Anatomisk strukturlista

Transkript

1 Anatomisk strukturlista Caput et Collum Författare: Jesper Högberg Angelin Redaktör: Gustaf Drevin

2 Förord Vad roligt att du hittat våra strukturlistor som är utformade efter anatomikursen DFM3. De är framtagna för att uppfylla följande syften: 1. Göra anatomin mer överskådlig för att du lättare ska kunna plugga till DFM3-tentan 2. Underlätta för studenter på alla terminer när det gäller att snabbt och effektivt repetera eller finna information om en struktur 3. Främja anatomisk inlärning för studenter som är intresserade av kirurgi och anestesi Versioner från tillhör de första upplagorna. Dessa har ännu ej blivit granskade av Institutionen för neurovetenskap som ansvarar för anatomisk underviskning vid Karolinska institutet. Således kan institutionen ej hållas ansvarig för eventuella errata. KirA är en fristående studentorganisation och materialet är framtaget med största omsorg av studenter för studenter. Tips: För att hitta en struktur av intresse, tryck på fliken redigera > sök och skriv sedan in hela eller en del av namnet på latin. Vänligen skicka eventuella errata till eller så vi kan göra strukturlistorna ännu bättre i nästa version! Källor som använts vid sammanställande av information: Michael Schuenke et al, Atlas of Anatomy, Thieme 2012 Ulf Dahlström et al, Med Dissektionskompendier tillhörande kursen DFM3 Tentor som examinerat kursen DFM3 Alla föreläsningar tillhörande kursen DFM3

3 Förklaringar Fet stil Alla strukturer skrivna i fet stil är också skrivna på latin. Hierarki i vänstra marginalen Om en struktur är indragen till höger innebär det att den är en del av eller hör ihop med strukturen ovan. Plural vs. singular Vissa strukturer är beskrivna i singular (lat.) trots att det ibland förekommer två eller flera i kroppen. Detta är för enkelhetens skull. Målen för kursen kräver ej att studenten skall kunna beskriva alla strukturer i både singular och plural. Några av strukturerna är dock värda att memorera i båda formerna som till exempel nervus intercostalis vs. nervi intercostales.

4 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Cranium Består av neurocranium och viscerocranium. Neurocranium Samlingsnamn för de benstrukturer som skyddar encephalon d.v.s. os ethmoidale, os frontale, os occipitale, os parietale, os sphenoidale och os temporale. Os frontale Oparigt, platt ben, frontalt beläget i neurocranium. Angränsar apikalt till os parietale dx. och sn. via sutura coronalis. Utgör superior del av taket i ögonhålan orbita. Sinus frontalis Två ofta asymmetriska bihålor belägna anteriort i os frontale med tunnt benseptum som skiljer de två hålorna åt. Bihålorna står i förbindelse med cavum nasi. Mucus från sinus frontalis leds ner i meatus nasi medius belägen under concha nasalis superior. Bihålorna kan drabbas av rinosinuit orsakad av viralt såväl som bakteriellt agens. Margo supraorbitalis Utgör den superiora kammen på orbita. Vid skall- och ansiktstrauma palperar man orbitakanterna för att hitta eventuella frakturer. Glabella Den svagt nedsänkta benstrukturen mellan ögonbrynen belägen superiort om nasion. Viktigt landmärke inom cephalometri.! 4 av! 50

5 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Incisura frontalis Skåran i margo supraorbitalis som är medialt belägen om foramen supraorbitale. I skåran löper N. supraorbitalis (r. medialis) och A. supratrochlearis. Foramen supraorbitale Hålet precis superiort om margo supraorbitalis som är lateralt beläget om incisura frontalis. I hålet löper N.supraorbitalis (r. lateralis) och A. supraorbitalis. Kan palperas som inbuktning i margo supraorbitalis. Os parietale Parigt, platt ben, posteriort beläget i neurocranium. Hjässbenen angänsar till varandra via suturen sutura sagittalis. Angränsar anteriort till os frontalis via sutura coronalis, lateralt till os temporalis via sutura squamosa och posteriort till os occipitale via sutura lamboidea. Sulcus sinus sagittalis superioris Skåra som löper intrakraniellt under sutura sagittalis med start från protuberantia occipitalis externa och slut vid crista frontalis. I denna skåra löper venen sinus sagittalis superior. Os occipitale Oparigt, platt ben, posterioinferiort beläget i neurocranium. Angänsar till os parietale via sutura lamboidea och inferiort till os temporalis. Protuberantia occipitalis externa Posterioinferior utbuktning/benknöl på os occipitale. Viktigt fäste för Lig. nuchae och M. trapezius. Strukturen kan med enkelhet palperas.! 5 av! 50

6 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Foramen magnum Det inferiomedialt belägna hålet i skallbasen där hjärna övergår i hjärnstam och sedan ryggmärg. I detta hål löper A. vertebralis, medulla spinalis, V. spinalis, A. spinalis anterior, A. spinalis posterior och radix spinalis N. accessorii. Ökat intrakraniellt tryck kan i värsta fall leda till att hjärnan pressas ner mot foramen magnum vilket leder till kompression av truncus encephali och cervikala delen av ryggmärgen. Detta fenomen går under namnet herniering. Medvetslöshet och andningsuppehåll kan då drabba patienten. C3-C5 keeps the patient alive (respiratoriska spinalnerver). Condylus occipitalis Ledyta belägen inferiort i skallbasen. Bildar leden Art. atlantooccipitalis lateralis tillsammans med atlas Gränsar till formen magnum. Canalis hypoglossus Foramen jugulare Sulcus sinus sigmoidei Kanal belägen lateralt om condylus occipitalis. Hål beläget lateralt om canalis hypoglossus. Skåra som löper intrakraniellt. Startar vid foramen jugulare och går sen ihop med sulcus sinus transversi. Här löper CN XII N.hypoglossus. Här löper V. jugularis interna, CN IX N. glossopharyngeus, CN X N. vagus, CN XI N. accessorius, (Sinus petrosus inferior, A.meningea posterior). I skåran löper venen sinus sigmoideus som är en förlängning av V. jugularis interna.! 6 av! 50

7 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Sulcus sinus transversi Clivus Os temporale Pars petrosa Pars squamosa Pars tympanica Porus acusticus externus Skåra som löper intrakraniellt. Sulcus sinus transversi övergår i denna skåra som som slutar vid protuberantia occipitalis interna. Svagt upphöjda och intrakraniella sluttningen på os occipitale som löper från dorsum sellae ner till anteriomediala delen av foramen magnum. Parigt, platt ben lateralt beläget i neurocranium. Den mycket bentäta intrakraniella delen av os temporale. Den platta, superiora samt största delen av os temporale. Den del av os temporale som är inferiort belägen om pars squamosa och posteriort belägen om pars petrosa. Själva poren (öppningen) till meatus acusticus externus. I skåran löper venen sinus transverus som är en förlängning av sinus sigmoideus. Angränsar till os parietale via sutura squamosa och os sphenoidale via sutura sphenosquamosa. Separerar fossa cranii media från fossa cranii posterior. Innehåller auris media och auris interna. I bendelen går meatus acusticus externus.! 7 av! 50

8 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Meatus acusticus externus Mynningen från auris media ut till porus acusticus externus och auris externa. Exokrina körtlar i denna mynning bildar cerumen (örovax) för att att skydda hörselgångshuden mot fukt och infektion. En av de vanligaste orsakerna till uppsökande av sjukvård p.g.a. öronproblem är när det bildas cerumen obturans (vaxpropp) vilket kan leda till nedsatt hörsel. Kan även drabbas av extern otit. Cavitas tympani Hålrummet som innehåller komponenter tillhörande auris media. I detta hålrum ligger membrana tympanica, malleus, incus, stapes, chorda tympani, N. tympanicus och N. petrosus minor. AOM (akut otitis media) kan drabba detta hålrum vilket ökar trycket i auris media och som konsekvens börjar membrana tympanica bukta ut i meatus acusticus externus. Detta kan iaktas med otoskop. Fossa mandibularis Gropen i pars petrosa, anteriomedialt belägen om pars tympanica. Bildar Art. temporomandibularis tillsammans med discus articularis, tuberculum articulare och caput mandibulae. Om det sker en protrutionsmässig förskjutning (subluxering) av mandibula pga. exempelvis trauma kan caput mandibulae hoppa ur fossa mandibularis och låsa sig framför tuberculum articulare. Tillståndet åtgärdas genom att pressa tillbaka mandibula i en inferioposterior riktning. Tuberculum articulare Knöl som är anteriort belägen om fossa mandibularis. Del av pars squamosa på os temporale.! 8 av! 50

9 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Arcus zygomaticus Det typiska kindbenet. Lateralt belägen grov benbåge som utgörs av processus zygomaticus från os temporale som ledar med os zygomaticus. Tillsammans bildar de benbågen. Kan med enkelhet palperas. Fraktureras ofta vid våld mot ansiktet. Processus mastoideus Brett och poröst benutskott inferiomedialt beläget om auris externa. Här infäster M. sternocleiodmastoideus. Vid en obehandlad otitis media kan infektionen sprida sig inferiort till det porösa utrymmet i processus mastoideus. Kan med enkelhet palperas dorsalt om örats infäste på cranium. Processus styloideus Smalt och spetsigt benutskott anteriomedialt beläget om processus mastoideus. Här infäster bl.a. M. stylohyoideus. Ej palperbar, men karakteristiskt penn"-formad struktur. Foramen stylomastoideum Hålrum i skallbasen posteriot beläget om processus styloideus. I detta hålrum löper bl.a N.facialis Porus acusticus internus Själva intrakraniella poren (öppningen) till meatus acusticus interna. I denna por träder CN VIII (N. vestibulocochlearis) och CN VII (N. facialis) in. Meatus acusticus internus Mynningen från porus acusticus internus in till auris interna. I detta hålrum löper CN VIII (N. vestibulocochlearis) och CN VII (N. facialis). Tegmen tympani Taket i cavitas tympani.! 9 av! 50

10 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Canalis caroticus Stor kanal i pars petrosa på os temporale anteriort belägen om foramen jugulare och medialt belägen om processus styloideus. I denna kanal löper A. carotis interna. Canalis facialis Kanal som löper från meatus acusticus internus till foramen stylomastoideum. Har tre avgångar för grenar till N. facialis. 1. N. petrosus major (avgår först) 2. N. stapedius 3. Chorda tympani (avgår sist) Os sphenoidale Oparigt ben medialt beläget i neurocranium. Angränsar posteriort till os occipitale, lateralt till os temporalis, anteriosuperiort till os ethmoidale och anteriort till maxilla Ala major Den stora vingen som breder ut sig i mediolateral rikting. Superiort om ala major breder ala minor ut sig. Sella turcica Bendel liknande en turkisk sadel intrakraniellt och anteriomedialt belägen. Ger stöd åt och omger hypofysen. Sinus sphenoidalis Hålrummen i os sphenoidale belägna posteriort om cavitas nasi. Bihålorna tömmer sig i recessus sphenoethmoidalis. Bihålorna kan drabbas av rinosinuit orsakad av viralt såväl som bakteriellt agens. Ala minor Den lilla vingen som breder ut sig i lateral riktning. Inferiort om ala minor breder ala major ut sig.! 10 av! 50

11 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Canalis opticus Fissura orbitalis superior Kanal som startar intrakraniellt och mynnar i orbita, medialt om fissura orbitalis superior. Fissuren som bildas mellan ala major och ala minor. I denna kanal löper CN II N. opticus och A. opthalmica. Här löper bl.a. CN III N. occulomotrius, CN IV N. trochlearis, CN VI N. abducens. Foramen rotundum Intrakraniellt hål i ala major. N. maxillaris CN V2 löper i detta hål. Foramen ovale Intrakraniellt hål posteriort om foramen rotundum. N. mandibularis CN V3 löper i detta hål. Foramen spinosum Extakraniellt sett, hål beläget medialt om fossa mandibularis. A. meningea media träder in intrakraniellt via detta hål. Processus pterygoideus Posteriora utskott från os sphenoidale med plattorna lamina medialis och lamina lateralis. M. pterygoideus lateralis och M. pterygoideus medialis har sina ursprung på lamina lateralis. Viktig för tuggfunktion. Os ethmoidale Oparigt ben anteriosuperiort beläget i neurocranium. Ventralt beläget om os sphenoidale. Lamina cribrosa Porös benskiljevägg mellan cavitas nasi apikala del och fossa crani anterior I fossa crani anterior ligger bulbus olfactorius vars utskott fila olfactoria letar sig ner till cavitas nasi apikla del genom lamina cribrosa. Vid kirurgisk intervention kan en sond gå genom näsan, krasandes igenom lamina cribrosa till hypofysen. Lamina perpendicularis Superiora delen av nässkiljeväggen. Inferiort om denna ligger vomer och anteriort ligger cartilago septi nasi. Tillsammans utgör de septum nasi.! 11 av! 50

12 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Crista galli Liten uppåtriktad benkam framför lamina cribrosa i fossa crani anterior. Utgör fäste för falx cerebri. Choncha nasalis media et superior Den mediala och superiora näsmusslan. Utskott i näshålan som fr.a. deltar i uppvärmning och fuktning av inandningsluften. Sinus(cellulae) ethmoidalis/es Hålrummen i os ethmoidale belägna bilateralt om lamina perpendicularis. Bihålorna tömmer sig i meatus nasi superior och meatus nasi media. Bihålorna kan drabbas av rinosinuit orsakad av viralt såväl som bakteriellt agens. Sutura coronalis Suturen som sträcker sig likt en krona från pterion på lateralsidan till bregma. Sutura sagittalis Suturen som sträcker sig anterioposteriort över skallens mediala del från lambda till bregma. Sutura lamboidea Suturen som sträcker sig likt ett lambda från posteriolaterlsidan till lambda. Fonticulus anterior Mjukdel (fontanell) i bregma hos småbarn som tillåter expansion av skallen tills benbildningen ersätter fontanellen. Palperas rutinmässigt på småbarn. Kan bukta ut vid ökat intrakraniellt tryck och inåt vid dehydrering.! 12 av! 50

13 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Fonticulus posterior Bregma Lambda Mjukdel i lambda hos småbarn som tillåter expansion av skallen tills benbildningen ersätter mjukdelen. Vägskäl för sutura coronalis och sutura sagittalis. Vägskäl för sutura sagittalis och sutura lamboidea. Palperas rutinmässigt på småbarn. Kan bukta ut vid ökat intrakraniellt tryck och inåt vid dehydrering. Pterion Viscerocranium Där sutura sagittalis startar på lateralsidan. Samlingsnamn för de strukturer som bildar ansiktet d.v.s. maxilla, os nasale, os lacrimale, os zygomaticum, os palatinum, vomer, mandibula, os hyoideum. Intrakraniellt på insidan av pterion löper A. meningea media. I pterion möts os temporale, os parietale, os frontale och os spheniodale. Maxilla Övre käkbenet. Tandinfektioner som sprider sig superiort genom maxilla kan nå bihålesystemet sinus maxillaris. Processus alveolaris Alveolarutskotten eller benutskotten som dentes sitter förankrade i.! 13 av! 50

14 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Processus palatinus Palatinutskottet eller benutskottet som utgör 3/4 av den hårda gommen palatum durum. Sinus maxillaris Bihålorna i maxilla bilateralt belägna inferiort om orbita. Bihålorna tömmer sig i meatus nasi media. Bihålorna kan drabbas av rinosinuit orsakad av viralt såväl som bakteriellt agens. Drabbas oftare än de andra bihålorna eftersom utförsgångarna mynnar superiort. Detta innebär att muköst slem med bakterier lättare stannar kvar basalt. Os nasale Foramen infraorbitale Os lacrimale Os zygomaticum Arcus zygomaticus Hål inferiort om orbita. Härigenom löper V. A. N. infraorbitalis. Parigt näsben som är medialt beläget superiort om cartilago septi nasi. Parigt tårben som är lateroposterort beläget om os nasale. Parigt kindben som bildar arcus zygomaticus tillsammans med os temporale. Lateral benbåge som går från os zygomaticus till os temporalis.! 14 av! 50

15 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Os palatinum Lamina horizontalis Lamina perpendicularis Pariga gomben som utgör den sista 1/4 av den hårda gommen palatum durum. Horisontala bendelen på os palatinum som utgör gomdelen. Den vinkelräta delen av os palatinum som ger stöd åt vomer. Concha nasalis inferior Den inferiora näsmusslan. Utskott i näshålan som fr.a. deltar i uppvärmningen och fuktningen av inandningsluften Vomer Mandibula Corpus mandibulae Pars alveolaris Oparigt plogben som bildar inferiora delen av septum nasi. Undre käkbenet. Kroppen av mandibula d.v.s. delen mellan rami mandibulares. Den superiora kam av corpus mandibulae vilken verkar som infästning för dentes.! 15 av! 50

16 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Ramus mandubilae Processus condylaris Caput mandibulae Collum mandibulae Processus coronoideus Angulus mandibulae Tuberositas masseterica Tuberositas pterygoidea Dorsal fortsättning på angulus mandibulae. Utgör bakre käkbenet. Processus coronoideus, processus condylaris och caput mandibulae utgör övre halvan av strukturen. Tuberositas masseterica, tuberositas pterygoidea och foramen mandibulae utgör nedre halvan av strukturen. Kondylutskottet på ramus mandubulae som delas in i collum mandibulae och caput mandubulae. Huvudet på processus condylaris. Halsen på processus condylaris. Kronutskottet på ramus mandibulae, anteriort beläget om processus condylaris. Käkvinkeln belägen posterioinferiort på mandibula. Posteriolateralt belägen skrovlig benyta på ramus mandibulae. Posteriomedialt belägen skrovlig benyta på ramus mandubulae. Här fäster M. pterygoideus lateralis. Del av articulatio temporomandibularis. Här fäster M. temporalis. Här fäster M. masseter. Här fäster M. pterygoideus medialis.! 16 av! 50

17 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Foramen mandibulae Hål beläget på mediala sidan av ramus mandibuale mellan processus condylaris och processus coronoideus. Start på canalis mandibulae. Här löper N. alveolaris inferior, gren från CN V3 N. trigeminus, N. mandibularis. Foramen mentale Hål bilateralt belägna anteriort på corpus mandibulae. Här träder N. mentalis ut som är en gren från N. alveolaris inferior. Knäpper man med fingret på foramen mentale ilar det lite i tänderna. Canalis mandibulae Canal som löper inferiort om dentes från foramen mandibulae till foramen mentale. Här löper N. alveolaris inferior, gren från CN V3 N. trigeminus, N. mandibularis. Articulatio temporomandibularis Käkleden som består av corpus mandibulae, discus articularis, fossa mandibularis och tuberculum articulare. Om det sker en protrutionsmässig förskjutning (luxering) av mandibula pga. exempelvis trauma kan caput mandibulae hoppa ur fossa mandibularis och låsa sig framför tuberculum articulare. Tillståndet åtgärdas genom att pressa tillbaka mandibula i en nedåt-bakåt rörelse. Vid jättecellsarterit kan tuggclaudicatio uppstå som symptom vilket orsakar obehag, stelhet och smärta från articulatio temporomandibularis. Discus articularis Ledbrosket i articulatio temporomandibularis.! 17 av! 50

18 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Cavitas oris Labia oris Lingua Dentes Palatum durum Palatum molle Uvula palatina Arcus palatopharyngeus Arcus palatoglossus Waldeyers ring Munhåla Läpp Tunga Tänder Hårda gommen bestående av bendelarna processus palatinus på maxilla (främre 3/4 av hårda gommen) och lamina horizontalis (bakre 1/4 av hårda gommen) på os palatina. Mjuka gommen posteriort belägen om palatum durum. Avskiljer nasopharynx från oropharynx vid sväljning. Gomspene, medial förlängning av palatum molle. Den posteriora gombågen i orofarynx. Den anteriora gombågen i orofarynx. Samlingsnamn på lymfoida knutor i nasopharynx och oropharynx. Mellan gombågarna finner man tonsilla palatina. Mellan gombågarna finner man tonsilla palatina.! 18 av! 50

19 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Tonsilla pharyngea Tonsilla palatina Tonsilla lingualis Tonsilla tubaria Auricula Auris externa Helix Tragus Lymfoida knutor apikalt belägna i nasopharynx. Lymfoida knutor belägna mellan gombågarna. Lymfoida knutor belägna dorsalt på tungan. Lymfoida knutor belägna runt tuba auditiva och längs med laterala väggar i oropharynx. Öra Ytteröra med funktion att samla ljudvågor och fortleda dem till membrana tympanica via metus acusticus externus (del av auris externa). Bågkanten på auris externa. Broskfliken som buktar ut från örat anteriort om porus acusticus externus. Ofta större hos barn men går sedan i regress. Hos vissa barn täpper tonsilla pharyngea till nasopharynx och tvingar barnet att andas med munnen. Ofta utsatta för tonsillit orsakad av GAS-infektioner. Vid svår svullnad orsakar de dysfagi och i värsta fall dyspné.! 19 av! 50

20 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Auris media Mellanöra. Består av cavitas tympani och tuba auditiva. Vanligt med akut otitis media (AOM) hos barn. Vi svår infektion kan den sprida sig till: Auris interna Processus mastoideus Nasopharynx via tuba auditiva Cavitas tympani Hålrummet som innehåller komponenter tillhörande auris media. I detta hålrum ligger membrana tympanica, malleus, incus, stapes, chorda tympani, N. tympanicus och N. petrosus minor. AOM (akut otitis media) kan drabba detta hålrum vilket ökar trycket i auris media och som konsekvens börjar membrana tympanica bukta ut i meatus acusticus externus. Detta kan iaktas med otoskop. Membrana tympanica Membranet som avskiljer meatus acusticus externus från cavitas tympani. Är sammankopplat med malleus som ledar till incus som ledar till stapes som i sin tur angränsar till fenestra vestibuli. Kan rupturera vid öronrengöring, öronstatus eller vid långt gången AOM. Malleus Hammaren. Benet som är sammankopplat med membrana tympanica. Incus Städet. Benet som ledar till malleus och stapes. Stapes Stigbygeln. Benet som ledar till incus och som angränsar till fenestra vestibuli.! 20 av! 50

21 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Tuba auditiva Örontumpeten. En luftskyttel mellan nasopharynx och auris media. Faryngit och otitis media infektioner kan spridas i båda riktningarna via tuba auditiva. Auris interna Inneröra som består av canalis semicircularis och cochlea. Glandula parotidea Spottkörtel belägen posteriort om angulus mandibulae. Glandula parotidea kan drabbas av olika åkommor, som virusbetingad parotit (påssjuka) och spottsten. Dessa tillstånd är ofta smärtsamma. Ductus parotideus Spottkörtelgång från glandula parotidea. Mynnar i papilla parotidea superiolateralt belägen om andra molaren i cavitas oris. En spottsten kan ibland avlägsnas via ductus parotideus men detta bör göras med viss försiktighet för att ej skada N. facialis och orsaka facialispares. Papilla parotidea Ductus parotideus slutar där denna papill tar vid. Superiolateralt belägen om andra molaren i cavitas oris. Glandula submandibularis Pariga spottkörtlar belägna inferiort om angulus mandibulae. Ductus submandibularis Spottkörtelgång från glandula submandibularis som mynnar i caruncula sublingualis. Caruncula sublingualis Papilliknande utskott i slemhinnan. Belägna bilateralt posterioinferiort om andra incisivus.! 21 av! 50

22 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Glandula sublingualis Pharynx Larynx Ductus sublinguales minores Plica sublingualis Nasopharynx Orophraynx Laryngopharynx Pariga spottkörtlar belägna inferiort om lingua. Små spottkörtelgångar från glandula sublingualis som mynnar inferiomedialt i ett veck längs med dentes. Vecket som ductus sublinguales minores mynnar i. Svalg. Anatomiskt uppdelat i tre strukturer uppifrån och ned. Området från slutet av cavitas nasi till uvula. Området från uvula till epiglottis. Området från epiglottis till oesophagus. Röstapparaten. Belägen inferiort om epiglottis och anteriort om oesophagus. Nasopharynxprov utgör en viktig del i basal provtagning på kliniken vid misstanke bakteriella övre och nedre luftvägsinfektioner. I odling ingår främst Streptococcus pneumoniae (pneumokocker), Haemophilus influenzae och Moraxella (Branhamella) catarrhalis.! 22 av! 50

23 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Epiglottis Cartilago thyroidea Cartilago cricoidea Cartilago arytenoidea Plica vocales Plica vestibularis Membrana thyrohyoidea Ligamentum cricothyroideum medianum Septum nasi Broskstruktur på toppen av larynx som fälls ner över trachea vid sväljning. Skyddar mot aspiration. Brosket som är superiort beläget om thyroidea. Brosket inferiort beläget om cartilago thyroidea. Brosk som M. vocalis fäster på. Kan abducera och adducera vilket förändrar röstton. De äkta stämbanden som används för tal. De falska stämbanden som endast kan producera lågfrekventa ljud vilka ej används i tal. Membranet som går från cartilago thyrodea till os hyoideum. Ligamentet som går från cartilago cricoidea till cartilago thyroidea. Nässkiljeväggen beståendes av cartilago septi nasi, vomer och lamina perpendicularis ossi ethmoidales. Epiglottit Detta ligament skall penetreras vid en tracheotomi.! 23 av! 50

24 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Recessus sphenoethmoidalis Liten urgröpning apikalt i cavitas nasi där sinus sphenoidalis tömmer sig. Orbita Ögonhålan Begränsas av: Os frontale superiort Os zygomaticum laterlat Os ethmoidale medialt Os lacrimale medialt Maxilla medialt Maxilla inferiort Trochlea Fissura orbitalis superior Fissura orbitalis inferior Liten sen-remskiva, belägen superiomedialt i orbita. Superiora fissuren mediodorsalt belägen i orbita. Inferiora fissuren mediodorsalt belägen i orbita. M. obliquus superior löper i denna struktur. Här löper bl.a. CN III N. occulomotrius, CN IV N. trochlearis, CN VI N. abducens.! 24 av! 50

25 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Glandula lacrimalis Tårkörtel. Består av två delar: pars palpebralis och pars orbitalis Båda delar är superiolateralt belägna i orbita. Det är viktigt att det kan bildas tårar i tårkörtlarna. Ögats främre del kan annars torka ut och drabbas av skador. Tårarna rinner från körtlarna över ögat till caruncula. Perimenopausala kvinnor kan drabbas av keratojunctivitis sicca (ögontorrhet) pga minskad tårproduktion. Cancaliculus lacrimalis Samlar upp tårvätska som når caruncula lacrimalis. Tömmer sig i saccus lacrimalis. Saccus lacrimalis Säcken superiort om ductus nasolacrimalis. Fylls med tårvätska från canaliculus lacrimalis. Ductus nasolacrimalis Sista delen av systemet som dränerar tårvätska. Tömmer sig i meatus nasi inferior och når sedan nasopharynx. Vid inflammationer med var i sinus maxillaris måste man ibland spola ur käkhålan. Man sticker då en spolspruta genom benet under concha nasalis inf. in i sinus maxillaris. Man undviker då att skada ductus nasolacrimalis som mynnar just under denna näsmussla. Palpebrae Ögonlock Oculus Öga! 25 av! 50

26 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Glandula thyroidea Sköldkörtel Hypothyreos Hyperthyreos Struma Lobus dexter Höger lob Lobus sinister Vänster lob Isthmus glandulae thyroideae Isthmus= litet smalt land (grek.) d.v.s den smala delen av thyroidea belägen mellan loberna. Obs. ej den smala pyramidformade delen som pekar superiort, den kallas för lobus pyramidalis. Glandula parathyroidea superior et inferior Superior bisköldkörtel Inferior bisköldkörtel Belägna dorsalt om glandula thyroidea. Mycket små. Ej palperbara. Viktig hormonkontroll och anatomisk koppling till glandula thyroidea. Fascia cervicalis Halsens fascia. Består av fyra olika lager: Lamina superficialis Lamina pretrachealis Lamina prevertebralis Vagina carotica Lamina superficialis Fascian direkt under cutis, täcker hela nacken och omsluter M. sternocleidomastoideus samt M. trapezius! 26 av! 50

27 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Lamina pretrachealis Pars muscularis Pars visceralis Lamina prevertebralis Vagina carotica Fascian som omsluter Mm. infrahyoidei och thyroidea, larynx, trachea, pharynx samt oesophagus. Fascian som omsluter Mm. infrahyoidei Fascian som omsluter thyroidea, larynx, trachea, pharynx samt oesophagus. Fascian som täcker columna vertebralis och bakre halsmuskulatur. Bindvävsstruktur belägen medialt om M. sternocleidomastoideus. Omsluter: A. carotis communis V. jugularis interna N. vagus Lymfkärl Trigonum caroticum Topografisk halsregion. Begränsas av: M. sternocleidomastoideus M. digastrucs, venter posterior M. omohyoideus! 27 av! 50

28 Struktur Beskrivning Relationer Klinik Regio cervicalis anterior Topografisk halsregion. Begränsas av: Mandibula superiort M. sternocleidomastoideus bilateralt Regio cervicalis lateralis Topografisk halsregion. Begränsas av: M. sternocleidomastoideus M. trapezius Clavicula! 28 av! 50

29 Muskel Ursprung Fäste Innervation Funktion Klinik M. rectus superior Anulus tendineus communis Sclera CN III N. occulomotorius, r. superior Elevatio av pupill Nerv och muskelfunktion kan testas genom att be pat. fixera sitt huvud samt följa ditt finger med sin blick. Fingret rör du i en rörelse riktad uppåt. M. rectus medialis Anulus tendineus communis Sclera CN III N. occulomotorius, r. inferior Adductio av pupill Nerv och muskelfunktion kan testas genom att be pat. fixera sitt huvud samt följa ditt finger med sin blick. Fingret rör du från sida till sida i horisontalplanet. M. rectus inferior Anulus tendineus communis Sclera CN III N. occulomotorius, r. inferior Depressio av pupill Nerv och muskelfunktion kan testas genom att be pat. fixera sitt huvud samt följa ditt finger med sin blick. Fingret rör du i en rörelse riktad nedåt.! 29 av! 50

30 Muskel Ursprung Fäste Innervation Funktion Klinik M. rectus lateralis Anulus tendineus communis Sclera CN VI N. abducens Abductio av pupill Nerv och muskelfunktion kan testas genom att be pat. fixera sitt huvud samt följa ditt finger med sin blick. Fingret rör du från sida till sida i horisontalplanet. M. obliquus superior Os sphenoidale Sclera via trochlea CN IV N. trochlearis Abductio et depressio av pupill Nerv och muskelfunktion kan testas genom att be pat. fixera sitt huvud samt följa ditt finger med sin blick. Fingret rör du i superiolateral riktning. M. obliquus inferior Margo orbitalis medialis Sclera CN III N. occulomotorius, r. inferior Abductio et elevatio av pupill Nerv och muskelfunktion kan testas genom att be pat. fixera sitt huvud samt följa ditt finger med sin blick. Fingret rör du i inferiolateral riktning. M. masseter Arcus zygomaticus Tuberositas masseterica (ramus mandibulae) CN V3 N. mandibularis via N. massetericus Elevatio et protrusio av mandibula! 30 av! 50

31 Muskel Ursprung Fäste Innervation Funktion Klinik M. temporalis Linea temporalis på os temporale Processus coronoideus mandibulae CN V3 N. mandibularis via Nn. temporales profundi Bilat: Elevatio et retractio av mandibula Unilat: Lateralrörelse (tuggning) M. pterygoideus lateralis Processus pterygoideus, lamina lateralis Processus condylaris mandibulae CN V3 N. mandibularis via N. pterygoideus lateralis Bilateral: Protrutio av mandubula Unilateral: lateralrörelse (chewing) M. pterygoideus medialis Processus pterygoideus, lamina lateralis Tuberositas pterygoidea mandubulae CN V3 N. mandibularis via N. pterygoideus medialis Elevatio av mandibula M. orbicularis oris Maxilla och mandubula Labia oris CN VII N. facialis Compressio et protrusio av labia oris M. orbicularis occuli Margo orbitalis medialis Margo orbitalis superior/inferior CN VII N. facialis Stänger palpebrae M. digastricus venter anterior Mandibula Os hyoideum CN V3 N. mandibularis via N. mylohyoideus Elevatio os hyoideum vid svälgning Depressio av mandibula M. digastricus venter posterior Medialt på processus mastoideus Os hyoideum CN VII N. facialis Elevatio os hyoideum vid svälgning Depressio av mandibula! 31 av! 50

32 Muskel Ursprung Fäste Innervation Funktion Klinik M. mylohyoideus Mandibula (linea mylohyoidea) Os hyoideum CN V3 N. mandibularis via N. mylohyoideus Utgör munbotten Protrusio av os hyoideum vid svälgning M. stylohyoideus Processus styloideus Os hyoideum CN VII N. facialis Elevatio os hyoideum vid svälgning Depressio av mandibula M. geniohyoideus Mandibula (spina mentalis inferior) Os hyoideum C1 Protrusio av os hyoideum vid svälgning Depressio av mandibula M. cricoarytenoideus posterior Larynx Larynx N. laryngeus recurrens Abductio av plica vocales. M. cricothyroideus Larynx Larynx N. laryngeus superior Spänner plica vocales. M. vocalis Larynx Larynx N. laryngeus recurrens Spänner plica vocales. M. cricothyroideus lateralis Larynx Larynx N. laryngeus recurrens Adductio av plica vocales. Platysma Subcutis på collum/ thorax. Mandibula N. facialis Facial expression of horror Stor platt muskel som täcker hela halsen och penetreras vid ex. carotiskirurgi.! 32 av! 50

33 Muskel Ursprung Fäste Innervation Funktion Klinik M. sternocleidomastoide us Manubrium sterni Clavicula Processus mastoideus CN XI N. accessorius Unilateral: Rotatio av caput åt motsatt håll, flexio av caput åt samma håll Bilateral: Flexio av caput M. scalenus anterior Processus transversus CII-CVI Costa I Plexus cervicalis Plexus brachialis Med costae icke fixerade: elevatio av thorax Med costae fixerade: flexio av columna vertebralis cervicalis. M. scalenus medius Processus transversus CI-CVI Costa I Plexus cervicalis Plexus brachialis -II- M. scalenus posterior Processus transversus CV-CVII Costa II Plexus cervicalis Plexus brachialis -II- M. sternohyoideus Manubrium Os hyoideum Ansa cervicalis från Plexus cervicalis M. sternothyroideus Manubrium Cartilago thyroidea Ansa cervicalis från Plexus cervicalis Depressio av os hyoideum vid sväljning. Depressio av os hyoideum vid sväljning. M. thyrohyoideus Cartilago thyroidea Os hyoideum Plexus cervicalis Fixering av os hyoideum. M. omohyoideus Scapula (margo superior) Os hyoideum Ansa cervicalis från Plexus cervicalis Depressio av os hyoideum vid sväljning.! 33 av! 50

34 Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Effekt av nervskada Test och klinik I Olfactorius Extension av telencephalon. Tractus olfactorius >bulbus olfactorius Lamina cribrosa > fila olfactoria Registrerar doftmolekyler via distala receptorer. Oförmåga att känna dofter. II Opticus Extension av diencephalon Tractus opticus > chiasma opticum Canalis opticus > oculus Registrerar fotoner via distala receptorer. Olika synfel alternativt blindhet. III Oculomotorius 1.Nucleus nervi oculomotorii 2. Nucleus accessorii nervii oculomotorii (Edinger- Westphal) Fissura orbitalis superior > muskel 1. M. rectus superior 1. M. rectus inferior 1. M. rectus medialis 1. M. obliquus inferior (se respektive muskel för funktion) 1.a M. palpebrae superior, elevatio av palpebrae 2.a M. sphincter pupillae, sluter pupill 2.b M. ciliaris, reglerar linsens tjocklek 1. Pupill avviker i riktning motsatt till normal funktionsrikning. 1.a Ptosis (depressio av palpebrae) 2.a Mydriasis (pupillvidgning med ljuskänslighet) 2.b ackommoderingssvårighe t IV Trochlearis Nucleus nervi trochlearis Fissura orbitalis superior > muskel M. obliquus superior, depressio et adbuctio av pupill. Diplopi (dubbelseende) Skadat öga avviker med superiomedial riktining av pupill.! 34 av! 50

35 Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Effekt av nervskada Test och klinik V Trigeminus Nucelus mesencephalicu s Nucleus principalis Nucleus spinalis Ganglion trigeminale i fossa crani media delar upp sig i tre grenar: N. opthalmicus N. maxillaris N. mandibularis A) Sensorik i ansikte B) Sensorik i nasopharyngeal mucosa C) Sensorik i tunga (främre 2/3) D) Masticering Förlust av ansiktssensorik. Trigeminusneuralgi är en sjukdom som karakteriseras av plötsliga smärtattacker i ansiktet. Attackerna är oftast lokaliserade till ett av de sensoriska innervationsområden som de tre trigeminusgrenarna försörjer. N. opthalmicus Ganglion trigeminale Ganglion trigeminale > fissura orbitalis superior > N. frontalis N. nasociliaris N. supraorbitalis Sensorik i övre del av orbita, panna och hjässa samt halva näsan. Sensorisk förlust. N. maxillaris Ganglion trigeminale Ganglion trigeminale > foramen rotundum > N. infraorbitalis Sensorik i näsregion, maxilla och nedre halvan av orbita samt upp mot tinningen. Sensorisk förlust.! 35 av! 50

36 Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Effekt av nervskada Test och klinik N. mandibularis Ganglion trigeminale Ganglion trigeminale > foramen ovale > 1. Motoriska grenar 2. N. lingualis 3. N. alveolaris inferior 4. N. menatalis 5. N. auriculotemporalis 1. Morotik i M. masseter M. temporalis M. pterygoideus lateralis M. pterygoideus medialis 2. Sensorik i främre 2/3 av lingua. 3. Sensorik i mandibula. 4. Sensorik i regio mentalis. 5. Sensorik bak mot auris externa Sensorisk förlust. Motorisk svårighet med elevatio av mandibula. Vid käkledsoperation lägger man ett snitt genom huden över käkleden framför örat. Då riskerar man att skada N. auriculotemporalis. Tandläkarbedövning ges genom cavitas oris med injektion i mjukdelarna kring foramen mandibulae. Detta bedövar således N. alveolaris inferior. VI Abducens Nucleus nervi abducentis Lång extradural väg >Fissura orbitalis superior > muskel M. rectus lateralis, abductio av pupill. Diplopi Pupill avviker i medial riktning.! 36 av! 50

37 Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Effekt av nervskada Test och klinik VII Facialis 1.Nucl. nervi facialis 2.Nucl. salvatorius superior 3.Nucl. tractus solitarii Meatus acusticus internus > Foramen stylomastoideum > Plexus intraparatoideus 1.Motorik: Ansiktsmuskulatur M. stylohyoideus M. digastricus M. stapedius 2. Parasympaticus(viceraleffent): Gl. lacrimalis Gl. submandibularis Gl. sublingualis Gll. nasales 3. Visceralafferent (smak) Lingua 1. Central facialisskada (cortexskada): Paralys av ansiktsmuskulatur från ögon och nedåt på kontralateral sida. Rynka på pannan går fortfarande eftersom de delar av Nucl. nervi facialis som försörjer övre ansiktets muskulatur är dubbelinnerverade dvs. från båda sidor av cortex. Perifer facialisskada (kärnskada eller mer perifer): Paralys av ipsilateral ansiktshalva. 2 och 3. Perifer skada proximalt om förgreningar har olika effekter. Se respektive nerv. Bells pares (perifer skada på N. facialis orsakar flera symptom beroende på hur skadan breder ut sig i förhållande till förgreningar. Om skadan sitter ovan ganglion geniculi kan man se flera symptom: Paralyserad ansiktshalva Ögon och muntorrhet Skrällig hörselupplevelse Sämre förmåga att känna smak Virus och Borrelia tros kunna spela en roll i patogenesen men de flesta fallen är ideopatiska. N. petrosus major Ganglion geniculi Hiatus canalis nervi petrosi majoris >körtlar Parasympaticus: Gl. lacrimalis (tårkörtel) Gll. nasales (näskörtlar) Torra nässlemhinnor och ögon.! 37 av! 50

38 Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Effekt av nervskada Test och klinik N. stapedius Ganglion geniculi Canalis nervi facialis > muskel Motorik: M. stapedius (stabiliserar stapes) Hyperakusi. Skrällig hörselupplevelse. Chorda tympani Ganglion geniculi Canalis nervi facialis > Cavitas tympani > går ihop med N. lingualis Registrerar smak från främre 2/3 av lingua. Salivering. Oförmåga att registrera smak på de främre 2/3 av lingua. Torra munslemhinnor. Man kan av misstag skada denna nerv vid ingrepp i auris media. VIII Vestibulocochlearis 1.Nucelus vestibularis 2. Nucleus cochlearis Meatus acusticus internus >auris interna 1. Sensorik (balans) 2. Sensorik (hörsel) 1. Yrsel 2. Hörselskada Menières sjukdom! 38 av! 50

39 Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Effekt av nervskada Test och klinik IX Glossopharyngeus 1. Nucl. salivatorisus 2. Nucl. ambiguus 3. Nucl. tractus solitarii 4. Nucl. spinalis nervi trigemini Foramen jugulare > organ 1.Parasympaticus (visceralefferent): Gl. parotidea Gll. buccales Gll. labiales 2. Motorik M. constrctor pharyngis 3. Kemoreceptorer i glomus caroticum, baroreceptorer i sinus caroticus (visceralafferent) 4. Sensorik i pharynx och tuba auditiva. Skador på denna nerv är mycket ovanliga men tänk på normalfunktionerna när man letar avvikelser. Blandade kärnor: Sensorik och smak från bakre 1/3 av lingua.! 39 av! 50

40 Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Effekt av nervskada Test och klinik X Vagus 1. Nucl. ambiguus 2. Nucl. dorsalis nervi vagi 3. Nucl. tractus solitarii Foramen jugulare > organ 1. Via N. laryngeus superior motorik i M. cricothyroideus. Via N. laryngeus recurrens motorik i alla laryngealmuskler utom M. cricothyroideus. 2. Visceralefferent: Thoraxviscera och abdominisviscera 3. Sensorik (smak och känsel) på epiglottis. Baroreceptorer i arcus aortae. Laryngeal mucosa. Unilateral skada på N. laryngeus recurrens > hes röst då ipsilateral sida till skadan ej kan abducera plica vocales vilket minskar spalten rima glottidis. Bilateral skada på N. laryngeus recurrens > dyspné då plica vocals bilateralt ej kan abduceras vilket stänger rima glottidis. Vid thyroideaoperationer riskerar man att skada N. laryngeus recurrens eftersom den löper tätt intill baksidan av thyroidea mellan trachea och oesophagus. Pat. kan då drabbas av kronisk heshet i rösten. XI Accessorius Nucl. accessorii Foramen magnum > Foramen jugulare > muskel Mototrik i: M. sternoleidomastoideus M. trapezius Trapeziusparalys: Pat. går med sänkt axel unilateralt. Dock ej full paralys då M. trapezius också innerveras av C3,4,5. Sternocleidomastoideusp aralys: Unilateral skada orsakar problem med att vrida huvudet. Bilateral skada gör det svårt för pat. att hålla huvudet upprätt.! 40 av! 50

41 Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Effekt av nervskada Test och klinik XII Hypoglossus Nucleus nervi hypoglossi Canalis nervi hypoglossi >lingua Intrinsic och extrinsic tungmuskulatur utom M. palatoglossus (CN X) Unilateral skada > lingua avviker i lateral riktning åt den sida som är skadad. Bilateral skada omöjliggör protusio av lingua. Be pat. skjuta ut lingua. Plexus cervicalis Medulla spinalis C1-C4 Grenarna träder ut från foramen intervertebrale. N. phrenicus. som bildas av C3-C5 löper i halsen anteriort om M. scalenus anterior. Ger upphov till sensoriska nervgrenar på halsen: Nn. supraclaviculares N. transversus colli N. auricularis magnus N. occipitalis minor C3,C4 innerverar med C5 diaphragma, (N.phrenicus). Motorik i Mm. infrahyoidei M.fl. Paralyserad diaphragma. Död. Beyond C4, see me no more Punctum nervosum Denna tänkta punkt ligger precis posteriort om M. sternocleidomas toideus. Utträdesport för nerver. Från punkten förgrenar sig: Nn. supraclaviculares N. transversus colli N. auricularis magnus N. occipitalis minor! 41 av! 50

42 Kranialnerv Ursprung Förlopp Innervation/Funktion Effekt av nervskada Test och klinik Plexus brachialis Medulla spinalis C5-T1 Löper i främre scalenusluckan med A. subclavia mellan M. scalenus anterior och M. scalenus medius Motorik i diaphragma, C5 Motorik och sensorik i framförallt arm men också rygg och nacke. Paralys av diaphragma. Störd perifer motorisk kontroll och perfier smärta.! 42 av! 50

43 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i caput/ collum Försörjer/ dränerar Klinik Aorta Stora kroppspulsådern. Ventriculus sn. Truncus brachiocephalicus A. carotis communis sinistra A. subclavia sinistra M.fl. Aortaaneurysm, dissektion och arterioskleros. Arcus aortae Bågen som startar på höger sida av hjärtat i förbindelse med ventriculus sinister och som leder aorta superiort för att sedan vika av inferiort mot vänster sida av columna vertebralis. Bulbus aortae Aorta descendens Om en aortadissektion sprider sig proximalt, mot hjärtat, och dissekerar in i pericardet via arcus, finns hög risk för hjärttamponad. Truncus brachiocephalicus Gemensam artärgren till höger hals- och armartär. Höger sida av arcus aortae A. carotis communis detra A. subclavia dextra A. carotis coummunis dextra Truncus brachiocepha licus Bifurcatio carotidis A. carotis interna dx. A. carotis externa dx.! 43 av! 50

44 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i caput/ collum Försörjer/ dränerar Klinik A. subclavia dextra Truncus brachiocepha licus A. vertebralis A. thoracica interna Truncus thyrocervicalis M.fl Löper i främre scalenusluckan mellan M. scalenus anterior och M. scalenus medius A. carotis communis sinistra Arcus aortae Bifurcatio carotidis A. carotis interna sn. A. carotis externa sn. A. subclavia sinistra Arcus aortae A. vertebralis A. thoracica interna Truncus thyrocervicalis M.fl Löper i främre scalenusluckan mellan M. scalenus anterior och M. scalenus medius Sinus caroticus Det hålrum i A. carotis interna, precis superiort om bifurcatio carotidis som innehåller baroreceptorer. Glomus caroticum Samling kemoreceptorer precis ovan bifurcatio carotidis.! 44 av! 50

45 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i caput/ collum Försörjer/ dränerar Klinik A. carotis interna Bifurcatio carotidis A. opthamica M.fl. Löper dorsalt om A. carotis externa och träder in intrakraniellt via canalis caroticus. Encephalon A. opthalmica A. carotis interna A. supraorbitalis M.fl. Intrakraniell gren som löper in i orbita via canalis opticus. Orbita, occulus, ansikte A. carotis externa Bifurcatio carotidis A. thyroidea superior A. lingualis A. facialis (anteriort) A. occipitalis (posteriort) A. maxillaris A. auricularis posterior A. temporalis superficialis M.fl. Löper ventralt om A. carotis interna sedan upp lateralt om arcus zygomaticus och anteriort om auris externa. Ansikte/collum/ dura mater A. thyroidea superior A. carotis externa Flera mindre förgreningar. Glandula thyroidea A. lingualis A. carotis externa Flera mindre förgreningar.! 45 av! 50

46 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i caput/ collum Försörjer/ dränerar Klinik A. facialis A. carotis externa A. occipitalis A. carotis externa A. alverolaris inferior (anastomos med A. maxillaris) A. infraorbitalis (anastomos med A. maxillaris) M.fl. Flera mindre förgreningar. Ansikte Bakre delen av sklapen. A. temporalis superficialis A. carotis externa Flera mindre förgreningar. Mellesta delen av skalpen. Vid käkledsoperation lägger man ett snitt genom huden över käkleden framför örat. Då riskerar man att skada A. temporalis superficialis. Temporalisarterit.! 46 av! 50

47 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i caput/ collum Försörjer/ dränerar Klinik A. maxillaris A. carotis externa A. alverolaris inferior (anastomos med A. facialis) A. meningea media A. infraorbitalis (anastomos med A.facialis) A. sphenopalatina Regionen runt os maxillaris. A. meningea media A. maxillaris Flera mindre förgreningar. Löper in intrakranellt via foramen spinosum och sprider ut sig längs med dura mater. Dura mater Denna artär skadas ofta vid skalltrauma. Vid blödning så uppstår det snabbt ett epiduralhematom vilket kräver akut neurokirurgisk åtgärd. A. vertebralis A. subclavia Flera mindre förgreningar. Löper igenom foramen transversarium på columa vertebralis och träder in intrakraniellt via foramen magnum. Bakre delen av encephalon! 47 av! 50

48 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i caput/ collum Försörjer/ dränerar Klinik Truncus thyrocervicalis A. subclavia A. thyroidea inferior A. thyroidea inferior Truncus thyrocervicali s V. jugularis interna Sinus sigmoideus V. retromandib ularis V. facialis V. thyroidea superior Flera mindre förgreningar. V. brachiocephalica Löper medialt om V. jugularis externa och träder in intrakraniellt via foramen jugulare. Glandula thyroidea Glandula parathyroidea V. jugularis externa V. occipitalis V. jugularis anterior V. jugularis anterior Flera mindre förgreningar. V. suprascapulairs Löper lateralt om V. jugularis interna. V. jugularis externa Syns tydligare hos de med högersidig hjärtsvikt och kallas då halsvenstas.! 48 av! 50

49 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i caput/ collum Försörjer/ dränerar Klinik Arcus venosus jugularis Bågen som sammankopplar de båda Vv. jugulares anteriores. Inferiort belägen om thyroidea. V. retromandibularis V. temporalis superficialis V. maxillaris V. jugularis interna Sinus sagittalis superior Venen som löper i sulcus sinus sagittalis superioris. V. emissaria Små vener som utgör förbindelse mellan sinus sagittalis superior och subcutis i skalpens apikala del. En infektion i skalpen (karbunkel) kan i sällsynta fall leda till en meningit om infektionen sprider sig via V. emissaria till sinus sagittalis superior intrakraniellt belägen.! 49 av! 50

50 Kärl Beskrivning Ursprung Ger upphov till artärer/ Tömmer sig i vener Förlopp i caput/ collum Försörjer/ dränerar Klinik Vv. diploicae Små vener som löper transversalt med skalpen samt dränerar denna. Vv. opthalmicae Vener som dränerar området runt orbita. Sinus cavernosus Går från orbita till intrakraniella sinus cavernosus via fissura orbitalis superior. Orbita En infektion i ansiktets danger triangle kan i sällsynta fall leda till en meningit eftersom denna region kan dräneras av Vv. opthalmicae och vidare till intrakraniella sinus cavernosus.! 50 av! 50