Om Mälardalen. tillväxten och dess förutsättningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om Mälardalen. tillväxten och dess förutsättningar"

Transkript

1 Om Mälardalen tillväxten och dess förutsättningar

2

3 Om Mälardalen tillväxten och dess förutsättningar Ett näringspolitiskt program för Mälardalen utarbetat av; Unionen Bergslagen, Unionen Mälardalen, Unionen Stockholm, Unionen Uppland, Unionen Östra Sörmland/Gotland Framtaget av respektive regionstyrelse i samarbete med Unionens förbundskontor och WSP Analys och Strategi

4 Innehållsförteckning Förord Unionen tror på Mälardalens utvecklingspotential Att kunna transportera personer och varor är nödvändigt, varför en utbyggd infrastruktur är essentiell Utan ett större utbud av bostäder kommer Mälardalens tillväxtmöjligheter att strypas Ett utvecklat näringsliv ger bättre förutsättningar för tillväxt Kompetens för konkurrenskraft och arbetstillfällen Bilaga 1: Unionens regioner och samhällets indelning Bilaga 2: Kommunerna i Mälardalen Anteckningar

5 Förord Utveckling i samhället sker alltid lokalt, men besluten om förutsättningarna för utveckling kan fattas på skilda nivåer i samhället. När Unionens regioner i Mälardalen tog initiativ till att ta fram ett näringspolitiskt program, utgick de från kunskapen om den lokala skaparkraften, men också utifrån att påverkan för att förbättra förutsättningarna för framtida tillväxt och välstånd behövs på olika nivåer i samhället. Kring Mälardalen har Unionen fem regioner: Bergslagen, Mälardalen, Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland. Dessa fem regioner i Mälardalen stod 2010 för 40,2 procent av Sveriges samlade produktion, jämfört med 36,3 procent femton år tidigare. Regionernas andel av sysselsättningen ökade också, från 35,7 procent 2000 till 36,4 procent år Inom de fem regionerna hade Unionen i slutet på våren 2013 drygt yrkesverksamma medlemmar, inklusive EGET-medlemmar och studerandemedlemmar, vilket motsvarar 36 procent av förbundets medlemmar. Antalet pensionärsmedlemmar inkluderas inte i här. Detta näringspolitiska program har tagits fram i diskussioner med regionstyrelserna. Konsultföretaget WSP Analys och Strategi har bidragit med en underlagsrapport. Avsikten är att denna rapport ska beskriva Unionens ståndpunkter och fungera som ett underlag för regionernas påverkansarbete, som remissinstanser eller i andra sammanhang. Gösta Karlsson vid Unionens enhet för Politik, Opinion och Påverkan har fungerat som sekreterare. Stockholm i september 2013 Cecilia Beskow Samhällspolitisk chef ISBN:

6 Unionen tror på Mälardalens utvecklingspotential Mälardalen är viktig för Sverige och för svensk ekonomi. I Mälardalen bor och arbetar en tredjedel av Sveriges befolkning. Regionen står för närmare 40 procent av det samlade produktionsvärdet i Sverige. Unionen menar att det krävs åtgärder från samhällets sida för att Mälardalen som helhet ska fortsätta utvecklas mot högre sysselsättningsgrad, bättre välfärd och skapandet av en hållbar miljö. Det är då viktigt att Unionens medlemmar, liksom andra medborgare som är verksamma inom regionen, lättare och säkrare ska kunna röra sig mellan bostad och arbete, lätt kunna nå den service (samhällelig och privat) de behöver samt ha goda möjligheter till arbete och karriärutveckling. Med andra ord: Medborgarna ska kunna leva väl på en fungerande regional arbetsmarknad. När samhällets möjligheter till utbildning, arbete, service och boende utvecklas, förbättras också möjligheterna till en god livssituation för Unionens medlemmar. Denna rapport har inte ambitionen att vara heltäckande. Därför koncentreras framställningen till fyra ämnesområden där gemensamma och regionspecifika krav ställs. Dessa områden är: infrastruktur och kommunikationer; bostäder; näringslivsutveckling; samt kompetens för framtiden. Kraven riktas i första hand till regionala aktörer, men det är i vissa fall nödvändigt att påverka på den nationella nivån för att kunna utveckla regionerna. Arbetet med programmet har visat på vikten av att regelbundet följa olika regionplaner, länsstyrelsernas planer och Trafikverkets planer liksom kommunernas planer kring bostäder och skolor och att utveckla metoderna att påverka dessa. Unionens regioner avser samtidigt att utveckla sin egen påverkansroll, bland annat som remissinstans till regionala planer. 6

7 Målet är att Mälardalen ska bli en av de mest attraktiva regionerna i Europa för människor att bo, verka och leva i, på ett sätt som skapar förutsättningar för att utveckla idéer samt förnyelse. Detta händer inte av sig självt. Det krävs ordentliga och genomtänkta insatser på olika nivåer i samhället om detta ska bli verklighet. Om Mälardalen idag Mälardalen består i politiska administrativt hänseende av Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Södermanlands län. Inom regionen bor drygt 3,2 miljoner människor ( ), vilket motsvarar 34 procent av Sveriges befolkning. I den mån det varit möjligt har siffrorna räknats om för att ge en bild som motsvarar Unionens regioners verklighet. I tabell 1 på följande sida presenteras de fem regionernas andel av sysselsättning och produktionsvärde år 2000 respektive år Från tabellen framgår att relativt sett inom regionen ökar Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland, medan Bergslagen och Mälardalen minskar som andelar. Denna utveckling är tydligast beträffande sysselsättningen där Bergslagen och Mälardalen minskat även i reala termer. 7

8 Tabell 1: Sysselsättning och bruttoregionalprodukt i Mälardalen samt andel av totalen inom parentes Sysselsättning 2000 Bergslagen (8,6 %) Mälardalen (10,4 %) Stockholm (59,4 %) Uppland (10,2 %) Östra Sörmland (11,3 %) Sysselsättning (8,1 %) (9,8 %) (59,9 %) (10,6 %) (11,6 %) BRP mkr (6,9 %) (8,9 %) (64,3 %) (8,4 %) (11,5 %) BRP mkr (6,6 %) (8,4 %) (64,4 %) (8,6 %) (12,0 %) Källor: SCB och egna beräkningar. Bruttoregionalprodukten är angiven i löpande priser. Antalet förvärvsarbetande i regionen var 2010 drygt 1,5 miljoner personer, vilket motsvarar en tredjedel av alla sysselsatta i landet. I jämförelse med riket skiljer sig regionen genom att tillverkningsindustrin är relativt sett mindre (10,4 procent i jämförelse med 15 procent av de sysselsatta i riket) medan finansiell verksamhet och företagstjänster är mera omfattande (21 procent jämfört med 16 procent). Sammantaget står industrin (tillverkningsindustri samt processindustri och övrig industri) för 18 procent av sysselsättningen i regionen, medan privata tjänster och företagstjänster står för 51 procent och offentlig verksamhet för 31 procent. 8

9 Figur 1: Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) år 2010 Industri 18 % Offentlig sektor 31 % Privata tjänster 51 % Källa: RAMS efter näringsgrensindelning SNI 2007 De största arbetsgivarna i Mälardalen är offentliga och det finns få traditionella industriföretag på listan över de största arbetsgivarna. En mycket stor del av sysselsättningen i Mälardalen finns i små och medelstora företag eller i större företag med upp till några tusen anställda. Befolkningens åldersfördelning i slutet på 2011, fördelad i femårskullar, framgår av graferna nedan. Alla fem regionerna har mönster som tyder på att de yngre generationerna är relativt sett små medan generationen mellan 20 och 30 år är betydligt större. Detta gäller främst i Stockholm och i Uppland, vilket tyder på en kraftig inflyttning till dessa regioner när individer inleder högre studier eller vill etablera sig på arbetsmarknaden. 9

10 Figur 2: Befolkningspyramider för de fem regionerna Region Bergslagen ålder Kvinnor Män antal Region Mälardalen ålder Kvinnor Män antal

11 Region Stockholm ålder Kvinnor Män antal Region Uppland ålder Kvinnor Män antal

12 Region Östra Sörmland/Gotland ålder Kvinnor Män antal Mälardalen totalt ålder Kvinnor Män antal Källa: SCBs befolkningsstatistik, egna bearbetningar

13 Inom Mälardalen har Unionen fem regioner (Bergslagen, Mälardalen, Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland) med regionkontor i Stockholm, Södertälje, Uppsala, Västerås och Örebro. I bilaga 1 och 2 görs en jämförelse mellan Unionens regionfördelning och några regionalpolitiskt viktiga myndigheter med regional uppbyggnad. Behovet av ett utökat samarbete mellan Unionens regioner tydliggörs, i synnerhet för påverkan runt Stockholmsområdet. Figur 3: Sysselsättningens fördelning av varuproduktion, privat tjänsteproduktion och offentlig tjänsteproduktion 2010 i de fem regionerna Procent Marknadsproduktion, tjänster Marknadsproduktion, varor Offentliga myndigheter 0 Bergslagen Mälardalen Stockholm Uppland Östra Sörmland Källa: SCB, egna beräkningar I figur 3 ovan har sysselsättningen i regionerna fördelats mellan varuproduktion, privata tjänster och offentliga tjänster. Stockholm avviker från mönstret genom att vara extremt mycket tyngre på privata tjänster än de övriga regionerna. Varuproduktionen är relativt mest betydelsefull i region Mälardalen, följd av Bergslagen och Östra Sörmland. 13

14 Den offentliga verksamheten väger tyngst i Uppland, läs Uppsala, men väger även tungt i Bergslagen, främst i Örebro. I Bergslagen minskade sysselsättningen med en dryg procent mellan 2000 och I regionens tolv kommuner är det bara i en som sysselsättningen ökat under dessa tio år, nämligen i Örebro kommun. I Askersund har sysselsättningsnivån upprätthållits medan den i samtliga övriga kommuner har minskat. Regionen har en naturlig koppling till Mälardalen men fungerar också som en viktig förbindelselänk västerut gentemot Göteborgsområdet och Norge, via Karlstadsregionen. Sysselsättningen i region Mälardalen minskade under perioden 2000 till 2010 med totalt någon dryg procent. Denna region har sysselsättningsmässigt utvecklats minst gynnsamt av de fem regionerna i Mälardalen. Det är bara Västerås kommun som haft en positiv sysselsättningsutveckling. I regionen finns också den kommun som haft den sysselsättningsmässigt minst gynnsamma utvecklingen av samtliga kommuner under perioden, nämligen Skinnskatteberg. I Skinnskatteberg var antalet anställda 40 procent lägre 2010 än Inom region Stockholms område har de flesta kommuner haft en positiv sysselsättningsutveckling och för regionen ökade antalet sysselsatta med drygt sex procent mellan 2000 och De kommuner som utvecklats mest positivt sysselsättningsmässigt är Nacka, Ekerö och Värmdö, medan Vaxholm, Upplands-Väsby och Sigtuna haft den relativt sett minst gynnsamma utvecklingen. Uppland har mellan 2000 och 2010 haft en positiv sysselsättningsutveckling på närmare 10 procent. Framför allt är det Uppsala kommun och Norrtälje kommun som utvecklats positiv. Den minst gynnsamma sysselsättningsutvecklingen finns i Tierps och Heby kommuner. I Östra Sörmland noterades en sysselsättningstillväxt mellan 2000 och 2010 med närmare åtta procent. De kommuner som utvecklats mest gynnsamt är Nykvarn, Salem, Huddinge och Södertälje medan de kommuner som utvecklats minst gynnsamt är Gnesta, Oxelösund och Nynäshamn. 14

15 Mälardalens konkurrenskraft Mälardalen anses sammantaget vara bland de bästa regionerna i världen för globalt inriktad företagsamhet. Industriländernas samarbetsorganisation OECD pekade dock 2006 på ett antal svagheter, varav flera fortfarande finns kvar att jobba med: Mälardalen har för få nya och snabbt växande företag; utväxlingen i nya företag är för svag i förhållande till regionens satsning på forskning och utveckling; arbetsmarknaden behöver fungera bättre: unga börjar generellt arbeta vid allt högre ålder, det är svårt för många invandrare att få jobb, många kommande pensionsavgångar kan leda till problem; främst Stockholm visar stor brist på nya bostäder; och investeringarna i infrastruktur är otillräckliga. OECD identifierade utifrån detta ett antal utmaningar för regionen och nationen, som att finna nya sätt att stimulera tillväxt genom regionala innovationssatsningar; att stimulera att fler högutbildade utlandsfödda kommer i arbete; att stimulera till ökade satsningar i infrastruktur, bland annat genom samverkan mellan privat och offentlig sektor, samt att skapa en politik som bättre speglar Mälardalens betydelse som nationell tillväxtmotor. Sveriges ställning när det gäller konkurrensförmåga rankades som nummer fyra i världen i Global Competitiveness Index 2012, efter Schweiz, Singapore och Finland. Sverige rankas bland de 25 bästa länderna i världen för alla faktorer, undantaget marknadsstorlek. Landet är bland de tio bästa länderna i världen för 8 av 14 undersökta faktorer. Sverige rankas som nummer fyra när det gäller innovation och nummer ett när det gäller technology readiness, vilket avser förmågan att ta till sig ny teknik. Den höga rankningen innebär dock att Sverige relativt sett tappat något, eftersom landet rankades som nummer två enligt samma index bara några år sedan. Det finns således ett antal utmaningar att möta om ställningen ska kunna behållas och än hellre stärkas. 15

16 Att kunna konkurrera med kunskaper och innovationer är viktigt och blir allt viktigare för att möta konkurrensen från utländska producenter. Regioner med ett stort kunskapskapital och en god tillgång på kvalificerad arbetskraft har en stor attraktionskraft för kunskapsintensiva, och innovativa verksamheter. Det gäller även för verksamheter som förutsätter mycket kontakter med kunder och allmänhet. Skapandet och bibehållandet denna attraktionskraft medför en snabbt växande efterfrågan på arbetskraft i storstadsregionerna och i de större städerna. En ekonomisk tillväxt ställer krav på en politik som tar hänsyn till att varu- och tjänsteproduktion är tätt sammanvävda för att skillnader mellan stad och landsbygd inte ska accelerera. Näringspolitiken måste också ta hänsyn till att samspelet mellan stad och landsbygd gradvis förändras. Tillväxten av kunskaps- och kontaktintensiva samt innovativa verksamheter i storstadsregionerna och i de större städerna tränger ut mindre kunskapsintensiva, men framför allt utrymmeskrävande, verksamheter till den omgivande landsbygden. Unionen menar att en politik som bättre stödjer samspelet mellan varu- och tjänsteproduktion samt mellan stad och landsbygd måste stå högt på den näringspolitiska agendan för att stödja en fortsatt positiv utveckling i Mälardalen. En sådan agenda bör ta sikte på satsningar som bygger upp och sprider kunskaper, där viktiga inslag är just investeringar i transportinfrastruktur som bättre knyter ihop de större städer och storstadsregioner med varandra; kraftigt ökat bostadsbyggande framför allt i storstadsregionerna, där också rörelsestimulerande åtgärder kan behövas; främjande av en innovationsdriven näringspolitik, vilket betyder att företag som bygger och utvecklingar nya produkter och tjänster får agera i ett sammanhang där kompetens- och personalförsörjning underlättas; samt breda kompetenshöjande investeringar i utbildning. 16

17 Att kunna transportera personer och varor är nödvändigt, varför en utbyggd infrastruktur är essentiell Mälardalen är en del av Sverige, där en väl fungerande kollektivtrafik är extra viktig för att samhälle och arbetsliv ska fungera väl. Att pendla till arbetet innebär i statistiken att individen arbetar i en annan kommun än den man är mantalsskriven i. Antalet personer som dagligen är beroende av kollektiva transportmedel för att ta sig till och från arbete, skola och bostad är egentligen ännu högre än vad statistiken anger. Unionen tvingas konstatera att de administrativa gränserna i Mälardalen ofta försvårar för medborgare att ta sig mellan bostad, arbete och skolor, genom att samordning mellan landsting, olika transportformer etcetera ofta kärvar. I tabell 2 redovisas arbetspendlingen över länsgränser och den visar att runt personer dagligen pendlar över länsgränserna i Mälardalen för att ta sig till och från bostad och arbete. Bara detta betyder resor om dagen eller räknat på ett normalt arbetsår: runt 35 miljoner pendlingsresor. Tabell 2: Pendlingsmatris 2010 Arbetslän Bostadslän Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Utpendling till Mälardalen Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Inpendling från Mälardalen Källa: SCB, WSP

18 Antalet dagliga pendlingsresor över länsgränserna inom Mälardalen uppgår alltså dagligen till cirka Mer än 40 procent av de förvärvsarbetande, runt personer, pendlade över kommungränser till sitt arbete i Mälardalen år Till detta kommer de personer i storstadsområden som flyttar sig större avstånd men ändå inom samma kommun. Siffrorna ovan innebär en ökning med drygt sex procentenheter sedan Andelen pendlare i Mälardalen ligger på en betydligt högre nivå än genomsnittet för hela Sverige. Pendling möjliggör samtidigt att kommuner binds samman till större sammanhängande arbetsmarknadsregioner. I och med att individerna pendlar mycket, och i ökande grad, i Mälardalen, blir även de funktionella regionerna allt större. Detta ställer emellertid stora krav på kommunikationernas tillgänglighet och tillförlitlighet. Den praktiska kapaciteten på ett pendeltåg är 850 passagerare (uppgiften från Trafikplan 2020 från Storstockholms Lokaltrafik). Om det antas, lågt räknat, att produktionen per passagerare vid sin arbetsplats är värd 500 kronor per timme, blir samhällets kostnad i form av produktionsbortfall runt kronor för en försening på tio minuter för ett enskilt pendeltåg. Vi vet samtidigt att stopp i tågtrafiken tenderar att drabba brett. Produktionsbortfallet blir därigenom ofta betydande. Arbetspendlingen har alltså den senaste tjugoårsperioden stadigt ökat i Mälardalen. Den regionförstoring som följt på detta är påtaglig och har möjliggjorts genom såväl förändrat arbetsmarknadsbeteende som genom en rad infrastrukturförbättringar. Detta kan illustreras av att de lokala arbetsmarknader som definieras av Statistiska centralbyrån (SCB) genom att koppla ihop kommuner via pendling, under perioden 1993 till 2010 minskade från elva till sju i Mälardalen. Denna utveckling styrs också av den ökade specialiseringen på arbetsmarknaden. Ökad specialisering innebär krav på högre formell kompetens och därmed längre utbildningar. Med en inriktning mot mer kvalificerade arbeten följer också att antalet arbetstillfällen för varje specialiserad yrkesinriktning blir färre. För att kunna matcha sin kompetens mot 18

19 ett lämpligt arbete måste därför de arbetssökande leta inom ett större geografiskt område. Om en flytt till ny bostad av olika skäl inte är möjlig, är pendling lösningen för den enskilde. Specialiseringen på arbetsmarknaden och de krav den ställer på arbetskraften är påtaglig. Mellan åren 1993 och 2010 ökade andelen av de förvärvsarbetande i Mälardalen, som har en minst treårig eftergymnasial utbildning från drygt 15 procent till närmare 28 procent. Ökningen har varit stadig under hela perioden och visar inga tendenser att avta. Som framgår av figur 4 ökar även andelen pendlare enligt samma mönster, men i något lägre takt, från 35 till 42 procent. Figur 4: Andel inpendlare och andel högutbildade av dagbefolkningen i Mälardalens kommuner Procent Andel inpendlare Andel högutbildade Källa: WSP 19

20 En viktig slutsats: Pendling till och från arbetet är av mycket stor omfattning och för resenärerna, där Unionens medlemmar utgör en inte föraktlig andel, är två saker extremt viktiga. Det första är att det finns en säkerhet i att lita på tidtabeller och att anslutningar fungerar. Det andra är att resebevis för att åka inom och mellan länen i Mälardalsregionen samverkar betydligt bättre än de gör idag. I korthet betyder detta att det ska vara lätt, men samtidigt inte dyrt, att pendla över landsgränser. Förutsättningarna för smarta varutransporter måste bli bättre Förutsättningarna för infrastrukturen har förändrats genom den utveckling som redovisas ovan. Ett resultat är att transporterna andelsmässigt tenderar att gå från godstransporter till persontransporter; att godsleveranser går från bulktransporter till mer högvärdiga varor, det vill säga med ett högt pris per kilo i små leveranser samt till en övergång från lagerhållning av varor till just-in-time leveranser. Detta leder till att standarden på infrastrukturen denna blir allt mer central för Mälardalens utveckling och hela Sveriges tillväxt, liksom att känsligheten för funktionsstörningar i systemen har ökat betydligt, och effekterna av dessa störningar blir allt mer kostsamma. Kännetecknande för de flesta frågor som rör transporter och logistik är att det är många intressenter och aktörer som måste samverka om man ska nå förändringar. Det handlar om kommuner, regionala aktörer, Trafik verket samt transportörer och speditörer. Även konsumenters beteenden har betydelse. Mälardalen är landets största konsumtionsmarknad, vilket innebär ett stort behov av varutransporter in till Mälardalen. Samtidigt behöver avfall, återvinningsmaterial och skrot tas hand om och transporteras bort. Det finns dessutom en stor varuproducerande industri i regionen, som har behov av att ha fungerande transportvägar både in och ut för råvaror, färdigprodukter och avfall. 20

21 Godstransporterna konkurrerar om plats på vägar och spår med personbilar och bussar, pendeltåg och annan kollektivtrafik. Denna konkurrens hårdnar när befolkningen växer och som följd av detta transporterna ökar i mängd. Satsningar på kapacitet och framkomlighet är nödvändiga för att godstransporterna ska kunna utföras på ett effektivt och för samhället hållbart sätt med så begränsad negativ påverkan på miljö och klimat som möjligt. Via många relativt små åtgärder kan förutsättningarna förbättras för såväl yrkestrafik som privatbilism. Detta kräver emellertid förbättrad kommunikation och samverkan mellan det offentliga, privata aktörerna och företag. Flera av landets viktigaste godsstråk för järnväg och landsväg passerar genom Mälardalen. Sveriges import och export, och konkurrenskraft, är beroende av väl fungerande godstransporter. Sveriges geografiska läge gör att den allra största delen av utrikestransporterna passerar hamnar, flygplatser eller broar. Unionen anser att planeringen måste utgå från att människor kan ha sin bostad och sitt arbete inom rimligt tidavstånd från varandra. Avstånd kan givetvis uttryckas i kilometer, men inte minst i tättbefolkade områden är det rimligt att uttrycka avståndet i minuter restid; förutsättningarna för att kunna vara uppkopplad hemma eller under resor måste förbättras, då den digitala infrastrukturens status är ett viktigt element för en regions konkurrensförmåga; det är önskvärt att kollektiva och spårbundna kommunikationer tar en växande andel av pendlingsresorna, med hänsyn till en utveckling mot ett hållbart samhälle. För att möjliggöra detta krävs en fortsatt utbyggnad av spår och tillgänglighet; 21

22 det är nödvändigt att få fram ett gemensamt system för kollektiva resor över landstings- och länsgränser och att detta borde kunna gälla för flera reseanordnare. Vi vill kalla detta för Mälardalskortet, och det bör snarast förverkligas; det är nödvändigt att vägstandard och väghållning hålls på en god nivå, så att en utveckling av samhälle och näringsliv inte hindras. I mindre tättbefolkade delar av regionen är vägtrafik med egen bil ofta det enda rimliga alternativet då busstrafik inte är ett tillgängligt alternativ; framkomligheten i och kring regionens tätorter måste förbättras, framför allt på väg i och runt Stockholm, samtidigt som det möjliggörs att öka andelen godstransporter via järnvägsnätet; det är centralt att säkerställa flygkapaciteten på Arlanda, samtidigt som ett nät av regionala flygplatser underlättar en spridning av näringslivets lokalisering inom hela regionen; sjötransporter kan prioriteras för i första hand bulktransporter och i övrigt skrymmande dito och att planering av hamnar kombineras med infrastrukturen i övrigt så att ett infrastruktursystem framträder; samt det för landsvägs-, järnvägs-, sjöfarts- och flygtransporternas effektivitet, är viktigt att de godsterminaler som existerar och som nyetableras är öppna, så att alla aktörer kan använda desamma. Unionen Bergslagen vill prioritera förbättring av tågförbindelsen Karlstad-Karlskoga-Örebro; förstärkning av vägnätet för att regionens gruvambitioner ska kunna genomföras; och den digitala satsningen som görs i regionen utnyttjas för positiva förutsättningar för tjänsteutveckling. 22

23 Unionen Mälardalen vill prioritera en bättre samordning av tidtabeller inom länstrafik och lokaltrafik inom regionen samt utökad pendlingskommunikationen till i första hand Stockholm med snabbtåg; och en kontinuerlig utveckling av hamnarna i Västerås och Köping, tillsammans med Södertälje, för att möjliggöra tyngre transporter, vilket är en grundförutsättning för att den verkstadsindustri som finns inom regionen ska kunna behålla sin konkurrensförmåga. Unionen Stockholm vill prioritera utbyggnad av kollektivtrafik för ett fungerande arbetsliv och en bättre miljö, som förlängning av tunnelbanan till Täby och till Tyresö; en genomgående hög kapacitet på de digitala kommunikationsmöjligheterna inom regionen vilket ökar möjligheterna för många medlemmar att arbeta på distans och därigenom minska trycket på vägarna; samt en fungerande digital infrastruktur som inte minst skärgårdens livskraft är extremt beroende av. Unionen Uppland vill prioritera järnvägsförbindelsen mellan Uppsala och Stockholm vilken måste bli fyrspårig hela sträckan, samtidigt som det tekniska underhållet förbättras; och en järnvägsförbindelse mellan Uppsala och Enköping bör snarast byggas. 23

24 Unionen Östra Sörmland/Gotland vill prioritera Ostlänken mellan Stockholm och Linköping som snarast behöver bli verklighet; en utbyggnad till fler filer av riksväg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn som en del av förbättrade vägförbindelser på Södertörn; en bättre samordning av lokaltrafiken liksom kollektivtrafik över länsgränserna inom regionen; och sjötransporternas förutsättningar till och från regionen, vilka inte får motverkas via icke konkurrensneutrala miljöbeskattningar som snedvrider viktiga verksamheters konkurrensläge. 24

25 Utan ett större utbud av bostäder kommer Mälardalens tillväxtmöjligheter att strypas Mälardalens befolkning växer kraftigt. Enligt de senaste prognoserna kommer denna utveckling att fortsätta. Sedan millennieskiftet har Mälardalen i genomsnitt vuxit med över invånare per år och de kommande 20 åren bedöms tillväxten bli knappt nya invånare per år. Figur 5: Befolkningsutveckling i Mälardalen och prognos till 2030 Folkmängd (miljoner) 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Befolkning Prognos 0, Källa: SCB, WSP Tillväxttakten skiljer sig kraftigt mellan olika delar i regionen. Det är framför allt de större städerna och kommunerna som växer. En dåligt fungerande bostadsmarknad är en tillväxtbegränsande faktor. En väl fungerande bostadsmarknad är å andra sidan en central förutsättning för den rörlighet på arbetsmarknaden som en dynamisk ekonomi kräver. Möjligheten att kunna flytta inom och mellan regioner utgör en viktig del av matchningsprocessen mellan arbetssökande och lediga platser. När bostadsmarknaden inte fungerar väl eller inte är tillgänglig, försvåras eller omöjliggöras arbetssökandes möjlighet att flytta till lediga jobb. 25

26 Under 2011 flyttade hushåll mellan länen i regionen, de flesta flyttningar sker korta sträckor inom och mellan kommuner. Netto flyttar de flesta till Stockholms och Södermanlands län. Glesbygdskommuner i Mälardalen hade en stabil befolkning fram till 1990, men har sedan dess sett sin befolkning minska. Prognosen är att den utvecklingen kommer att fortsätta. Utflyttningen är hög och befolkningen åldras. Den mellanstora staden hade en stabil befolkning fram till millennieskiftet, men har sedan dess vuxit och kommer att fortsätta växa där en stor del av förklaringen ligger i ett stort flyttningsöverskott från utlandet. Den typiska förortskommunen till storstaden har en positiv befolkningsutveckling där inflyttningen är hög till följd bostadsbyggande, befolkningen är ung och barnfamiljerna många. Tabell 3: Flyttningsmatris 2011 Från Till Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Övriga Summa Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Övriga Summa Källa: SCB, WSP Bostadsbyggandet har sedan mitten av 1990-talet varit mycket lågt i Sverige och de senaste tjugo åren bara byggts hälften så många bostäder som det byggts i övriga nordiska länder. Bostadsinvesteringarna har 26

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Styrprocessen 2017 2016-03-29 Tyresö kommun / 2016-03-21 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde 16...3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Alternativa regionbildningar

Alternativa regionbildningar Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47=

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47= kista SCIENCE CITY Statistik 2012 På väg mot vision 2020 87+13 128 195 24 000 775 10+13= 17 300 000 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 30+47= 50+40+10+ 12+11+5+1,7% INNEHÅLL

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10

Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10 Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet Pia Kinhult Hjärntrustens frukostseminarium 28/10 Skånes andel av Sveriges BNP ligger stabilt runt 12 procent för perioden 1980-2005 1985 1987 1989 1991 1993

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Tillväxthinder och tillväxtpotential i Stockholmsregionen. Kortversion

Tillväxthinder och tillväxtpotential i Stockholmsregionen. Kortversion Tillväxthinder och tillväxtpotential i Stockholmsregionen Kortversion 2011 Innehåll Tillväxthinder och tillväxtpotential...3 Modern tillväxt drivs av människor och kunskap...4 Innovationsförmåga...4 Internationell

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Anders S Lindbäck Simon Lindgren Jonathan Ström Roger Sperrling Mattias Lennartsson Kent-Ola Hågebrand Bilaga B Konstituerande medlemsmöte Kommunlista

Läs mer