RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

Transkript

1 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Beskriv käkleden. För full poäng skall man redogöra för ledens uppbyggnad, rörelser och de viktigaste musklerna som verkar över leden. Rita gärna! (5p) SVAR: Articulatio temporomandibularis är en modifierad gångjärnsled med en slapp ledkapsel. Ledpannan utgörs av fossa mandibularis på os temporale (pars squamosa). Ledhuvudet är caput mandibulae på processus condylaris (ramus mandibulae). Ledenen har en intra-artikulär disk (discus articularis). Rörelserna i käkleden är mycket komplicerade. Man brukar tala om tre typer av grundrörelser; öppnings- och slutningsrörelsen, framåtföring och bakåtföring, och sidoföringar. När man gapar ordentligt sker två typer av rörelser i leden. Den primära rörelsen är en rotationsrörelse kring en transversell axel gående genom de båda ledhuvudena. Samtidigt sker en glidrörelse även kallat translation. Vad som händer är att ledhuvud tillsammans med discus articularis glider framåt-nedåt på tuberculum articulare. Tuggrörelserna är sammansatta av de tre nämnda grundrörelserna och av mindre glidrörelser (artikulationsrörelser) varvid underkäkständerna glider mot överkäkständerna. Tuggmusklerna utgörs av m. masseter, m. temporalis, m. pterygoideus lateralis och m. pterygoideus medialis. De innerveras alla av n. mandibularis. M. masseter. U: arcus zygomaticus. F: angulus mandibulae Funktion: elevation och protraktion av underkäken. M. temporalis. U: Linea temporalis (fossa temporalis) F: processus coronoideus. Funktion: elevation och retraktion av underkäken. Tuggrörelser vid unilateral kontraktion. M. pterygoideus lateralis. Tvåhövdad muskel U: crista infratemporalis ossis sphenoidalis och lamina lateralis prosessus pterygoidei. F: articulatio temporomandibularis och processus condylaris. Funktion: protraktion av underkäken. Tuggrörelser vid unilateralkontraktion. M. pterygoideus medialis U: Tuber maxilla och fossa pterygoidea. F: tuberositas pterygoidea på insidan av angulus mandibulae. Funktion: elevation av underkäken.

2 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 2 2. På vilket sätt kan man använda sig av det lilla barnets fontaneller vid en klinisk undersökning? (2p) SVAR: En buktande fontanell kan vara ett tecken på ökat intrakraniellt tryck, en insjunken fontanell kan vara ett tecken på dehydrering. Genom att kontrollera fontanellernas storlek kan man bedöma skallens tillväxt. Ultraljudsundersökning av hjärnan via fontanellerna är möjligt. 3. Redogör för plexus cervicalis uppbyggnad. (3p) SVAR: Följande delar bör man redogöra för i ett komplett svar: Nn. cervicales C1-C4, Rr. anteriores Punctum nervosum (C1 - C4) Plexus cervicalis pars sensorica Ansa cervicalis ( C1 C3) Plexus cervicalis pars motorica Sekundär plexusbildning Rr. musculares (C1 C4) N. phrenicus ( C3 C5)

3 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 3 4. Beskriv, genom att i rätt ordning ange namn på aktuella nerver/nervgrenar och väsentliga strukturer som passeras, hur smaksignaler från främre delar av tungan leds in till hjärnstammen. (2p) SVAR: N. lingualis - Chorda tympani, passerar genom mellanörat - N. facialis 5. Ange namnen på 4 strukturer, förutom hjärnhinnor, som passerar igenom foramen magnum. (2p) SVAR: T.ex. ryggmärg/medulla spinalis, aa. vertebrales, a. spinalis anterior, aa. spinales posteriores, radix (pars) spinalis nervi accessori.

4 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 4 6. a) Om du klipper av all förbindelser som utgår från ganglion cervicale superius på höger sida, hur kommer då pupillen i höger öga att se ut? Förklara också varför den ser ut som den gör. (2p) SVAR: Pupillen kommer att vara liten (mios). Anledningen till detta är att klippen skadar de postganglionära sympatiska neuronens axoner, vilka sedan följer artärerna och innerverar olika strukturer i huvudet. Axonerna innerverar bl.a. m. dilatator pupillae och om denna blir denerverad kommer aktiviteten i den parasympatiskt innerverade m. sphincter pupillae överväga mios. b) Skadan som inducerats ovan kommer även att ge upphov till andra symptom i huvudet. Vilka? (1p) SVAR: Till exempel: Ptos (nedhängande övre ögonlock); Anhydros (bortfall av svettning); Hudrodnad och ökad temperatur i huden; [Enophthalmus (insjunket öga)]. Två exempel ska vara angivna för full poäng.

5 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 5 7. Ange de latinska namnen på strukturerna som markerats med A-F i bilderna nedan. (3p) A: N. abducens, CN VI. B: M. rectus lateralis. C: M. obliquus inferior. D: Sinus maxillaris... E: Glandula lacrimalis. F: M. rectus superior

6 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 6 Thorax (10p) 8. I samband med transplantation av t.ex. njurar och lever är ett av de stora problemen hur kroppen reagerar på det nyligen insatta främmande organet. Idag finns en arsenal av immunhämmande läkemedel att välja mellan för dämpa denna reaktion. Tidigare fick man ta till andra metoder, t.ex. dränerade man ductus thoracicus på lymfa för att minska antalet cirkulerande lymfocyter. Var tror du att ett sådant ingrepp utförs och varför just där? (2p) SVAR: Nära mynningen i vänster venvinkel (vena subclavia/vena jugularis interna). Man gör ingreppet över clavicula. Här är ductus thoracicus lättast åtkomlig och man behöver inte göra ett ingrepp i thorax. Beskrivning av ductus thoracicus-dränage-operation 9. I vilken fas av hjärtats kontraktionscykel sker perfusionen av myokardiet huvudsakligen och varför? (1p) SVAR: Perfusion av myokardiet sker framförallt under diastole. Detta är en kombination av att hjärtmuskeln relaxerar vilket medför att trycket i kranskärlen sjunker och att flödet i aorta minskar och således flödar blodet även ut i koronarartärerna.

7 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p Märk på nedanstående bild ut var aorta-, pulmonalis-, tricuspidalis- och mitralisklaffarna vanligtvis auskulteras. (2p) SVAR: A: Valva aortae (2:a intercostalrummet hö) B: Valva trunci pulmonalis (2:a intercostalrummet vä) C: Valva tricuspidalis (4:e intercostalrummet vä) D: Valva mitralis (5:e intercostalrummet vä) A B C D

8 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p Nedan följer tio olika påståenden avseende thorax anatomi. Avgör om respektive påstående är Sant eller Falskt (markera genom att ringa in SANT eller FALSKT ). OBS! Rätt svar ger +0,5p medan fel svar ger -0,5p. Vet ej (eller inget svar alls) ger 0p. (5p) N. vagus passerar posteriort om lunghilus på sin väg genom thorax. SANT FALSKT VET EJ N. subcostalis har sitt ursprung i ryggmärgssegment L1. SANT FALSKT VET EJ V. azygos löper utefter kotpelaren på höger sida av thorax. SANT FALSKT VET EJ Esophagus passage genom diaphragma ligger anteriort om den för v. cava inferior. SANT FALSKT VET EJ Dermatom Th5 ligger i höjd med bröstvårtorna. SANT FALSKT VET EJ Hjärtats högra kontur på en anteroposterior röntgenbild av thorax formas av v. cava superior och atrium dextrum. SANT FALSKT VET EJ Om ett främmande föremål, t.ex. en ärta, passerar ner genom trachea och förbi carina tracheae så hamnar den oftast i bronchus principalis dexter. SANT FALSKT VET EJ Vasa och nervi intercostales löper mellan m. intercostalis externus och m. intercostalis internus. Sinus coronarius mynnar i atrium sinistrum. SANT SANT FALSKT VET EJ FALSKT VET EJ M. intercostalis internus är en inspirationsmuskel. SANT FALSKT VET EJ

9 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 9 Buk/Bäcken (20p) 12. Din alkoholiserade patient inkommer till akutmottagningen och hostar blod. Dina anatomikunskaper om gastrointestinalkanalens venösa avflöde skulle kunna förklara patientens tillstånd. Hur? (2p) SVAR: En poäng för att man beskriver blodets normala väg via vena portae hepatis och en poäng för att man korrekt beskriver porta-cavala anastomoser. 13. Redogör för den muskulära delen av diaphragma pelvis och beskriv hur dess olika muskler löper. (2p) SVAR: 0,5 poäng för vardera rätt beskriven muskel (m. coccygeus, m. pubcoccygeus, m. puborectalis samt m. iliococcygeus). Svaret levator ani och ej dess tre beståndsdelar ger 1p.

10 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p Beskriv mannens och kvinnans svällkroppar. (2p) SVAR: Corpus cavernosum penis (0,5p); Corpus spongiosum penis (0,5p); Corpus cavernosum clitoridis (0,5); Bulbus vestibuli (0,5p) 15. Beskriv ovariets arteriella blodförsörjning och dess venösa avflöde. (2p) SVAR: 0,5p för a. ovarica, 0,5p för a. uterina (ramus ovaricus), 0,5p för v. ovarica och 0,5p för att man redogör att v. ovarica sinistra tömmer sig i v. renalis sinistra medan v. ovarica dextra går direkt till v. cava inferior.

11 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p Trots att mer än hälften av ejakulatet härstammar från glandula vesiculosa (/glandula seminalis/vesicula seminalis) är dess funktion ej helt klarlagd. Sekretet är alkaliskt vilket neutraliserar det sura vaginalsekretet och dessutom innehåller det prostaglandiner som stimulerar muskelceller i uterus och tuba uterina. Däremot är dess anatomi välkänd. a) Beskriv ungefärlig storlek på glandula vesiculosa samt dess orientering i bäckenet! (1p) SVAR: En c:a 5 cm långsträckt struktur mellan fundus vesicae och rectum. b) Glandula vesiculosa förenar sig med en struktur. Vilken? (0.5p) SVAR: Ductus deferens. c) När glandula vesiculosa förenat sig med svaret i (b) bildas en ny struktur. Vilken? (0.5p) SVAR: Ductus ejaculatorius

12 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p Vid utredningen av vissa typer av hepatit och andra kroniska leversjukdomar tas ibland vävnadsprover från levern (leverbiopsi). Detta görs under lokalbedövning med hjälp av en grov nål som sticks genom något av revbensinterstitierna (vilket av dem varierar från patient till patient) i linea axillaris anterior, efter att via perkussion (och ibland ultraljud) ha lokaliserad lämplig plats för biopsin (man siktar i regel på den kraniella delen av lobus dexter, t.ex. genom ett revbensinterstitium strax nedom där den övre leverdämpningen noteras vid perkussion). Vid själva biopsin är det viktigt att patienten andas ut maximalt och håller andan. Ingreppet är inte riskfritt; komplikationer som kan förekomma och kräva behandling är blödning, pneumothorax och skador på gallvägarna. Patienten övervakas därför ett antal timmar efter ingreppet med bl.a. kontroll av puls och blodtryck. a) Varför finns det en risk för pneumothorax vid ingreppet och varför är det viktigt att patienten andats ut maximalt och håller andan vid biopsin? (2p) SVAR: Nålen torde vanligtvis penetrera igenom pleura parietale i recessus costodiaphragmaticus, vilket skulle kunna leda till skada och läckage in i cavitas pleuralis med pneumothorax som följd. Maximal utandning gör att lungan minskar i storlek och glider ur recessus costodiaphragmaticus, vilket minskar risken för att nålen även går igenom själva lungan när nålen går igenom recessen. b) Efter att nålspetsen passerat igenom intercostalmuskulaturen, vilka andra vävnadskikt är det troligt/möjligt att nålen passerar innan den kommer in i leverparenkymet? (3p) SVAR: Fascia Pleura parietale x 2 Fascia Diaphragma Fascia Peritoneum parietale Peritoneum viscerale (sex lager i rätt ordning för full poäng).

13 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 13 c) Ange de latinska namnen på de avsnitt av gallvägarna som gallan producerad i lobus dexter passerar innan den kommer ut vid papilla duodeni major (Vateri) (bortse från gallblåsan och dess gång). (2p) SVAR: Ductus hepaticus dexter Ductus hepaticus communis Ductus choledochus Ampulla hepatopancreatica. 18. Ange de latinska namnen på strukturerna som markerats med A-F i bilden nedan. (3p) A: A. gastroduodenalis.. B: Vv. hepaticae C: A. gastrica sinistra D: Cauda pancreatis.. E: A. gastroomentalis (gastroepiploica) sinistra.. F: V. mesenterica inferior.