GORDONSETTER (Gordon Setter)

Transkript

1 Grupp 7 FCI-nummer 6b FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté GORDONSETTER (Gordon Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

2 Standard för GORDONSETTER (Gordon Setter) Ursprungsland/ hemland: Användningsområde: FCI-Klassifikation: Bakgrund/ändamål: Storbritannien Stående fågelhund, specialiserad för jakt på hönsfågel. Grupp 7, sektion 1.1 Gordonsettern, liksom övriga settrar anses härstamma från s k setting spaniels, en hundtyp som fanns på de brittiska öarna redan för femhundra år sedan. De kännetecknades främst av egenskapen att med luftvittring lokalisera och ställa hönsfågel. Settrar förekom med olika färg och typ och efter den första rassorteringen under 1870-talet kallade man den svarta varianten med roströda tecken för Black and Tan Setter. Den hade främst utvecklats under första delen av 1800-talet på ett gods i södra Skottland ägt av en hertig Alexander IV av Gordon. Hertigen förordade en jakthund med kraftfull konstitution lämpad för förhållandena på de skotska hedarna. Varianten kallades oftast för Gordons settrar, vilket ledde till att engelska kennelklubben 1924 ändrade rasnamnet till Gordon Setter. Helhetsintryck: Uppförande/karaktär: Huvud: Skallparti Stop Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/Tänder Gordonsettern skall vara stilfull och byggd för galopp. Konstruktionen skall vara helt igenom symmetriskt. Gordonsettern skall vara intelligent, värdig och arbetsvillig. Den skall vara modig, tillgänglig och ha ett vänligt och jämnt temperament. Skallen skall vara djup snarare än bred, dock bredare än nospartiet. Hjässan skall vara svagt välvd och bredast mellan öronen. Längden från nackknöl till stop skall vara större än från stop till nostryffel. Över och under ögonen skall huvudet vara torrt. Stopet skall vara tydligt markerat. Nostryffeln skall vara stor och bred med vida näsborrar. Den skall vara svart. Nospartiet skall vara något längre än djupt. Det skall vara långt med nästan parallella linjer, varken spetsigt eller snipigt. Läpparna skall vara välmarkerade men inte slappt hängande. Kinderna skall vara så flata som huvudets torrhet tillåter.

3 Kinder Ögon Öron Hals: Kropp: Ländparti Kors Bröstkorg Svans Extremiteter: Framställ: Skulderblad Armbåge Mellanhand Framtassar Bakställ: Knäled Mellanfot Kinderna skall vara flata. Ögonen skall vara mörkt bruna och klara med ett ivrigt och intelligent uttryck. De får varken vara djupt liggande eller utstående. Öronen skall vara lågt ansatta, medelstora, tunna och hänga tätt intill huvudet. Halsen skall vara lång, torr och välvd samt fri från överflödigt halsskinn. Kroppen skall vara måttligt lång. Ländpartiet skall vara brett och svagt välvt. Korset skall vara svagt sluttande i förhållande till horisontalplanet. Bröstkorgen skall vara djup, inte alltför bred och med väl välvda revben. De bakre revbenen skall vara väl utvecklade. Svansen skall vara rak eller lätt böjd och skall inte nå nedanför hasleden. Den skall bäras i höjd med eller under rygglinjen. Den skall vara tjock vid roten och avsmalna till en tunn spets. Svansens behåring, som börjar nära svansroten, skall vara lång och rak och successivt avta i längd mot spetsen. Såväl fram- som bakställ skall vara väl vinklade. Frambenen skall vara raka, kraftiga och ha flat benstom-me. Skulderbladen skall vara breda, långa, väl tillbakalagda och flata samt ligga väl an mot bröstkorgen. Skuldrorna får inte vara grova och tunga. Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen. Mellanhänderna skall vara raka. Tassarna skall vara ovala, väl slutna med väl välvda tår och med rikligt med hår mellan tårna. Trampdynorna skall vara tjocka, speciellt den stora stödtrampdynan. Bakbenen skall från höft till has vara långa, breda, muskulösa och parallella med lågt ansatta hasor. Knälederna skall vara kraftiga och väl vinklade. Mellanfoten skall stå lodrätt mot markplanet.

4 Baktassar Rörelser: Päls: Pälsstruktur Färg Baktassarna som framtassarna. Rörelserna skall vara fria och flytande med kraftigt påskjut av bakbenen. På huvudet, benens framsidor och öronspetsarna skall håret vara kort och fint. Pälsen skall vara måttligt lång, slät och så fri som möjligt från lockar och vågor på alla övriga delar av kroppen. Behängen på övre delen av öronen skall vara långa och silkeslena. På benens baksidor skall behängen vara långa, fina, släta och raka. Behängen på buken får sträcka sig fram till bröstkorg och strupe. Djupt glänsande kolsvart utan rostfärgat skimmer, med kastanjeröda tecken, d v s glänsande tanfärg. Svarta hårstrån i tan-färgen får förekomma på tårna och under hakan. Tan-tecken skall finnas: Över ögonen; i form av fläckar som inte får vara mer än 2 cm i diameter. På nospartiets sidor; avskilda från ögonen genom ett svart bälte; tan-färgen skall inte nå upp på nosryggen, utan på sin höjd, som en smal strimma omedelbart bakom nostryffeln, gå från den ena sidan till den andra. På bröstet; som två avgränsade fläckar. På frambenens baksidor; upp till armbågarna. På frambenens framsidor; upp till handlovarna eller något mer. På insidan av bakbenen och låren; på lårens framsidor skall färgen börja vid knäna och sträcka sig till utsidan av bakbenen från has till tå. Storlek/vikt: Omkring anus; en mycket liten vit bröstfläck är tillåten. Inga andra färger är tillåtna. Mankhöjd Hanhund Tik 66 cm 62 cm Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

5 Nota bene: Testiklar: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. Svensk Kommentar: Mankhöjd I Sverige förekommer gordonsetter fortfarande med den lägre mankhöjd (hanhundar från 60 cm och tikar från 58 cm) som nämns i gamla brittiska standarduppgifter, vilka var anpassade för jagande hundar.

6

7

8 Svenska Kennelklubben SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon Telefax Telefon Informationsavdelningen Sekreterare Standardkommittén