RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

Transkript

1 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; Hals/Huvud (20p) 1. Redogör för den arteriella blodförsörjningen till glandula thyroidea. (3p) Glandula thyroidea har en mycket god arteriell kärförsörjning bestående av a. thyroidea superior et inferior på vänster respektive höger sida. Hos ca 10% av befolkningen finns även en liten oparig artär vid namn a. thyroidea ima. A. thyroidea superior är vanligen a. carotis externas första gren och sträcker sig nedåt till sköldkörtelns övre pol där den penetrerar pretracheal fascian innan den delar upp sig i flera mindre grenar. Artären är huvudansvarig för blodförsörjningen till körtelns främre-övre del. A. thyroidea inferior är den största grenen från truncus thyrocervicalis som i sin tur kommer från a. subclavia. Från sitt ursprung sträcker sig a. thyroidea inferior uppåt -medialt -bakom karotisskidan till körtelns baksida. Här delar artären upp sig i flera mindre grenar som sedan tar sig igenom pretracheal fascian. A thyroidea inferior är huvudansvarig för blodförsörjningen till körtelns bakre-nedre del liksom den nedre polen. A. thyroidea ima, om den finns, kommer vanligen från truncus brachiocephalicus eller arcus aortae. Från sitt ursprung sträcker den sig uppåt framför trachea till istmus gl. thyroidea som den försörjer. Värt att nämna är att det i gl. thyroidea finns rikligt med anastomoser mellan a. thyroidea superior et inferior på vänster respektive höger sida. Det kan ses som ett uttryck för att säkerhetsställa körtelns blodförsörjning men erbjuder även en möjlig kollateral cirkulation mellan a. carotis externa och a. subclavia.

2 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; Horners syndrom karaktäriseras av ptos, mios, enophtalmus och anhydros. a) Ange en typ av skada (vad är skadat?) som leder till Horners syndrom. (1p) En skada på den sympatiska gränssträngens cervikala del. b) Vad innebär ptos, mios, enophtalmus och anhydros och vad orsakar respektive symptom? (2p) Ptos: nedfall av övre ögonlocket, vanligen partiell. Orsakas av en paralys av den glatta muskulaturen i ögonlocket som interagerar med den tvärstrimmiga muskulaturen i m. levator palpebrae superioris. Mios: pupillförminskning som orsakas av en paralys av m. dilator pupillae. Enophtalmus: insjunken ögonglob, orsakas troligen av en paralys av de glatta muskelstråk som finns i ögonhålans golv. Anhydros: minskad svettning i huvud- och halsregion på drabbad sida, beroende på att den sympatiska innerveringen av svettkörtlarna är skadad. Den sympatiska innerveringen av blodkärlen är givetvis också drabbad och kommer att leda till en vasodilatation.

3 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; En stor del av de antigen vi exponeras för presenteras via kontakt med munhålan och svalget. Detta ställer stora krav på munhålans och svalgets infektionsförsvar. Redogör för den lymfatiska barriär som omger ingången till luft- och matstrupe. (2p) Den lymfatiska vävnaden kring övre kroppsöppningen kallas för Waldeyers svalgring och innefattar: tonsilla pharyngea (adenoid), tonsilla palatina, tonsilla lingualis och tonsilla tubaria. 4. Bihålorna är luftfyllda hålrum som kan ses som en direkt fortsättning på näskaviteten. Vad heter de olika bihålorna och var i näsan mynnar de? (4p) Sinus frontalis, mynnar under concha media. Sinus (cellulae) ethmoidales, mynnar under concha media och concha superior. Sinus sphenoidalis, mynnar i recessus sphenoethmoidalis. Sinus maxillaris, mynnar under concha media.

4 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; Ögonens blickriktning bestäms via olika aktivitet i de sex extraokulära ögonmusklerna. Av dessa medverkar fyra muskler för respektive öga när blickriktningen ska riktas uppåt eller nedåt. Ange namnen på dessa fyra muskler och beskriv hur de arbetar för att höja och sänka blickriktningen vid olika mediolaterala blickriktningar (använd gärna enkla skisser i din förklaring). (4p) Vid lateral blickriktning så höjs blickriktningen med m. rectus superior och sänks blickriktningen med m. rectus inferior. Vid medial blickriktning så höjs blickriktningen med m. obliquus inferior och sänks blickriktningen med m. obliquus superior. Vid mediolaterala blickriktningar däremellan så sker höjning av blickriktningen med hjälp både m. rectus superior och m. obliquus inferior (i varierande grad), och sänkning av blicken på motsvarande sätt med hjälp av både m. rectus inferior och m. obliquus superior.

5 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; Ange de latinska namnen på de strukturer (hål, delar av ben) som markerats med A- H i bilden nedan. (4p) A: Lamina cribrosa B: Ala minor C: Foramen ovale D: Foramen spinosum E: Sella turcica (fossa hypophysialis) F: Porus/meatus acusticus internus G: Foramen magnum H: Sulcus sinus transversi

6 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; Thorax (10p) 7. Ange de latinska namnen på strukturerna markerade A-F i bilden nedan. (3p) A: Sternum B: A. thoracica interna C: Pulmo sinister D: Pulmo dexter E: V. cava superior F: Arcus aortae

7 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; Vid såväl provtagning på som tömning av vätska i lungsäcken så görs detta genom att föra in en nål in till lungsäcken via ett intercostalrum. a) Ange (utifrån och in) vilka olika strukturer/lager som nålen passerar på vägen från huden via ett intercostalrum till dess nålspetsen hamnat i cavitas pleuralis. Du behöver inte inkludera eventuell ytlig bålmuskulatur i din beskrivning. (2p) (Hud, subcutis, fascior,) m. intercostalis externus, m. intercostalis internus, m. intercostalis intimus, (fascia endothoracica,) pleura parietale. b) När nålen sticks genom intercostalrummet behöver man ta hänsyn till de nerver och kärl som finns där. Förklara vilka hänsyn som behöver tas och beskriv också eventuella skillnader avseende detta om sticket sker medialt på ryggsidan jämfört med på lateralsidan eller framsidan av thorax. (2p) På såväl fram som baksida av thorax löper v., a. och n. intercostalis längs med revbenens underkant (ordning VAN superiort till inferiort). Lateralt och på framsidan av thorax löper även kollateraler från dessa längs med revbenens övre kant. Man ska därför inte sticka in nålen intill den undre kanten av revbenet och på framsidan och lateralt även undvika området precis intill övre kanten av ett revben.

8 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; Ett antal viktiga strukturer passerar från thorax till buken genom diafragma. Bilden nedan visar en enkel skiss av ett tvärsnitt genom thorax med diafragma sedd uppifrån (streckade linjer indikerar centrum tendineum och pericardiets anläggning mot diafragma). Ange de latinska namnen på tre strukturer som passerar genom diafragma och markera var i bilden respektive struktur passerar diafragma. (3p)

9 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; Buk/Bäcken (20p) 10. Redogör för leverns läge, relation till peritoneum, blodförsörjning och den vaskulära fosterstruktur som kvarstår som ligament i vuxen ålder. (3p) Korrekt placering av levern under diafragma på höger sida (0,5p), intraperitoneal (0,5p) frånsett area nuda (0,5p), blodförsörjing fr a hepatica propria samt v porta 1p, samt lig teres hepatis och lig venosum (0,5 p för en eller båda av dessa).

10 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; Redogör för vaginas struktur, läge, blodförsörjning och relation till livmodertappen. (2p) fibromuskulärt rör ca 7-9 cm långt (0,5p), innerst fornix som omsluter cervix uteri (0,5p), försörjs av a vaginalis och r vaginalis från a uterina (0,5p), belägen mellan urethra och rectum (0,5p). 12. Beskriv n. pudendus ursprung och förlopp. (2p) från S2-S4 i plexus sacralis (0,5p) ut genom foramen infrapirifore (0,5p), runt spina ischiadica och in genom foramen ischiadicum minus (0,5p) varefter den löper i Alkocks kanal (förtjockning av fascia obturatoria, 0,5p) till bakre kanten av diaphragman urogenitale.

11 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; Det finns viktiga skillnader när det gäller den sensoriska innervationen av intraperitoneala och retroperitoneala strukturer och organ i bukhålan. Beskriv översiktligt hur de sensoriska nervfibrerna från intraperitoneala respektive retroperitoneala strukturer/organ går från organen till ryggmärgen. Ange också två viktiga funktionella skillnader mellan smärtinnervationen av intra- och retroperitoneala organ. (4p) De sensoriska fibrerna från de intraperitoneala organen följer de autonoma nerverna in till ryggmärgen, i övre delen av GI de sympatiska nerverna (n. splanchnicus major et minor, nn. splancnici lumbales) och distalt om flexura coli sinistra de parasympatiska nerverna från segment S2-S4 (2p). Retroperitoneala strukturer innerveras sensoriskt av nervfibrer som följer de segmentella somatiska nerverna (t.ex. nn. intercostales, n. subcostalis, n. iliohypogastricus) in till ryggmärgen (1p). Den retroperitoneala smärtinnervationen kännetecknas av att smärtreceptorerna aktiveras av samma typer av smärtstimuli som i huden (t.ex. bränna eller klippa) och att den kan lokaliseras förhållande vis noggrant. De intraperitoneala smärtreceptorerna aktiveras av andra stimuli (t.ex. uttänjning av tarmen) och lokalisationen av smärtan är diffus (1p).

12 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; Rita ett tvärsnitt genom corpus penis och indikera och ange namnen på de viktigaste strukturerna. (3p) 15. a) Om du lägger ett snitt genom bukväggen ett par centimeter lateralt om medellinjen strax ovan navelhöjd, vilka olika lager passerar du på vägen mellan huden och bukhålan? (3p) Subcutis: (Camper s fascia / panniculus adiposus abdominis) (Scarpa s fascia / stratum membranosum abdominis) Rectusskidans främre blad M. rectus abdominis Rectusskidans bakre blad Fascia transversalis / fascia endoabdominalis (Extraperitonealt fett) Peritoneum b) Om snittet istället görs en handsbredd nedanför naveln (men fortfarande ett par centimeter lateralt om medellinjen), hur skiljer sig sig ordningen mellan lagren jämfört med i a)? (1p) Rectusskidans bakre blad saknas då alla aponeuroser från de laterala bukmusklerna en bit under navelhöjd passerar anteriort om m. rectus abdominis.

13 RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; Ange de latinska namnen på strukturerna markerade A-D i bilden nedan (A = ven, B = organ, C-D = artärer). (2p) A: V. cava inferior B: Splen / lien C: A. splenica / lienalis D: A. mesenterica superior