Föreläsningar systematisk anatomi ht 2013

2 "You will have to learn many tedious things... which you will forget the moment you have passed your final examination, but in anatomy it is better to have learned and lost than never to have learned at all.. W. Somerset Maugham ( ) Advice to first-year medical students. "LEARN THE BIG THINGS RATHER THAN THE DETAILS; this is a generalisation that holds good throughout the realm of medicine, and I advise you to evaporate your knowledge not to dryness but to a servicable bulk. Larger structures, as a rule, are far more important than smaller ones, and moreover will act as guides or 'rallying-points' in calling the latter to mind." (Whitnall S.E., Advice on learning anatomy, Oxford University Press, 1933 ) "Gentlemen, damn the sphenoid bone! (Oliver Wendell Homes, Opening anatomy lecture at Harvard Medical School) 3 Os sphenoidale = kilbenet Maxilla Mandibula 4 2

3 Medicinsk terminologi (termini generales): Historik Antikens Grekland: Hippocrates Läkekonstens fader f. Kr. Aristoteles f. Kr. Gjorde anatomiska iakttagelser på djurkroppar och människoskelett. Grunden för terminologi. Grekiska. Efter Alexander den stores död: Grekisk litteratur översätts till arabiska. På 1000-talet: europeiska vetenskapsmän kommer i kontakt med grekiskarabisk vetenskap; översätts till latin. Nya ord blir helt latinska. Fram till 1600 talet. Därefter nationalspråk = problem Anatomische Gesellschaft: utarbeta en gemensam anatomisk förteckning :a Nomenklaturförslaget antas: B. N. A. = Baseler Nomina Anatomica (Tysktalande länder, Skandinavien, USA, England) 1935 omarbetning av B.N.A i Jena: J. N. A. = Jenenser Nomina Anatomica 1955 omarbetning av B. N. A. i Paris: P. N. A. = Pariser Nomina Anatomica 5 Engelskan kompletterar i vissa fall men ersätter ej Ex. Ramus interventricularis anterior arteriae coronaria sinistra = LAD (left anterior descending artery); hjärtats vänstra nedåtstigande kranskärl Lär in de vanligaste svenska namnen! 3

4 september 4,

5 Namn Efternamn september 4, Rörelser 10 5

6 Andra grundläggande begrepp Ascenderande Uppåtstigande Descenderande Nedåtstigande Transversus - Tvärgående Thorax Bröstkorg Abdomen Buk Pelvis Bäcken Viscera Organ Os Ben Cor Hjärta Brachium Arm Palma Handflata Planta - Fotsula Oris Mun Tänderna: Mesialis (orientering mot kroppens medellinje) Tänderna: Distalis (orientering mot tandbågens bakre del) 11 Vedertagna förkortningar a. = arteria (pulsåder, artär); pluralis aa. = arteriae b. = bursa (slemsäck); pluralis bb. = bursae dxt. = dexter (höger) sin. = sinister (vänster) gl. = glandula (körtel); pluralis gll. = glandulae lig. = ligamentum (band); pluralis ligg. = ligamenta m. = musculus (muskel); pluralis mm. = musculi n. = nervus (nerv); pluralis nn. = nervi nl. = nodus lymphaticus (lymfknuta); pluralis nll. = nodi lymphatici v. = vena (blodåder, ven); pluralis vv. = venae s. = sive (eller) 12 6

7 Ordningstal anges med romerska siffror (ex. costa I = första revbenet) I maskulinum: I primus II secundus III tertius IV quartus V quintus VI sextus VII septimus VIII octavus IX nonus X decimus XI undecimus XII duodecimus 13 Cirkulation Hjärtat Artärer, vener, kapillärer Lymfsystemet 7

8 Cirkulationens uppgifter Transportera näringsämnen Transportera bort avfallsprodukter O2 från lungorna till vävnaderna CO2 från vävnaderna till lungorna Transportera hormoner Transportera bort värme till kroppsytan Skydda mot infektion Homeostas Lungkretsloppet (lilla) och systemkretsloppet (stora) 8

9 Hjärtat (Cor) slag/min x 75ml= ca 5 l/min Storlek av en knuten näve 2/3 på vänster sida Ligger i mediastinum: mellan sternum och columna vertebralis, vilar på diafragma, mellan lungorna Två pumpar åtskiljda av en kraftig vägg två kretslopp Cor Pericardium (hjärtsäck) Epicardium Myocardium Endocardium 9

10 Hjärtats hålrum Vena cava superior (övre hålvenen) Atrium dextrum. (hö förmak) Aorta (stora kroppspulsådern) Arteria pulmonalis (lungartär) Truncus pulmonalis Atrium sinistrum (vä förmak) Ventriculus dexter (hö kammare) Chordae tendinae M. papillaris Ventriculus sinister (vä kammare) Septum interventriculare Septum interatriale Blodets väg genom hjärtat 10

11 Hjärtats klaffar Fungerar som ventiler ; säkerställer flöde i rätt riktning (enkelriktad svängdörr) Tryckstyrda Atrioventrikulärvalv à Valva Mitralis / Bicuspidalis (sin) à Valva Tricuspidalis (dx) har Papillarmuskler Semilunarvalv à Valva Aortae à Valva Pulmonalis Chordae tendinae Hjärtklaffar Chordae tendinae Papillarmuskler 11

12 Retledningssytemet SA-knutan inleder impuls, atrium kontr. SA-Knutan AV-Knutan Ventriculus sin AV-knutan fortleder Sprids via två skänklar Vidare via muskelcellerna Skänklar Ventriklar kontraherar SA - sino-atrial (sinus) AV - atrio-ventrikulär Atrium dx Ventriculus dx His bunt Retledningssystemet 12

13 Hjärtkontraktionen Simultant på höger och vänster sida Lika stora volymer Högre tryck på ena sidan Kontraktion = systole Avslappning = diastole 13

14 Blodkärl Artärer à Blod från hjärtat à Kraftiga än vener à Elastiska och/eller muskulösa à Syresatt blod i alla fall utom a. pulmonalis Arterioler à Reglerande (lumen ca 0.1 mm) à Kraftigare än venoler Kapillärer à Tillåter utväxling av näringsämnen och avfall à Förbinder arterioler och venoler med varandra Venoler à Bildas av flera kapillärer Vener à Tunnare vägg än artärer à Klafförsedda (valvulae venosae) à Blod till hjärtat à Reservoar för blod à Syrefattigt utom i lungvenerna Tryck i blodkärl 14

15 Blodkärl; forts. Venoler ø µm. Är den minsta venstrukturen. Har hög permeabilitet, vilket innebär stora ämnen kan alltså passera in och ut. I dessa kärl är trycket lågt så att lymfocyter tar sig ut. Vid skada frisätter t.ex. mastceller histamin som vidgar venoler. Lymfocyter kan lättare ta sig ut. Vener Efter delen med hög permeabilitet blir venerna större och tar blodet till hjärtat. Där trycket är lågt finns venklaffar. Dessa gör att blodet bara kan gå i en riktning dvs. till hjärtat. Klaffar förekommer framförallt i extremiteterna. Venerna tar hjälp av omkringliggande skelettmuskulatur för att transportera fram blod. Muskel-venpumpen. Blodtransport i vener: 1. Muskel-venpumpen 2. Komitantvener 15

16 Aorta - Aorta ascendens - Arcus aortae - Aorta descendens Avgår från Aorta ascendens: Hjärtats kärl (kranskärl) A. coronaria dextra A. coronaria sinistra A. circumflexa A. interventricularis ant. A. marginalis A. interventricularis post. 16

17 Avgår från Aorta ascendens: Hjärtats kärl (kranskärl) A. coronaria dx. V. cava superior Aorta Vv. pulmonalis A. coronaria sin. A. circumflexa Sinus coronarius (stora hjärtvenen) A. marginalis A. pulmonalis LAD = left anterior descendens: ramus interventricularis anterior arteriae coronariae sinistrae ramus interventricularis posterior arterieae coronariae dextrae A. coronaria dx. Nedsatt blodflöde pga ateroskleros 17

18 Hjärtats cirkulation -Schematisk Artärer Aorta ascendens A. coronaria dx A. coronaria sin A. interventricularis posterior A. marginalis A. circumflexa A. interventricularis anterior Vener Hjärtats vener följer artärerna. De samlas i Sinus coronarius, som sedan töms i höger förmak Från arcus aortae: A. carotis communis dx. A. carotis communis sin. A. subclavia dextra A. subclavia sinistra Truncus brachiocephalicus - Aorta ascendens - Arcus aortae - Aorta descendens 18

19 Vener bredvid arcus aortae Thorax kärl V. jugularis interna A. subclavia A. carotis communis V. subclavia Truncus brachiocephalicus V. cava sup. Arcus aorta Truncus pulmonalis Armens kärl (dexter) A. axillaris A. brachialis A. ulnaris A. radialis V. cephalica V. basilica 19

20 Cirkulation av Torax och Arm -Schematisk flöde av artärer Arcus aorta Truncus brachiocephalicus A. carotis communis sin A. subclavia sin A. subclavia dx A. carotis communis dx A. axillaris dx Som höger A. brachialis dx Till huvudet A. radialis dx A. ulnaris dx Artärbågar i handen Cirkulation av Arm -Schematisk flöde av artärer 20

21 Cirkulation av Arm -Schematisk flöde av vener Från arcus descendens: - Aorta ascendens - Arcus aortae - Aorta descendens 21

22 Abdomens kärl Aorta abdominalis Truncus coeliacus - A. hepatica communis - A. splenica (lienalis) - A. gastrica sinistra A. mesenterica superior Aa. renalis Aa. testicularis/ovarica A. mesenterica inferior A. iliaca communis A. iliaca interna A. iliaca externa -Fortsätter i benet som a. femoralis Aorta Benens kärl A. iliaca communis dx A. iliaca externa dx A. femoralis V. iliaca communis dx V. femoralis dx A. poplitea V. saphena parva V. saphena magna A. tibialis ant. A. tibialis post. A. fibularis A. dorsalis pedis 22

23 Cirkulation av Benet -Schematisk flöde av artärer Aorta abdominalis A. Iliaca communis dx A. iliaca communis sin A. iliaca externa dx A. iliaca interna dx A. femoralis dx Till bäckenet A. poplitea dx A. tibialis anterior A. tibialis posterior A. fibularis Försörjer underben och foten 23

24 Mätning av blodtryck och hjärtpuls 24

25 Portakretslopp System av vener som leder blodet via ett nytt organ innan det når hjärtat. (Två seriekopplade kapillärnät) Levern. à Blod från mag/tarmpaketet går via levern för omhändertagande av vissa ämnen. Hypofysen. à Tillåter hypothalamushormon att agera direkt på adenohypofysen innan de späds ut i blodet. Fostrets cirkulation 25

26 Systema lymphatica: funktioner Dränerar överskottsvätska från interstitialrummet = lymfdränage Transporterar bort lipider och fettlösliga vitaminer från tarmar Ingår i immunförsvaret à Transporterar lymfocyter, makrofager och antikroppar Lymfatiska kärl I De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer. Lymfkapillärer en aning vidare än blodkapillärer, ej jämntjocka, större porer. De börjar mellan cellerna utan att ha kontakt med något annat kärl. De små lymfkärlen går ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl, vasa lymphatica. Som vener men tunnare väggar och fler klaffar. Ytliga och djupa. Vasa lymphatica går i riktning mot bröstkorgen och passerar på sin väg genom flera lymfknutor där lymfocyter och plasmaceller tillförs lymfan, samtidigt som bakterier och andra skadliga partiklar oskadliggörs. Mynnar i ductus lymfaticus dx och ductus thoracicus 26

27 Lymfatiska kärl II Det mycket lilla utrymmet som finns mellan kroppens celler är fylld med vävnadsvätska som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer. Det mesta av vätskan sugs sedan upp i slutet av kapillärerna. Överskottsvätskan, som blir kvar sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan. Lymfan innehåller även gott om proteiner som sugits upp från vävnadsvätskan och vita blodkroppar. Precis som vener har de större lymfkärlen klaffar för att lymfan bara ska kunna transporteras i en riktning. Muskelsammandragningar i armarna och benen pumpar lymfan framåt. Lymfatiska kärl 27

28 Tömning av lymfan Ductus lymfaticus dx Ductus thoracicus V. Jugularis sin V. Subclavia sin Thymus 28

29 Den lymfatiska cirkulationen Lymfatiska kapillärer Lymfatiska kärl Töms i vener via: à Ductus thoracicus à Ductus lymfaticus dx. Lymfatiska organ Primära à Medulla ossium rubra à (röd benmärg) i ben Stamceller à lymfocyter mm. à Thymus Utmognad av T-lymfocyter Sekundära à Lien (mjälte) à Nodi lympatici (lymfknutor) à Lymfatiska noduli (ex. tonsiller) à MALT (Mucosa Associated Lymphoid Tissue) 29

30 Primära Lymfatiska organ Medulla ossium rubra (röd benmärg) i platta ben och rörbenens epifyser Thymus är stor hos barn. Atrofierar under uppväxten. Endast lite kvar hos vuxna Sekundära Lymfatiska organ De sekundära organen filtrerar lymfan och gör så att främmande ämnen som virus presenteras för vita blodkroppar Lien (mjälten) har även andra uppgifter som att bryta ned trasiga röda blodkroppar st lymfknutor mm stora. Ligger i grupper runt kroppen. Koncentration nära bröstkörtlarna, axiller, hilus, buk, bäcken och ljumskar. Ytliga och djupa. Tonsiller är ex. på lymfatiska noduli; (klassas ibland in i gruppen MALT) 30