Om Mälardalen. tillväxten och dess förutsättningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om Mälardalen. tillväxten och dess förutsättningar"

Transkript

1 Om Mälardalen tillväxten och dess förutsättningar

2

3 Om Mälardalen tillväxten och dess förutsättningar Ett näringspolitiskt program för Mälardalen utarbetat av; Unionen Bergslagen, Unionen Mälardalen, Unionen Stockholm, Unionen Uppland, Unionen Östra Sörmland/Gotland Framtaget av respektive regionstyrelse i samarbete med Unionens förbundskontor och WSP Analys och Strategi

4 Innehållsförteckning Förord Unionen tror på Mälardalens utvecklingspotential Att kunna transportera personer och varor är nödvändigt, varför en utbyggd infrastruktur är essentiell Utan ett större utbud av bostäder kommer Mälardalens tillväxtmöjligheter att strypas Ett utvecklat näringsliv ger bättre förutsättningar för tillväxt Kompetens för konkurrenskraft och arbetstillfällen Bilaga 1: Unionens regioner och samhällets indelning Bilaga 2: Kommunerna i Mälardalen Anteckningar

5 Förord Utveckling i samhället sker alltid lokalt, men besluten om förutsättningarna för utveckling kan fattas på skilda nivåer i samhället. När Unionens regioner i Mälardalen tog initiativ till att ta fram ett näringspolitiskt program, utgick de från kunskapen om den lokala skaparkraften, men också utifrån att påverkan för att förbättra förutsättningarna för framtida tillväxt och välstånd behövs på olika nivåer i samhället. Kring Mälardalen har Unionen fem regioner: Bergslagen, Mälardalen, Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland. Dessa fem regioner i Mälardalen stod 2010 för 40,2 procent av Sveriges samlade produktion, jämfört med 36,3 procent femton år tidigare. Regionernas andel av sysselsättningen ökade också, från 35,7 procent 2000 till 36,4 procent år Inom de fem regionerna hade Unionen i slutet på våren 2013 drygt yrkesverksamma medlemmar, inklusive EGET-medlemmar och studerandemedlemmar, vilket motsvarar 36 procent av förbundets medlemmar. Antalet pensionärsmedlemmar inkluderas inte i här. Detta näringspolitiska program har tagits fram i diskussioner med regionstyrelserna. Konsultföretaget WSP Analys och Strategi har bidragit med en underlagsrapport. Avsikten är att denna rapport ska beskriva Unionens ståndpunkter och fungera som ett underlag för regionernas påverkansarbete, som remissinstanser eller i andra sammanhang. Gösta Karlsson vid Unionens enhet för Politik, Opinion och Påverkan har fungerat som sekreterare. Stockholm i september 2013 Cecilia Beskow Samhällspolitisk chef ISBN:

6 Unionen tror på Mälardalens utvecklingspotential Mälardalen är viktig för Sverige och för svensk ekonomi. I Mälardalen bor och arbetar en tredjedel av Sveriges befolkning. Regionen står för närmare 40 procent av det samlade produktionsvärdet i Sverige. Unionen menar att det krävs åtgärder från samhällets sida för att Mälardalen som helhet ska fortsätta utvecklas mot högre sysselsättningsgrad, bättre välfärd och skapandet av en hållbar miljö. Det är då viktigt att Unionens medlemmar, liksom andra medborgare som är verksamma inom regionen, lättare och säkrare ska kunna röra sig mellan bostad och arbete, lätt kunna nå den service (samhällelig och privat) de behöver samt ha goda möjligheter till arbete och karriärutveckling. Med andra ord: Medborgarna ska kunna leva väl på en fungerande regional arbetsmarknad. När samhällets möjligheter till utbildning, arbete, service och boende utvecklas, förbättras också möjligheterna till en god livssituation för Unionens medlemmar. Denna rapport har inte ambitionen att vara heltäckande. Därför koncentreras framställningen till fyra ämnesområden där gemensamma och regionspecifika krav ställs. Dessa områden är: infrastruktur och kommunikationer; bostäder; näringslivsutveckling; samt kompetens för framtiden. Kraven riktas i första hand till regionala aktörer, men det är i vissa fall nödvändigt att påverka på den nationella nivån för att kunna utveckla regionerna. Arbetet med programmet har visat på vikten av att regelbundet följa olika regionplaner, länsstyrelsernas planer och Trafikverkets planer liksom kommunernas planer kring bostäder och skolor och att utveckla metoderna att påverka dessa. Unionens regioner avser samtidigt att utveckla sin egen påverkansroll, bland annat som remissinstans till regionala planer. 6

7 Målet är att Mälardalen ska bli en av de mest attraktiva regionerna i Europa för människor att bo, verka och leva i, på ett sätt som skapar förutsättningar för att utveckla idéer samt förnyelse. Detta händer inte av sig självt. Det krävs ordentliga och genomtänkta insatser på olika nivåer i samhället om detta ska bli verklighet. Om Mälardalen idag Mälardalen består i politiska administrativt hänseende av Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Södermanlands län. Inom regionen bor drygt 3,2 miljoner människor ( ), vilket motsvarar 34 procent av Sveriges befolkning. I den mån det varit möjligt har siffrorna räknats om för att ge en bild som motsvarar Unionens regioners verklighet. I tabell 1 på följande sida presenteras de fem regionernas andel av sysselsättning och produktionsvärde år 2000 respektive år Från tabellen framgår att relativt sett inom regionen ökar Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland, medan Bergslagen och Mälardalen minskar som andelar. Denna utveckling är tydligast beträffande sysselsättningen där Bergslagen och Mälardalen minskat även i reala termer. 7

8 Tabell 1: Sysselsättning och bruttoregionalprodukt i Mälardalen samt andel av totalen inom parentes Sysselsättning 2000 Bergslagen (8,6 %) Mälardalen (10,4 %) Stockholm (59,4 %) Uppland (10,2 %) Östra Sörmland (11,3 %) Sysselsättning (8,1 %) (9,8 %) (59,9 %) (10,6 %) (11,6 %) BRP mkr (6,9 %) (8,9 %) (64,3 %) (8,4 %) (11,5 %) BRP mkr (6,6 %) (8,4 %) (64,4 %) (8,6 %) (12,0 %) Källor: SCB och egna beräkningar. Bruttoregionalprodukten är angiven i löpande priser. Antalet förvärvsarbetande i regionen var 2010 drygt 1,5 miljoner personer, vilket motsvarar en tredjedel av alla sysselsatta i landet. I jämförelse med riket skiljer sig regionen genom att tillverkningsindustrin är relativt sett mindre (10,4 procent i jämförelse med 15 procent av de sysselsatta i riket) medan finansiell verksamhet och företagstjänster är mera omfattande (21 procent jämfört med 16 procent). Sammantaget står industrin (tillverkningsindustri samt processindustri och övrig industri) för 18 procent av sysselsättningen i regionen, medan privata tjänster och företagstjänster står för 51 procent och offentlig verksamhet för 31 procent. 8

9 Figur 1: Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) år 2010 Industri 18 % Offentlig sektor 31 % Privata tjänster 51 % Källa: RAMS efter näringsgrensindelning SNI 2007 De största arbetsgivarna i Mälardalen är offentliga och det finns få traditionella industriföretag på listan över de största arbetsgivarna. En mycket stor del av sysselsättningen i Mälardalen finns i små och medelstora företag eller i större företag med upp till några tusen anställda. Befolkningens åldersfördelning i slutet på 2011, fördelad i femårskullar, framgår av graferna nedan. Alla fem regionerna har mönster som tyder på att de yngre generationerna är relativt sett små medan generationen mellan 20 och 30 år är betydligt större. Detta gäller främst i Stockholm och i Uppland, vilket tyder på en kraftig inflyttning till dessa regioner när individer inleder högre studier eller vill etablera sig på arbetsmarknaden. 9

10 Figur 2: Befolkningspyramider för de fem regionerna Region Bergslagen ålder Kvinnor Män antal Region Mälardalen ålder Kvinnor Män antal

11 Region Stockholm ålder Kvinnor Män antal Region Uppland ålder Kvinnor Män antal

12 Region Östra Sörmland/Gotland ålder Kvinnor Män antal Mälardalen totalt ålder Kvinnor Män antal Källa: SCBs befolkningsstatistik, egna bearbetningar

13 Inom Mälardalen har Unionen fem regioner (Bergslagen, Mälardalen, Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland) med regionkontor i Stockholm, Södertälje, Uppsala, Västerås och Örebro. I bilaga 1 och 2 görs en jämförelse mellan Unionens regionfördelning och några regionalpolitiskt viktiga myndigheter med regional uppbyggnad. Behovet av ett utökat samarbete mellan Unionens regioner tydliggörs, i synnerhet för påverkan runt Stockholmsområdet. Figur 3: Sysselsättningens fördelning av varuproduktion, privat tjänsteproduktion och offentlig tjänsteproduktion 2010 i de fem regionerna Procent Marknadsproduktion, tjänster Marknadsproduktion, varor Offentliga myndigheter 0 Bergslagen Mälardalen Stockholm Uppland Östra Sörmland Källa: SCB, egna beräkningar I figur 3 ovan har sysselsättningen i regionerna fördelats mellan varuproduktion, privata tjänster och offentliga tjänster. Stockholm avviker från mönstret genom att vara extremt mycket tyngre på privata tjänster än de övriga regionerna. Varuproduktionen är relativt mest betydelsefull i region Mälardalen, följd av Bergslagen och Östra Sörmland. 13

14 Den offentliga verksamheten väger tyngst i Uppland, läs Uppsala, men väger även tungt i Bergslagen, främst i Örebro. I Bergslagen minskade sysselsättningen med en dryg procent mellan 2000 och I regionens tolv kommuner är det bara i en som sysselsättningen ökat under dessa tio år, nämligen i Örebro kommun. I Askersund har sysselsättningsnivån upprätthållits medan den i samtliga övriga kommuner har minskat. Regionen har en naturlig koppling till Mälardalen men fungerar också som en viktig förbindelselänk västerut gentemot Göteborgsområdet och Norge, via Karlstadsregionen. Sysselsättningen i region Mälardalen minskade under perioden 2000 till 2010 med totalt någon dryg procent. Denna region har sysselsättningsmässigt utvecklats minst gynnsamt av de fem regionerna i Mälardalen. Det är bara Västerås kommun som haft en positiv sysselsättningsutveckling. I regionen finns också den kommun som haft den sysselsättningsmässigt minst gynnsamma utvecklingen av samtliga kommuner under perioden, nämligen Skinnskatteberg. I Skinnskatteberg var antalet anställda 40 procent lägre 2010 än Inom region Stockholms område har de flesta kommuner haft en positiv sysselsättningsutveckling och för regionen ökade antalet sysselsatta med drygt sex procent mellan 2000 och De kommuner som utvecklats mest positivt sysselsättningsmässigt är Nacka, Ekerö och Värmdö, medan Vaxholm, Upplands-Väsby och Sigtuna haft den relativt sett minst gynnsamma utvecklingen. Uppland har mellan 2000 och 2010 haft en positiv sysselsättningsutveckling på närmare 10 procent. Framför allt är det Uppsala kommun och Norrtälje kommun som utvecklats positiv. Den minst gynnsamma sysselsättningsutvecklingen finns i Tierps och Heby kommuner. I Östra Sörmland noterades en sysselsättningstillväxt mellan 2000 och 2010 med närmare åtta procent. De kommuner som utvecklats mest gynnsamt är Nykvarn, Salem, Huddinge och Södertälje medan de kommuner som utvecklats minst gynnsamt är Gnesta, Oxelösund och Nynäshamn. 14

15 Mälardalens konkurrenskraft Mälardalen anses sammantaget vara bland de bästa regionerna i världen för globalt inriktad företagsamhet. Industriländernas samarbetsorganisation OECD pekade dock 2006 på ett antal svagheter, varav flera fortfarande finns kvar att jobba med: Mälardalen har för få nya och snabbt växande företag; utväxlingen i nya företag är för svag i förhållande till regionens satsning på forskning och utveckling; arbetsmarknaden behöver fungera bättre: unga börjar generellt arbeta vid allt högre ålder, det är svårt för många invandrare att få jobb, många kommande pensionsavgångar kan leda till problem; främst Stockholm visar stor brist på nya bostäder; och investeringarna i infrastruktur är otillräckliga. OECD identifierade utifrån detta ett antal utmaningar för regionen och nationen, som att finna nya sätt att stimulera tillväxt genom regionala innovationssatsningar; att stimulera att fler högutbildade utlandsfödda kommer i arbete; att stimulera till ökade satsningar i infrastruktur, bland annat genom samverkan mellan privat och offentlig sektor, samt att skapa en politik som bättre speglar Mälardalens betydelse som nationell tillväxtmotor. Sveriges ställning när det gäller konkurrensförmåga rankades som nummer fyra i världen i Global Competitiveness Index 2012, efter Schweiz, Singapore och Finland. Sverige rankas bland de 25 bästa länderna i världen för alla faktorer, undantaget marknadsstorlek. Landet är bland de tio bästa länderna i världen för 8 av 14 undersökta faktorer. Sverige rankas som nummer fyra när det gäller innovation och nummer ett när det gäller technology readiness, vilket avser förmågan att ta till sig ny teknik. Den höga rankningen innebär dock att Sverige relativt sett tappat något, eftersom landet rankades som nummer två enligt samma index bara några år sedan. Det finns således ett antal utmaningar att möta om ställningen ska kunna behållas och än hellre stärkas. 15

16 Att kunna konkurrera med kunskaper och innovationer är viktigt och blir allt viktigare för att möta konkurrensen från utländska producenter. Regioner med ett stort kunskapskapital och en god tillgång på kvalificerad arbetskraft har en stor attraktionskraft för kunskapsintensiva, och innovativa verksamheter. Det gäller även för verksamheter som förutsätter mycket kontakter med kunder och allmänhet. Skapandet och bibehållandet denna attraktionskraft medför en snabbt växande efterfrågan på arbetskraft i storstadsregionerna och i de större städerna. En ekonomisk tillväxt ställer krav på en politik som tar hänsyn till att varu- och tjänsteproduktion är tätt sammanvävda för att skillnader mellan stad och landsbygd inte ska accelerera. Näringspolitiken måste också ta hänsyn till att samspelet mellan stad och landsbygd gradvis förändras. Tillväxten av kunskaps- och kontaktintensiva samt innovativa verksamheter i storstadsregionerna och i de större städerna tränger ut mindre kunskapsintensiva, men framför allt utrymmeskrävande, verksamheter till den omgivande landsbygden. Unionen menar att en politik som bättre stödjer samspelet mellan varu- och tjänsteproduktion samt mellan stad och landsbygd måste stå högt på den näringspolitiska agendan för att stödja en fortsatt positiv utveckling i Mälardalen. En sådan agenda bör ta sikte på satsningar som bygger upp och sprider kunskaper, där viktiga inslag är just investeringar i transportinfrastruktur som bättre knyter ihop de större städer och storstadsregioner med varandra; kraftigt ökat bostadsbyggande framför allt i storstadsregionerna, där också rörelsestimulerande åtgärder kan behövas; främjande av en innovationsdriven näringspolitik, vilket betyder att företag som bygger och utvecklingar nya produkter och tjänster får agera i ett sammanhang där kompetens- och personalförsörjning underlättas; samt breda kompetenshöjande investeringar i utbildning. 16

17 Att kunna transportera personer och varor är nödvändigt, varför en utbyggd infrastruktur är essentiell Mälardalen är en del av Sverige, där en väl fungerande kollektivtrafik är extra viktig för att samhälle och arbetsliv ska fungera väl. Att pendla till arbetet innebär i statistiken att individen arbetar i en annan kommun än den man är mantalsskriven i. Antalet personer som dagligen är beroende av kollektiva transportmedel för att ta sig till och från arbete, skola och bostad är egentligen ännu högre än vad statistiken anger. Unionen tvingas konstatera att de administrativa gränserna i Mälardalen ofta försvårar för medborgare att ta sig mellan bostad, arbete och skolor, genom att samordning mellan landsting, olika transportformer etcetera ofta kärvar. I tabell 2 redovisas arbetspendlingen över länsgränser och den visar att runt personer dagligen pendlar över länsgränserna i Mälardalen för att ta sig till och från bostad och arbete. Bara detta betyder resor om dagen eller räknat på ett normalt arbetsår: runt 35 miljoner pendlingsresor. Tabell 2: Pendlingsmatris 2010 Arbetslän Bostadslän Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Utpendling till Mälardalen Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Inpendling från Mälardalen Källa: SCB, WSP

18 Antalet dagliga pendlingsresor över länsgränserna inom Mälardalen uppgår alltså dagligen till cirka Mer än 40 procent av de förvärvsarbetande, runt personer, pendlade över kommungränser till sitt arbete i Mälardalen år Till detta kommer de personer i storstadsområden som flyttar sig större avstånd men ändå inom samma kommun. Siffrorna ovan innebär en ökning med drygt sex procentenheter sedan Andelen pendlare i Mälardalen ligger på en betydligt högre nivå än genomsnittet för hela Sverige. Pendling möjliggör samtidigt att kommuner binds samman till större sammanhängande arbetsmarknadsregioner. I och med att individerna pendlar mycket, och i ökande grad, i Mälardalen, blir även de funktionella regionerna allt större. Detta ställer emellertid stora krav på kommunikationernas tillgänglighet och tillförlitlighet. Den praktiska kapaciteten på ett pendeltåg är 850 passagerare (uppgiften från Trafikplan 2020 från Storstockholms Lokaltrafik). Om det antas, lågt räknat, att produktionen per passagerare vid sin arbetsplats är värd 500 kronor per timme, blir samhällets kostnad i form av produktionsbortfall runt kronor för en försening på tio minuter för ett enskilt pendeltåg. Vi vet samtidigt att stopp i tågtrafiken tenderar att drabba brett. Produktionsbortfallet blir därigenom ofta betydande. Arbetspendlingen har alltså den senaste tjugoårsperioden stadigt ökat i Mälardalen. Den regionförstoring som följt på detta är påtaglig och har möjliggjorts genom såväl förändrat arbetsmarknadsbeteende som genom en rad infrastrukturförbättringar. Detta kan illustreras av att de lokala arbetsmarknader som definieras av Statistiska centralbyrån (SCB) genom att koppla ihop kommuner via pendling, under perioden 1993 till 2010 minskade från elva till sju i Mälardalen. Denna utveckling styrs också av den ökade specialiseringen på arbetsmarknaden. Ökad specialisering innebär krav på högre formell kompetens och därmed längre utbildningar. Med en inriktning mot mer kvalificerade arbeten följer också att antalet arbetstillfällen för varje specialiserad yrkesinriktning blir färre. För att kunna matcha sin kompetens mot 18

19 ett lämpligt arbete måste därför de arbetssökande leta inom ett större geografiskt område. Om en flytt till ny bostad av olika skäl inte är möjlig, är pendling lösningen för den enskilde. Specialiseringen på arbetsmarknaden och de krav den ställer på arbetskraften är påtaglig. Mellan åren 1993 och 2010 ökade andelen av de förvärvsarbetande i Mälardalen, som har en minst treårig eftergymnasial utbildning från drygt 15 procent till närmare 28 procent. Ökningen har varit stadig under hela perioden och visar inga tendenser att avta. Som framgår av figur 4 ökar även andelen pendlare enligt samma mönster, men i något lägre takt, från 35 till 42 procent. Figur 4: Andel inpendlare och andel högutbildade av dagbefolkningen i Mälardalens kommuner Procent Andel inpendlare Andel högutbildade Källa: WSP 19

20 En viktig slutsats: Pendling till och från arbetet är av mycket stor omfattning och för resenärerna, där Unionens medlemmar utgör en inte föraktlig andel, är två saker extremt viktiga. Det första är att det finns en säkerhet i att lita på tidtabeller och att anslutningar fungerar. Det andra är att resebevis för att åka inom och mellan länen i Mälardalsregionen samverkar betydligt bättre än de gör idag. I korthet betyder detta att det ska vara lätt, men samtidigt inte dyrt, att pendla över landsgränser. Förutsättningarna för smarta varutransporter måste bli bättre Förutsättningarna för infrastrukturen har förändrats genom den utveckling som redovisas ovan. Ett resultat är att transporterna andelsmässigt tenderar att gå från godstransporter till persontransporter; att godsleveranser går från bulktransporter till mer högvärdiga varor, det vill säga med ett högt pris per kilo i små leveranser samt till en övergång från lagerhållning av varor till just-in-time leveranser. Detta leder till att standarden på infrastrukturen denna blir allt mer central för Mälardalens utveckling och hela Sveriges tillväxt, liksom att känsligheten för funktionsstörningar i systemen har ökat betydligt, och effekterna av dessa störningar blir allt mer kostsamma. Kännetecknande för de flesta frågor som rör transporter och logistik är att det är många intressenter och aktörer som måste samverka om man ska nå förändringar. Det handlar om kommuner, regionala aktörer, Trafik verket samt transportörer och speditörer. Även konsumenters beteenden har betydelse. Mälardalen är landets största konsumtionsmarknad, vilket innebär ett stort behov av varutransporter in till Mälardalen. Samtidigt behöver avfall, återvinningsmaterial och skrot tas hand om och transporteras bort. Det finns dessutom en stor varuproducerande industri i regionen, som har behov av att ha fungerande transportvägar både in och ut för råvaror, färdigprodukter och avfall. 20

21 Godstransporterna konkurrerar om plats på vägar och spår med personbilar och bussar, pendeltåg och annan kollektivtrafik. Denna konkurrens hårdnar när befolkningen växer och som följd av detta transporterna ökar i mängd. Satsningar på kapacitet och framkomlighet är nödvändiga för att godstransporterna ska kunna utföras på ett effektivt och för samhället hållbart sätt med så begränsad negativ påverkan på miljö och klimat som möjligt. Via många relativt små åtgärder kan förutsättningarna förbättras för såväl yrkestrafik som privatbilism. Detta kräver emellertid förbättrad kommunikation och samverkan mellan det offentliga, privata aktörerna och företag. Flera av landets viktigaste godsstråk för järnväg och landsväg passerar genom Mälardalen. Sveriges import och export, och konkurrenskraft, är beroende av väl fungerande godstransporter. Sveriges geografiska läge gör att den allra största delen av utrikestransporterna passerar hamnar, flygplatser eller broar. Unionen anser att planeringen måste utgå från att människor kan ha sin bostad och sitt arbete inom rimligt tidavstånd från varandra. Avstånd kan givetvis uttryckas i kilometer, men inte minst i tättbefolkade områden är det rimligt att uttrycka avståndet i minuter restid; förutsättningarna för att kunna vara uppkopplad hemma eller under resor måste förbättras, då den digitala infrastrukturens status är ett viktigt element för en regions konkurrensförmåga; det är önskvärt att kollektiva och spårbundna kommunikationer tar en växande andel av pendlingsresorna, med hänsyn till en utveckling mot ett hållbart samhälle. För att möjliggöra detta krävs en fortsatt utbyggnad av spår och tillgänglighet; 21

22 det är nödvändigt att få fram ett gemensamt system för kollektiva resor över landstings- och länsgränser och att detta borde kunna gälla för flera reseanordnare. Vi vill kalla detta för Mälardalskortet, och det bör snarast förverkligas; det är nödvändigt att vägstandard och väghållning hålls på en god nivå, så att en utveckling av samhälle och näringsliv inte hindras. I mindre tättbefolkade delar av regionen är vägtrafik med egen bil ofta det enda rimliga alternativet då busstrafik inte är ett tillgängligt alternativ; framkomligheten i och kring regionens tätorter måste förbättras, framför allt på väg i och runt Stockholm, samtidigt som det möjliggörs att öka andelen godstransporter via järnvägsnätet; det är centralt att säkerställa flygkapaciteten på Arlanda, samtidigt som ett nät av regionala flygplatser underlättar en spridning av näringslivets lokalisering inom hela regionen; sjötransporter kan prioriteras för i första hand bulktransporter och i övrigt skrymmande dito och att planering av hamnar kombineras med infrastrukturen i övrigt så att ett infrastruktursystem framträder; samt det för landsvägs-, järnvägs-, sjöfarts- och flygtransporternas effektivitet, är viktigt att de godsterminaler som existerar och som nyetableras är öppna, så att alla aktörer kan använda desamma. Unionen Bergslagen vill prioritera förbättring av tågförbindelsen Karlstad-Karlskoga-Örebro; förstärkning av vägnätet för att regionens gruvambitioner ska kunna genomföras; och den digitala satsningen som görs i regionen utnyttjas för positiva förutsättningar för tjänsteutveckling. 22

23 Unionen Mälardalen vill prioritera en bättre samordning av tidtabeller inom länstrafik och lokaltrafik inom regionen samt utökad pendlingskommunikationen till i första hand Stockholm med snabbtåg; och en kontinuerlig utveckling av hamnarna i Västerås och Köping, tillsammans med Södertälje, för att möjliggöra tyngre transporter, vilket är en grundförutsättning för att den verkstadsindustri som finns inom regionen ska kunna behålla sin konkurrensförmåga. Unionen Stockholm vill prioritera utbyggnad av kollektivtrafik för ett fungerande arbetsliv och en bättre miljö, som förlängning av tunnelbanan till Täby och till Tyresö; en genomgående hög kapacitet på de digitala kommunikationsmöjligheterna inom regionen vilket ökar möjligheterna för många medlemmar att arbeta på distans och därigenom minska trycket på vägarna; samt en fungerande digital infrastruktur som inte minst skärgårdens livskraft är extremt beroende av. Unionen Uppland vill prioritera järnvägsförbindelsen mellan Uppsala och Stockholm vilken måste bli fyrspårig hela sträckan, samtidigt som det tekniska underhållet förbättras; och en järnvägsförbindelse mellan Uppsala och Enköping bör snarast byggas. 23

24 Unionen Östra Sörmland/Gotland vill prioritera Ostlänken mellan Stockholm och Linköping som snarast behöver bli verklighet; en utbyggnad till fler filer av riksväg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn som en del av förbättrade vägförbindelser på Södertörn; en bättre samordning av lokaltrafiken liksom kollektivtrafik över länsgränserna inom regionen; och sjötransporternas förutsättningar till och från regionen, vilka inte får motverkas via icke konkurrensneutrala miljöbeskattningar som snedvrider viktiga verksamheters konkurrensläge. 24

25 Utan ett större utbud av bostäder kommer Mälardalens tillväxtmöjligheter att strypas Mälardalens befolkning växer kraftigt. Enligt de senaste prognoserna kommer denna utveckling att fortsätta. Sedan millennieskiftet har Mälardalen i genomsnitt vuxit med över invånare per år och de kommande 20 åren bedöms tillväxten bli knappt nya invånare per år. Figur 5: Befolkningsutveckling i Mälardalen och prognos till 2030 Folkmängd (miljoner) 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Befolkning Prognos 0, Källa: SCB, WSP Tillväxttakten skiljer sig kraftigt mellan olika delar i regionen. Det är framför allt de större städerna och kommunerna som växer. En dåligt fungerande bostadsmarknad är en tillväxtbegränsande faktor. En väl fungerande bostadsmarknad är å andra sidan en central förutsättning för den rörlighet på arbetsmarknaden som en dynamisk ekonomi kräver. Möjligheten att kunna flytta inom och mellan regioner utgör en viktig del av matchningsprocessen mellan arbetssökande och lediga platser. När bostadsmarknaden inte fungerar väl eller inte är tillgänglig, försvåras eller omöjliggöras arbetssökandes möjlighet att flytta till lediga jobb. 25

26 Under 2011 flyttade hushåll mellan länen i regionen, de flesta flyttningar sker korta sträckor inom och mellan kommuner. Netto flyttar de flesta till Stockholms och Södermanlands län. Glesbygdskommuner i Mälardalen hade en stabil befolkning fram till 1990, men har sedan dess sett sin befolkning minska. Prognosen är att den utvecklingen kommer att fortsätta. Utflyttningen är hög och befolkningen åldras. Den mellanstora staden hade en stabil befolkning fram till millennieskiftet, men har sedan dess vuxit och kommer att fortsätta växa där en stor del av förklaringen ligger i ett stort flyttningsöverskott från utlandet. Den typiska förortskommunen till storstaden har en positiv befolkningsutveckling där inflyttningen är hög till följd bostadsbyggande, befolkningen är ung och barnfamiljerna många. Tabell 3: Flyttningsmatris 2011 Från Till Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Övriga Summa Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Övriga Summa Källa: SCB, WSP Bostadsbyggandet har sedan mitten av 1990-talet varit mycket lågt i Sverige och de senaste tjugo åren bara byggts hälften så många bostäder som det byggts i övriga nordiska länder. Bostadsinvesteringarna har 26

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Fakta om företagandet i Stockholm 2013

Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

STOC K HOLM S S O PPAN

STOC K HOLM S S O PPAN STOC K HOLM S S O PPAN SAMVERKAN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver mer samverkan Stockholmssoppan är ett samarbete mellan sju näringslivs- och fackliga organisationer som sedan år 2000 samarbetar

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Eskilstuna Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Anders S Lindbäck Simon Lindgren Jonathan Ström Roger Sperrling Mattias Lennartsson Kent-Ola Hågebrand Bilaga B Konstituerande medlemsmöte Kommunlista

Läs mer

Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län

Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län INRIKTNING FÖR TRANSPORTSYSTEMET ÅR 2030 Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län Tillsammans är vi starka Inom Östra Mellansverige samverkar fem län (Stockholm,

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Sveriges demografiska mittpunkt Cirka 280 000 invånare Gränsar till 6 andra län Delar av 5 stift Örebro län ett län, men 6 landskap Närke, Västmanland, Värmland,

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010)

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Tekniska förvaltningen Gatuavdelningen, gatu- och parkgruppen Ingenjör Hans Velin 0589-87 610 hans.velin@arboga.se Datum 2009-09-24 Synpunkter på Regional

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Stockholm Business Alliance, SBA, har skickat ett avtal för perioden 2016-2020 och erbjuder Österåkers kommun till fortsatt partnerskap.

Stockholm Business Alliance, SBA, har skickat ett avtal för perioden 2016-2020 och erbjuder Österåkers kommun till fortsatt partnerskap. Tjänsteutlåtande O Öste zs. Näringslivs- och utvecklingsenheten Lotta Holmgren, näringslivschef Datum 2015-03-18 Dnr KS 2015/0134 Till Kommunstyrelsen Partnerskap i Stockholm Business Alliance (SBA) Sammanfattning

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Fakta om Företagandet i Stockholm. Statistik för 2014

Fakta om Företagandet i Stockholm. Statistik för 2014 Fakta om Företagandet i Stockholm Statistik för 2014 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Företagens betydelse i Örebro. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Örebro. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Örebro Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

KL s Erhvervskonference Aarhus

KL s Erhvervskonference Aarhus Olle Zetterberg CEO Stockholm Business Region KL s Erhvervskonference Aarhus 2015-08-24 Stockholm Business Alliance (SBA) Ett långsiktigt, regionalt samarbete för att attrahera utländska etableringar och

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Antal deltagare på mötet var 6 personer: Anders S Lindbäck Jimmy Lundkvist Björne Pettersson Alexander Örnberg Kim Korths, via facebook Jonathan

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer