Om Mälardalen. tillväxten och dess förutsättningar

Transkript

1 Om Mälardalen tillväxten och dess förutsättningar

2

3 Om Mälardalen tillväxten och dess förutsättningar Ett näringspolitiskt program för Mälardalen utarbetat av; Unionen Bergslagen, Unionen Mälardalen, Unionen Stockholm, Unionen Uppland, Unionen Östra Sörmland/Gotland Framtaget av respektive regionstyrelse i samarbete med Unionens förbundskontor och WSP Analys och Strategi

4 Innehållsförteckning Förord Unionen tror på Mälardalens utvecklingspotential Att kunna transportera personer och varor är nödvändigt, varför en utbyggd infrastruktur är essentiell Utan ett större utbud av bostäder kommer Mälardalens tillväxtmöjligheter att strypas Ett utvecklat näringsliv ger bättre förutsättningar för tillväxt Kompetens för konkurrenskraft och arbetstillfällen Bilaga 1: Unionens regioner och samhällets indelning Bilaga 2: Kommunerna i Mälardalen Anteckningar

5 Förord Utveckling i samhället sker alltid lokalt, men besluten om förutsättningarna för utveckling kan fattas på skilda nivåer i samhället. När Unionens regioner i Mälardalen tog initiativ till att ta fram ett näringspolitiskt program, utgick de från kunskapen om den lokala skaparkraften, men också utifrån att påverkan för att förbättra förutsättningarna för framtida tillväxt och välstånd behövs på olika nivåer i samhället. Kring Mälardalen har Unionen fem regioner: Bergslagen, Mälardalen, Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland. Dessa fem regioner i Mälardalen stod 2010 för 40,2 procent av Sveriges samlade produktion, jämfört med 36,3 procent femton år tidigare. Regionernas andel av sysselsättningen ökade också, från 35,7 procent 2000 till 36,4 procent år Inom de fem regionerna hade Unionen i slutet på våren 2013 drygt yrkesverksamma medlemmar, inklusive EGET-medlemmar och studerandemedlemmar, vilket motsvarar 36 procent av förbundets medlemmar. Antalet pensionärsmedlemmar inkluderas inte i här. Detta näringspolitiska program har tagits fram i diskussioner med regionstyrelserna. Konsultföretaget WSP Analys och Strategi har bidragit med en underlagsrapport. Avsikten är att denna rapport ska beskriva Unionens ståndpunkter och fungera som ett underlag för regionernas påverkansarbete, som remissinstanser eller i andra sammanhang. Gösta Karlsson vid Unionens enhet för Politik, Opinion och Påverkan har fungerat som sekreterare. Stockholm i september 2013 Cecilia Beskow Samhällspolitisk chef ISBN:

6 Unionen tror på Mälardalens utvecklingspotential Mälardalen är viktig för Sverige och för svensk ekonomi. I Mälardalen bor och arbetar en tredjedel av Sveriges befolkning. Regionen står för närmare 40 procent av det samlade produktionsvärdet i Sverige. Unionen menar att det krävs åtgärder från samhällets sida för att Mälardalen som helhet ska fortsätta utvecklas mot högre sysselsättningsgrad, bättre välfärd och skapandet av en hållbar miljö. Det är då viktigt att Unionens medlemmar, liksom andra medborgare som är verksamma inom regionen, lättare och säkrare ska kunna röra sig mellan bostad och arbete, lätt kunna nå den service (samhällelig och privat) de behöver samt ha goda möjligheter till arbete och karriärutveckling. Med andra ord: Medborgarna ska kunna leva väl på en fungerande regional arbetsmarknad. När samhällets möjligheter till utbildning, arbete, service och boende utvecklas, förbättras också möjligheterna till en god livssituation för Unionens medlemmar. Denna rapport har inte ambitionen att vara heltäckande. Därför koncentreras framställningen till fyra ämnesområden där gemensamma och regionspecifika krav ställs. Dessa områden är: infrastruktur och kommunikationer; bostäder; näringslivsutveckling; samt kompetens för framtiden. Kraven riktas i första hand till regionala aktörer, men det är i vissa fall nödvändigt att påverka på den nationella nivån för att kunna utveckla regionerna. Arbetet med programmet har visat på vikten av att regelbundet följa olika regionplaner, länsstyrelsernas planer och Trafikverkets planer liksom kommunernas planer kring bostäder och skolor och att utveckla metoderna att påverka dessa. Unionens regioner avser samtidigt att utveckla sin egen påverkansroll, bland annat som remissinstans till regionala planer. 6

7 Målet är att Mälardalen ska bli en av de mest attraktiva regionerna i Europa för människor att bo, verka och leva i, på ett sätt som skapar förutsättningar för att utveckla idéer samt förnyelse. Detta händer inte av sig självt. Det krävs ordentliga och genomtänkta insatser på olika nivåer i samhället om detta ska bli verklighet. Om Mälardalen idag Mälardalen består i politiska administrativt hänseende av Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Södermanlands län. Inom regionen bor drygt 3,2 miljoner människor ( ), vilket motsvarar 34 procent av Sveriges befolkning. I den mån det varit möjligt har siffrorna räknats om för att ge en bild som motsvarar Unionens regioners verklighet. I tabell 1 på följande sida presenteras de fem regionernas andel av sysselsättning och produktionsvärde år 2000 respektive år Från tabellen framgår att relativt sett inom regionen ökar Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland, medan Bergslagen och Mälardalen minskar som andelar. Denna utveckling är tydligast beträffande sysselsättningen där Bergslagen och Mälardalen minskat även i reala termer. 7

8 Tabell 1: Sysselsättning och bruttoregionalprodukt i Mälardalen samt andel av totalen inom parentes Sysselsättning 2000 Bergslagen (8,6 %) Mälardalen (10,4 %) Stockholm (59,4 %) Uppland (10,2 %) Östra Sörmland (11,3 %) Sysselsättning (8,1 %) (9,8 %) (59,9 %) (10,6 %) (11,6 %) BRP mkr (6,9 %) (8,9 %) (64,3 %) (8,4 %) (11,5 %) BRP mkr (6,6 %) (8,4 %) (64,4 %) (8,6 %) (12,0 %) Källor: SCB och egna beräkningar. Bruttoregionalprodukten är angiven i löpande priser. Antalet förvärvsarbetande i regionen var 2010 drygt 1,5 miljoner personer, vilket motsvarar en tredjedel av alla sysselsatta i landet. I jämförelse med riket skiljer sig regionen genom att tillverkningsindustrin är relativt sett mindre (10,4 procent i jämförelse med 15 procent av de sysselsatta i riket) medan finansiell verksamhet och företagstjänster är mera omfattande (21 procent jämfört med 16 procent). Sammantaget står industrin (tillverkningsindustri samt processindustri och övrig industri) för 18 procent av sysselsättningen i regionen, medan privata tjänster och företagstjänster står för 51 procent och offentlig verksamhet för 31 procent. 8

9 Figur 1: Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) år 2010 Industri 18 % Offentlig sektor 31 % Privata tjänster 51 % Källa: RAMS efter näringsgrensindelning SNI 2007 De största arbetsgivarna i Mälardalen är offentliga och det finns få traditionella industriföretag på listan över de största arbetsgivarna. En mycket stor del av sysselsättningen i Mälardalen finns i små och medelstora företag eller i större företag med upp till några tusen anställda. Befolkningens åldersfördelning i slutet på 2011, fördelad i femårskullar, framgår av graferna nedan. Alla fem regionerna har mönster som tyder på att de yngre generationerna är relativt sett små medan generationen mellan 20 och 30 år är betydligt större. Detta gäller främst i Stockholm och i Uppland, vilket tyder på en kraftig inflyttning till dessa regioner när individer inleder högre studier eller vill etablera sig på arbetsmarknaden. 9

10 Figur 2: Befolkningspyramider för de fem regionerna Region Bergslagen ålder Kvinnor Män antal Region Mälardalen ålder Kvinnor Män antal

11 Region Stockholm ålder Kvinnor Män antal Region Uppland ålder Kvinnor Män antal

12 Region Östra Sörmland/Gotland ålder Kvinnor Män antal Mälardalen totalt ålder Kvinnor Män antal Källa: SCBs befolkningsstatistik, egna bearbetningar

13 Inom Mälardalen har Unionen fem regioner (Bergslagen, Mälardalen, Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland) med regionkontor i Stockholm, Södertälje, Uppsala, Västerås och Örebro. I bilaga 1 och 2 görs en jämförelse mellan Unionens regionfördelning och några regionalpolitiskt viktiga myndigheter med regional uppbyggnad. Behovet av ett utökat samarbete mellan Unionens regioner tydliggörs, i synnerhet för påverkan runt Stockholmsområdet. Figur 3: Sysselsättningens fördelning av varuproduktion, privat tjänsteproduktion och offentlig tjänsteproduktion 2010 i de fem regionerna Procent Marknadsproduktion, tjänster Marknadsproduktion, varor Offentliga myndigheter 0 Bergslagen Mälardalen Stockholm Uppland Östra Sörmland Källa: SCB, egna beräkningar I figur 3 ovan har sysselsättningen i regionerna fördelats mellan varuproduktion, privata tjänster och offentliga tjänster. Stockholm avviker från mönstret genom att vara extremt mycket tyngre på privata tjänster än de övriga regionerna. Varuproduktionen är relativt mest betydelsefull i region Mälardalen, följd av Bergslagen och Östra Sörmland. 13

14 Den offentliga verksamheten väger tyngst i Uppland, läs Uppsala, men väger även tungt i Bergslagen, främst i Örebro. I Bergslagen minskade sysselsättningen med en dryg procent mellan 2000 och I regionens tolv kommuner är det bara i en som sysselsättningen ökat under dessa tio år, nämligen i Örebro kommun. I Askersund har sysselsättningsnivån upprätthållits medan den i samtliga övriga kommuner har minskat. Regionen har en naturlig koppling till Mälardalen men fungerar också som en viktig förbindelselänk västerut gentemot Göteborgsområdet och Norge, via Karlstadsregionen. Sysselsättningen i region Mälardalen minskade under perioden 2000 till 2010 med totalt någon dryg procent. Denna region har sysselsättningsmässigt utvecklats minst gynnsamt av de fem regionerna i Mälardalen. Det är bara Västerås kommun som haft en positiv sysselsättningsutveckling. I regionen finns också den kommun som haft den sysselsättningsmässigt minst gynnsamma utvecklingen av samtliga kommuner under perioden, nämligen Skinnskatteberg. I Skinnskatteberg var antalet anställda 40 procent lägre 2010 än Inom region Stockholms område har de flesta kommuner haft en positiv sysselsättningsutveckling och för regionen ökade antalet sysselsatta med drygt sex procent mellan 2000 och De kommuner som utvecklats mest positivt sysselsättningsmässigt är Nacka, Ekerö och Värmdö, medan Vaxholm, Upplands-Väsby och Sigtuna haft den relativt sett minst gynnsamma utvecklingen. Uppland har mellan 2000 och 2010 haft en positiv sysselsättningsutveckling på närmare 10 procent. Framför allt är det Uppsala kommun och Norrtälje kommun som utvecklats positiv. Den minst gynnsamma sysselsättningsutvecklingen finns i Tierps och Heby kommuner. I Östra Sörmland noterades en sysselsättningstillväxt mellan 2000 och 2010 med närmare åtta procent. De kommuner som utvecklats mest gynnsamt är Nykvarn, Salem, Huddinge och Södertälje medan de kommuner som utvecklats minst gynnsamt är Gnesta, Oxelösund och Nynäshamn. 14

15 Mälardalens konkurrenskraft Mälardalen anses sammantaget vara bland de bästa regionerna i världen för globalt inriktad företagsamhet. Industriländernas samarbetsorganisation OECD pekade dock 2006 på ett antal svagheter, varav flera fortfarande finns kvar att jobba med: Mälardalen har för få nya och snabbt växande företag; utväxlingen i nya företag är för svag i förhållande till regionens satsning på forskning och utveckling; arbetsmarknaden behöver fungera bättre: unga börjar generellt arbeta vid allt högre ålder, det är svårt för många invandrare att få jobb, många kommande pensionsavgångar kan leda till problem; främst Stockholm visar stor brist på nya bostäder; och investeringarna i infrastruktur är otillräckliga. OECD identifierade utifrån detta ett antal utmaningar för regionen och nationen, som att finna nya sätt att stimulera tillväxt genom regionala innovationssatsningar; att stimulera att fler högutbildade utlandsfödda kommer i arbete; att stimulera till ökade satsningar i infrastruktur, bland annat genom samverkan mellan privat och offentlig sektor, samt att skapa en politik som bättre speglar Mälardalens betydelse som nationell tillväxtmotor. Sveriges ställning när det gäller konkurrensförmåga rankades som nummer fyra i världen i Global Competitiveness Index 2012, efter Schweiz, Singapore och Finland. Sverige rankas bland de 25 bästa länderna i världen för alla faktorer, undantaget marknadsstorlek. Landet är bland de tio bästa länderna i världen för 8 av 14 undersökta faktorer. Sverige rankas som nummer fyra när det gäller innovation och nummer ett när det gäller technology readiness, vilket avser förmågan att ta till sig ny teknik. Den höga rankningen innebär dock att Sverige relativt sett tappat något, eftersom landet rankades som nummer två enligt samma index bara några år sedan. Det finns således ett antal utmaningar att möta om ställningen ska kunna behållas och än hellre stärkas. 15

16 Att kunna konkurrera med kunskaper och innovationer är viktigt och blir allt viktigare för att möta konkurrensen från utländska producenter. Regioner med ett stort kunskapskapital och en god tillgång på kvalificerad arbetskraft har en stor attraktionskraft för kunskapsintensiva, och innovativa verksamheter. Det gäller även för verksamheter som förutsätter mycket kontakter med kunder och allmänhet. Skapandet och bibehållandet denna attraktionskraft medför en snabbt växande efterfrågan på arbetskraft i storstadsregionerna och i de större städerna. En ekonomisk tillväxt ställer krav på en politik som tar hänsyn till att varu- och tjänsteproduktion är tätt sammanvävda för att skillnader mellan stad och landsbygd inte ska accelerera. Näringspolitiken måste också ta hänsyn till att samspelet mellan stad och landsbygd gradvis förändras. Tillväxten av kunskaps- och kontaktintensiva samt innovativa verksamheter i storstadsregionerna och i de större städerna tränger ut mindre kunskapsintensiva, men framför allt utrymmeskrävande, verksamheter till den omgivande landsbygden. Unionen menar att en politik som bättre stödjer samspelet mellan varu- och tjänsteproduktion samt mellan stad och landsbygd måste stå högt på den näringspolitiska agendan för att stödja en fortsatt positiv utveckling i Mälardalen. En sådan agenda bör ta sikte på satsningar som bygger upp och sprider kunskaper, där viktiga inslag är just investeringar i transportinfrastruktur som bättre knyter ihop de större städer och storstadsregioner med varandra; kraftigt ökat bostadsbyggande framför allt i storstadsregionerna, där också rörelsestimulerande åtgärder kan behövas; främjande av en innovationsdriven näringspolitik, vilket betyder att företag som bygger och utvecklingar nya produkter och tjänster får agera i ett sammanhang där kompetens- och personalförsörjning underlättas; samt breda kompetenshöjande investeringar i utbildning. 16

17 Att kunna transportera personer och varor är nödvändigt, varför en utbyggd infrastruktur är essentiell Mälardalen är en del av Sverige, där en väl fungerande kollektivtrafik är extra viktig för att samhälle och arbetsliv ska fungera väl. Att pendla till arbetet innebär i statistiken att individen arbetar i en annan kommun än den man är mantalsskriven i. Antalet personer som dagligen är beroende av kollektiva transportmedel för att ta sig till och från arbete, skola och bostad är egentligen ännu högre än vad statistiken anger. Unionen tvingas konstatera att de administrativa gränserna i Mälardalen ofta försvårar för medborgare att ta sig mellan bostad, arbete och skolor, genom att samordning mellan landsting, olika transportformer etcetera ofta kärvar. I tabell 2 redovisas arbetspendlingen över länsgränser och den visar att runt personer dagligen pendlar över länsgränserna i Mälardalen för att ta sig till och från bostad och arbete. Bara detta betyder resor om dagen eller räknat på ett normalt arbetsår: runt 35 miljoner pendlingsresor. Tabell 2: Pendlingsmatris 2010 Arbetslän Bostadslän Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Utpendling till Mälardalen Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Inpendling från Mälardalen Källa: SCB, WSP

18 Antalet dagliga pendlingsresor över länsgränserna inom Mälardalen uppgår alltså dagligen till cirka Mer än 40 procent av de förvärvsarbetande, runt personer, pendlade över kommungränser till sitt arbete i Mälardalen år Till detta kommer de personer i storstadsområden som flyttar sig större avstånd men ändå inom samma kommun. Siffrorna ovan innebär en ökning med drygt sex procentenheter sedan Andelen pendlare i Mälardalen ligger på en betydligt högre nivå än genomsnittet för hela Sverige. Pendling möjliggör samtidigt att kommuner binds samman till större sammanhängande arbetsmarknadsregioner. I och med att individerna pendlar mycket, och i ökande grad, i Mälardalen, blir även de funktionella regionerna allt större. Detta ställer emellertid stora krav på kommunikationernas tillgänglighet och tillförlitlighet. Den praktiska kapaciteten på ett pendeltåg är 850 passagerare (uppgiften från Trafikplan 2020 från Storstockholms Lokaltrafik). Om det antas, lågt räknat, att produktionen per passagerare vid sin arbetsplats är värd 500 kronor per timme, blir samhällets kostnad i form av produktionsbortfall runt kronor för en försening på tio minuter för ett enskilt pendeltåg. Vi vet samtidigt att stopp i tågtrafiken tenderar att drabba brett. Produktionsbortfallet blir därigenom ofta betydande. Arbetspendlingen har alltså den senaste tjugoårsperioden stadigt ökat i Mälardalen. Den regionförstoring som följt på detta är påtaglig och har möjliggjorts genom såväl förändrat arbetsmarknadsbeteende som genom en rad infrastrukturförbättringar. Detta kan illustreras av att de lokala arbetsmarknader som definieras av Statistiska centralbyrån (SCB) genom att koppla ihop kommuner via pendling, under perioden 1993 till 2010 minskade från elva till sju i Mälardalen. Denna utveckling styrs också av den ökade specialiseringen på arbetsmarknaden. Ökad specialisering innebär krav på högre formell kompetens och därmed längre utbildningar. Med en inriktning mot mer kvalificerade arbeten följer också att antalet arbetstillfällen för varje specialiserad yrkesinriktning blir färre. För att kunna matcha sin kompetens mot 18

19 ett lämpligt arbete måste därför de arbetssökande leta inom ett större geografiskt område. Om en flytt till ny bostad av olika skäl inte är möjlig, är pendling lösningen för den enskilde. Specialiseringen på arbetsmarknaden och de krav den ställer på arbetskraften är påtaglig. Mellan åren 1993 och 2010 ökade andelen av de förvärvsarbetande i Mälardalen, som har en minst treårig eftergymnasial utbildning från drygt 15 procent till närmare 28 procent. Ökningen har varit stadig under hela perioden och visar inga tendenser att avta. Som framgår av figur 4 ökar även andelen pendlare enligt samma mönster, men i något lägre takt, från 35 till 42 procent. Figur 4: Andel inpendlare och andel högutbildade av dagbefolkningen i Mälardalens kommuner Procent Andel inpendlare Andel högutbildade Källa: WSP 19

20 En viktig slutsats: Pendling till och från arbetet är av mycket stor omfattning och för resenärerna, där Unionens medlemmar utgör en inte föraktlig andel, är två saker extremt viktiga. Det första är att det finns en säkerhet i att lita på tidtabeller och att anslutningar fungerar. Det andra är att resebevis för att åka inom och mellan länen i Mälardalsregionen samverkar betydligt bättre än de gör idag. I korthet betyder detta att det ska vara lätt, men samtidigt inte dyrt, att pendla över landsgränser. Förutsättningarna för smarta varutransporter måste bli bättre Förutsättningarna för infrastrukturen har förändrats genom den utveckling som redovisas ovan. Ett resultat är att transporterna andelsmässigt tenderar att gå från godstransporter till persontransporter; att godsleveranser går från bulktransporter till mer högvärdiga varor, det vill säga med ett högt pris per kilo i små leveranser samt till en övergång från lagerhållning av varor till just-in-time leveranser. Detta leder till att standarden på infrastrukturen denna blir allt mer central för Mälardalens utveckling och hela Sveriges tillväxt, liksom att känsligheten för funktionsstörningar i systemen har ökat betydligt, och effekterna av dessa störningar blir allt mer kostsamma. Kännetecknande för de flesta frågor som rör transporter och logistik är att det är många intressenter och aktörer som måste samverka om man ska nå förändringar. Det handlar om kommuner, regionala aktörer, Trafik verket samt transportörer och speditörer. Även konsumenters beteenden har betydelse. Mälardalen är landets största konsumtionsmarknad, vilket innebär ett stort behov av varutransporter in till Mälardalen. Samtidigt behöver avfall, återvinningsmaterial och skrot tas hand om och transporteras bort. Det finns dessutom en stor varuproducerande industri i regionen, som har behov av att ha fungerande transportvägar både in och ut för råvaror, färdigprodukter och avfall. 20

21 Godstransporterna konkurrerar om plats på vägar och spår med personbilar och bussar, pendeltåg och annan kollektivtrafik. Denna konkurrens hårdnar när befolkningen växer och som följd av detta transporterna ökar i mängd. Satsningar på kapacitet och framkomlighet är nödvändiga för att godstransporterna ska kunna utföras på ett effektivt och för samhället hållbart sätt med så begränsad negativ påverkan på miljö och klimat som möjligt. Via många relativt små åtgärder kan förutsättningarna förbättras för såväl yrkestrafik som privatbilism. Detta kräver emellertid förbättrad kommunikation och samverkan mellan det offentliga, privata aktörerna och företag. Flera av landets viktigaste godsstråk för järnväg och landsväg passerar genom Mälardalen. Sveriges import och export, och konkurrenskraft, är beroende av väl fungerande godstransporter. Sveriges geografiska läge gör att den allra största delen av utrikestransporterna passerar hamnar, flygplatser eller broar. Unionen anser att planeringen måste utgå från att människor kan ha sin bostad och sitt arbete inom rimligt tidavstånd från varandra. Avstånd kan givetvis uttryckas i kilometer, men inte minst i tättbefolkade områden är det rimligt att uttrycka avståndet i minuter restid; förutsättningarna för att kunna vara uppkopplad hemma eller under resor måste förbättras, då den digitala infrastrukturens status är ett viktigt element för en regions konkurrensförmåga; det är önskvärt att kollektiva och spårbundna kommunikationer tar en växande andel av pendlingsresorna, med hänsyn till en utveckling mot ett hållbart samhälle. För att möjliggöra detta krävs en fortsatt utbyggnad av spår och tillgänglighet; 21

22 det är nödvändigt att få fram ett gemensamt system för kollektiva resor över landstings- och länsgränser och att detta borde kunna gälla för flera reseanordnare. Vi vill kalla detta för Mälardalskortet, och det bör snarast förverkligas; det är nödvändigt att vägstandard och väghållning hålls på en god nivå, så att en utveckling av samhälle och näringsliv inte hindras. I mindre tättbefolkade delar av regionen är vägtrafik med egen bil ofta det enda rimliga alternativet då busstrafik inte är ett tillgängligt alternativ; framkomligheten i och kring regionens tätorter måste förbättras, framför allt på väg i och runt Stockholm, samtidigt som det möjliggörs att öka andelen godstransporter via järnvägsnätet; det är centralt att säkerställa flygkapaciteten på Arlanda, samtidigt som ett nät av regionala flygplatser underlättar en spridning av näringslivets lokalisering inom hela regionen; sjötransporter kan prioriteras för i första hand bulktransporter och i övrigt skrymmande dito och att planering av hamnar kombineras med infrastrukturen i övrigt så att ett infrastruktursystem framträder; samt det för landsvägs-, järnvägs-, sjöfarts- och flygtransporternas effektivitet, är viktigt att de godsterminaler som existerar och som nyetableras är öppna, så att alla aktörer kan använda desamma. Unionen Bergslagen vill prioritera förbättring av tågförbindelsen Karlstad-Karlskoga-Örebro; förstärkning av vägnätet för att regionens gruvambitioner ska kunna genomföras; och den digitala satsningen som görs i regionen utnyttjas för positiva förutsättningar för tjänsteutveckling. 22

23 Unionen Mälardalen vill prioritera en bättre samordning av tidtabeller inom länstrafik och lokaltrafik inom regionen samt utökad pendlingskommunikationen till i första hand Stockholm med snabbtåg; och en kontinuerlig utveckling av hamnarna i Västerås och Köping, tillsammans med Södertälje, för att möjliggöra tyngre transporter, vilket är en grundförutsättning för att den verkstadsindustri som finns inom regionen ska kunna behålla sin konkurrensförmåga. Unionen Stockholm vill prioritera utbyggnad av kollektivtrafik för ett fungerande arbetsliv och en bättre miljö, som förlängning av tunnelbanan till Täby och till Tyresö; en genomgående hög kapacitet på de digitala kommunikationsmöjligheterna inom regionen vilket ökar möjligheterna för många medlemmar att arbeta på distans och därigenom minska trycket på vägarna; samt en fungerande digital infrastruktur som inte minst skärgårdens livskraft är extremt beroende av. Unionen Uppland vill prioritera järnvägsförbindelsen mellan Uppsala och Stockholm vilken måste bli fyrspårig hela sträckan, samtidigt som det tekniska underhållet förbättras; och en järnvägsförbindelse mellan Uppsala och Enköping bör snarast byggas. 23

24 Unionen Östra Sörmland/Gotland vill prioritera Ostlänken mellan Stockholm och Linköping som snarast behöver bli verklighet; en utbyggnad till fler filer av riksväg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn som en del av förbättrade vägförbindelser på Södertörn; en bättre samordning av lokaltrafiken liksom kollektivtrafik över länsgränserna inom regionen; och sjötransporternas förutsättningar till och från regionen, vilka inte får motverkas via icke konkurrensneutrala miljöbeskattningar som snedvrider viktiga verksamheters konkurrensläge. 24

25 Utan ett större utbud av bostäder kommer Mälardalens tillväxtmöjligheter att strypas Mälardalens befolkning växer kraftigt. Enligt de senaste prognoserna kommer denna utveckling att fortsätta. Sedan millennieskiftet har Mälardalen i genomsnitt vuxit med över invånare per år och de kommande 20 åren bedöms tillväxten bli knappt nya invånare per år. Figur 5: Befolkningsutveckling i Mälardalen och prognos till 2030 Folkmängd (miljoner) 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Befolkning Prognos 0, Källa: SCB, WSP Tillväxttakten skiljer sig kraftigt mellan olika delar i regionen. Det är framför allt de större städerna och kommunerna som växer. En dåligt fungerande bostadsmarknad är en tillväxtbegränsande faktor. En väl fungerande bostadsmarknad är å andra sidan en central förutsättning för den rörlighet på arbetsmarknaden som en dynamisk ekonomi kräver. Möjligheten att kunna flytta inom och mellan regioner utgör en viktig del av matchningsprocessen mellan arbetssökande och lediga platser. När bostadsmarknaden inte fungerar väl eller inte är tillgänglig, försvåras eller omöjliggöras arbetssökandes möjlighet att flytta till lediga jobb. 25

26 Under 2011 flyttade hushåll mellan länen i regionen, de flesta flyttningar sker korta sträckor inom och mellan kommuner. Netto flyttar de flesta till Stockholms och Södermanlands län. Glesbygdskommuner i Mälardalen hade en stabil befolkning fram till 1990, men har sedan dess sett sin befolkning minska. Prognosen är att den utvecklingen kommer att fortsätta. Utflyttningen är hög och befolkningen åldras. Den mellanstora staden hade en stabil befolkning fram till millennieskiftet, men har sedan dess vuxit och kommer att fortsätta växa där en stor del av förklaringen ligger i ett stort flyttningsöverskott från utlandet. Den typiska förortskommunen till storstaden har en positiv befolkningsutveckling där inflyttningen är hög till följd bostadsbyggande, befolkningen är ung och barnfamiljerna många. Tabell 3: Flyttningsmatris 2011 Från Till Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Övriga Summa Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Övriga Summa Källa: SCB, WSP Bostadsbyggandet har sedan mitten av 1990-talet varit mycket lågt i Sverige och de senaste tjugo åren bara byggts hälften så många bostäder som det byggts i övriga nordiska länder. Bostadsinvesteringarna har 26