Anatomi. Kroppens anatomi ( topografisk) Huvudets anatomi. Tändernas anatomi. Anders J Carleson Med Dr.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anatomi. Kroppens anatomi ( topografisk) Huvudets anatomi. Tändernas anatomi. Anders J Carleson Med Dr."

Transkript

1 Anatomi Kroppens anatomi ( topografisk) Huvudets anatomi Tändernas anatomi

2 Anatomi

3 Kroppens inre anatomi

4 Anatomi -skelettet

5 Kroppens yttre anatomi baksida

6 Huvudet och ansiktet Ansiktets muskler

7 Anatomi - tänderna

8 Anatomi - tänderna

9 Anatomi - tänderna

10 Anatomi - tänderna

11 Anatomi - tänderna

12 Anatomi Musculus Masseter Tuggmuskel. Ytlig. Från okbenet till ramus mandibule.

13 Anatomi - ansiktet

14 Anatomi Musculus temporalis Tinningmuskel. Ytlig. Solfjäderformad Utgår från mandibeln

15 Anatomi Inre tuggmusklerna M. Pterygoideus lateralis M. Pterygoideus medialis

16 Inre tuggmusklerna

17 Anatomi Nervus trigemius Trillingnerven fördelar sig i N. Opthamicus N. Maxillaris N. Mandibularis

18 Nervus trigemius

19 Anatomi nervus trigeminus Sensorisk nerv som leder impulser från ansiktet, tänderna med omgivande vävnad, munslemhinnan och tungan Förgrenar sig i tre grenar: ögonnerven (n.opthalmicus), överkäksnerven (n.maxillaris) och underkäksnerven ( n.mandibularis) N.mandibularis delar upp sig i flera grenar närmnas kan N.lingualis (tungnerven), N. buccalis (kindnerven) och N. sublingualis.

20 Trigeminus grenar

21 Anatomi Nervus facialis Från hjärnan via öronspottkörteln, förgrenas och avger grenar till hela ansiktet Ger impulser så att vi bl.a. kan blinka, skatta mm Facialiaspares, förlamning av en ansiktshalva vid t.ex. stroke eller trauma (central) eller t.ex. borrelia (perifer). Ofta ensidig

22 Anatomi Nervus facialis

23 Anatomi sensoriska nerver Sensoriska nerver leder impulser från känselceller till centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen)

24 Sensoriska nerver

25 Anatomi motoriska nerver Leder impulser utåt, kan vara: somatiska (styrs av viljan) och autonoma (självstyrande). De ökar och minskar aktiviteten i människans organ

26 Anatomi - blodkärl Artärer leder syrerikt blod Vener leder syrefattigt blod

27 Anatomi - blodkärl

28 Anatomi A.carotis externa En gren från huvudpulsådern ( a. carotis communis) Förser ansiktet och munhålan med blod. Förgrenas i flera artärer t.ex. a. lingualis, a. facialis och a.maxillaris

29 a. carotis externa

30 Anatomi a. lingualis Tungartären Avgår från a. carotis externa vid käkvinkeln Förser tungan och munbotten med blod

31 Anatomi a. lingualis

32 Anatomi A. facialis Ansiktsartären Avgår från a. carotis externa strax ovanför tungartären Förser området fram till mediala (inre) ögonvrån med blod

33 A. facialis

34 Anatomi A. Maxillaris Överkäksartären Avgår från a. carotis externa lite högre upp än a. facialis Förser genom grena övre- och underkäkständerna, hakan, underläppen, kinden, gommen och näshålan

35 A. Maxillaris

36 Anatomi ansiktets ben Os frontale Os nasale Os parietale Os temporale Os sphenoidale Os lacrimale Os zygomaticum Os ethmoidale Maxilla Mandibula

37 Anatomi- terminologi När man beskriver människokroppen utgås från den anatomiska ställningen. Detta innebär att kroppen betraktas framifrån, när den intar stående ställning, med handflatorna riktade framåt.

38 Anatomi- terminologi Det går att studera kroppen, eller delar av kroppen, genom att se på olika snittytor. Det är skillnad mellan tre mot varandra vinkelräta plan Horisontalplanet (transversalplanet) delar kroppen (eller delar därav) i en övre och en nedre del.

39 Horisontalplanet (transversalplanet)

40 Anatomi-terminologi Sagitallplanet delar kroppen (eller delar därav) i en högre och en vänster del. Det sagitallplan, som går genom kroppens mittlinje kallas medianplan Frontalplanet delar kroppen (eller delar därav) i en främre och en bakre del, och går alltså parallellt med pannan (frons = panna))

41 Anatomi läges och riktningsbenämningar För att ange hur kroppsdelar, organ eller delar av organ ligger i förhållanden till varandra, använder man vissa termer. Riktningar i sidled benämnes med uttrycken medial och lateral.

42 Anatomi läges och riktningsbenämningar Medial anger något ligger närmare kroppens mittlinje, och lateral något som ligger längre från mittlinjen Skall man uttrycka lägen i verkalled använder man uttrycken superior-övre, ovanför, och inferior-nedre, nedanför.

43 läges och riktningsbenämningar

44 Anatomi läges och riktningsbenämningar Inom bålen kan man också säga kranial för riktning mot huvudet (cranium=skalle) och kaudal för den motsatta riktningen (cauda = svans). Läge i riktning framåt bakåt anges med termerna anterior främre och posterior - bakre

45 Anatomi läge och riktning Lägen i riktning framåt bakåt anges med termerna anterior främre och posteriorbakre Inom bålen och i vissa fall inom huvudet kan också termerna ventral (venter = buk) och dorsal (dorsum = rygg) användas.

46 Anatomi läge och riktning Inom extremiteterna säger man proximal om ett läge närmare bålen, och distal om ett läge närmare handen resp. foten Höger heter dexter (dx) och vänster heter sinister (sin). Yttre utanför heter extern, inre innanför heter intern.

47 Riktningar

48 Anatomi - lägesbestämning Man kan också ange riktning eller läge genom att sätta en förstavelse, ett prefix, framför ordet Vanlig förekommande:

49 Anatomi - lägesbeskrivning ab från, bort sub=under Ad vid, till supra=över, Anti = mot ovanför De = av, från Extra = utanför Epi = på, ovan Hyper = ökad Hypo = minskad infra=nedanför, under intra=inom, innanför inter=mellan makro=stor Mikro=liten peri=runt om post=efter pre=före

50 Huvudets skelett Kraniet är sammansatt av flera ben, de flesta är pariga. Alla benen utom ett är fast sammanbundna med varandra genom sömmar, suturer. Det enda ben i kraniet, som är rörligt i förhållande till den andra är underkäksbenet

51 Huvudets skelett Kraniet delas i: Hjärnskålskraniet ansiktskraniet

52 Huvudets skelett

53 Huvudets skelett Hjärnskålskraniet bygger upp över och bakre delen av huvudet, och bildar därigenom botten, väggar och tak i den hålighet där hjärnan ligger väl skyddad. Ansiktskraniet ger ansiktet dess form, samt skyddar de innanför belägna organen

54 Huvudets skelett Framför yttre hörselgången finns på undersidan av tinningbenet en grop, som bildar ledpanna i käkleden. Bakom yttre hörselgången bildar tinningbenet ett kraftigt utskott, som är fäste för den stora nickmuskeln.

55 tinningsben

56 Huvudets skelett Nickmuskeln har betydelse för huvudets hållning och rörelser. I den del av tinningbenet, som ingår i hjärnskålanas botten finns hålrum, som innehåller hörsel- och balansorgan.

57 Nickmuskeln

58 Huvudets skelett På kilbenets översida finns hypofysgropen. På den under ytan finns nedåtriktade utskott. Dessa utgör ursprung för vissa tuggmuskler.

59 Huvudets skelett Kilbenet, os sphenoidale, bildar den mellersta delen av hjärnskålens botten, samt en liten del av dess laterala vägg. I kikbenet finns en hålighet, sinus sphenoidalis som är beklädd med slemhinna och tillhör näsans bihålor.

60 os sphenoidale

61 Huvudets skelett Silbenet, os ethmoidale, bildar framtill en liten del av hjärnskålsbotten. Resten av benet upptar mellanrummet mellan de bägge ögonhålorna.

62 Huvudets skelett Silbenet bildar näshålans tak och en del av nässkiljeväggen, samt en del av näshålans laterala vägg. Även silbenet innehåller slemhinneklädda bihålor, sinus ethmoidalis.

63 Ansiktskraniet Ansiktskraniet består av följande ben: Okbenet, parigt Gombenet, parigt Näsbenet, parigt Tårbenet, parigt Undre näsmusslan, parigt Plogbenet, oparigt Överkäksbenet, parigt Underkäksbenet, oparigt

64 Ansiktskraniet

65 Ansiktskraniet Okbenet: os zygomaticum, ligger lateral om överkäken och bildar kindknotan. Dess bakre del utgör tillsammans med ett utskott från tinningbenet okbågen, arcus zygomaticus.

66 Ansiktskraniet Näsbenet, os nasale, bildar övre delen av näsryggen Tårbenet, os lacrimale, sitter i främre, mediala delen av ögonvrån, orbita. Genom tårbenet går tårkanalen Undre näsmusslan, concha nasalis inferior, utgör benstomme i den nedersta näsmusslan. Plogbenet, vomer, ingår i nässkiljeväggen

67 Paus

68 Hjärnskålskraniet Hjärnskålskraniet består av följande ben: Pannbenet, oparigt Hjässbenet, parigt Nackbenet, oparigt Tinningbenets, parigt Kilbenet, oparigt Silbenet, oparigt

69 Hjärnskålskraniet

70 Hjärnskålskraniet Pannbenet; os frontale: bildar främre delen av hjärnskålen. I pannbenet finns en slemhinneklädd hålighet, pannbenshålan, sinus frontalis, som tillhör näsans bihålor, och står i förbindelse med näshålan. Hjässbenet, os parietale, bildar större delen av hjärnskålens tak, och delar av dess laterala vägg. De båda hjässbenen förses genom en sutur i skalltakets mittlinje

71 Hjärnskålskraniet Nackbenet, os occipitale, bildar en bakre väggen av hjärnskålen och bakre delen av hjärnskålsbotten. I nackbenet finns stora nackhålet, genom vilket ryggmärgen går ner i ryggmärgskanalen. Tinningbenet, os temporale, bildar en del av hjärnskålens laterala vägg, samt en del av dess botten. På tinningsbetens laterala yta ser man mynningen av yttre hörselgången.

72 Hjärnskålskraniet Överkäksbenet, maxilla. De båda sidornas överkäksben möts i mittlinjen. Överkäksbenet består av en central del, corpus, som har fyra ytor. En medial yta, som bildar en del av näshålans laterala vägg. Denna yta upptas till stor del av ett hål, som leder in i käkhålan, sinus maxiallaris, som är den största av näsans bihålor.

73 maxilla

74 Hjärnskålskraniet Väggarna i sinus maxiallaris är liksom näshålans väggar klädda med slemhinna. Rötterna till de bakre överkäkständerna kan stå i nära kontakt med botten på sinus maxillaris. En infektion i dessa tänder kan därför sprida sig till käkhålan.

75 Hjärnskålskraniet Överkäksbenet; En yta uppåt som bildar en del av ögonhålans botten En yta framåt, som bildar stomme i ansiktet närmaste näsan. På denna yta finns strax under orbita ett hål, foramen infraorbitale. Genom detta hål går blodkärl och nerver. En yta, som är riktad bakåt. Bakom den sista kindtanden buktar denna yta utåt. Detta område kallas tuber maxialle.

76 Överkäksbenet - utskott Okutskottet Pannutskottet Gomutskottet Alveolarutskottet

77 Överkäksbenet

78 Överkäksbenet - utskott Okutskottet processus zygomaticus, har en trekantig skrovlig yta, som är förbunden med okbenet. Pannutskottet, processus frontalis, går uppåt, medialt om ögonhålan och gränsar mot pannbenet. Framåt gränsar utskottet mot näsbenet.

79 processus zygomaticus

80 Överkäksbenet - utskott Gomutskottet, processus palatinus, går ut horisontellt från nedre delen av den yta, som vetter mot näshålan. Utskottet går fram till mittlinjen och möter där andra sidans gomutskott. Dessa bägge utskott bildar större delen av hårda gommens skelett.

81 Överkäksbenet - utskott Baktill är processus palatinus förbundet med gombenet, som därigenom bildar bakre delen av hårda gommen På gomutskottets övre, mot näshålan vettande yta, börjar ca 1 cm bakom den främre näsöppningen en kanal, canalis incisivus.

82 processus palatinus

83 Överkäksbenet Denna löper genom gomutskottet och mynnar strax bakom framtänderna med ett hål, foramen incisivum. Genom denna kanal löper blodkärl och nerver. Alveolarutskottet, processus alveolaris, är bågformat och riktad nedåt. I alveolarutskottet finns djupa håligheter, alveoli dentales (alveoler) för tändernas rötter.

84 Överkäksbenet - alveolarutskottet Alveolerna skiljes från varandra genom benväggar, septa interalveolaria. Alveolerna för flerrotiga tänder är av benlameller uppdelade i fack, ett fack för varje rot. Dessa benlameller kallas septa interradicularia.

85 alveolarutskottet

86 Underkäksbenet mandibula. Underkäksbenet är skallens enda rörliga ben. Underkäken består av en kraftig nedre bågformad del, corpus mandibulae. Baktill försätter på vardera sida, mandibeln genom en bred uppåtriktad skänkel, ramus mandibulae. Ramus slutar med två utskott, ett främre och ett bakre.

87 mandibula

88 Underkäksbenet Det bakre utskottet, ledutskottet, processus condylaris, ingår i käkleden. Den yttersta delen av detta utskott kallas ledhuvud och passar i en grop i tinningbenet. Det främre utskottet, kronutskottet, processus coronoideus, är fäste för tinningsmuskeln.

89 Underkäksbenet Den bakåtriktade vinkeln mellan ramus och corpus mandibulae heter käkvinkeln, angulus mandibulae. På utsidan och insidan av benets yta här skrovlig, ojämnheterna är fäste för tuggmuskler.

90 Underkäksbenet Ungefär mitt på den mediala ytan av ramus, finns ett ganska stort hål, foramen mandibulae, som utgör början till en kanal, canalis mandibulae. I denna går nerver och blodkärl, som försörjer underkäkens tänder.

91 Underkäksbenet På utsidan av corpus finns på båda sidor ett hål, hakhålet, foramen mentale. Detta är i regel beläget nedanför och mellan premolarerna. Genom foramen mentale går huvudgrenarna av kanalens never och kärl ut.

92 Underkäksbenet Den översta delen av corpus mandibulae kallas processus alveolaris. I denna finns håligheter, alveoli dentales, för tändernas rötter. Liksom i överkäken finns här septa interalveolaria och septa interradicularia.

93 processus alveolaris

94 Tungbenet Tungbenet, os hyoideum, är litet bågformigt ben, som ligger i halsens främre del, strax ovanför struphuvudet. Det saknar direkt kontakt med andra ben. Tungbenet tjänar som ursprung och fäste för muskler, som går uppåt mot underkäken, och neråt mot bröst benet.

95 os hyoideum

96 Käkleden Käkleden, articulatio temporomandibularis, förenar underkäken med den övriga skallen. Ledhuvudet bildas av mandibulae och sitter ytterst på processus condylaris.

97 Käkleden

98 Käkleden Ledpannan bildas av os tempolare och är belägen på skallens undersida, framför yttre hörselgångens mynning. Ledpannan begränsas framåt av en knöl, tuberculum articulare.

99 Käkleden Ledhålan delas i två rum av en disk, byggd av brosk. Ledkapseln, som omger leden är slapp. När underkäken sänkes (gapning) glider ledhuvudet fram på ledknölen. Om gapningsrörelsen är mycket stor, kan ledhuvudet glida över, och fastna framför ledknölen.

100 Käkleden

101 Käkleden De rörelser, som utföres i käklederna är: - öppnings- och slutningsrörelser - framåt- och bakåtföring - sidor föring

102 Tuggmusklerna och tuggbensmusklerna Tuggmusklerna är pariga och består på varje sida av två ytliga och två djupa muskler

103 Tuggmusklerna

104 Ytliga tuggmuskler De ytliga tuggmusklerna är tinningsmuskeln och stora tuggmuskeln. Dessa kan man själv känna, när man biter ihop käkarna. Den kraftigaste av tuggmusklerna är tinningsmuskeln, m. temporalis. Den är solfjäderformad och utgår från tinningsbenet.

105 Ytliga tuggmuskler Den blir smalare neråt, går innanför arcus zygomaticus och fäster på processus coronoideus. M. temporalis funktion är sammanbitning och bakåtföring av underkäken. Tinningsmuskeln känner man i tinninggropen, lateralt om ögonbrynet.

106 Ytliga tuggmuskler Den andra ytliga muskeln är stora tuggmuskeln, m. masseter. Den utgår från arcus zygomaticus, sträcker sig nedåt, bakåt och fäster vid angulus mandibulae, på utsidan. M. masseter funktion är sammanbitning. M. masseter kan man känna i bakre delen av kinden.

107 Djupa tuggmuskler De djupa tuggmusklerna kallas inre och yttre vingmuskeln, m. pterygoideus medialis och m. pterygoideus lateralis.

108 Den inre vingmuskeln Den inre vinmuskeln utgår från skallens undersida, löper nedåt-utåt och fäster vid angulus mandibulae, på insidan. Den inre vingmuskelns funktion är sammanbitning.

109 Den yttre vinmuskeln Den yttre vinmuskeln utgår i närheten av ursprungsstället för den inre vingmuskeln. Den har ett horisontellt bakåtriktad förlopp och fäster på processus condylaris.

110 Den yttre vingmuskeln När båda sidornas yttre vingmuskler drar sig samman föres underkäken framåt. Om endast den ena sidans muskel arbetar föres underkäken åt motsatta sidan.

111 Vingmuskelns påverkan riktning

112 Tuggbensmusklerna De muskler som utgår från skallen och fäster på tungbenet kallas övre tuggbensmusklerna. De muskler som utgår från bröstkorgen och fäster på tungbenet kallas de nedre tuggbensmusklerna. När tungbensmusklerna drar sig samman föres underkäken nedåt, d.v.s. de tjänstgör som munöppnare.

113 tuggbensmusklerna

114 Paus

115 Munregionens blodkärl och lymfkärl. De blodkärl som leder syrerikt blod till huvudet utgår från aortabågen. De är belägna i främre delen av halsen, ett kärl på vardera sidan om luftstrupen. Vardera kärlen kallas gemensamma huvudpulsådern, a. carotis communis.

116 a. carotis communis

117 I höjd med struphuvudet delas i två grenar Inre huvudpulsådern, a. carotis interna, som går genom ett hål i skallbasen och leder blod till hjärnan. Yttre huvudpulsådern, a. carotis externa, som för blod bl.a. till ansiktet och munhålan.

118 Från a. carotis externa av till munregionen Tungartären, a. lingualis, avgår ungefär i höjd med käkvinkeln. Den leder blod till tungan och munbotten.

119 Ansiktsartären, a. facialis Ansiktsartären, a. facialis avgår strax ovanför tungartärens avgångsställe. Den går först framåt innanför corpus mandibulae, där den är täckt av muskler och en spottkörtel. Den går sedan utanpå underkäken, efter ha vikit runt underkäkens under kant, framför m. masseters främre rand.

120 Från a. carotis externa av till munregionen Där finns en liten fördjupning i benet och där man kan lätt känna pulsen. Ansiktsartären går uppåt i ansiktet med mediala ögonvrån och avger grenar till alla delar av regionen.

121 Från a. carotis externa av till munregionen Överkäksartären, a. maxillaris, avgår lite högre upp än ansiktsartären. Från a. maxillaris avgår grenar till tänderna och deras omgivande vävnader, i såväl översom underkäken. Den gren, som går nedåt, till underkäkständerna, går in genom foramen mandibulae och går i canalis mandibulae.

122 Från a. carotis externa av till munregionen Vissa grenar går ut genom foramen mentale, och ger blod till hakan och underläppen. Överkäkens tänder får sitt blod genom grenar av a. maxillaris, som går i kanaler i överkäksbenet. Genom foramen intraorbitale går vissa grenar ut och försörjer kindernas vävnader.

123 Från a. carotis externa av till munregionen Andra grenar går genom foramen incisivum och genom foramen palatinum major och ger blod tillgommens främre och bakre delar. Vissa grenar försörjer också näshålan. Venerna, som leder blod från munregionen, följer ungefär artärernas förlopp.

124 a. carotis externa

125 Lymfkärl och lymfknutor Den vävnadsvätska, som ej tas omhand av blodkapillärerna, uppsamlas istället av lymfkapillärerna. Dessa går samman i grövre kärl, lymfkärl som för lymfan tillbaka till blodsystemet.

126 Lymfkärl och lymfknutor Innan lymfan tömmes i blodet passerar den lymfknutor. Lymfknutor kan man normalt inte känna. Om en vävnad är inflammerad, kommer de lymfknutor, som passeras av lymfan från det inflammerade området att svullna och bli ömma.

127 Lymfkärl och lymfknutor Även tumörceller kan spridas genom lymfan och få fäste i en lymfknuta. Tumören kan då utveckla en dottersvulst, metastas, i lymfknutan. Varje grupp lymfknutor passeras av lymfa från ett bestämt område i kroppen. Om man kan känna lymfknutor kan man få en uppfattning var en sjuklig förändring finns.

128 Lymfkärl och lymfknutor Lymfan, som kommer från tänderna och deras omgivning, passerar genom lymfknutor, som är belägna ytligt under huden i munbotten, strax innanför corpus mandibulae, samt lymfknutor, som ligger djupare på halsen.

129 Lymfkärl och lymfknutor Genom samma lymfknutor passerar även lymfa från tungan och munslemhinnan. De ytliga lymfknutorna heter nodi lymphatici submandibulares och nodi lymphatici submentales.

130 Lymfkärl och lymfknutor

131 Munregionens nerver Nervus trigeminus. Sensoriska impulser från ansiktet, tänderna och deras omgivande vävnader, munslemhinnan och tungan ledes in till hjärnan genom trillingnerven, n. trigeminus.

132 Munregionens nerver Trilling nerven övre gren, ögon nerven, n. opthalmicus innerverar övre delen av ansiktet, d.v.s. pannan och ögonregionen.

133 Munregionens nerver Den mellersta grenen, överkäksnerven, n. maxillaris leder impulser från överkäksområdet. Den nedre grenen, underkäksnerven, n. mandibularis innerverar underkäksområdet.

134 Munregionens nerver N. opthalmicus och n. maxillaris är rent sensoriska, medan n. mandibularis är både motorisk och sensorisk.

135 Nervus trigeminus Från alla tändernas pulpor, från vävnaden mellan käkben och tand, från benlamellerna mellan rötterna och från tandköttet går fina nervtrådar i speciella kanaler i ansiktsskelettet.

136 Nervus trigeminus

137 Nervus trigeminus. Nervtrådarna som bilder n. maxillaris går genom de hål och kanaler som tidigare nämnts d.v.s. foramen infraorbitale, incisivkanalen, kanalerna i tuberområdet och genom kanalerna i gommens bakre sidopartier.

138 Nervus trigeminus. N. mandibularis består av flera grenar. En av dem, tungnerven, n. lingualis, innerverar tungan och munbottenregionen. Nervtrådarna från underkäkens tänder löper i canalis mandibulae.

139 N. mandibularis

140 Nervus trigeminus. Kanalernas mynningar är foramen mandibulae och foramen mentalis. De motoriska trådarna i n. mandibularis leder impulser till bl.a. tuggmusklerna.

141 Nervus facialis Ansiktets mimiska muskler får impulser från ansiktsnerven, n. facialis. N. facialis går från hjärnan genom en kanal i skallen och når ansiktet via öronspottkörteln och avger därifrån grenar till hela ansiktet.

142 Nervus facialis Vid förlamning av n. facialis, facialispares, kan patienten ej sluta ögat, mungipan hänger ner, och ansiktet ser slappt och utslätat ut. Vanligtvis är facialispares ensidig.

143 Paus

144 Munhålans begränsningar Munhålan, cavum oris, begränsas framåt av läpparna och bakåt av svalget. Sidoväggarna utgöres av kinderna och golvet av munbotten.

145 Munhålans begränsningar Munbotten utgöres av de övre tungbensmusklerna. I munbotten sitter tungan fästad. Munhålans tak bildas av gommen. Genom tandbågarna avdelas en främre-yttre rum (vestibulum oris) från den egentliga munhålan.

146 Munhålan

147 Munhålans begränsningar Läpparna Läpp = labium Läpparna är byggda av en ringformad muskel. De är beklädda med hud på utsidan och slemhinna på insidan.

148 Munhålans begränsningar Runt munöppningen förändras lägghuden utefter en skarp linje, svettkörtlar och hår försvinner och blodkärl ligger ytligare. Huden blir samtidigt tunnare och blodets färg lyser genom, och läpparna får den karaktäristiska röda färgen.

149 Munhålans begränsningar

150 Munhålans begränsningar Kinderna Kind = bucca Stommen i kinderna utgörs av muskler, insidan är täckt med slemhinna. På kindernas insida, ungefär mitt för andra molaren i överkäken finns en liten upphöjning. Det är mynningsstället för öronspottkörteln.

151 Munhålans begränsningar Vestibulum Utrymmet mellan läppar/kinder och tandbågar kallas som nämnts ovan vestibulum oris. Vestibulums botten resp. tak kallas omslagsvecket.

152 Munhålans begränsningar I vestibulums mitt, finns både upptill och ned till ett slemhinneveck, som kallas läppband, frenulum mediale. I hörntandsområdet finns också ett veck, fast mindre framträdande, detta kallas frenulum laterale.

153 Munhålans begränsningar Gommen Gom = palatum Stommen i den främre delen av gommen utgörs av benvävnad, denna del kallas hårda gommen, palatum durum. Bakre delen består av mjukdelar och kallas mjuka gommen, palatum molle.

154 Munhålans begränsningar Stommen i hårda gommen bildas av processus palatinus på maxilla och av os palatinum. Slemhinnan är tjock och fast fixerad vid benunderlaget. Den bildar 2-6 tvärgående, framåt konvexa åsar, plicae palatinae, som utgår från en upphöjning i medellinjen.

155 Munhålans begränsningar Mellan och omedelbart bakom framtänderna finns en upphöjning, papilla incisiva. Här mynnar canalis incisivus. Mjuka gommen består av muskulatur. Längst bak avslutas gommen med en liten tapp, gomspenen, uvula.

156 Munhålans begränsningar Slemhinnan i mjuk gommen är rödare än hårda gommens slemhinna som är blek. Den mjuka gommen bildar på båda sidorna om gomspenen två veck, de s.k. gombågarna, som innehåller muskler.

157 Munhålans begränsningar Mellan den främre och bakre gombågen ligger på båda sidorna mandlarna, gomtonsillerna. Genom muskelaktivitet kan mjuka gommens läge ändras, vilket har betydelse för ljudbildningen och sväljningen. Vid sväljningsakten avstängs svalget uppåt.

158 Tungan Tunga = lingua Tungan består till största delen av tvärstrimmig muskulatur, och är därigenom mycket rörlig. Tungan är rikligt försedd med sinnesceller, som registrerar känsel och smak.

159 Tungan Tungan består av en främre rörlig el, tungkroppen. Framtill slutar denna med tungspetsen. Bakre delen kallas tungroten.

160 Tungan

161 Tungan Tungan har många viktiga funktioner. Tungan spelar en viktig roll vid talet. Den hjälper till vid tuggningen, genom att förflytta födan i munhålan. Med tungan upptäckts lätt varje förändring och främmande föremål i munhålan.

162 Tungan Med tungspetsen kan man nå nästan hela munhålan. Därigenom kan man hålla tänder och slemhinna fria från matrester.

163 Tungan På tungans översida, tungryggen, sitter smaksinnesceller. Dessa står i förbindelse med nervtrådar, som leder till smakcentrum i hjärnan. Stor betydelse för smakupplevelsen har också luktsinnet.

164 Tungan Slemhinnan på tungans översida är tjock, eftersom den utsätts för stor mekanisk påverkan. Den är stramt fixerad vidunderlaget. Tungans undersida har tunnare slemhinna, och är slätare till utseendet. Den är också rödare än tungryggen.

165 Tungan I mittlinjen under tungan finns ett slemhinneveck, tungbandet, frenulum linguae. Man kan se frenulum linguae om man sätter tungspetsen mot gommen.

166 Tungan Om frenulum linguae är kortare, eller fäster längre fram på tungan än normalt, förlorar tungan en del av sin rörlighet, i munbottens främre del, på ömse sidor om frenulum linguae finns två upphöjningar. Det är mynningsställen för spottkörtlar.

167 Munhålans slemhinna Som nämnts finns slemhinna av olika tjocklek och funktion i munhålan. Slemhinnan är uppbyggd av epitelvävnad och bindväv. Epitelets tjocklek bestäms av det slitage, som slemhinnan utsätts för.

168 Munhålans slemhinna

169 Munhålans slemhinna Slemhinnans färg varierar beroende på olika förhårdningsgrad och tjocklek. Fästet vid underlaget varierar också på olika ställen i munhålan, vilket har till följd att slemhinnan är mer eller mindre fast fixerad.

170 Tandköttet Slemhinnan som täcker alveolarutskotten kallas tandkött, gingiva Vid tändernas facial- och lingualytor bildar gingivan en tunn kant, tandköttsranden, den marginala gingivan.

171 Tandköttet Den del av gingivan, som fyller ut utrymmet mellan tänderna kallas tandköttspapillen. Den marginala gingivan och tandköttspapillen bildar en krage runt tanden. Dessa delar kallas gemensamt för den fria gingivan.

172 Tandköttet Mellan den fria gingivan och tanden finns en ficka, tandköttsfickan, som är 1-3 mm djup. I den fria gingivan finns fria kollegan fibrer, som löper i olika riktningar. De går dels från alveolarbenet ut i gingivan, dels mellan tänderna och även cirkulärt runt tänderna.

173 Tandköttet Vissa trådar går också från tanden ut i den fria gingivan. Fibrerna gör att den fria gingivan får stadga och sluter väl an mot tanden.

174 Tandköttet Den gingiva, som ligger apikalt ( = i riktning mot tändernas rötter) om den marginala gingivan, kallas den egentliga gingivan, gingiva propria. Den är genom kollagena bindvävstrådar, stramt fixerad vid alveolarutskottet.

175 Tandköttet Där trådarna fäster i tandköttsytan blir vävnaden indragen, och gingivan får ett knottrigt utseende. Gingivan saknar slemkörtlar. Tandköttsepitelet är förhornat och färgen är därför blek.

176 Tandköttet Man kan på färgförändringar tydligt se var gingiva övergår i annan slemhinna, i den alveolära mucosan.

177 Tandköttet Detta sker ca 5-10 mm fråntandköttsranden och där är slemhinnan rödare, och inte så stramt fixerad vid underliggande vävnad. Gränsen mellan de olika typerna av slemhinna kallas den mucogingivala linjen.

178 alveolära mucosan

179 Tandköttet- gingivans tre delar Tandköttspapillen Den marginala gingivan Gingiva propria Är den fria gingivan

180 Spottkörtlarna Saliven bilas av spottkörtlarna, som alla mynnar i munhålan. Man skiljer mellan små spottkörtlar och stora spottkörtlar.

181 Spottkörtlarna De små spottkörtlarna är belägna i slemhinnan i gommen, på läpparnas och kindernas insidor och under tungan. De producera sekret, som håller slemhinnan i munhålan fuktig.

182 Spottkörtlarna

183 De stora spottkörtlarna är pariga - öronspottkörteln - underkäksspottkörteln - undertungspottkörteln

184 Öronspottkörteln Öronspottkörteln, glandula parotis, är den största spottkörteln. Den ligger framför och nedanför örat, till största delen bakom ramus mandibulae.

185 Öronspottkörteln En del av körteln viker om ramus bakre kant och går en bit fram över m. masseter.

186 Öronspottkörteln Glandula parotis utförsgång ligger utanpå m. masseter och mynnar på kindens insida vid andra överkäksmolaren. På slemhinnan kan man där se en liten upphöjning.

187 Underkäksspottkörteln Underkäksspottkörteln, glandula sub mandibularis och under undertungspottkörteln är både belägna i munbotten. Glandula sub mandibularis ligger innanför corpus mandibulae strax framför käkvinkeln. Glandula sub lingualis ligger som namnet anger under tungan i munbottens främre del.

188 Underkäksspottkörteln Under tungspottkörteln mynnar under tungan med flera små mynningar. Främre delen av körteln mynnar tillsammans med underkäkesspottkörteln på ömse sidor om frenulum linguae.

189 De stora spottkörtlar De stora spottkörtlarna producerar ca 1 l saliv/dygn. Normalt sker en ständig salivutsöndring, men under vissa förhållanden kan denna öka eller minska. Lukt, smak och åsyn av föda, eller enbart tanken på föda stimulerar salivsekretionen.

190 Saliven har bl.a. följande funktioner Gör födan mjuk, så att den går lätt att svälja Påbörjar den kemiska spjälkningen av kolhydrat, genom att den innehåller enzymet amylas. Håller munhålans slemhinnan fuktig

191 Saliven har bl.a. följande funktioner Påverkar genom sin mängd och sammansättning utvecklingen av olika sjukdomstillstånd i munhålan som t.ex. karies och parodontit.

192 Innervation salivproduktion

193 Paus

194 Tänderna Tandens topografi Tand = dens, tänder = dentes Tanden består av krona, corona, och rot, radix. Gränsen mellan krona och rot kallas tandhals, cervix.

195 tanden

196 Kronan Kronan har fyra sidoytor, samt en tuggyta, som hos framtänderna, har formen av ett skär, hos hörntänderna en spets. Den yta som är riktad mot ansiktet kallas facialt.

197 Kronan Eftersom den samtidigt är riktad mot läpparna eller kinderna kallarmanden också labial- eller buccalt. Riktningarna ut mot ansiktet kallas labialt, buccalt eller facialt.

198 Kronan Den yta, som är riktad in mot munhålan kallas lingualt, istället för lingualt kan man, om det gäller tänder i överkäken säga palatinalyta. Riktningar in mot munhålan kallas lingualt eller palatinalt.

199 Kronan Den yta, som är riktad framåt, mot tandbågens mitt, kallas mesialt, den motsatta, som är riktad från mitten kallas distalyta. Med ett gemensamt namn kallas mesial och distaytor för approximalytor.

200 Kronan Kontaktytan mot tanden framför kallas mesiala approximalytan och kontaktytan mot tanden bakom kallas distala approximalytan. Riktningarna mot dessa ytor kallas mesialt resp. distalt eller approximalt.

201 Kronan Skåret på fram- eller hörntänder kallas incisalkant. Dessa tänder har till uppgift att avskära födan. Främre, och bakre kindtänderna skall sönderdela födan, därför har dessa tänder en tuggyta eller ockusalyta.

202 Kronan Riktningsbenämningar mot dessa ytor är incisalt resp. ocklusalt. På tändernas ytor finns upphöjningar och fördjupningar. En liten upphöjning kallas tuberculum (liten knöl), en kraftigare upphöjning kallas kusp (spets).

203 Kronan Ocklusalytorna är försedda med olika antal kuspar, och dessa skiljes åt av fåror, fissurer. På flerkuspiga tänder utgår fissurerna ofta från en grop, fossa.

204 Kronan En långsträckt upphöjning på ocklusalytan benämns crista (ås), om denna går approximalt kallas den randcrista.

205 Kronan

206 Roten Rotdelen av tanden utgöres av en eller flera rötter. Roten har avsmalnande form mot rotspetsen, apex. Riktning mot apex kallas apikalt. Rotens greningsställe kallas furkation.

207 Roten

208 Roten Om det gäller en tvårotig tand kallas greningsstället bifurkation, och trifurkation om det gäller en trerotig tand.

209 Övriga lägesangivelser Övriga lägesangivelser på tanden är gingivalt, mot tandköttet, cervikalt, mot tandhalsen och coronalt, mot kronan.

210

211 Tandens vävnader Tanden består av följande vävnader: - emalj - dentin - cement - pulpa

212 Emalj Emaljen är det yttersta skiktet på kronan. Emaljen är den hårdaste vävnaden i kroppen, och den består nästan enbart av oorganiska kalk salter.

213 Emalj Emaljvävnaden är byggd av emaljprismor. Varje prisma går genom hela emaljskitet från dentinet ut till emaljens yta. I mycket stor förstoring kan man på emaljens yta se prismorna som tätt liggande upphöjningar.

214 emaljprismor

215 Dentin Den största delen av tanden är uppbyggd av dentin, som också kallas tandben. Den innehåller mer organiskt material än emalj och har svagt gul färg. Dentinet är något hårdare än benvävnad och innehåller till skillnad från ben inga hela celler.

216 Dentin I dentinet går fina kanaler, som står i förbindelse med pulpan. I kanalerna finns utskott från dentinets celler, odontoblasterna.

217 Dentin Dessa ligger i pulpavävanden, på gränsen till dentinet. Det är odontoblasterna som bildar dentinets grundsubstans.

218 Dentin I dentinets kanaler finns också vävnadsvätska, som tränger ut från pulpan. Med stigande ålder minskar pulparummets storlek genom att odontoblasterna bildar sekundärdentin.

219 Dentin Man talar också om reparativt dentin, som bildas till följd av retning av pulpavävanden (karies, slitage eller andra skador). Dentinet kan till skillnad från emaljen förmedla smärtförnimmelser.

220 Dentin

221 Cement Hela rotens yta, från spetsen till det ställe där emaljen börjar täckas av cement. Det ställe där dessa vävnader möts kallas emalj-cement-gränsen. Cement är liksom dentin en typ av benvävnad. Det är något mjukare än dentin.

222 Cement Det saknar blodkärl och nerver och får sin näringsförsörjning från omkringliggande vävnader. I cementet fäster trådar från rothinnan och gingivan. Cementet utgör därigenom en del av tandens upphängningsapparat.

223 Cement

224 Pulpa Pulpan är den centrala av tandens vävnader och motsvarar till sin form tanden. Kronpulpan är den del, som fyller kronans pulparum, och rotpulpan utfyller varje rots pulparum = rotkanaler eller kanaler. Rotkanalen eller kanalerna mynnar vid apex i en eller flera öppningar.

225 Pulpa

226 Pulpa Pulpavävanden består av lucker bindväv, som innehåller rikligt med nerver och blodkärl. Genom rotspetsen passerar artärer, vener och nervtrådar.

227 Pulpa

228 Pulpa Härigenom försörjes tanden med näring och syre. Nervtrådarna förenar sig efter utträdet ur tanden till n. mandibularis resp. n. maxillaris. Som nämnts, minskar pulpan i storlek med stigande ålder eller på grund av skador genom nybildning av dentin.

229 Paus

230 Tandens upphängningsapparat De strukturer, som bildar tandens fäste kallas med ett gemensamt namn för parodontium. Det står av: Alveolarben Rothinna Cement Gingiva

231 Tandens upphängingsapparat Tänderna är förankrade i alveolerna i alveolarutskotten. Alveolarutskotten bildaunder utvecklingen samtidigt med tänderna.

232 Tandens upphängingsapparat Om tänderna av någon anledning förloras, tillbakabildas också alveolarutskotten. Kanten på alveolen slutar ca 1-2 mm apikalt om emaljcementgränsen.

233 Tandens upphängningsapparat Alveolarutskotten med dess olika septa består ytterst av kompakt ben och innanför finns spongiöst ben. På röntgenbild kan man tydligt se det kompakta benet som ett jämt, ljust skikt ytterst i benvävnaden. Detta skikt kallas lamina dura (lamina = tunnskiva, dura = hård)

234 Tandens upphängningsapparat Mellan tänderna och alveolernas väggar finns ett utrymme ca 0,2 mm brett. Det är utfyllt av bindväv och kollagena trådar, samt innehåller rikligt med nervtrådar och blodkärl. Denna vävnad kallas rothinnan.

235 Tandens upphängningsapparat Rothinnans kollagena trådar har sitt fäste i tandens cement och i alveolarutskottets benvävnad. Trådarna har ett vindlande förlopp och tanden har därför en viss rörlighet.

236 Tandens upphängningsapparat

237 Tandens upphängningsapparat Trådarna saknar elasticitet, och när tanden vid sammanbitning föres in i alveolen sträckes de, men hindrar att apex stöter mot alveolens botten/tak. Därigenom skadas inte tandens blodkärl och nerver.

238 Tandens upphängingsapparat De trådar, som går från tanden i närheten av emalj-cementgränsen fäster inte i alveolarväggen, utan i den fria gingivan.

239 emalj-cementgränsen

240 Tandens upphängningsapparat Rothinnan innehåller celler, som har förmåga att bygga upp och bryta ned benvävnad efter det att tandens utveckling avslutas. Ett exempel på denna förmåga är t.ex. ombyggnad av alveolarväggens ben vid förskjutning av tänder vid tandreglering.

241 Rothinnan

242 Paus

243 Det permanent bettet En vuxen individ har tänder, och dessa bildar det permanenta bettet. - 2 framtänder, incisiver - 1 hörntand, canin - 2 främre kindtänder, premolare bakre kindtänder, molarer

244 Det permanent bettet

245 Det temporära bettet Barnens tänder bildar det primära eller temporära bettet. De är 20 st. I varje käkhalva finns 5 tänder. - 2 framtänder, incisiver - 1 hörntand, canin - 2 kindtänder, molarer

246

247 Det temporära bettet Vissa tänder anläggs inte hos en del människor. När ett tandanlag saknas talar man om aplasi eller hypodonti. De tänder som vanligast på detta sätt kan saknas är förutom tredje molaren och andra överkäksincisiven. Man kan tolka detta så, att antalet tänder hos människosläktet håller på att minska.

248 Tändernas beteckning Man kan benämna tänderna i de olika käkhalvorna efter olika system. Numreringen är dock enhetlig, man kallar den mesiala incisiven nr 1, den distala incisiven nr 2 osv. till den mest distala molaren, som kallas nr 8.

249 Tändernas beteckning Man har tidigare betecknat tänderna med plus eller minus kombinerat med tandens nummer. Plus betecknade överkäkständer, minus betecknade underkäkständer. I höger sida sattes plus- resp. minustecken efter tandens nummer och i vänster sida sattes tecknet före tandens nummer. Exempel: höger sidas överkäkshörntand kallades 3+.

250 Tändernas beteckning För att beteckna mjölktänder satte man en nolla framför tandens nummer. Exempel: vänster sidas första kindtand i underkäken kallades -04. Numera använder man ett system, där man förutom tänderna även numrerar de olika käkhalvorna.

251 Tändernas beteckning Höger överkäkshalva kallas nr 1 Vänster överkäkshalva kallas nr 2 Vänster underkäkshalva kallas nr 3 Höger underkäkshalva kallas nr 4

252 Tändernas beteckning Käkhalvans nummer sättes före tandens nummer, och varje tand betecknas alltså med två siffor. Exempel: hörntanden i höger överkäkshalva = 13 (uttalas ett tre), första framtanden i vänster underkäkshalva = 31, tredje molaren i höger underkäkshalva = 48.

253

254 Tändernas beteckning I det temporära bettet numreras också käkhalvorna: Höger överkäkshalva kallas nr 5 Vänster överkäkshalva kallas nr 6 Vänster underkäkshalva kallas nr 7 Höger underkäkshalva kallas nr 8

255 Numrering av tänderna

256 Tändernas beteckning Exempel: andra framtanden i höger underkäkshalva = 82, första kindtanden i vänster överkäkshalva = 64.

257 Beskrivning av tänderna i det permanenta bettet Tänderna med samma nummer i de båda över- resp. underkäkshalvorna är lika till sin byggnad, vad gäller storlek och form, men spegelvända.

258 Beskrivning av tänderna i det permanenta bettet För att kunna avgöra om en tand hör till höger eller vänster käkhalva, kan man ha nytta av vissa igenkänningstecken.

259 Beskrivning av tänderna i det Vinkeltecknet. permanenta bettet För överkäksincisiven gäller som regel att vinkeln mellan mesialytan och incisalkant är spetsigare än vinkeln mellan distalytan och incisalkant.

260

261 Beskrivning av tänderna i det Böjningstecknet. permanenta bettet Tändernas buccalyta är konvex. Den buktar mest ut iden mesiala delen av tanden, man kallar detta mesial prominens ( prominent = framskjutande).

262 böjningstecken

263 Beskrivning av tänderna i det permanenta bettet Tändernas lingualytor är smalare än buccalytorna. Approximalytorna konvergerar alltså lingualt.

264 Överkäkens incisiver Tand 11 och 21 Krona: Ofta skovelformad. Böjd incisalkant, om man ser tanden incisalt ifrån. Välvd facialyta, ofta med två fåror, som går från incisalkanten upp på halva kronan. Lingualytans incisala del är konkav. På lingualytan finns cervikalt en upphöjning, en tuberculum. Rot: Trubbig. En rotkanal.

265 Överkäkens incisiver Tand 12 och 22 Krona: Liknar 11 och 21 men är mindre, framför allt smalare. Formen kan växla mycket. Ibland är hela tanden dåligt utvecklad, s.k. tapptand. Rot: Lång och smal. En rotkanal.

266 Tand 11,21 och 12,22

267 Underkäkens incisiver Tand 31 och 41 Bettets minsta tand Krona. Mejselformad. Rak incisalkant om man ser tanden incisalt ifrån. Facialytan liknar en triangel med spetsen neråt. Vinkeltecken och böjningstecken saknas. Obetydligt utvecklad tuberculum. Rot. Starkt hoptryckt mesialt-distalt med djupa fåror på approximalytorna, speciellt distalt. En ev. två rotkanaler. Rottecknet osäkert.-

268 Underkäkens incisiver Tand 32 och 42 Som tand 31 och 32 men större.

269 Överkäkens caniner Tand 13 och 23 Bettets längsta tand. Krona: Incisalkanten bildar en spets, kusp, denna förskjuten mesialt. Facialytan är kraftigt välvd. Lingualytans tuberculum är stor och liknar ibland en kusp. Rot: Kraftig, den längsta i bettet. Hoptryckt mesialt-distalt. En rotkanal.

270 Underkäkens caniner Liknar överkäkshörntanden. Har längre krona och kortare rot, men överkäkshörntanden är totalt större. Krona. Incisalkanten bildar en spets, som är mer mesialförskjuten än hos överkäkshörntanden. På lingualytan finns en tuberculum. Rot. Start hoptryckt mesialt-distalt. En rotkanal. Någon gång två rötter, en buccal och en lingual.

271 Överkäkens premolarer Tand 14 och 24 Krona. Ocklusalytan är oval. Två kuspar, en facial och en lingual. De skiljes av en fissur, som går ungefär mitt på tuggytan i mesiodistal riktning. Den buccala kuspen är större än den linguala. Lingualytan är smalare än buccalytan. Rot. Spetsen är ofta tvådelad. Starkt hoptryckt mesialt-distalt. Vanligen två rotkanaler, Ofta två rötter.

272 Underkäkens premolarer Tand 34 och 44 Krona: två tre kuspar. Hos den tvåkuspiga typen (vanligast) är den buccala kuspen betydligt större och högre än den linguala, som är mycket liten. Ocklusalytan sluttar därför starkt lingualt. Den mesiodistala fissuren är böjd, konvex i lingual riktning, och ligger förskjuten lingualt.

273 Underkäkens premolarer Buccal- och lingualytorna lutar in mot munhålan, detta kallas kronflykt. Hos den trekuspiga typen finns två små linguala kuspar. Rot. I allmänhet rak och mindre hoptryckt mesialt-distalt än första överkäkspremolaren. En rotkanal.

274 Underkäkens premolarer Tand 35 och 35 Krona. Två-tre kuspar. Ocklusalytan är cirkulär. Den tvåkuspiga typen har en buccalt och en lingual kusp. Den linguala kuspen är mer utvecklad än hos första underkäkspremolaren. Tanden har kronflykt. Den trekuspiga typen har en buccal och två linguala kuspar. Rot. Massivare och längre än hos första underkäkspremolaren. Ofta en rotkanal.

275 Underkäkens premolarer

276 Överkäkens molarer Tand 16 och 26 Krona. Ocklusalytan har rombisk form. Som regel fyra kuspar, två buccala och två linguala. På ocklusalytan finns två gropar, fossa centralis och fossa distalis. Från dessa utgår fissurer, som skiljer kusparna från varandra. Som regel finns också en fissur mellan de båda fossorna. Denna går över en ås, crista transversa, som går mellan den distobuccala och den mesiolinguala kuspen. Fissurerna som skiljer kusparna fortsätter på buccala- och lingualytorna och delar dessa ytor ocklusala del i två lober. Rötter. Tre, två buccala, som böjer distalt och en lingual, kraftigare, som viker av mot gommen. Rötterna divergerar. En rotkanal i varje rot.

277 Överkäkens molarer Tand 17 och 27 Liknar första molaren men är mindre i alla riktningar. Krona. Tre-fyra kuspar. På den fyrkuspiga typen är den distolinguala kuspen liten. På den trekuspiga finns endast en lingual kusp. Rötter. Tre. Divergerar inte så kraftigt som första överkäksmolarens rötter. Ibland sammanväxta. En rotkanal i varje rot.

278 Underkäkens molarer Tand 36 och 46 Bettets största tand Krona. I regel fem kuspar, tre buccala och två linguala. Något lingualt på tuggytans mitt finns en grop, fossa centralis, varifrån fissurerna, som skiljer kusparna åt, utgår. Fissursystemet kan ha olika utformning. Två huvudtyper visas i illustrationen. Man kan enkelt klassificera dem som Y-form och kors-form. Fissurerna går ner på buccalytan och delar denna i tre lober. Även underkäkens första och andra molar uppvisar kronflykt. Rötter. Två, kraftiga, en mesial och en distal. Den distala har i regel en, den mesiala två rotkanaler.

279 Underkäkens tänder Tand 37 och 47 Mindre än första underkäksmolaren. Krona. I regel fyra kuspar, två buccala och två linguala. De buccala kusparna är något större än de linguala. Fissurerna har formen av ett kors, och förenar sig i mitten till en fossa centralis. Rötter. Två. Mindre och smalare än hos första underkäksmolaren och divergerar ej så mycket. Ibland sammanväxta. Som regel en rotkanal i varje rot.

280 Incisiver till molarer

281 Tand 18, 28, 38 och 48 Mycket varierande utseende och storlek

282 Beskrivning av tänder i det temporära bettet Det temporära bettets tänder skiljer sig i en del avseenden från det permanenta bettets. Som exempel kan nämnas att. Färgen på barnets tänder är blåvit eller mjölkvit (därför kallas de mjölktänder). Hos den vuxne har tänderna en mer gulaktig nyans. Rötterna på mjölkframtändernas kronor är smalare och förhållandevis längre. På molarerna divergerar de mer, vilket ger större utrymme mellan rötterna för utveckling av de permanenta tänderna.

283 Beskrivning av tänder i det temporära bettet De buccala och linguala ytorna på mjölkmolarernas kronor konvergerar i ocklusal riktning. Därigenom blir ocklusalytan smalare. Pulparummet är förhållandevis större i mjölktänderna. Hörnen på kronpulpan, pulpahornen, är mer markerade. Emaljskitet är tunnare i mjölktänderna.

284 Överkäkens incisiver Tand 51 och 61 Krona. Bredare i mesio-distal än i cervicoincisal riktning. Mesio-incisala hörnet bildar en rät vinkel, disto-incisala hörnet är mera trubbigt. På lingualytan finns en tuberculum. Rot. Konformad. Lång i förhållande till krona.

285 Överkäkens incisiver Krona. Liknar första överkäksframtanden men är smalare i alla riktningar, och längre i cervico-incisal än i mesio-distal riktning. Distoincisala hörnet är mer rundat än på första framtanden. Rot. Längre i förhållande till kronan än hos första överkäksframtanden.

286 Underkäkens incisiver Tand 71 och 81 Bettets minst tand Krona. Facialytan är fyrkantig och begränsas av nästan parallella approximalytor. Incisalkanten är rak och hörnen nästan räta. Lingualytans tuberculum är svagt utvecklad. Rot. Rak, Hoptryckt i mesio-distal riktning.

287 Underkäkens incisiver Tand 72 och 82 Något större än första underkäkesframtanden Krona. Liknar första underkäksframtanden. Det distala hörnet är rundat. Rot. Rak. Hoptryckt i mesio-distal riktning

288 Överkäkens caniner Tand 53 och 63 Krona. Lika bred som lång. Incisalkanten bildar en kusp, som är något distalförskjuten. Det mesiala hörnet är spetsigare än det distala. På lingualytan finns tuberculum. Rot. Lång och smal. Rund i tvärsnitt. Den är dubbelt så lång som kronan.

289 Överkäkens molarer Tand 54 och 64 Krona. Buccalytan är fyrkantig och buktar mycket i den cervikala delen, särskilt i det mesio-buccala hörnet. Ocklusalytan har fyra kuspar, två linguala och två buccala. De buccala kusparna är störst. Fissurerna möts i en central fossa. Rötter. Tre, två buccala och en lingual. Den linguala roten är den kraftigaste. Rötterna divergerar kraftigt.

290 Överkäkens molarer Tand 55 och 65 Liknar i stort sett den första permanenta molaren (16 och 26), men är mindre. Krona. Ocklusalytan har fyra kuspar. Fissursystemet överensstämmer med första mjölkmolarens. Den disto-buccala och den mesiolingula kuspen förenas oftast i en upphöjning, crista transversa. Rötterna, Tre. Längre och kraftigare än hos första överkäksmolaren. Rötterna divergerar.

291 Underkäkens molarer Tand 74 och 84 Krona. Ocklusalytan är smal i bucco-lingual riktning. Den har fyra kuspar, två buccala och två linguala. Av de buccala kusparna är den mesiala störst Rötter. Två, långa, smala, divergerande. En mesial och en distal

292 Underkäkens molarer Tand 75 och 85 Denna tand liknar den första molaren i det permanenta bettet. Krona. Ocklusalytan har fem kuspar, tre buccala och två linguala. De buccala kusparna är ungefär lika stora. Fissurerna i buccolingual riktning går en bit ner på buccalytan och delar denna i tre lober. Rötter. Två. En mesial och en distal, divergerande.

293 Det primära bettet

294 Paus

295 Tandutvecklingen Under 6.4 fosterveckan påbörjas utvecklingen av mjölktänderna. Från munhålans epitel växer i vardera käken en förtjockning ner i underliggande vävnad. De följer anlagen för de blivande alveolarutskotten och bildare hästskoformade åsar. Förtjockningen kallas tandlist. Från tandlisten växer det ut 10 knoppar i vardera käken, dessa är anlagen till mjölktänderna.

296 Tandutvecklingen I ca 10 12:e fosterveckan anläggs också de permanenta tänderna, och de utvecklas på samma sätt som mjölktänderna. Under epitelknoppen sker en livlig celldelning och det bildas en tapp, som växer in i epitelknoppen. Epitelknoppen kallas emaljorganet, och den kommer att bilda emaljen.

297 Tandutvecklingen Tappen under emaljorganet kallas tandpapill, denna kommer att bilda tandens övriga vävnader. Emaljorganets celler närmast tandpapillen utvecklas till emaljproducerade celler, ameloblaster. Tandpapillens celler närmast emaljorganet utvecklas till dentinproducerade celler, odontoblaster.

298 Tandutvecklingen I 3:e fostermånaden skiljes tandlisten från munhålans epitel. Odontoblasterna bildar dentin, som börjar förkalkas i 3:e-4:e fostermånaden. Samtidigt producerar ameloblasterna emalj, i prismorna vuxit ut till det yttre epitellagret av emaljorganet.

299 Tandutvecklingen Dentinlagret, som bilas runt tandpapillen blir allt tjockare och mer avlångt. Tandpapillen blir så småningom innesluten i dentin, på så sätt bildas pulpahåligheten.

300 Tandutvecklingen Roten utvecklas senare än kronan. Där emaljorganets yttre och inre epitellager möts, växer en s.k. rotskida ner i underliggande vävnad. Rotskidan bestämmer rotens form. Cellerna innanför rotskidan omvandlas till odontoblaster, som bildar rotens dentin.

301 Tandutvecklingen Utvecklingen av roten pågår både före och efter tandens frambrott. Av tandens vävnader bildas såldes emaljen ur epitelvävnadsanlangen, och även längre bak i käkarna.

302 Slut

Kompendium i Bettets Normala Utveckling (BNU)

Kompendium i Bettets Normala Utveckling (BNU) 1 Institutionen för odontologi Enheten för Cariologi Kompendium i Bettets Normala Utveckling (BNU) Termin 1, tandläkare Kursgivare: Lena Karlsson Lektor i Cariologi Reviderat 2013 av Stefan Morge och Vega

Läs mer

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet Nikolaos Christidis Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet Den del av muskeln som sitter på den rörliga kroppsdelen För tuggmuskler: Mandibeln Hållningsmuskler

Läs mer

Tandanatomi. Dental Morphology. 12 september

Tandanatomi. Dental Morphology. 12 september Tandanatomi Dental Morphology 12 september 2018 1 Varför ska du som Tandhygienist ha kunskaper i tandanatomi? Upprätta journal; veta tändernas inbördes förhållande till varandra Tänderna på röntgen Kunna

Läs mer

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014 Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014 Leder En led är en plats där två eller flera skelettdelar möts Rörligheten i lederna varierar mycket beroende på ledtypen De klassificeras utifrån

Läs mer

HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in

HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in 1. Os occipitale - nackbenet Foramen (hål) magnum, stora nackhålet eller stora håligheten, den hålighet

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att

Läs mer

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva.

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva. Ange och beskriv innervationen av slemhinna och gingiva i munhålan (rita gärna en enkel skiss). Ange också var man kan lägga ledningsanestesi för att slå ut så stora områden som möjligt. I svaret skall

Läs mer

Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem

Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Huvudets anatomi 2018-10-01 Peter Århem HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium. Syftet är att du med hjälp av detta kompendium, en

Läs mer

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1 Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1 Allmän Anatomi II Huvudets anatomi Anatomi Optiker Huvud-komp 07.doc 2015-09-18 HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium.

Läs mer

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI 1. Inom anatomin använder man olika riktningstermer. Angiv och förklara nedan var de olika orden betyder: a. Dexter = Höger b. Sinister =

Läs mer

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14 Örebro universitet IHM/Röntgenssk/BMA-Fys Ordinarie Tentamen Anatomi ht14 Examinator: Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-26) Datum: 140926, skrivtid 4 timmar Poäng (totalt): 151 Godkänt:

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Tanden i sitt sammanhang

Tanden i sitt sammanhang Tanden i sitt sammanhang Divertikel Pulpatak Pulpakavum Dentikel Karies Sekundärdentin Pulpabotten Kanalmynning Furkation Sidokanal Rotkanal Foramen apikale Apex Apexdelta Pulparum på en ung respektive

Läs mer

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta

Läs mer

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng)

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng) Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11 Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 141 Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk

Läs mer

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Examinator: Ulrika Fernberg/Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-22), Eva Funk (23) Datum: 131005, skrivtid 4 timmar Poäng (totalt):

Läs mer

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade. KRANIALNERVER Människan har 12 par s.k. kranialnerver/cranial nerves (KN/CN) eller hjärnnerver. Egentligen är inte I och II nerver, utan förlängningar av hjärnan, men de räknas som KN ändå. De tar emot

Läs mer

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra

Läs mer

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna Öron Näsa Hals Anatomiamanuenserna 1 Översikt övre luftvägar Cavum nasi Tuba auditiva Cavum oris Pallatum durum Pallatum molle Uvula Lingua Epiglottis Os hyoideum Trakea Esofagus 2 Munhålestatus 12 11

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

Stretchövningar Längskidor

Stretchövningar Längskidor Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER! Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas

Läs mer

Cool sekretär. Smart möbel Cool sekretär Vem behöver ett gigantiskt skrivbord med stora lådor och förvaring? En sekretär är betydligt enklare.

Cool sekretär. Smart möbel Cool sekretär Vem behöver ett gigantiskt skrivbord med stora lådor och förvaring? En sekretär är betydligt enklare. Cool sekretär Smart möbel Cool sekretär Vem behöver ett gigantiskt skrivbord med stora lådor och förvaring? En sekretär är betydligt enklare. 1 Inledning Stora lådor och fack är passé i tider när allt

Läs mer

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC1403 Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 116 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av

Läs mer

Välkommen till Odontologisk Profylaktik 2 - klinik termin 1

Välkommen till Odontologisk Profylaktik 2 - klinik termin 1 Välkommen till Odontologisk Profylaktik 2 - klinik termin 1 Höstterminen 2014 Kursansvariga Sebastian Malmqvist Årsansvarig Lena Karlsson Vilka är vi? Studierektor Universitetsadjunkt Nadja Bjurshammar

Läs mer

Spinal muskelatrofi Rapport från observationsschema

Spinal muskelatrofi Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spinal muskelatrofi Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Gör din egen kontroll

Gör din egen kontroll Gör din egen kontroll Avståndet mellan djupaste punkten och påläggspunkten ska vara den samma på hästen och sadeln. Läs under Djupaste punkten på sadeln hur du mäter. Trycket under sadeln Alla hästar har

Läs mer

GORDONSETTER (Gordon Setter)

GORDONSETTER (Gordon Setter) Grupp 7 FCI-nummer 6b FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-11-30 GORDONSETTER (Gordon Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska

Läs mer

Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi. Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer

Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi. Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer Svar: Överhuden, Läderhuden, Underhuden. Hudens yttersta lager kallas överhuden (epidermis) och är

Läs mer

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09 Grupp 6 FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09 DREVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen

Läs mer

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano) Grupp 5 FCI-nummer 234 Originalstandard 1999-08-09 FCI-Standard 1999-08-09; spanska och engelska SKKs Standardkommitté 2002-06-05 MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano) Nordisk

Läs mer

Ektodermal dysplasi Rapport från observationsschema

Ektodermal dysplasi Rapport från observationsschema Ektodermal dysplasi MUN-H-CENTER 25-2-2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Ektodermal dysplasi Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om

Läs mer

FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25

FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Grupp 7 FCI-nummer 224 FCI-standard på engelska publicerad 2003-05-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-03-23 STANDARD FÖR

Läs mer

Av: Kalle och Victoria

Av: Kalle och Victoria åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.

Läs mer

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade. KRANIALNERVER Människan har 12 par s.k. kranialnerver/cranial nerves (KN/CN) eller hjärnnerver. Egentligen är inte I och II nerver, utan förlängningar av hjärnan, men de räknas som KN ändå. De emot signaler

Läs mer

Svenska Älghundklubben

Svenska Älghundklubben Raskompendium för Hälleforshund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Hälleforshund på utställning. Den är också tänkt att användas vid

Läs mer

Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m.

Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m. MALMÖ HÖGSKOLA Biologi I HT2010 Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m. Syfte med laborationen Syftet med laborationen är att studera anpassningar, likheter och olikheter i olika grundplaner

Läs mer

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19 Grupp 5 FCI-nummer 291 Originalstandard 1994-01-06 FCI-Standard 1994-01-06; tyska SKKs Standardkommitté 1997-02-19 EURASIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel

Läs mer

Montering av Lustväxthus. 12-kant OBS Utkast, ej komplett. Felskrivningar kan förekomma. Version 15 mars 2015

Montering av Lustväxthus. 12-kant OBS Utkast, ej komplett. Felskrivningar kan förekomma. Version 15 mars 2015 Montering av Lustväxthus 12-kant OBS Utkast, ej komplett. Felskrivningar kan förekomma. Version 15 mars 2015 Detta behövs vid montering Det krävs minst två personer för att montera växthuset. Följande

Läs mer

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC006G, MC1403 Kursansvarig: Marianne Selim Datum: 160923 Examinator: Gabriella Eliason Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 113,5 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

T-tunika med formremsa i halsringningen

T-tunika med formremsa i halsringningen Du behöver: begagnade tyger. Jag har en gardin och ett par shorts. Symaskin och matchande tråd, pappersoch tygsax, knappnålar, måttband, strykjärn och strykbräda, mellanlägg/fliselin till halsremsan. Synål.

Läs mer

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund Det är meningen att utföra teknikmärket som en del av handbollsspelarens vardagliga träning. Det är meningen att utföra övningarna på träningar under tränarens ledning. Man behöver inte gå igenom alla

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,

Läs mer

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse) Grupp 1 FCI-nummer 347 Originalstandard 2002-11-26 FCI-Standard 2002-12-18; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Svenska Älghundklubben

Svenska Älghundklubben Raskompendium för Svensk Vit Älghund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Svensk Vit Älghund på utställning. Den är också tänkt att användas

Läs mer

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Muskler och senor Musklernas uppbyggnad Rörelse, stadga och skydd Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 Hals/Huvud (20p) 1. För att lättare kunna orientera sig på halsen brukar man dela in den i mer välavgränsade områden. Vilka anatomiska strukturer

Läs mer

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som

Läs mer

Restaurera ansiktskonturen, normalisera käkarnas funktion och tändernas occlusion.

Restaurera ansiktskonturen, normalisera käkarnas funktion och tändernas occlusion. KÄKFRAKTURER BEHANDLINGSMÅL Restaurera ansiktskonturen, normalisera käkarnas funktion och tändernas occlusion. Epidemiologi Frekvens Maxilla - Mandibel 1: Könsfördelning, män 77% - kvinnor 23%. Ungefärlig

Läs mer

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

CANE CORSO (Cane Corso Italiano) Grupp 2 FCI-nummer 343 Originalstandard 1999-03-12 FCI-Standard 1999-03-12, engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05 CANE CORSO (Cane Corso Italiano) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard 1994-04-12 FCI-Standard 1996-08-14 SKKs Standardkommitté 1999-01-13

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard 1994-04-12 FCI-Standard 1996-08-14 SKKs Standardkommitté 1999-01-13 Grupp 5 FCI-nummer 243 Originalstandard 1994-04-12 FCI-Standard 1996-08-14 SKKs Standardkommitté 1999-01-13 ALASKAN MALAMUTE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel

Läs mer

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 Grupp 1 FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 MUDI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub

Läs mer

Stödstrumpor och Segelduk Brehms Spilerdug Tlf.: 57648351 E-mail: info@spilerdug.dk www.spilerdug.dk

Stödstrumpor och Segelduk Brehms Spilerdug Tlf.: 57648351 E-mail: info@spilerdug.dk www.spilerdug.dk Stödstrumpor och Segelduk Brehms Spilerdug Tlf.: 57648351 E-mail: info@spilerdug.dk www.spilerdug.dk Støttestrømper (Rev. 001) 1 I denne vägledning används ordet Stödstrumpa oavsett strumptyp. Val av segelduk

Läs mer

Lär dig göra marklyft

Lär dig göra marklyft Lär dig göra marklyft Marklyft är en bra övning för din kropp. I ett enda lyft använder du alla muskler. Så greppa en skivstång! Vi visar hur du får till dina marklyft. Marklyft 1 Före lyftet Stå med fötterna

Läs mer

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

Prov i BASVETENSKAP (exempel) Prov i BASVETENSKAP (exempel) ANATOMI (20p) 1. Ange m. temporalis ursprung och fäst samt C) funktion. D) Vilken nerv innerverar muskeln? (2p) C) D) 2. Vilka ben ingår i visceralkraniet. Ange vilka av dessa

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium)

cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium) cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium) Modeller: Kraniet, huvudets ben. Skyddar bl.a. stora delar av CNS. - Sagittalsnitt gạlea aponeurọtica - Kranium Syns på sagittalsnittet. Bokst. a på

Läs mer

Respiration Larynx 1

Respiration Larynx 1 Respiration Larynx 1 Funktioner Luften värms och filtreras Respirationsprocessen Lukt Fonation (tal) Respirationsprocessen Ventilationen (inspiration + exspiration) Gasutbyte mellan alveoler och blodet

Läs mer

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13 Grupp 2 FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel

Läs mer

Träningssplan: vecka 1-6

Träningssplan: vecka 1-6 Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver

Läs mer

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 Grupp 2 FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 BERNER SENNENHUND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND Korr från (Renée Sporre-Willes) RSW 28/9 2010 RÖD markering är tillägg/korrigering från/till SKK standard Kommitté och/eller Ras/Specialklubb (korr indetifieras med förkortning inom parantes efter ändring,

Läs mer

Instruktion för limning av kölskydd för utanpåliggande montering, 2014

Instruktion för limning av kölskydd för utanpåliggande montering, 2014 Instruktion för limning av kölskydd för utanpåliggande montering, 2014 Kölskyddet som har en blandning av EPDM och SBR kan limmas mot plast, bly och järn. Den yta som limning sker mot ska vara behandlad

Läs mer

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 Grupp 1 FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 PULI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

Hästens delar Sadelns delar

Hästens delar Sadelns delar Hästens delar Sadelns delar Ryttarmärke 1 Tränsets delar Det här är ett träns med ett metallbett och en aachen-nosgrimma. Tyglarna är avtagna men brukar sitta fast i bettringarna. Tecken Många hästar har

Läs mer

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

PINSCHER. (Deutscher Pinscher) Grupp 2 FCI-nummer 184 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13, ändrad 2008-08-26 PINSCHER (Deutscher Pinscher) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub

Läs mer

DC/TMD: Klinisk undersökning

DC/TMD: Klinisk undersökning Avdelningen för Version: 2014-11-04 Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders DC/TMD: Klinisk undersökning Specialistversion INTERNATIONAL RDC- TMD CONSORTIUM A Designated Network of the International

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Orofacial smärta och käkfunktion T6

Orofacial smärta och käkfunktion T6 Nikolaos Christidis En bettskena framställs vid: Temporomandibulär dysfunktion (TMD) Bruxism, parafunktioner Attrition Som diagnostiskt hjälpmedel Plan stabiliseringsskena Michiganskena (med eller utan

Läs mer

Olika överlinjer/ olika bommar

Olika överlinjer/ olika bommar Olika överlinjer/ olika bommar Alla hästar är olika. Har din sadel rätt sittpunkttill din hästs överlinje? För att din sadel skall passa hästen, ligga stilla och sätta dig på rätt plats så måste man ta

Läs mer

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

CESKYTERRIER (Cesky Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 246 Originalstandard 1996-02-19 FCI-standard 1996-02-19; engelska SKKs Standardkommitté 1997-05-28 CESKYTERRIER (Cesky Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27 Grupp 5 FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27 THAI RIDGEBACK DOG Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Grupp 5 FCI-nummer 289 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; engelska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet

Läs mer

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1994-08-18; engelska SKKs Standardkommitté 1996-01-10

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1994-08-18; engelska SKKs Standardkommitté 1996-01-10 Grupp 9 FCI-nummer 65 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1994-08-18; engelska SKKs Standardkommitté 1996-01-10 MALTESER (Maltese) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK Grupp 1 FCI-nummer 332 FCI-standard på tyska publicerad 1999-09-03 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1999-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-19 CESKOSLOVENSKÝ

Läs mer

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Käkled, tuggmuskler och ocklusion. Den mest komplexa leden i kroppen Parig led. Nikolaos Christidis

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Käkled, tuggmuskler och ocklusion. Den mest komplexa leden i kroppen Parig led. Nikolaos Christidis Käkled, tuggmuskler och ocklusion Nikolaos Christidis Den mest komplexa leden i kroppen Parig led Höger och vänster sida samverkar Sammansatt led Käkledsdisken fungerar som ett tredje ben Synovialled Led

Läs mer

HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS

HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS BK Kt.- ngen. U 112 (är personer >dstäude. HJÄLP ÅT MEDVETSLÖS SOM EJ ANDAS Det här avsnittet handlar om vad du ska göra när en olycka har inträffat och du ser att personen är medvetslös och inte andas.

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Vårdhandboken/Nationella rekommendationer/regionala föreskrifter/lokala föreskrifter Lagar och författningar.

Vårdhandboken/Nationella rekommendationer/regionala föreskrifter/lokala föreskrifter Lagar och författningar. Kunskapsmål Ansvar, teknik, utrustning Teoretisk kunskap Vårdhandboken/Nationella rekommendationer/regionala föreskrifter/lokala föreskrifter Lagar och författningar. Munhälsa allmänt och vid sjukdom Kostens

Läs mer

Start för Mattestigen. Promenera till Vindskyddet

Start för Mattestigen. Promenera till Vindskyddet Start för Mattestigen Promenera till Vindskyddet Hur många skålar till bokollon finns i burken? Hur många skålar tror du att det behövs för att det skall väga lika mycket som burken? Ta upp en bokollonskål

Läs mer

Kristian Pettersson Feb 2016

Kristian Pettersson Feb 2016 Foto Manual Kristian Pettersson Feb 2016 1. Inledning Det viktigaste om vi vill bli bra fotografer är att vi tycker att det är kul att ta bilder och att vi gör det ofta och mycket. Vi kommer i denna kurs

Läs mer

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte. Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök

Läs mer

ENGELSK SETTER (English Setter)

ENGELSK SETTER (English Setter) Grupp 7 FCI-nummer 2 Originalstandard 1987-06-14 FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20, ändrad 2004-09-01 ENGELSK SETTER (English Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel

Läs mer

Tandvård på häst, hund, katt och kanin. -grundläggande kunskaper i oral anatomi, patologi samt behandlingar.

Tandvård på häst, hund, katt och kanin. -grundläggande kunskaper i oral anatomi, patologi samt behandlingar. Tandvård på häst, hund, katt och kanin. -grundläggande kunskaper i oral anatomi, patologi samt behandlingar. Åsa Flod Odontologiska institutionen Karolinska institutet Huddinge Erika Jansson Odontologiska

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 09-10 2 INTRODUKTION / SÄKERHETSRIKTLINJER A. Introduktion Stort

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

BILAGA 14. RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING

BILAGA 14. RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING BILAGA 14 RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING Färger att föredra är de traditionella färgerna, mörkbrun eller brun med vit strimbläs och fyra vita helstrumpor. Vanligt förekommande är fux, svart, ljusbrun

Läs mer