljning av resultat

28 Miljöterapi (Jenner 2000; Cederlund & Berglund 2014, s ). Syfte: Att erbjuda en stabil social miljö som ger deltagarna möjlighet till social inlärning och positiv utveckling In- och utskrivningar ska vara frivilliga Vardagssysslor och vardagssituationer utnyttjas för att bearbeta problem och träna sociala förmågor Gemensamma diskussioner och beslut om förändringsarbetets innehåll och institutionens skötsel Öppen kommunikation om vad som planeras och om vad man tycker och känner Personal och deltagare samverkar aktivt mot gemensamma förändringsmål Deltagarna förväntas delta i såväl sin egen som i övriga deltagares förändring. Personalen har dock det yttersta verksamhetsansvaret Verksamheten bedrivs i nära och ständig kontakt med samhället utanför Miljöterapi i relation till personer med alkohol- och narkotikaproblem har ett relativt svagt stöd i forskning

29 Om institutionsbehandling av ungdomar Institution som sista alternativ Institutionsmiljön riskerar att skapa en negativ ungdomskultur Små enheter med tät koppling till normalsamhället Få men tydliga regler (inga droger, inga hot, inget våld) Innehållet ska vara välstrukturerat och fokuserat på beteendeförändring och sociala färdigheter Ska innehålla multipla komponenter och omfatta samtliga livsområden (familjen, skolan/praktiken, vännerna, fritiden, individen) Eftervård av stor betydelse Samverkan med andra betydelsefulla aktörer (skola, psykiatri, kriminalvård)

30 Socialpedagogiskt perspektiv i förändringsarbete Samhällsorientering (solidaritet med grupper i socialt utsatta positioner) Social inkludering/integrering (i samhällsgemenskaper) Lärande och förändring är socialt och relationellt villkorat (interaktionistiskt perspektiv) Skapandet av en tillitsfull relation/arbetsallians Upptäcktens väg Holistiskt synsätt på individen (i alla sina olika sociala sammanhang) Hälsofrämjande/salutogent synsätt Visa på alternativa vägar (ej styra) Praktisk handling ( learning by doing ) Empowerment

31 Vad är viktigt i förändringsarbete? (jfr Cederlund & Berglund 2014, s. 142)

32 Om terapeutisk allians/arbetsallians (Cederlund & Berglund 2014, s. 150) Äkta och känslomässig positiv bindning Upprättande av en tillitsfull och ömsesidigt respektfull relation Samsyn om förändringsmål Samsyn om strategier/metoder/uppgifter för att nå målen

33 Professionellt förhållningssätt (Cederlund & Berglund 2014, s. 151-) Skapa och utveckla kontakt Vara personlig Vara både strukturerad och flexibel Engagera/involvera familj, vänner, skola, fritid (Ha humor) Ha tålamod Ha självkännedom Förmedla hopp

34 Brukarperspektiv (Kristiansen 2009) Medverkan inflytande Paternalism empowerment Underlåtenhet ansvar Fokus på resurser snarare än problem Arbetsallians Omfördelning av makt Inflytande ökar motivation och engagemang Inflytande i hela processen (utredning-bedömning-beslutintervention) Brukarorganisationer

35 Nätverksperspektiv (Skårner 2009) Intersubjektivitet Gemenskap Sociala band Nätverkets betydelse: 1. Utöva inflytande på motivation till förändring 2. Stödja förändringens genomförande 3. Bidra till förändringens vidmakthållande Professionellas roll: - Motivationsarbete - Kartläggning och analys av nätverk (jfr Bronfenbrenner) - Mellanmänskligt samspel allians, relationskapande - Social reintegration (boende, utbildning, sysselsättning, föreningsliv)

36 Genusperspektiv (Laanemets 2009) Normering och stereotypa föreställningar Enkönad eller könsblandad behandling? Personalgruppens sammansättning? Kvinnliga och manliga förebilder? Normkritiskt förhållningssätt!

37 Hur går det för ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem?

38 Riskfylld användning av alkohol vid inskrivning och uppföljning N=167 Jobbar nu vissa helger så det blir inte att jag dricker så ofta. Jag dricker lite för ofta för att jag skall må bra i mig själv. Skall dra ner på spontanölen på vardagkvällar. Har inte druckit på flera månader, känner allt mer sällan sug och när det kommer är det inte lika starkt.

39 Användning av cannabis de senaste 3 månaderna vid inskrivning och uppföljning N=167 Drogerna finns därute men jag gör som jag själv vill, kan tacka nej och känner mig inte styrd längre. Minskat ner från att röka flera gånger i veckan till cirka en gång i månaden. Jag mår bättre av att inte röka lika mycket och känner mig duktig som lyckats minska ner. Använder inte längre några droger och umgås inte med dom som använder.

40 Psykisk hälsa de senaste 30 dagarna vid inskrivning och uppföljning N=167 Ångest och nedstämd. Stressad över att jag inte har någon sysselsättning. Jag har mognat och lärt mig hur jag fungerar som människa. Mår mycket bättre nu när jag inte använder droger. Jag känner mig piggare och gladare och har mer motivation.

41 TRAM (Treatment Research on Adolescents at the Maria clinics) Tanken med projektet är att med stöd av nationella register undersöka hur det går för de ungdomar som påbörjar en öppenvårdskontakt med en Mariamottagning under 2016 ett respektive tre år efter påbörjad kontakt i syfte att identifiera betydelsefulla faktorer som påverkar utvecklingsbanor för olika grupper av ungdomar (trajectories).

42 Några slutsatser Det finns många myter om ungdomar och droger De flesta ungdomar använder inte narkotika! Ungdomar som använder cannabis och alkohol är ingen homogen grupp! varierande grad av problem och mycket olika behov Cirka 1/3-del av ungdomarna på Maria-mottagningarna har svåra uppväxtförhållanden och omfattande problem inom flera livsområden Cirka 1/3-del av ungdomarna har en relativt stabil social situation där skyddsfaktorer som boende, skolgång och regelbunden fritidssysselsättning tycks vara fungerande Vissa tydliga könsskillnader förekommer exempelvis avseende val av drog, kriminalitet, uppväxtvillkor och psykisk hälsa Viktigt att inte bara fokusera på cannabis utan även på alkoholanvändning! Drygt 2/5- delar av ungdomar som använder cannabis har en riskfylld alkoholkonsumtion Många ungdomar har eller har haft problem i skolan barns och ungdomars skolgång är mycket viktig! Många aspekter i ungdomarnas livsvillkor är påverkbara! Det går bra för många ungdomar efter kontakt med Maria-mottagning Det går att skapa en större jämlikhet genom att tidigare uppmärksamma flickor, t.ex. via deras skolproblem och kontakter med psykiatrin

43 Publikationer Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2014). Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Maria-mottagningarna I Stockholm, Göteborg och Malmö. Socialmedicinsk tidskrift, 91(4). Anderberg, M., Borg, M., Dahlberg, M., Davidsson, C., Holmstedt, A., Kainulainen, K., Magnusson, K., Wallander, M. & Williamsson, O. (2015). Lokal uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Göteborg: Trestad2. Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2015). Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem. Socialmedicinsk tidskrift, 92(4). Anderberg, M. m.fl. (2016). Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem. Nordic Studies in Education, 36(4). Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Experiences of victimization among adolescents with substance abuse disorders in Sweden. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, 4(3). Anderberg, M., Dahlberg, M. & Hellberg, K. (2018). Förekomst av ADHD-diagnoser bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Socialmedicinsk tidskrift, 95(1). Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2018). Gender differences among adolescents with substance abuse problems at Maria clinics in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 35(1).

44 Faktorer som ökar risken för ett narkotikamissbruk som vuxen 1. Moders födelseland utanför Europa 2. Utbildningsnivå moder 3. Ensamstående moder 4. Moder tonårsmamma 5. Moder arbetslös 6. Moder förtidspension 7. Moder försörjningsstöd 8. Moder allvarlig psykisk ohälsa 9. Moder missbruksproblem 10. Moder allvarlig kriminalitet 11. Fader allvarlig psykisk ohälsa 12. Fader missbruksproblem 13. Fader allvarlig kriminalitet 14. Uppväxt i storstad eller på landsbygd 15. Personen är av manligt kön 16. Inga/ofullständiga/låga betyg i grundskolan 3 1,7 2 1,9 1 4,4

45 Skolans betydelse Skolan har aldrig varit mer betydelsefull än idag. Ett dåligt meritvärde i årskurs 9 utgör det enskilt starkaste sambandet för att riskera att hamna i problem med: Arbetslöshet och försörjningsstöd Psykisk ohälsa och självmord Missbruksproblem Kriminalitet Även efter justeringar för andra bakgrundsfaktorer än socioekonomisk bakgrund kvarstår de kraftigt förhöjda riskerna för psykosociala problem bland unga vuxna med låga grundskolebetyg. Barn med låga betyg från årskurs 9 har närmast extrema överrisker för en del utfall. Allvarlig kriminalitet bland kvinnor och män är exempelvis 15 respektive 11 gånger så vanligt bland dem med låga betyg jämfört med dem med medelbetyg eller höga betyg när analysen justeras för bara födelseår. När man även tar hänsyn till övriga bakgrundsfaktorer sjunker överriskerna något, men de är fortfarande tio respektive åttafaldiga. (Social rapport 2010, s. 239)

46 Typ av skolproblem (N=420) Antal % INDIVID Koncentrationssvårigheter Psykiska/fysiska besvär 56 9 Inlärningssvårigheter 40 7 Missbruksproblem 35 6 FAKTORER MELLAN INDIVID OCH SKOLA Skolfrånvaro Motivationsproblematik Otrivsel med skolan 18 3 ÖVRIGA FAKTORER Jämnåriga Skola Familj 16 3 TOTALT

47 Skolproblematik hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem (N=420) Individ 36% Faktorer mellan individ och skola 35% Skola 13% Jämnåriga 13% Familj 3%

48 Skolproblem - utsagor från ungdomar Mikrosystem (29 %) Jämnåriga (13 %) Jag blev mobbad under högstadiet Det är svårt att komma in i klassen Jag hamnar i bråk med andra elever Blev hotad av kompisar, vågade ej gå till skolan Skola (13 %) Lärarna är oengagerade Lärarna trodde inte på mig, trodde inte jag skulle klara av skolan Jag har svårt att hålla fokus på lektionerna, det är för stökigt Mitt gymnasium lades ner Fick för lite hjälp i grundskolan. Familj (3 procent) Har haft sorg med anledning av anhörigs bortgång Jag har mycket problem hemma och det påverkar mig i skolan