Rapport. Förstudie av organisation och indelning av församlingarna i Uppsala kyrkliga samfällighet. Uppsala stift, Stefan Bosbach

Transkript

1 Rapport Förstudie av organisation och indelning av församlingarna i Uppsala kyrkliga samfällighet Uppsala stift, Stefan Bosbach

2 Innehåll 1 Uppdraget Avgränsningar Utredningens metod och disposition Tidsplan Sammanfattning Svenska kyrkans lokala organisation Samfällighet som organisationsmodell Konsekvenser Var går gränsen för storlek på församling? Församlingsinstruktioner och måldokument Omvärlden Församlingsbesök och samtal Analys Beslutsvägar och delegation Styrning - ledning, kyrkoherdens roll Ekonomi och fakta Människor i kyrkans omvärld Analys och förslag Fyra alternativ till annan organisation Behålla nuvarande organisation Skapa en samfällighet med tre församlingar Pastorat med tre församlingar Enförsamlingspastorat Hur går vi vidare? Bilagor Församlingsinstruktioner (sammanfattning) Kyrkonämndens förvaltnings målkort Omvärldsfakta Bilder Litteraturförteckning Sidan 2 av 56

3 1 Uppdraget Uppsala kyrkliga samfällighet utgörs av fem församlingar. Samfälligheten bildades av fyra församlingar Helga Trefaldighets församling delades i Gottsunda och Helga Trefaldighets församling Tillsammans utgör de fem församlingarna Uppsala kyrkliga samfällighet och är en del av Uppsala kontrakt där även Danmark - Funbo pastorat ingår. I en gemensam skrivelse till Uppsala stift daterad , som inkom till Uppsala stift dnr. 225/001/07, hemställer kyrkoråden i Uppsala kyrkliga samfällighet om hjälp med en indelningsutredning med syfte att tillsammans med de andra församlingarna i Uppsala kyrkliga samfällighet hos stiftsstyrelsen för Uppsala stift begära att en indelningsutredning genomförs under 2007, med syftet att pröva och värdera den nuvarande organisationen och föreslå två eller flera alternativ till den nuvarande indelningen och samfällighetsbildningen. Stiftsstyrelsen beslöt att ställa sig positiv till den begäran som inkommit från Uppsala kyrkliga samfällighet samt att ge stiftskansliet i uppdrag att utarbeta en lämplig projektorganisation för detta samt att lämna förslag till finansiering. Under våren 2007 rekryterades Stefan Bosbach som projektledare för arbetet för att under projekttiden till genomföra utredningen. Bakgrunden till församlingarnas gemensamma begäran beskrivs på följande sätt: Framtidsutredningens förslag om ett utvecklat samordnat arbete, t.ex. med pastoraler och verksamhetsplaner har inte mött några invändningar från varken församlingarnas kyrkoråd eller chefer. Frågan har varit uppe till behandling på de senaste samrådsdagarna. Framtidsutredningen föreslog att den nuvarande församlingsindelningen tills vidare skulle behållas. Samtidigt gav utredningens slutrapport en problembeskrivning som skulle kunna ligga till grund för en indelningsutredning. Tillkommande fakta och en förnyad analys, tillsammans med Framtidsutredningens slutrapport sammanfattas här i fyra problemområden som ger skäl för att pröva och värdera nuvarande församlingsindelning och samfällighetsbildning. Svenska kyrkans uppdrag församlingsinstruktion, pastoraler och planer Medlemsutveckling andel medlemmar, medlemsavgifter, medlemmars behov Styrning och ledning ansvarsfördelning, gemensam ekonomi, arbetsgivarroll Demografi fler invånare, annan åldersammansättning, Rörlighet. Begäran om utredning har därför inga förutbestämda direktiv annat än att den ska belysa olika alternativ till framtida organisation och/eller samfällighetsbildning. 1.2 Avgränsningar Fyra problemområden har ovan definierats i uppdraget. Utredaren har avgränsat utredningen till att röra dessa fyra problemområden. Sidan 3 av 56

4 1.3 Utredningens metod och disposition Den fortsatta rapporten är indelad i huvudrubriker som motsvarar utredningens uppdrag. Som en avslutande del i rapporten finns en beskrivning av de olika förslagen med en avgränsad konsekvensanalys för de olika förslagen. Det har framförts önskemål om att utredningen dels skall vara förutsättningslös och att den skall innehålla stort deltagande från medarbetare och förtroendevalda i samfälligheten. Med den bakgrunden kom utredningen att genomföras enligt följande metod. 1. Samtalsmöten. För att ge förtroendevalda och medarbetare möjlighet att bidra med sina olika erfarenheter i utredningen så har samtalet varit ett viktigt moment. Därför har utredaren besökt arbetslag och de grupper av förtroendevalda som församlingarna utsett att möta utredaren, för att samtala om de frågeställningar som ingår i utredningen. Under november och december månad 2007 genomfördes dessa samtal. Mötet och processen med medarbetare, förtroendevalda och andra intressenter har varit viktiga inslag till förståelse och faktainsamling såväl som en temperaturmätare på attityder och kultur. Utredaren har också haft möten med samfällighetens kyrkoherdar. Dessutom har utredaren träffat förvaltningschef, personalchef, kommunikatör samt controller i kyrkonämndens förvaltning. 2. Som ett led i utredningsarbetet har utredaren även besökt och studerat andra samfällighetsbildningar för att ta del av deras erfarenheter. Besök har gjorts i Bollnäs-Ovanåkers kyrkliga samfällighet, Gävle kyrkliga samfällighet samt Falu kyrkliga samfällighet. 3. För att samla in de fakta som finns att ta hänsyn till har en omvärldsanalys genomförts. Utredaren har gjort analyser av omvärlden genom ett geografiskt informationssystem (GIS) såväl som de uppgifter som kommunen och Statistiska Central Byrån tillhandahållit. 4. Den nuvarande organisationen har studerats och samfällighetens församlingars församlingsinstruktioner, pastoraler och verksamhetsuppföljningar har analyserats med fokus på mål och strategiarbete. 5. Utredaren har följt den inomkyrkliga debatten i media, bland strukturhandläggarna från stiften samt i kyrkomötets behandling av strukturfrågor för att ta tillvara erfarenheter för denna utredning. 1.4 Tidsplan Tidsplanen för utredningen har för utredaren varit satt till ett år mellan augusti 2007 till juli Eventuell förändring enligt förslagen i utredningen skall enligt kyrkoordningen beslutas senast i december 2008 av stiftstyrelsen för att den förändringen skall kunna träda ikraft i samband med ett kyrkoval enligt kyrkoordningens 37 kap. 15 (1) skall en ändring som är av sådan art att nya organ att företräda församlingen bildas ska ändringen ske i samband med ett val. Utredaren bedömde dock att arbetet behövde utföras snabbare, för att lämna en rimlig möjlighet för lokala processer och interna samtal, inför ett eventuellt beslut om genomförande av ny organisation och indelning. Sidan 4 av 56

5 1.5 Sammanfattning Utredningen har berört områden som har med omvärld, mål, medlemsutveckling, styrning och ledning samt kyrkans uppdrag att göra. Vid studierna av dessa olika områden har utredningen kommit fram till att det finns behov av att samordna verksamheten på ett mer funktionellt sätt med avseende på resurser och Svenska kyrkans uppdrag. Vid studierna av måldokumenten har ingen betydande skillnad observerats mellan församlingarna. Vid samtal med medarbetare och förtroendevalda har en viss enighet kunnat ses om samverkan för att bättre svara mot de behov som finns i församlingarna. Utredaren har studerat styrnings- och ledningsfunktionen och observerat att ökade leningsinsatser än nödvändiga för att hitta vägar för gemensamma strategiska överväganden. Utredaren har också via sekundärdata observerat vilka önskemål människor har på kyrkan och församlingarna i Uppsala. Med utgångspunkt från detta vill utredaren lämna följande alternativ: 1. Nuvarande organisation består. Fem församlingar i en samfällighet med ytterligare väl utvecklade planer och beslut som möjliggör övergripande ställningstaganden kring det pastorala arbetet. 2. Bilda en samfällighet med tre pastorat med tre exempel på indelning: a. Lägga samman Gottsunda och Helga Trefaldighets församlingar till en församling samt lägga samman Gamla Uppsala och Vaksala församlingar till en. Uppsala domkyrkoförsamling består i sin nuvarande form. b. Skapa en katedralsförsamling kring domkyrkan samt bilda två församlingar av det övriga området. c. Bilda en centrumförsamling med två kransförsamlingar. 3. Bilda ett treförsamlingspastorat. 4. Upplösa samfälligheten och göra en församling av nuvarande Uppsala kyrkliga samfällighet. Sidan 5 av 56

6 2. Svenska kyrkans lokala organisation Kyrkoordningens olika organisationsformer för Svenska kyrkans församlingar kan sammanfattas som följer. Församling Den primära enheten i Svenska kyrkan är församlingen. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och 2 kap. 6 en konsekvens av denna grundläggande uppgift. Församlingen har ett lokalt självstyre men är samtidigt en del av ett stift och Svenska kyrkan som trossamfund. Denna uppgift är identisk med vad För varje församling skall det finnas en som anges i lagen om Svenska kyrkan (4 ). kyrkoherde som utifrån avgivna vigningslöften på eget ansvar fullgör de uppgifter som angetts Bestämmelserna i kyrkoordningen beskriver i princip att församlingen har i kyrkoordningen. skyldighet att göra det som ankommer på en församling. Hur det ska göras Kyrkoherden har ansvaret för tillsyn och avgör dock församlingen själv. Till grund för detta ligger den övergripande samordning av all verksamhet församlingsinstruktion som varje församling enligt KO ska ha. utifrån församlingens grundläggande uppgift. Kyrkoherden leder församlingens verksamhet Tanken med de grundläggande uppgifterna är att de ska vara beständiga såvitt avser gudstjänst, undervisning, diakoni och beskrivningen ska därför ses som en sammanfattning av det som och mission. församlingen ska ägna sig åt. Gudstjänstfirande är konstitutionellt för Svenska kyrkan och för församlingarna. Ett regelbundet gudstjänstfirande är som en konsekvens av detta ett grundläggande kriterium för att vara en församling. Pastorat Ett pastorat är kyrkoherdens tjänstgöringsområde. Pastoratet kan bestå av en eller flera församlingar. Pastoratet är endast en kyrklig administrativ indelningsenhet som inte bär något eget juridiskt ansvar såvida det inte är ett enförsamlingspastorat som i sig är en juridisk enhet eller om man har bildat en pastoratssamfällighet av flera församlingar. Pastoratssamfällighet Pastoratssamfälligheten har egen utdebiteringsrätt. Samfällighetens uppgift blir att svara för ekonomisk utjämning så att församlingarna skall kunna fullgöra det grundläggande uppdraget. Pastoratssamfälligheten är också arbetsgivare för all personal och är huvudman för begravningsverksamheten. Samfälligheten har också det grundläggande ansvaret för fast egendom och svarar därför för förvaltningen av dessa. Pastoratssamfälligheten är också huvudman för begravningsverksamheten. 5 kap. 2 Uppdraget som kyrkoherde i församlingen utövas av den som anställts eller vikarierar som kyrkoherde. Kap Följande kriterier gäller för församling: 1. I församlingen firas en huvudgudstjänst varje söndag och annan kyrklig helgdag eller åtminstone en gudstjänst varje vecka. 2. I församlingen finns minst ett kyrkorum, invigt i Svenska kyrkans ordning. 3. I församlingen finns människor som tar ansvar för att församlingens uppgifter blir utförda och som är beredda att åtaga sig förtroendeuppdragen i församlingen. Om domkapitlet i församlingsinstruktionen har medgivit undantag från bestämmelserna i första stycket eller om det annars finns särskilda skäl får en församling undantas från en indelningsändring även om den inte uppfyller dessa kriterier. Sidan 6 av 56

7 Flerpastoratssamfällighet En samfällighet bestående av flera pastorat regleras i kyrkoordningen. I KO 2 kap 8-9 klargörs samfällighetens roll för de församlingar som ingår i samfälligheten. I 9 anger vad som avses med flerpastoratssamfällighet. Det handlar om att församlingar inom flera pastorat får bilda en samfällighet som har till uppgift att svara för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service. Förutsättningarna för att bilda en flerpastoratssamfällighet finns i 37 kap. 31. Det är stiftsstyrelsen som fattar beslut om detta om berörda pastorat lämnat sitt samtycke till detta eller om samfällighetsbildningen är till övervägande och varaktig fördel för pastoraten. Samfällighetens uppgift är beskriven i 2 kap 11 där det tydliggörs att samfälligheten har det ekonomiska ansvaret för församlingens alla uppgifter samt att samfälligheten är arbetsgivare för alla anställda och har det grundläggande ansvaret för den fasta egendomen. Samfälligheten är också huvudman för begravningsverksamheten. I den tidigare kyrkolagen kunde flerpastoratssamfälligheter bildas som inte var totala. D.v.s. att samfälligheter kunde bildas mellan flera pastorat för vissa uppgifter t.ex. begravningsverksamheten. Samtidigt kunde de pastorat som ingår i samfälligheten ha kvar sin utdebiteringsrätt för den övriga verksamheten. Det fanns år 2000 fyra sådana partiella flerpastoratssamfälligheter. Dessa har tvingats anpassa sig till de samfällighetstyper som är tillåtna i kyrkoordningen. Ett undantag finns som regleras i 2 kap 12 i kyrkoordningen vilket gäller den partiella flerpastoratssamfälligheten i Visby stift och rör det ekonomiska ansvaret för stiftets många kyrkor. I en flerpastoratssamfällighet är det församlingarna som ansvarar för verksamheten medan samfälligheten svarar för att nödvändiga resurser ställs till förfogande (KO 47 kap 13 ). Det finns ett antal områden som församlingarna ges ett större inflytande över även om det är samfälligheten som har den slutgiltiga bestämmanderätten. Det handlar t.ex. om rekrytering där det i 2 kap 11 står att om man anställer en medarbetare som i huvudsak skall arbeta i en församling så är det den församlingens kyrkoråd som ska anställa såvida inte församlingens kyrkoråd har gett tillstånd till något annat. Vidare står det i KO 13 samma kapitel att en samfällighet inte får besluta om ändring av kyrkobyggnader eller kyrkorum utan att församlingen först har godkänt det. KO kap 4 31 behandlar delegationen från kyrkonämnden till församlingarnas kyrkoråd att 57 kap. 5 För varje församling skall det finnas en församlingsinstruktion. Denna skall utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i församlingen i samråd med domkapitlet. Instruktionen skall innehålla 1. De regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i denna kyrkoordning 2. Ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission 3. En redogörelse för församlingens verksamhet på teckenspråk samt samiska, finska och andra språk 4. Regler om fortbildning för personalen som arbetar med gudstjänst, undervisning, diakoni och mission, och 5. En redovisning av församlingens samverkan med andra församlingar i personalfrågor. 5 kap. 5 I flerpastoratssamfälligheter skall kyrkoherdarna i samfälligheten genom omröstning välja en bland dem att vara ledamot i kyrkonämnden och en annan att vara hans eller hennes ersättare. Förordnandet skall avse den tid för vilken de övriga ledamöterna i kyrkonämnden är valts. Om två eller fler får lika många röster fattas beslutet genom lottning. Samfällda kyrkofullmäktige skall underrättas om förordnandet. Sidan 7 av 56

8 disponera de anslag som enligt budgeten eller särskilt beslut blivit anvisade åt församlingen. I kapitel 3 56 finns det också vissa hänvisningsbestämmelser i punkterna 4-8 samt 4 kap som handlar om kyrkonämndens sammansättning och skyldighet att underrätta församlingarna. Församlingar som ingår i en samfällighet upphör inte att vara juridiska personer vilket innebär att såväl församlingarna som samfälligheten är juridiska personer. En församling kan alltså äga fastigheter men de kan inte företräda egendomen då det ankommer på samfälligheten att besluta (efter samråd med församlingarna) i ekonomiska frågor. Som verksamhetsansvariga under kyrkorådet kan det ibland förekomma två eller flera parallellställda chefer. Det särskilda ansvaret för tillsyn och övergripande samordning ligger dock kvar på kyrkoherden. För att detta ska fungera väl så bör ansvaret ligga på den kyrkoherde som enligt KO 5 kap 5 genom omröstning bland kyrkoherdarna är invald i kyrkonämnden. På ett antal ställen i kyrkoordningen finns det bestämmelser om kyrkoherdarnas uppgift. Nämnas kan 17 kap. om gudstjänstlivet. Sådana uppgifter fullgör kyrkoherdarna på eget ansvar utifrån avgivna vigningslöften. Bestämmelserna om kyrkoherdens tillsyns- och samordningsansvar är inte direkt kopplat till något lednings- eller arbetsledaransvar utan är kopplat till ledarskapet som är relaterat till församlingens grundläggande uppgift. I den mån kyrkorådet vill ge kyrkoherden ett generellt chefskap över församlingens verksamhet måste ett särskilt beslut fattas om detta. 3. Samfällighet som organisationsmodell Samfällighetens uppgift är enligt kyrkoordningen att svara för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service 1. Samfälligheten har ekonomiskt ansvar för att församlingarna ska kunna utföra den grundläggande uppgiften. Samfälligheten är också arbetsgivare för all personal och är huvudman för begravningsverksamheten. Vidare har samfälligheten det grundläggande ansvaret för fast egendom och har därmed ansvaret för kyrkor och andra fastigheter. Beslutande organ i samfälligheten är samfällighetens kyrkofullmäktige som i sin tur utser en kyrkonämnd som fullmäktiges styrelse. Församlingarna har i sin tur ansvar för att den grundläggande uppgiften 2 blir utförd. Resurser för att detta ska kunna göras tillhandahålls av samfälligheten. Församlingarna bestämmer själv vilken förtroendemannaorganisation man vill ha. Man kan välja mellan att ha kyrkostämma 3, kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd som beslutande organ. 3.1 Konsekvenser Att ha en organisation med en samfällighet som hanterar övergripande förvaltnings- och ekonomiska frågor har en inbyggd konflikt då församlingarna inte har ett direkt inflytande över ekonomin. Exempelvis kan det vara svårt för församlingarna att strategiskt planera verksamheten i området och samtidigt få inflytande över resursbehovet i form av lokaler. Vidare har samfälligheten som organisation inbyggda problem när det gäller styrning och ledning. I 1 KO 2 kap 8 2 KO 2 kap års kyrkomöte avskaffade kyrkostämman som beslutande organ i församlingarna. Denna förändring träder i kraft 1 januari Sidan 8 av 56

9 arbetsmiljöverkets rapport 4 har det konstaterats att det är svårt att se var arbetsmiljöansvaret ligger. Med samfällighet som överordnad arbetsgivare hamnar ansvaret där medan kyrkonämnden inte har kontroll över alla arbetsgivarfrågor i församlingarna. Arbetsmiljöverket menar senare i rapporten att samfälligheter i Svenska kyrkan är en organisation som har en styrelseordförande men saknar VD. Ett antal parallellställda chefer finns istället i församlingarnas kyrkoherdar. Detta kan medföra otydligheter i ledningsansvaret. Arbetsmiljöverket tar också upp frågan om ansvarsfördelningen mellan kyrkoherdar och förtroendevalda. Antalet förtroendevalda är högt i kyrkliga samfälligheter och i Svenska kyrkan generellt. I samfälligheterna är detta en följd av det som föreskrivs i kyrkoordningen nämligen att det finns flera nivåer. Dels den övergripande nivån i samfällighetens fullmäktige och dess styrelse kyrkonämnden, dels i församlingarnas egna strukturer med fullmäktige och styrelse (i vissa fall direktvalt kyrkoråd). Ansvarsfördelningen mellan kyrkoherdar och förtroendevalda beskrivs ofta som den dubbla ansvarslinjen. Det delade ansvaret kan föra med sig att en del av ärendena faller mellan stolarna, särskilt i arbetsmiljöfrågor då otydlighet råder var arbetsmiljöansvaret finns. Man kan också konstatera att kyrkoordningen bygger på enförsamlingspastoratet som den primära enheten. I enförsamlingspastorat finns en styrelse i form av kyrkorådet som har ansvaret för styrfunktionen och en chef i kyrkoherden som har det operativa leningsansvaret. Det är lätt i den konstruktionen att skilja på styrning och ledning medan samfällighetens olika nivåer gör detta svårare. Även i andra personalfrågor kan samfälligheten som organisationsform innebära problem. I Uppsala kyrkliga samfällighet arbetar 239 personer 5 på olika nivåer. Hela samfälligheten har en turordningslista för samliga medarbetare. Det kan visa sig att detta innebär problem vid rekrytering av medarbetare om man t.ex. vill anställa en ny medarbetare på en speciell befattning och övertalighet råder på annan plats i samfälligheten. Vid övertalighet med stora turordningskretsar finns risk för stora konsekvenser för organisationen. Ett av de större problemområdena är det förhållande som råder när det gäller de strategiska besluten. I kyrkoordningen anges det att man som samfälld organisation inte ska hantera frågor som ligger inom församlingarnas grundläggande uppdrag. Det gör att strategiska hänsynstaganden inte kan göras på ett övergripande plan. Alltså är det svårt att fatta beslut om prioriteringen inom samfälligheten vad gäller verksamhet och personella resurser inom församlingsverksamheten. Varje församling arbetar därför efter sitt uppdrag och efter kyrkoordningens föreskrifter. Utifrån ovan sagda kan man konstatera att samfällighet som organisationsmodell har vissa svårigheter inbyggda. 4. Var går gränsen för storlek på församling? Man kan fundera mycket över hur stor en församling bör eller borde vara. Kyrkoordningen ger inget direkt stöd för hur stor en församling kan vara. Där talas det istället om vad som är de minsta kriterierna för att kunna vara församling. Det handlar om att det ska finnas människor som vill ta ansvar för arbetet och att det ska finns minst ett invigt kyrkorum och att det firas gudstjänst varje vecka. Strukturarbetet i Svenska kyrkan har ett fokus på att skapa 4 Arbetsmiljöverket rapport 2007:3 5 Uttaget ur personalregistret Sidan 9 av 56

10 större enheter då man hanterar just de frågor som har med hur liten en församling kan vara för att fortfarande vara en församling i Svenska kyrkan. En faktor som också spelar roll i detta sammanhang är den geografiska ytan. Det är naturligtvis skillnad på ett stort geografiskt område med långa transporter och glest mellan de kyrkotillhöriga och en region som på ett litet geografiskt område har en stor mängd medlemmar. I Lunds stift har man i sin utredning om pastorats- och kontraktsindelningar 6 kommit fram till att man bör minska antalet pastorat i stiftet genom att skapa pastorat med ca kyrkotillhöriga. Detta för att ge möjlighet till mer ekonomiskt och pastoralt bärande enheter. Stiftet konstaterar också att det inte alltid är en bra lösning att lägga samman landsbygdspastorat med en stad. I sitt resonemang har de också tagit hänsyn till att man kan arbeta mer strategiskt och använda de resurser som finns tillängliga bättre i större enheter. I utredningen avråder man också från att bilda samfälligheter då det kan skapa oklar ledningsfunktion och att fler förtroendevalda organ bildas. Enförsamlingspastoratet är enligt utredningen det bästa alternativet och ger den bästa organisationsformen. Redan idag saknar kyrkoherden personlig kännedom om alla som vistas i församlingen som en följd av församlingens storlek. Vid samtal med kyrkoherdarna i Uppsala kyrkliga samfällighet menar en av dem att det minsta man kan förvänta sig av sin kyrkoherde är att man träffar denne i gudstjänsten då och då. Storlek på organisation har däremot avhandlats i olika rapporter och böcker om organisation och organisationsstruktur. För att illustrera dessa typer av resonemang kan vi ta ett exempel 7. Ett IT-konsultföretag med 500 anställda hade 20 dotterbolag. Anledningen till detta var att man inom organisationen betonade vikten av att ha en minimal hierarki och småskalighet som grundprincip. Man strävade efter självständiga bolag med max 50 anställda och en direktör. Så fort något bolag växte över 50 medarbetare delades det till ytterligare ett dotterbolag. Gränsen på 50 personer sattes för varje bolag som en kompromiss mellan två motsatta principer: den marknadsinriktade och den organisatorisk/personalinriktade. Utifrån marknadsskäl är det överlag inte önskvärt att dela upp verksamheter på ett antal olika bolag. Kunderna samverkar ofta med olika delar av företagets verksamheter och har inget intresse av att hålla reda på olika flera olika bolag. Kunderna vill helst möta ett samlat konsultföretag som ger dem vad de önskar. I marknadsföringssammanhang är det också mest fruktbart att föra fram hela bolaget som ett grundbegrepp och inte komplicera bilden med en stor mängd dotterbolag. Detta talar för ett enda bolag. Utifrån personal- och organisationskriterier är det bättre att ha ett mindre antal anställda på varje enhet. Trivsel, gemenskap sammanhållning och ledarskap utan allt för utpräglad hierarki underlättas i ett mindre bolag. Ju färre konsulter desto bättre stöd, samordning och personalutveckling. De små enheterna underlättar också flexibilitet och ansvarstagande för bolaget. I exemplet ser ägare och ledning att bolagsdelning är en mycket viktig del i företagets snabba tillväxt och framgång. Strukturen och företagskultur som betonar sammanhållning, glädje, entusiasm, öppenhet och arbetsglädje ses som en viktig framgångsformel. Samtidigt bidrog detta till att företaget fick stora problem vid lågkonjunktur, där probleminsikt och omställningsförmåga kännetecknades av tröghet. För att ta Friedners 8 liknelse om sjökaptener 9 så kan man i detta fall också likna cheferna vid sjökaptener som navigerade tämligen självständigt med åtföljande problem att ta ett bättre grepp på verksamheten och strama åt densamma genom en bättre resurshållning och nedskärningar. Exemplet visar på en lärdom att det inte finns några universella framgångsformler. Vad som är bra i en 6 Ny pastorats- och kontratsindelning, slutrapport från projekt i Lunds stift Mats Alvesson & Stefan Sveningsson red. Organisation, ledning och processer 2007 sid 27 8 Generalsekreterare Lars Friedners 9 Se kapitel 9 sid 20 Sidan 10 av 56

11 tid behöver inte vara bra i en annan tid. Frågan som vi kan ställa oss är om den här tiden är en tid för de små enheterna som kan manövrera självständigt och flexibelt eller om den här tiden är en tid av att ta ett gemensamt grepp om verksamheten för att styra skutan strategiskt. Det går inte att säga hur stor en församling kan vara men det finns exempel på väldigt stora idéburna organisationer som fungerar. Nämnas kan de fackliga organisationerna. 5. Församlingsinstruktioner och måldokument I dagens samhälle möter kyrkan stora och omvälvande samhällsförändringar. Människorna som bor och verkar i församlingarna är mer rörliga än tidigare. Vår omvärld har blivit snabbare och mer oförutsägbar vilket ställer större krav på kyrkan att arbeta strategiskt och flexibel. Att kunna förstå och tolka vår omvärld har blivit allt viktigare för att nå den omgivning kyrkan är satt att tjäna. Att arbeta med ett strategiskt arbete i Svenska kyrkan har blivit allt viktigare. För att kunna leda en organisation som Svenska kyrkan i Uppsala måste organisationens uppgift klargöras. Det övergripande målet ska vara klart formulerat. Det kan dock vara svårt att få, en organisation av den här typen, att fungera som en målstyrd organisation. De övergripande målen ses som självklara och det antas att alla i organisationen strävar efter att uppfylla dem. Det visar sig dock att detta inte alltid stämmer. De centrala målen har relativt liten betydelse för de olika enheterna i organisationen. Att reflektera över detta kan kännas svårt när Svenska kyrkan har så betydelsefulla mål formulerade direkt av Kristus 10 i sändningen att göra alla människor till lärjungar. Kyrkoordningen 11 inleder med en liknande formulering som spetsar till sändningsuppdraget: Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Visionen är ett sätt att beskriva en framtida situation eller position för Svenska kyrkan i den här regionen. Var vill Svenska kyrkan i Uppsalaområdet vara om t.ex. 10 år? Visionen kan också liknas vid en drömbild av en framtida situation för organisationen. Visionen utformas av styrning och ledning för församlingarna. Därför blir visionen en bild av hur styrning och ledning vill att den framtida utvecklingen ska se ut. Förhoppningen är att visionen ska bidra med att få hela organisationen i rörelse mot en gemensam framtid. Visionen kan också vara en del i att uppmuntra dem som finns i verksamheternas olika led som anställda eller frivilliga medarbetare att hitta nya lösningar. Förhoppningen är att ökad kreativitet och motivation ska höja insatserna och effektiviteten. Visionen kan också vara en hjälp för att bryta upp från gamla rutiner. Visionen för det kyrkliga arbetet i Uppsala har olika funktioner. Dels ska den sätta in verksamheten i ett samhällsperspektiv för att på ett positivt sätt beskriva vilka uppgifter som församlingarna spelar med olika andra aktörer i omgivningen. Hur samverkar kyrkan exempelvis med kommunen, skolan, vården och polisen? Visionen bör också visa ambitioner som församlingarna har. Ambitionerna ska också ligga till grund för det fortsatta arbetet med mål och strategier. Visionen ska inte minst vara en motiverande faktor för dem som finns som medarbetare eller medverkar på andra sätt i församlingarnas verksamhet. Därför är det viktigt att visionen kan förmedla en begriplig och önskad framtida situation. Arbetsmiljöverket menar också att det råder en del otydlighet i uppdraget och säger i sin 10 Matt 28: Kyrkoordningen 2008 sid. 17 Sidan 11 av 56

12 rapport 12 om arbetsmiljön i Svenska kyrkan att: Kyrkan är en utpräglad idéburen organisation med engagerade medarbetare med höga ambitioner att göra insatser för verksamheten. Detta innebär att det, på gott och ont, kan finnas olika föreställningar om vad arbetsuppgiften innebär och hur den skall utformas för att bidra till måluppfyllelsen. Ibland beskrivs det som att medarbetare agerar som soloartister. En viktig uppgift som chef är att klart definiera visioner och mål för verksamheten och bedöma arbetsinsatserna. En vanlig källa till konflikter i organisationer rent generellt är otydliga förväntningar på arbetsuppgiftens omfattning och innehåll. I utredningen har utredaren granskat församlingsinstruktioner, andra måldokument och samtalat med medarbetare, kyrkoherdar och andra ansvariga. Det finns få skillnader mellan de dokument som utredaren har granskat vilket kan ha sin naturliga förklaring att församlingsinstruktionerna är formulerade efter samma mall som utgår från den grundläggande uppgiften 13. I Kyrkfakta 14 kan man ana att det finns en prioritering av verksamhet som inte kan ses tydligt i de dokument som varit tillängliga för utredaren. Där kan man utläsa att Uppsala domkyrkoförsamling satsar på den kyrkomusikaliska verksamheten så till vida att församlingen har flest körsångare 15 av alla de medverkande församlingarna. Satsningen ger också en bild av att vara kostnadseffektiv då insatsen i kronor ligger i snitt vad alla församlingar i projektet satsar. Gottsundas satsning på den diakonala verksamheten 16 sticker också ut i Kyrkfakta vilket också är naturligt om man ser hur förhållandena är i församlingen med stor andel utländskfödda, högre arbetslöshet och ohälsotal 17. Kyrkonämndens förvaltning Kyrkonämndens förvaltning har ett väl utvecklat system för målarbete. De arbetar med balanserade styrkort (Målkort) som är ett sätt att sammankoppla kortsiktiga handlingar med långsiktiga strategier och visioner. De balanserade styrkorten fungerar både för att analysera nuläget och som implementering av strategier. Det primära syftet med balanserade styrkort är att översätta organisationens övergripande vision till handling. Förvaltningen har tagit fram tre stycken balanserade styrkort för sin verksamhet: ett för förvaltningens kansli, ett för begravningsverksamheten och ett för resultatenheten. Styrkorten beskriver vilket perspektiv (t.ex. kund, arbetsprocess, medarbetare) som området gäller samt vilka kritiska framgångsfaktorer som det ska handla om. Detta delas upp i barriärbrytande mål och konkreta mål och avslutas med en tidsangivelse när målen ska vara förverkligade och när uppföljning i ledningsgruppen ska ske. För förvaltningens kansli handlar det i kundperspektivet om att bland annat förstärka den ekonomiska medvetenheten och förenkla verksamhetsstyrningen för beslutsfattarna. Det ska bland annat ske genom att upprätta nya förenklade budgetmallar och att verksamhetsansvariga får uppdaterade och lättlästa rapporter en gång pr månad. Begravningsverksamheten medarbetarperspektiv vill verka för att god SESAM-anda (Service, Engagemang, Samverkan, Ansvar, Målfokus) ska råda inom och mellan arbetsgrupperna. Detta ska bland annat ske genom ledarskapsutveckling. Målkortet för Resultatenheten vill i det ekonomiska perspektivet få en ökad ekonomisk medvetenhet genom att synliggöra driftskostnaderna för maskinparken. Samtliga målkort finns som bilagor. 12 Arbetsmiljöverkets rapport 2007:3 13 Kyrkoordningen 2 kap 1 14 Kyrkfakta är ett samarbete mellan 12 samfälligheter i landet kring nyckeltal för verksamheterna 15 Kyrkfakta sidan Kyrkfakta sid Se bilaga i denna rapport Omvärldsfakta Sidan 12 av 56

13 6. Omvärlden Befolkningen i Uppsala kommun växer. Ökningstakten varierar beroende på konjunkturläge, bostadsmarknad, hushållens ekonomiska möjligheter och förväntningar. Uppsala kommun väntas framöver öka med personer per år. År 2030 bedöms kommunen ha vuxit från dagens drygt till cirka invånare en ökning med ungefär personer 18. Uppsala kommuns plan för nybyggnation är att det ska ske genom många, små tillägg i och intill redan bebyggda områden i staden. Målet är enligt kommunen att alla områden i staden ska utvecklas på ett sätt så att alla områden blir attraktiva. Det ska ske genom en ökad blandning av bostäder, arbetsplatser, service, parker och fritidsaktiviteter i varje område. I Uppsala sysselsätter handeln drygt personer 19. I Uppsala drar handeln till sig kunder från omlandet i mindre omfattning än vad andra centralorter gör. Närheten till Stockholm är en förklaring. Uppsala bedöms dock ha goda förutsättningar att dra till sig större köpkraft än vad befolkningsökningen i sig ger upphov till. Sysselsättningen inom biotechbranschen beräknas öka de närmaste åren. Den sysselsätter idag drygt personer. Branschen har också stor betydelse för tillväxten av de privata tjänster som riktar sig till företag. Övriga branscher omfattar ett stort antal olika områden som turism, byggande, IT med mera och sysselsätter idag tillsammans nära personer 20. Den allmänna trenden är att turismbranschen växer. Uppsala har en relativt liten sådan sektor idag 21. Många människor är arbetslösa på grund av ohälsa och svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller främst utomnordiska invandrare, ungdomar och unga vuxna. För att den utvecklingen ska stoppas behövs ännu fler arbetstillfällen. Utgångspunkt i översiktsplanen är att det ska finnas plats för alla som vill bo i Uppsala. Översiktsplanen ger utrymme för mer än nya bostäder 22 som kan byggas allt efter behov. Många nya bostäder kommer att hamna relativt centralt i Kungsängen, Kapellgärdet, Fyrisvallen, Börjetull, Rosendal samt vid brandstationen och stationsområdet. En blandning av boende och olika sorters verksamheter eftersträvas. Campus Uppsala, och då i första hand i Rosendal, kommer att vara det område som framöver får det största tillskottet av arbetsplatser när det gäller forskning och företagande som är knutet till universiteten. När det gäller verksamheter och företag som behöver större ytor blir östra Fyrislund det största nytillskottet. Flera av stadens stora gator som till exempel Vaksalagatan, Fyrislundsgatan och Tycho Hedéns väg kan omvandlas till mer blandade miljöer genom att området kring vägarna kompletteras med nya byggnader i form av kontor, verksamhetslokaler och bostäder. För att stärka handelns kundunderlag och för att främja trygga och levande centrummiljöer, eftersträvas nya bostäder i stadskärnan och i stadsdelscentrumens närhet. Stadskärnan ska kunna utvidgas för att ge handeln möjligheter till expansion. De redan etablerade områdena för extern handel ges också möjligheter till utvidgning. Pendling Det går att se en ökande andel pendlande till och från Uppsala. En viktig del i den pendlingen är Upptågets utsträckning till Gävle och Stockholm. Kartor över Uppsala och befolkningen presenteras som bilaga 3 Omvärldsfakta 18 Uppsala kommuns årsredovisning Översiktsplan för Uppsala stad sid ibid sid 4 21 Ibid sid 5 22 ibid sid 4 Sidan 13 av 56

14 7. Församlingsbesök och samtal Som en del i utredningen har utredaren träffat medarbetarlag och förtroendevalda i församlingarna och förvaltningens kansli. De grupper som utredaren har träffat är medarbetarlagen i församlingarna i Gottsunda, Vaksala, Helga Trefaldighet, Gamla Uppsala samt Uppsala Domkyrkoförsamling och medarbetarna i kyrkonämndens kansli. Utredaren har också träffat kyrkofullmäktige i Gamla Uppsala, Vaksala och Gottsunda samt kyrkoråden i Helga Trefaldighet och Uppsala Domkyrkoförsamling. Utredaren har även träffat EFS-föreningen styrelse i Gamla Uppsala samt medarbetarna i familjerådgivningen och en frivilliggrupp. Vidare har samtal förts med kyrkoherdarna i respektive församling samt förvaltningschef och personalchef. Samtalen har följt en särskild ordning i möten om ca. 45 minuter. Utredaren har presenterat utredningens syfte och de problemområden som identifierats av de olika församlingarna. Därefter har varje deltagare fått möjlighet att enskilt reflektera över frågeställningarna: Vad kan vi i Svenska kyrkan i Uppsala göra för att hantera dessa utmaningar? Bör vi samverka mer? I så fall hur? Hur bör organisationen se ut för att ge bästa stöd till församlingsverksamheten? Vad är särskilt viktigt att tänka på i det fortsatta arbetet? Dokumentationen består av deltagarnas egna anteckningar samt utredarens anteckningar från stormötena. Resultatet av dessa möten handlar om ett antal områden som berör samverkan, engagemang, organisation och utveckling. Samverkan Det finns en i det närmaste total enighet bland de tillfrågade att samverkan är nödvändig. Möjligen kan man ana ett annat svar hos en minoritet som menar att den optimala formen för församlingsverksamhet ligger i små församlingar som samlas kring den egna gudstjänstlokalen. Det finns dessutom en stark enighet kring samverkan i gudstjänster, musikverksamhet, barn- och ungdomsverksamhet samt diakonal verksamhet så som sorgegrupper och samtalsverksamhet. Församlingsöverskridande samverkan lyfts fram, inte bara inom samfälligheten utan även med andra församlingar runt samfälligheten. Ekumeniken betonas. Yrkesträffar över församlingsgränserna önskas av många. Det finns en stark önskan om att Svenska kyrkan ska bli en tydligare aktör och samverkanspartner till andra organisationer så som föreningar, kommun och företag. När samverkan diskuteras visar sig en rädsla att samverkan bara kommer att ske ensidigt. Man bidrar till andra men får ingen hjälp i det egna området. Tydligt visas det att man inte vill att det ska råda konkurrens mellan församlingarna vid planering av verksamheter så att bra verksamhet inte konkurrerar rerar om samma tid med annan bra verksamhet. I samband med det kommer det fram att det finns inbördes konkurrens rens mellan församlingarna där man gärna befäster sitt eget lokala perspektiv. Sidan 14 av 56

15 Organisation Vid samtalen i församlingarna har det förts fram en stor mängd idéer och förslag på hur organisationen ska se ut för att ge bästa stöd åt det pastorala arbetet. En del menar att en församling i Uppsala torde vara den bästa lösningen alternativt tre församlingar som kan organiseras som ett flerförsamlingspastorat. En genomgående åsikt är att organisationen måste bli enklare och mer begriplig såväl för medarbetare som för omvärlden. Det lokala perspektivet är mycket viktigt. Kyrkan ska inte förlora kontakten med ytterområdena. Samverkan önskas kring servicefunktioner som sker på central nivå för alla församlingar. Förslag på alternativ är stiftet, bolag eller partiell samfällighet. I samfälligheten behöver man arbeta mer med arbetsmiljöfrågor och organisationskultur. En platt organisation förespråkas av många. Som en övergripande synpunkt menar många, på olika sätt, att det är viktigt och nödvändigt att en helhetssyn råder för hela det svenskkyrkliga arbetet i Uppsala och att målen är klara och tydliga. Att organisera sig i en samfällighet är inget bra alternativ såvida det inte sker inom en partiell samfällighet (ej möjligt enligt kyrkoordningen). Information Det finns en stor enighet kring att samverka kring informationsfrågor. Många efterlyser också att kyrkan ska bli mer synlig i samhällsdebatten och i lokala medier. Fastighetsfrågor Det utrycks som viktigt att man ser över fastighetsfrågorna utifrån ett verksamhetsperspektiv. Om Svenska kyrkan ska vara aktiv i hela samfälligheten behövs lokaler på strategiska platser i hela området. Hyrda eller ägda. Fastighetsfrågorna bör hanteras centralt för alla församlingar Kyrka och samhälle Mötet med människor i församlingarna är det viktigaste. Det finns dock en tveksamhet kring om samfälligheten verkligen möter alla grupper av människor. Kyrkan måste lyssna mer till vad människor vill ha av kyrkan. Vilka aktiviteter eller annat arbete vill man att kyrkan ska erbjuda/stå för. Historien är viktig och ger människor trygghet. Förändringar kan rubba det förhållandet. Lokalt engagemang Lokalt engagemang och lokala gudstjänster och andra samlingar ses som betydelsefulla mötesplatser som bör främjas på bästa sätt. Små engagerade arbetslag med profilerad verksamhet lokalt stationerad i församlingsdelskyrkor. Kontinuitet och långsiktighet behövs. Lekfolk och frivillighet Det finns en stor enighet kring vikten av att ta tillvara det engagemang som frivilliga lägger ner i församlingarna i form av reellt praktiskt arbete, kreativitet och idéer. I utredningen är det därför nödvändigt att organisera och ta tillvara människors engagemang. Förtroendevaldas engagemang såväl som andra frivilliginsatser. Sidan 15 av 56

16 7.1 Analys Ovan redovisas olika områden som samtalen berör. Utredaren har strävat efter att finna områden där det råder större enighet än andra och där det finns klart utskiljbara grundantaganden för det fortsatta arbetet. Anledningen till detta är att, som det inledningsvis beskrevs i texten, hög grad av medinflytande ska råda. Dessutom finns det erfarenheter från olika områden inom samfälligheten som man bör ta tillvara. Erfarenheterna är många, dessutom har medarbetarna i samfälligheten olika lång anställningstid, vilket har gett bredd åt diskussionerna. Bland de hundratals inlägg och konkreta idéer som samtalen med medarbetarna och förtroendevalda gett kan man urskilja följade principer för det fortsatta utredningsarbetet: 1. Lokalt engagemang och lokala aktiviteter i närområdet. I många personers kommentarer från alla församlingar har man ofta lyft frågan om det lokala närhetsperspektivet. Det finns de som är oroliga för att det perspektivet kan försvinna i en framtida organisation som ser stordriftsvinsterna framför det lokala engagemanget. Det finns också de som anser att närhetsprincipen är avgörande för församlingarnas fortsatta existens. I diskussionerna har man dragit paralleller med den kommunala sidan där man upplever att kommunen svikit medborgarna genom en mer centraliserad verksamhet där steget till kontakt är stort och, för vissa, även svårt. Vikten av att behålla det lokala engagemanget i närområdena har varit signifikant för diskussionen i samtliga grupper som utredaren deltagit i. 2. Helhetssyn ska råda för hela det svenskkyrkliga arbetet i Uppsala. I samtalen kommer det tydligt fram att man vill se att Svenska kyrkan i Uppsala tar ett helhetsgrepp om all verksamhet. Det betyder inte att det ska råda ett standardiserat verksamhetserbjudande i hela Uppsala utan att nödvändiga prioriteringar ska göras för att träffa så rätt som möjligt i medarbetarnas och förtroendevaldas strävan att möta människor med rätt verksamhet, aktivitet, erbjudande och omsorg på rätt plats vid rätt tidpunkt. 3. Organisationen måste bli enklare och mer begriplig I de flesta sammanhang som utredaren har funnits i så kommer frågan om enkelhet upp. Kravet på enkelhet och begriplighet ställs med olika fokus. En enklare organisation har efterlysts av dem som ger uttryck för att man inte har bilden klar för sig när det gäller samverkan mellan församlingarna i en ekonomisk samfällighet. Av den anledningen kan man anta att enkelheten och begripligheten handlar om den egna identiteten och känslan av samhörighet med organisationens olika delar. Det finns också en mer praktisk hållning till enkelhet. Det handlar om att man beskriver en upplevelse av att beslut tar orimligt lång tid från förslag till faktisk åtgärd. Dessutom ger många uttryck för att man inte vet var i organisationen olika frågor hör hemma. Detta upplevs som hämmande för utvecklingen. 4. Målen för församlingsarbetet ska vara tydliga Målen för församlingarna är det område som återkommer flest gånger i diskussionerna med förtroendevalda och medarbetare. Det finns en självklar förståelse för Svenska kyrkan och kristenhetens övergripande mål att gå ut och göra alla till lärjungar. Den grandiosa målbilden är starkt förankrad bland medarbetare och Sidan 16 av 56

17 förtroendevalda. Att den målbilden sedan bryts ner till realiserbara och hanterbara konkreta mål sker i för liten omfattning för att den målbilden inte ska uppfattas som diffus för dem som arbetar i organisationen. 8. Beslutsvägar och delegation Genom kyrkoval röstar de kyrkotillhöriga fram dels församlingens fullmäktige/direktvalt kyrkoråd samt samfällighetens fullmäktige. Till Uppsala domkyrkoförsamling väljs ett direktvalt kyrkoråd och för Vaksala församling, Helga Trefaldighets församling, Gottsunda församling och Gamla Uppsala församling väljs ett fullmäktige som sedan väljer ett kyrkoråd 23. Varje församling organiserar sin egen verksamhet utifrån den omvärld man har och på det sättet man anser är det bästa för att kunna fullgöra den grundläggande uppgiften att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission 24. Det är inte bara kyrkoherden som har det uppdraget utan den uppgiften vilar på alla oavsett om de är frivilliga medarbetare, anställda eller förtroendevalda. Kyrkofullmäktige och samfällda kyrkofullmäktige fattar beslut i övergripande och principiella ärenden. Det handlar om mål och riktlinjer för verksamheten samt budget och kyrkoavgift. De väljer också ledamöterna som ska ingå i kyrkoråd, kyrkonämnd och andra nämnder samt väljer revisorer. Samfälligheten har en chefsgrupp som består av församlingarnas kyrkoherdar, förvaltningschefen, personalchefen med adjungerade sekreterare och kommunikatör. Gruppen träffas regelbundet för att hantera övergripande frågor och för att hitta samförstånd i vissa beslut. I Uppsala kyrkliga samfällighet finns en kyrkonämnd som består av 14 ledamöter, inklusive en av kyrkoherdarna vald kyrkoherde 25, samt ersättare. Som övergripande medarbetarorgan finns kyrkonämndens förvaltning. Kyrkonämnden utser förvaltningschef som leder förvaltningen och verkställer kyrkonämndens beslut. I Uppsala kyrkliga samfällighet har man tillsatt en ledningsgrupp för förvaltningens verksamhet. Den leds av förvaltningschefen och består i övrigt av informations- och utredningssekreterare, koordinator för resultatenheten, chef för begravningsverksamheten, personalchef samt ansvarig för förvaltningens kansli. Verksamheten är delad i tre enheter som ansvarar för sina specifika områden. Begravningsverksamheten sköter alla de ärenden som regleras i begravningslagen och sköter krematoriet samt begravningsplatser. Skötseln av begravningsplatser och kyrkans fastigheter sker via upphandling av bland annat resultatenheten. Resultatenheten sköter gravar, kyrkogårdar och övrig mark. Dessutom anlägger man begravningsplatser och liknande samt sköter dessa åt andra församlingar enligt anbudsförfarande. Förvaltningens kansli sköter ekonomi och redovisning samt personaladministration och lönehantering. Förvaltningens kansli sköter också fastighetsfrågorna. Kyrkonämndens förvaltning har tre grundläggande funktioner, att ge service till de församlingar som ingår i samfälligheten inom ekonomi- och löneredovisning, att sköta begravningsverksamheten 23 Den förtroendevalda organisationen i Uppsala kyrkliga samfällighet Kyrkoordningen2 kap 1 25 Kyrkoordningen 5 kap 5 Sidan 17 av 56

18 inom samfälligheten samt administrera samfällighetens förtroendemannaorganisation och svara för att beslut som är fattade av samfällda fullmäktige och kyrkonämnden verkställs 26. I församlingarna finns kyrkoråden som församlingens styrelse. Kyrkorådens uppgift är att ha omsorg om församlingslivet men även ansvar för att den grundläggande uppgiften blir utförd 27. Församlingens kyrkoherde har ansvaret för tillsyn och övergripande samordning av all verksamhet utifrån den grundläggande uppgiften. Kyrkoherden leder också verksamheten som avser områdena gudstjänst, undervisning, diakoni och mission 28. I samfälligheten ligger även Uppsala domkyrka. I Uppsala domkyrkoförsamling är kyrkoherden därför tillika domprost. Organisatoriskt har varje församling liknande uppbyggnad. Från att tidigare vara indelad i distrikt har man nu ett mindre antal indelningar. Man använder i huvudsak indelningar som baserar sig på olika typer av verksamhetsområden eller olika geografiska indelningar. Mellan församlingarna har man kommit överens om att ha några församlingsövergripande verksamheter. Dessa handlar om den finskspråkiga verksamheten och cykelverkstaden som lyder under Gottsunda församling, familjerådgivningen som lyder under Vaksala församling, samarbetskyrkan mellan Svenska kyrkan och EFS i Löten som lyder under Gamla Uppsala församling, sjukhuskyrkan och gymnasieskolverksamheten som lyder under Uppsala domkyrkoförsamling samt universitetskyrkan och kapellverksamheten som lyder under Helga Trefaldighets församling. Delegation regleras genom missiv fastställt av kyrkonämnden som samtidigt upphäver alla tidigare delegationer. I detta följebrev kan man notera att delegation sker skriftligt, kyrkonämnden och den som vidaredelegerar är delegationsansvariga. Delegationen kan återtas eller ändras av delegationsgivaren genom skriftligt beslut. En delegationsmottagare kan skriftligen returnera delegationen vilket innebär att beslutsbefogenhet som ännu inte är fattad återgår till delegationsgivaren. Chefsgruppen har en långtgående delegation 29 när det gäller personalfrågor där man kan besluta om återbesättning och rekrytering av tjänster, överflyttning av anställda till arbetsmiljökontot, disponera medel ur arbetsmiljökontot samt disposition av medel avsedda för särskilda, gemensamma kompetensutvecklingsinsatser inom samfälligheten. Dessutom skall kyrkoråden enligt planen delegera lönesättning och löneöversyn till kyrkoherden. Kyrkoherden har också på delegation att anställa personal tillsvidare eller på viss tid. Innan en sådan befattning ledigförklaras av kyrkorådet skall kyrkonämnden först medge att befattningen får tillsättas. Dessutom finns det ett antal ärenden där vidaredelegering från kyrkorådet till kyrkoherden kan och har skett däribland arbetsmiljöansvaret. Inom samfällighetens förvaltning finns en hög grad av delegation. Personalfrågor 30 delegeras vidare av förvaltningschef till de verksamhetsansvariga inom begravningsverksamheten, verksamhetsansvarig för resultatenheten, personalchef och verksamhetsansvarig för kyrkonämndens kansli. Chefen för begravningsverksamheten har på delegation att besluta i frågor gällande gravrätter och andra begravningsfrågor med viss återrapportering till kyrkonämnden. Arbetsmiljöansvaret är delegerat till respektive verksamhetsledare och chef med återrapportering till förvaltningschef. 26 Förvaltningens organisation, uppgift och arbetssätt 27 Kyrkoordningen 2 kap 5 28 Kyrkoordningen 2 kap 6 29 Delegationsordning Delegationsordning Sidan 18 av 56

19 Chefen för begravningsverksamheten har delegerat ansvaret vidare till medarbetare inom verksamheten. Det gäller frågor av löpande karaktär så som upplåtande av gravrätt och förnyelse av gravrätt. Koordinatorn för kyrkonämndens förvaltning delegerar också uppgifter vidare till medarbetare inom förvaltningen. Delegationen gäller förläggning av arbetstid, förläggning av semester samt tilldelning av skyddskläder Styrning - ledning, kyrkoherdens roll Rollen för kyrkoherdarna har förändrats mycket de senaste två decennierna. Från att i första hand ha varit präst och i andra hand kyrkoherde är förhållandena omvända idag. Under den utvecklingstiden har regelverket inte hängt med. Vad en kyrkoherde skulle göra var oreglerat på många områden innan Orsakerna till att kyrkoherden numera får ägna mer tid till ledarskap är flera. En är att antalet medarbetare i församlingar har ändrats markant de senaste 50 åren. Från att prästen har varit en av de få anställda finns nu en mängd olika medarbetare inom församlingsverksamheten. Dessutom har regelverket för organisationer blivit mer komplicerat de senaste åren, inte minst inom arbetsmiljöområdet. Hur kyrkoherden och kyrkorådet ska samarbeta om församlingens grundläggande uppgift beskrivs i kyrkoordningen 33. Kyrkoordningen använder sig av begreppen styrning och ledning. Med styrning menas de övergripande besluten om mål och strategier (där kyrkorådet lämnar förslag till kyrkofullmäktige om sådant finns). Man kan säga att styrning handlar om Vadfrågor medan ledningsfrågor handlar om Hurfrågor, nämligen hur man ska genomföra det som beslutats. 34 Kyrkorådet har som uppgift att hantera frågor som är av övergripande karaktär. Styrelsens uppgift är att ha omsorg om församlingslivet genom att diskutera framtid, vision, mål och se till att allt kan hanteras inom de ekonomiska förutsättningar som församlingen har. Att sedan hantera hur detta ska förverkligas ligger på kyrkoherden och de frivilliga och anställda medarbetarna som finns i organisationen. Om detta ska kunna fungera behöver kyrkorådet samtala om grundläggande värderingar 35. Det har skett i samband med utformandet av församlingsinstruktionerna, men det har också visat sig att församlingsinstruktionerna inte förnyas i den omfattning man skulle kunna önska, därför kan också samtalen om värdegrunden bli eftersatta. För kyrkoherden handlar det om att hantera relationen mellan kyrkoråd och personal, att målfrågorna blir genomförda och att styrelsen får relevant uppföljningsinformation för fortsatt visionärt arbete. Om så inte sker finns små möjligheter för kyrkoherden att driva en egen linje 36. Styrnings- och ledningsarbetet i en församling liknar den kommunala verksamheten i hög grad. Den stora skillnaden är att kyrkoherden är självskriven ledamot i kyrkorådet 37 vilket gör kyrkoherdens ställning starkare än kommunala chefers. Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet på samma villkor som övriga ledamöter och har ansvar för de beslut 31 Delegation Per Hansson, Församlingens styrning och ledning. Om samspelet mellan kyrkoherde och kyrkoråd sid Kyrkoordningen 2008 med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan 2 kap 5 34 Citat: Per Hansson, Församlingens styrning och ledning. Om samspelet mellan kyrkoherde och kyrkoråd sid Per Hansson, Församlingens styrning och ledning. Om samspelet mellan kyrkoherde och kyrkoråd sid Per Hansson, Svenska kyrkans organisationskultur sid Kyrkoordningen 2008 med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan 4 kap 9 Sidan 19 av 56

20 som fattas. I detta sammanhang ska inte kyrkoherden betraktas vara en personalrepresentant eller bara hantera andliga frågor. Alla uppgifter och frågor hör samman och syftar till att den grundläggande uppgiften blir utförd. Kyrkoherdens uppgift finns beskriven i kyrkoordningen 38. Där kan man konstatera att kyrkoherden arbetar på eget ansvar och att chefsuppgiften är inskriven i regelverket som inte kan fråntas kyrkoherden. Där anges att kyrkoherden leder församlingens verksamhet när det gäller den grundläggande uppgiften. Uppdraget handlar om hur man ska nå de mål som finns. Per Hansson menar att kyrkoordningen är otydlig på ett område 39. Det handlar om 2 kap 5 där det anges att kyrkorådet leder och samordnar församlingens förvaltning och har tillsyn över nämndernas verksamhet. Det betyder att kyrkorådet har ett ledningsansvar när det gäller förvaltningen. Dock har kyrkoherden alltid ett tillsynsansvar 40 även över det område som den inte är chef över, t.ex. förvaltning. Det har visat sig att det råder oklarheter kring vilka medarbetare och vilka uppgifter som ska anses tillhöra förvaltningen och vilka som tillhör den grundläggande uppgiften. I ett par uppmärksammade beslut argumenterar Överklagandenämnden 41 för att den grundläggande uppgiften omfattar mer än vad man kanske tänkt sig. Besluten kan ge en viss ledning vilket innebär att ledningsuppdraget inte bara omfattar arbetet med den grundläggande uppgiften utan också den administration som stödjer uppgiften 42. Ibland har man sett att kyrkoherdar jämförs med en VD. Friedner 43 har istället myntat en annan bild för det ledarskap som kyrkoherden representerar; nämligen sjökaptenen. En sjökapten har fullt ansvar för fartyget så fort det har lämnat land. Rederiet beslutar om last och destination medan kapten ansvarar för hur man ska ta sig dit. När det gäller följande paragraf i kyrkoordningens 2:a kapitel som handlar om kyrkoherdens tillsynsansvar finns det en del som inte är så lätt att tolka och hantera. Där står att kyrkoherden har ansvaret för tillsyn och övergripande ansvar av all verksamhet utifrån församlingens grundläggande uppgift. Det kan tolkas som att kyrkoherden har sista ordet i alla beslut, och frågan blir: Var kommer i så fall övriga anställda och de förtroendevalda in? Tidigare har man i kyrkoordning talat om den dubbla ansvarslinjen där prästerna utifrån sina vigningslöften och förtroendevalda utifrån sitt väljarmandat samverkar om församlingens verksamhet 44. I kyrkoordningen idag talas det istället om det gemensamma uppdraget att föra ut evangelium utifrån sin ursprungliga kallelse i dopet. För de förtroendevalda har det inneburit att man måste vara döpt för ett förtroendeuppdrag 45 i kyrkan. Kyrkoherdens uppdrag och de förtroendevaldas uppdrag drar åt samma håll. Det handlar om att i dialog och i ett aktivt och regelbundet målarbete verka för att den grundläggande uppgiften ska bli utförd. 38 Kyrkoordningen 2008 med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan 2 kap 6 39 Per Hansson, Församlingens styrning och ledning. Om samspelet mellan kyrkoherde och kyrkoråd sid Kyrkoordningen 2008 med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan 2 kap 6 41 Överklagandenämnden 2003 ÖN samt ÖN Per Hansson, Församlingens styrning och ledning. Om samspelet mellan kyrkoherde och kyrkoråd sid Generalsekreterare Lars Friedner 44 Per Hansson, Kyrkoherdens tillsynsansvar. Aspekter från teologi och professionsforskning sid Kyrkoordningen 2008 med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan 33 kap 4 Sidan 20 av 56

21 10. Ekonomi och fakta Trots att utredningen inte har ekonomiskt fokus så finns det behov av att ta med den övergripande ekonomiska utvecklingen i bilden, som en del i utredningen slutsatser. Detta avsnitt tar också med en del av de fakta som finns i den kyrkliga statistiken. Projektet Kyrkfakta 46 startade 2006 på initiativ av Göteborgs kyrkliga samfällighet. Syftet med projektet är att starta ett erfarenhetsutbyte mellan de deltagande församlingarna. I projektet vill man jämföra och tydliggöra intäkter, kostnader och resursförbrukning genom informationsutbyte. De samfälligheter som är inblandade i projektet vill också utveckla den ekonomiska redovisningen och sprida intresse för användandet av nyckeltal. Nyckeltalen en del av de nyttiga verktyg man kan använda för att analysera verksamheter och för att ge beslutsunderlag. Förtroendevalda En viktig del i samfälligheten är de förtroendevalda. Det finns 19 olika organ som verkar inom samfälligheten, dessa redovisas nedan. Förtroendevaldas roll i de olika förslagen som utredningen lämnar kommer att särkilt kommenteras i samband med dem. Organ i samfälligheten Organ Antal förtroendevalda inklusive ersättare Samfällda kyrkofullmäktige 71 st Valberedning 14 st Revisorer 6 st. varav 2 auktoriserade Kyrkonämnd 24 st. Kyrkonämndens beredning 5 st. Budgetdelegation 10 st. Begravningsdelegation 3 st. Personaldelegation 3 st Kyrkfakta är ett samarbete mellan elva kyrkliga samfälligheter i landet. Från Uppsala kyrkliga samfällighet medverkar Gottsunda, Uppsala domkyrko- och Vaksala församlingar. Kyrkfakta 2006 visar på några trender som man bör lägga vikt vid. Den visar på en generellt sjunkande trend för antalet kyrkotillhöriga. Den kyrkliga statistiken över Uppsala visar att Uppsala är en expansiv region som utvecklas mer än de flesta andra kommuner i landet. Befolkningsutvecklingen förutspås ligga på personer per år 47. Samtidigt kan man inte se någon sådan utveckling bland de kyrkotillhöriga. Där är trenden den motsatta. Valnämnd Kyrkorådet Uppsala domkyrkoförsamling Beredningsutskott Kyrkofullmäktige Helga Trefaldighets församling Kyrkoråd Helga Trefaldighets församling Kyrkofullmäktige i Gamla Uppsala församling Kyrkorådet i Gamla Uppsala församling Vaksala församlings kyrkofullmäktige Kyrkorådet i Vaksala församling Gottsunda församlings kyrkofullmäktige Kyrkorådet i Gottsunda församling 14 st. 22 st 4 st 41 st. 25 st. 40 st. 25 st. 40 st. 20 st. 37 st. 20 st. Figur 1 Uppgifterna hämtade från skriften Förtroendevalda i Uppsala kyrkliga samfällighet och ingående församlingar 46 Kyrkfakta Fakta om nyckeltal om församlingsverksamheten, administrationen och fastighetsförvaltningen. 47 Uppsala kommuns omvärldsanalys Sidan 21 av 56

22 Folkmängds- och medlemsutveckling 48 Församling Folkmängd Antal kyrkotillhöriga Kyrkotillhöriga i % av folkmängd Befolkningsökning Gamla Uppsala församling ,90% Vaksala församling ,20% Gottsunda församling ,30% Uppsala Domkyrkoförsamling ,90% Helga Trefaldighets församling ,70% Totalt Minskning av kyrkotillhöriga Kyrkfakta visar samtidigt på att det finns en trend för samtliga samfälligheter att antalet utträden har minskat något under 2005/2006 till ca.1 % per år. Man har kunnat se en större förändring i antalet utträden under 2004 och tolkat detta som att en av de stora kvällstidningarna hade en kampanj som uppmanade till utträde. I relationen till Svenska kyrkan och hur många gånger varje medlem besöker gudstjänsterna visar Kyrkfakta att det sker 2,5 2,6 besök per medlem och år och att den statistiken är relativt stabil över tid. Det som däremot kan kännas alarmerande är att antalet dop sjunker kraftigt bland samtliga samfälligheter i projektet. För perioden minskar andelen från 73 till 50 procent. Det finns dock kraftiga variationer. I Uppsala ligger dopfrekvensen på mellan 46 och 61 procent. Tabell: döpta i procent av födda 49. Område Differens Gamla Uppsala församling 75,4 78,1 65,1 79,6 62,6 69,4 73,7 57,6 55,8 63, ,4 Gottsunda församling 50,6 54,3 48,7 48,2 56,2 46,3 50,7 50,2 45,1 45,8 45,6-5 Helga Trefaldighets församling 61,7 79,9 64,3 62,2 58,9 55, ,4 50,5 58,2 53,5-8,2 Uppsala domkyrkoförsamling 65,6 57,5 57,1 60,3 56,7 63,7 58,7 56,8 58,5 62,2 51,2-14,4 Vaksala församling 52 69,8 64,2 64,7 55,9 63,4 56,7 59,2 61,8 52,7 60,6 8,6 Även kring konfirmationsverksamheten ligger samfälligheterna i projektet något lägre än riksgenomsnittet. Genomsnittsläget är dock stabilare och har legat på procent från 2003 och framåt. Här finns det dock en större variation mellan församlingarna. För Uppsala kyrkliga samfällighets församlingar varierar antalet konfirmerade mellan 22 och 44 procent. Tabell: konfirmerade i procent av kyrkotillhöriga 15-åringar 50 Område Dif: Gamla Uppsala församling 46, ,2 51,1 32,5 44,1 40,8 22,1 23,3 20,1 22,1-24,4 Gottsunda pastorat församling 52,7 52,1 38,5 43,8 39,9 43, , ,4 43,6-9,1 Helga Trefaldighets församling 23,2 52,1 38,8 33,8 36,6 43,8 33,6 35, ,8 Uppsala domkyrkoförsamling 41,2 33,3 34,2 39,5 47,7 45,3 46,1 39,6 36,6 38,4 37-4,2 Vaksala församling 41 28,3 31,4 38,5 41,4 34,1 32,3 33,8 23, ,7-14,3 48 Preliminärt uttag ur kyrkobokföringen 2007 samt uttag ur statistikdatabasen. 49 Svenska kyrkan statistikdatabas 50 Svenska kyrkans statistikdatabas Sidan 22 av 56

23 Vigselstatistiken visar även den på en sjunkande andel kyrkliga vigslar. Bland samfälligheterna i projektet har antalet vigslar minskat från 53 procent år 2000 till 41 procent år Detta är lägre än riksgenomsnittet som ligger på 49 procent. Tabell: Kyrkliga vigslar 51 Område Dif: Gamla Uppsala församling 60,6 67,7 57,6 55,4 57,7 52, ,7 31,9 48,6 43,8-16,8 Gottsunda församling 60,2 54,4 46,7 51,1 45, ,7 37, ,3 30,6-29,6 Helga Trefaldighets församling 51,9 52,9 50,8 61,1 57,9 51,9 51,4 46,7 42,3 44,7 38,1-13,8 Uppsala domkyrkoförsamling 59, ,1 56,9 57,2 64,6 57,1 59,9 61,8 54,2 50,8-8,9 Vaksala församling ,6 58,8 52,6 44,5 46,9 47,2 51,5 39,8 37,7-12,3 Kyrkfakta konstaterar också att det finns ett tydligt samband mellan andelen medlemmar och deltagare i kyrkliga handlingar. För den ekonomiska utvecklingen har det för flertalet av de deltagande församlingarna varit en positiv resultatutveckling under Det kan man härleda till den allmänna ekonomiska tillväxten i Sverige vilket medfört god löneutveckling och ett ökat avgiftsunderlag. Trots att antalet medlemmar har minskat har Svenska kyrkans intäkter från kyrko- och begravningsavgiften ökat. Kyrkfakta har gjort en prognos utifrån en tänkt samfällighet som bygger på Kyrkfaktas medelsamfällighet. Den samfälligheten har kyrkotillhöriga och 171 miljoner i verksamhetsintäkter. Verksamhetskostnaderna är på 163 miljoner och man beräknar ca 1 miljon i överskott av finansiella intäkter. Årligen har samfälligheten 9 miljoner i avskrivningar och kyrkoavgiften är 0,87 kr och begravningsavgiften 0,19 kr. För övrigt använder man samma förutsättningar som församlingsförbundets prognos som i sin tur bygger på Sveriges kommuners och landstings prognos för skatteunderlagets utveckling för perioden t.o.m. budgetåret Prognosen visar att medelsamfälligheten har en fortsatt positiv resultatutveckling ytterligare fyra till fem år men att resultatet därefter kommer att minska. Omkring 2015 överstiger verksamhetskostnaderna intäkterna och resultatet blir negativt. För Uppsala kyrkliga samfällighets del summeras kyrkoavgifterna till 141 miljoner kronor. Taxeringsunderlaget för samtliga innevånare i Uppsala har ökat med 5,17 procent. Precis som man konstaterat tidigare år så är utvecklingen av taxeringsunderlaget väldigt olika mellan de kyrkotillhöriga och de som inte är medlemmar i kyrkan. För icke medlemmar så ökade taxeringsunderlaget med 11, 17 procent medan taxeringsunderlaget för kyrkotillhöriga ökade med endast 2,89 %. Beräkningar säger att kyrkoavgiften för Uppsala kyrkliga samfällighet kommer att öka med 20 miljoner kronor under perioden 2009 till 2013 vilket innebär en genomsnittlig inkomstökning om 2,85 procent. Även inom begravningsverksamheten beräknas det bli en inkomstökning. Den beräknas ligga på 5,6 procent per år Därför finns det möjlighet att sänka begravningsavgiften från nuvarande 18 öre till 14 öre Sedan tidigare finns en besparingsplan som sträcker sig över perioden Istället för ett underskott på 15 miljoner kronor under den perioden ser prognosen ut att ge ett överskott på 4,3 miljoner kronor. 51 Svenska kyrkans statistikdatabas Sidan 23 av 56

24 Målkapitalet 52 ligger på 85,5 procent av de materiella tillgångarna, kyrkoavgiften exkl. begravningsavgiften och den ekonomiska utjämningen. Beloppet är fastställt till 256 miljoner kronor. 53. I den fortsatta statistiken går det att utläsa att den totala personalkostnaden för samfälligheterna i Kyrkfakta kommer att öka med 3,5 procent. För Uppsala kyrkliga samfällighets del beräknas personalkostnaderna öka med 3 procent och priser i övrigt med 2 procent 54. Kyrkfakta tar också upp antalet förtroendeuppdrag i kyrkonämnder, kyrkofullmäktigen, kyrkoråd, kyrkostämmor, pastoratsnämnder och valnämnder. Resultatet visar ett medeltal på 0,8 uppdrag per medeltal anställda eller 2,4 uppdrag per tusental medlemmar. Uppsala kyrkliga samfällighet ligger nära dessa medeltal. I Kyrkfaktas kommentarer konstateras att ett stort antal uppdrag kan vara kostnadsdrivande faktorer genom att uppdragen genererar administrativt arbete 55. Även församlingsverksamheten har belysts i Kyrkfakta. Här har man tittat på ett urval av 30 församlingar i de 12 samfälligheterna. Kostnaderna för verksamheten är personalkostnader och övriga verksamhetskostnader. Fastighetskostnaderna redovisas särskilt. Underlag för analys av arbetstider och personalkostnader utgörs av besvarade enkäter. Den största delen av personalens arbetstid (70 %) ligger på den egentliga församlingsverksamheten. Inom den verksamheten upptar gudstjänster och kyrkliga handlingar den största delen (18 %). Diakoni och barnverksamhet hamnar omkring 10 procent. Kostnader för gudstjänster och kyrkliga handlingar utgörs av personalkostnader för tid som läggs på genomförande, planering och uppföljning. Medelvärden för kostnader per gudstjänst är kronor. Församlingarna i Uppsala kyrkliga samfällighet som deltog i projektet låg strax under den medelsiffran. Beräkningen på årskostnaden för gudstjänster och kyrkliga handlingar dividerat med summan av antalet besök vid gudstjänsterna visar att kostnaden per besök och antalet besök per medlem och år fördelar sig på följande sätt för Uppsalas del: Församling Kostnad per besök Antal besök per medlem och år Kostnad per medlem och år 56 Uppsala domkyrkoförsamling 46 3,4 158 kr Vaksala församling 57 2,2 124 kr Gottsunda församling 63 2,4 153 kr Medelvärdet för samtliga församlingar är 59 kr per gudstjänstbesök och 143 kronor per medlem och år. Kostnaden för konfirmandverksamheten har också redovisats i Kyrkfakta. Här redovisar man nettokostnader per konfirmand och bruttokostnader per medlem i församlingarna. Nettokostnaderna per konfirmand visar att Uppsalas församlingar ligger nära det medeltal som samtliga ger. Medelvärdet för nettokostnaden per konfirmand låg på kr. Nyckeltalen för barnverksamhet visar dock på en skillnad mellan Uppsala kyrkliga samfällighets församlingar. Här visar kostnaderna per medlem 0-12 år att Gottsundas kostnader är två tredjedelar lägre än Uppsala domkyrkoförsamlings verksamhet och en femtedel av Vaksalas kostnader per medlem 0-12 år. När det gäller 52 Kyrkomötet har beslutat att kyrkofullmäktige ska fastställa ett långsiktigt mål för det egna kapitalet (målkapital) för att garantera en ekonomisk ställning som utgör en betydande buffert för ekonomiska påfrestningar. 53 Uppsala kyrkliga samfällighet, kyrkonämndens förslag till budget Uppsala kyrkliga samfällighet, kyrkonämndens förslag till budget Kyrkfakta 2006 sid Kostnaden per medlem har beräknats som årskostnad för gudstjänst och kyrkliga handlingar, dividerat med antalet medlemmar i församlingen. Sidan 24 av 56

25 kostnaderna per medlem 13-25, alltså ungdomsverksamheten är förhållandet att Uppsala domkyrkoförsamling har hälften så höga kostnader per medlem som Gottsunda församling medan Vaksalas kostnader per medlem år är 6 ggr högre än i Uppsala domkyrkoförsamling. Detta kan förklaras med antalet ungdomar boende i församlingarna samt hur man väljer att satsa. För den diakonala verksamheten visar Kyrkfakta att medelvärdet för hur mycket församlingarna satsar per medlem brutto är 72 kr. Här visade det sig att Gottsunda satsar dubbelt så mycket som medelvärdet medan Vaksala och Uppsala domkyrkoförsamling ligger närmre medelvärdet. Kyrkomusikverksamheten bryts också ner i kostnader per församlingsmedlem. Snittet i projektet ligger på kr per medlem i musikverksamheten. Uppsala domkyrkoförsamling ligger nära snittkostnaden medan Vaksala församling och Gottsunda ligger en bra bit under i närheten av 3000 kr per medlem i musikverksamheten. Kyrkfaktas kommentarer till detta är att Uppsala domkyrkoförsamling är en av de få som har intäkter som överstiger 10 procent av kostnaderna. Den totala gemensamma administrationen i samfälligheterna visade sig vara 162 kronor per medlem. Totalt uppgår den gemensamma administrationen till 8,3 procent av verksamhetskostnaderna. Av dessa är 25 % IT-stöd och 13 % ekonomiadministration. I Uppsala är kostnaderna i budgeten fördelade så att 61 procent är församlingskostnader, 33 procent kyrkonämndens förvaltning och 6 procent övrig verksamhet. I församlingarna är det största posten på 66 procent personalkostnader och 32 procent verksamhetskostnader. Fördelat per församling ser kostnaderna ut på följande vis: Församling Kostnad i procent Uppsala domkyrkoförsamling 35,45 Vaksala församling 16,50 Gottsunda församling Gamla Uppsala församling 15,40 Helga Trefaldighets församling 15,85 När det gäller administration och ledning visar det sig att Uppsala kyrkliga samfällighet har 8 procents bruttokostnad per medeltal anställda. Kostnaderna utgjorde 1,4-9,2 procent av den totala verksamhetskostnaden. Uppsala utmärker sig därför med höga kostnader med hänsyn till sin storlek. Kyrkfakta tar också upp lokalkostnader i förhållande till utnyttjandegraden. Här noteras att samtliga samfälligheter, utom Uppsala, har utökat sin bruksarea mätt i kvm per medlem. Kyrkfakta analyserar konsekvenserna av ökande area och konstaterar att under perioden ökade lokalkostnaderna från ca 740 till 930 kronor. per kvadratmeter. I kronor motsvarar detta en ökning från 215 till 285 kronor per medlem. Fortsätter den trenden med ökande bruksarea i relation till antalet medlemmar kommer lokalkostnaderna att ta en allt större del av verksamhetsintäkterna. Fastighetskostnadernas andel av den totala verksamhetskostnaden visar att medelvärdet bland samfälligheterna var 14 procent. Uppsala redovisar visserligen sjunkande kostnader men andelen av totala verksamhetskostnaderna är ändå strax över 20 procent. 57 Uppsala kyrkliga samfällighet, kyrkonämndens förslag till budget 2008 Sidan 25 av 56

26 11. Människor i kyrkans omvärld Framtidens kyrka I samband med utredningen Framtidens kyrka 58 genomfördes en enkätundersökning i Uppsala för att klarlägga vilka förväntningar som finns på kyrkan bland de medlemmar som då inte var medlemmar i kyrkan eller som sällan besökte den. Resultatet 59 presenterades som bilaga till rapporten. Slutsatserna i rapporen talar om att undersökningen mycket tydligt kunde se att ungdomar (16-24 år) var en tydlig minoritet bland deltagarna i församlingarnas gudstjänster. Endast 1 procent deltog regelbundet i någon gudstjänst. Undersökningen kunde också visa att ungdomars bild av kyrkan handlar om att den är tråkig, otydlig och ointressant. Utredningen visade också att det för ungdomar finns en tydlig klyfta mellan känslan för kyrkan och känslan för samhället. I övriga svar var det en påfallande liten skillnad mellan ungdomar och andra svarande kring vilka förväntningar man hade på kyrkan. Dessa förväntningar ligger på kyrkans sociala och diakonala prioriteringar. Det visas också i utredningen att det finns en utbredd vilja att engagera sig för utsatta grupper. Det visar sig att de tillfrågade anser att det finns uppgifter i samhället som måste utföras och att kyrkan har en roll i de uppgifterna samt att kyrkan kan bidra till detta inom kyrkans ram. Kvalitet i livslånga tjänsterelationer I undersökningen Kvalitet i livslånga tjänsterelationer 60 har författaren undersökt hur kyrkotillhöriga uppfattar och bedömer sin relation till kyrkan och de kyrkliga tjänsterna som de tagit del av 61. Resultatet visar att nästan alla uppger att de har ett förtroende för kyrkan. De flesta menar också att kyrkan har en viktig funktion i samhället och då främst i samband med födelse och död. Kyrkan är särskilt viktig i den sociala verksamheten för barn och äldre och i kriser. Det kommer också fram i undersökningen att kyrkan borde ändra sina former för att bli mindre stel. Var tredje person i undersökningen uppger att en särskild präst som man mött betytt något speciellt. Drygt var tredje uppger att det finns särskilda kyrkobyggnader som betyder något för dem. Några fler uppger att de har en särskild relation till en specifik kyrkogård. Per Pettersson gör också en analys utifrån fem tjänsteteoretiska begrepp nämligen producent, kund, tjänst, relation och kvalitet. Nästa alla som utryckt en positiv relation till Svenska kyrkan motiverar det med att relationen genom kyrkotillhörigheten ger trygghet och att kyrkan är en duktig förmedlare av tradition och ceremonier i livets olika skeden. Bara själva faktum att man tillhör kyrkan medför trygghetskänsla och sammanhang med traditionen vilket ger ett mervärde. Här uppfattas själva kyrkotillhörigheten som ett mervärde nästan som ett försäkringsbolag 62. Intervjupersonerna i undersökningen har i övervägande del haft positiva erfarenheter av kyrkans tjänster. Men det finns en rad av exempel på tjänster det haft negativa upplevelser av kyrkan. Flera har haft negativa upplevelser av konfirmationsarbetet. Det har upplevts som otidsenligt och tråkigt. I undersökningen kommer det också fram andra tjänster som intervjupersonerna upplevt som viktiga. När det gäller fysiska resurser så är tillängligheten till kyrkobyggnader och kyrkogårdar viktiga. Kyrkornas inre miljö och arkitektur uppfattas som betydelsefulla. Som tidigare nämnts även relationen till någon präst. När det gäller ceremonier och riter 58 Framtidens kyrka sid 7 59 Viktig, öppen och högtidlig: Uppsalabornas förväntningar på Svenska kyrkan, Anders Sjöborg Kvalitet i livslånga tjänsterelationer, Per Pettersson, 2000 sid Ibid 184f 62 Ibid sid 275f Sidan 26 av 56

27 räknas dop, vigsel, begravning, julotta och gudstjänst upp. Bland aktiviteterna (tjänsterna) som kyrkan erbjuder nämns söndagskola, konfirmationsundervisning, finskspråkig verksamhet, samtalsgrupper för sörjande, diakonissans hembesök, körverksamheten, konserter, stöd efter dödsfall, att gå in i kyrkan på egen hand för lugn och ro 63. De flesta av intervjupersonerna berättar också om negativa upplevelser av Svenska kyrkan. Den ena sidan av dessa upplevelser är det som förmedlas via massmedia. Den andra delen är personliga erfarenheter av kontakter med svenska kyrkans verksamhet. Pettersson har delat dessa upplevelser i tre huvudområden: 1. Kyrkans organisation, 2. Kyrkans verksamhet, 3. Personalens bemötande. Flera händelser som handlar om kyrkans organisation handlar om besvikelser över att kyrkan, särskilt präster och biskopar, inte lever upp till den höga etik och moral som förväntas. Här nämns särskilt motståndet mot kvinnliga präster men också kyrkans hållning till homosexuella, både den intoleranta hållningen och den liberala. Den delen som handlar om kyrkans verksamhet rör vid negativa händelser som människor haft i samband med dop och begravningar. Det handlar om prästers trovärdighet vid t.ex. griftetal som man uppfattat som falska då prästen gav intrycket att ha känt den avlidne, men även ovilja att t.ex. genomföra ett dop i hemmet. Några negativa upplevelser är förknippade med besök i gudstjänster. De har upplevts som stela och ritualmässiga med tråkiga präster och dåliga predikningar. Negativa upplevelser som har med personalens bemötande att göra kan handla om expeditionens personal som varit ovänliga i telefon. Mötet med kyrkan har varit både positivt och negativt. T.ex. har mötet med prästen i konfirmationsverksamheten av en del uppfattats som väldigt negativt medan andra har uppfattat det som positivt. Dessa möten har sedan präglat den nuvarande uppfattningen av kyrkan och relationen till den, trots att det var mycket länge sedan. Vid analysen av dessa intervjuer har elva stycken kvalitetsfaktorer identifierats: Trovärdighet, öppenhet, lättsamhet, trygghet, känsla av sammanhang, sociala kontakter, personligt bemötande, existentiella tilltal, delaktighet, stillhet, högtidlighet 64. Medlem 2004 Samma känslor inför kyrkan har Jonas Bromander identifierat i sin undersökning Medlem 2004 där det visar sig att över 60 procent av befolkningen upplever kyrkan som betydelsefull. Hälften menar att den är varm och öppen. Undersökningen visar också att det finns ett starkt drag av traditionsbevarande funktion utan att för den skull bli stel eller förändringsobenägen. Slutsatser i Framtidens kyrka Utredningen Framtidens kyrka 65, som på många sätt belyst vad Pettersson observerat, har i sina slutsatser och förslag kommit fram till att ökad samverkan ska råda mellan församlingarna men att församlings- och distriktsgränser minskar i betydelse. Utredningens förslag handlar om följande: 1. Organisation och öppenhet, där man önskar att högre grad av samordning ska råda, att lokaler ska ses som lokala resurser för diakonala och pedagogiska verksamheter där barn och ungdomsverksamheten prioriteras. En plan för att engagera frivilliga ska också utarbetas. 2. En cityverksamhet ska skapas för att möta den särskilda situation som råder i city och att alla församlingar delar på kostnaderna. 63 Ibid Ibid Framtidens kyrka 2004 sid 70 Sidan 27 av 56

28 3. Samverkansformerna ska utvecklas med gemensamma pastoraler och verksamhetsplaner. Kontraktskollegier och inspirationsdagar ska inrättas för andra verksamhet än det diakonala och prästerliga samt andlig fördjupning på kontraktsnivå. 4. Gudstjänstplaneringen ska verka för ett varierat utbud vad gäller tider, inriktning och plats för de olika församlingarna. Lyfta fram möjligheterna till temamässor, veckomässor och söndagsgudstjänster vid sidan av de traditionella huvudgudstjänsterna. Öka möjligheterna för frivilligansvar i gudstjänsterna och att välkomna intressenätverk i kyrkorna mot att de tillför något till gudstjänstlivet. 5. Lärandet. Erbjuda en bred och varierande verksamhet för barn och ungdom i alla församlingar i nära samverkan med andra aktörer så som kommun och skola. Att ha lördagsskola i minst två församlingar och att konfirmandverksamheten planeras, genomförs och uppföljs gemensamt i kontraktet. Att initiativ tas för att utveckla vuxenkonfirmation. Att församlingarna tar gemensamt ansvar för vuxenlärande i kontraktet. 6. Diakoni. Gemensamma system för jour- och bokningssystem för krisberedskap och själavårdsfall ska finnas för hela kontraktet. Gemensam vidareutveckling av samarbetet med kommun och landsting. Samarbete med Stadsmissionen utvecklas för hela kontraktet. Utveckla sociala aktionsgrupper av typen vuxna på stan. 7. Kyrkliga handlingar. Gemensamma pastoraler för förberedelser och genomförande av kyrkliga handlingar. Tryckt material till familjer som kan delas ut i samband med kontakter inför en kyrklig handling. 8. Musikverksamheten. Fortsatt bredd och kvalitet i musikverksamheten. Musikverksamheten i församlingarna bör samordnas och differentieras. Samarbete med andra aktörer i offentligt musikliv utvecklas i samarbete med församlingarna. Uppmuntra till att fler instrumentalensembler bildas. Erbjuda externa körer och ensembler repetitionslokaler mot viss medverkan i verksamheten. Tid för instrumentalundervisning avsätts i församlingarnas musikertjänster. Initiera samarbete med musikskolan i fråga om instrumentalundervisning gemensamt i kontraktet. 9. Information och kommunikation. Gemensam kommunikationsplan för kontraktet skapas. Alla församlingsmedarbetare ska få utbildning hur man ska fungera som goda företrädare för Svenska kyrkan. Gemensam strategi för exempelvis predikoturer i kontraktet. Gemensam tidning och redaktionsråd för hela kontraktet. Utreda möjligheterna till gemensam kommunikationsstrategi för gemensamma webbtjänster, intranät, internutbildning om tillänglighet och bemötande etc. 12. Analys och förslag I själva analysen av det material kring de specifika avgränsningarna som utredningen berör finns det inget som säger att en uppdelad samfällighet med fristående församlingar skulle möta något av problemområdena bättre. Däremot finns det ett antal skäl att hitta andra former för samfällighetsbildning och organisation som skulle svara mot problemområdena på ett bättre sätt. Skälen till en ändring i nuvarande organisation och samfällighetsbildning finns i följande resonemang: I omvärlden finns det förväntningar på hur Svenska kyrkan i Uppsala ska möta dem som vistas i församlingarna. Framtidsutredningen och allmänna förväntningar på kyrkan som utredningen tidigare berört menar att man i en storstadsmiljö inte är lika församlingstrogen och att församlingsidentiteten inte är särkilt stark. Man tillhör istället Sidan 28 av 56

29 Svenska kyrkan och har förväntningar på vad den kan ge i form av verksamhet och om man kan identifiera sig med kyrkans syfte. I tidigare resonemang har det visat sig att människorna som vistas i de olika församlingarna har olika förutsättningar vilket talar för att kyrkan i större enheter skulle kunna planera för dessa möten på ett bättre sätt med större hänsynstaganden till kompetenser bland medarbetarna i församlingen. Om sociala förhållanden kräver ett engagemang från kyrkan kan kraft och resurser sättas in där de behövs bäst för just den tidpunkten. Samtidigt skulle möjligheterna för kyrkan vara att man kan erbjuda verksamheter och gudstjänster på bästa tänkbara sätt för att möta människors behov. Det finns inga större identifierbara skillnader mellan församlingarna i församlingsinstruktionerna när det gäller kyrkans grundläggande uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Styrnings- och ledningsområdet har också berörts i utredningen och visat på en del otydliga områden. Problemen handlar om många beslutandenivåer och ett otydligt ledarskap i parallellställda chefer. Ytterligare en viktig fråga som berörts i utredningen är behovet av att hantera det svenskkyrkliga arbetet i Uppsala som helhet på ett strategiskt sätt. Här handlar det om att kunna förvalta resurserna på ett sådant sätt att hushållningen med dem blir effektiv och att man på sikt ska kunna göra rationaliseringsvinster för att möta den stundande sämre ekonomiska situationen. En avgörande fråga handlar om hur organisationen hanterar mål och visioner. Det är avgörande för en organisation att ha mål som är formulerade på ett begripligt sätt och hjälper organisationens medlemmar att gemensamt driva verksamheten framåt. Begripliga formulerade verksamhetsmål är också viktigt utifrån arbetsmiljöhänseende. 13. Fyra alternativ till annan organisation 13.1 Behålla nuvarande organisation Dagens organisation Nuvarande organisation och samfällighet är ett av förslagen inför framtiden. Det finns dock områden som man behöver utveckla för att kunna möta framtiden på ett mer ändamålsenligt sätt, men också för att möta framtiden utan att hamna i ett ekonomiskt läge när utgifterna överstiger inkomsterna. Vissa församlingsgränser måste också ses över för att anpassas till omvärldens förändringar vad gäller bebyggelse och stadsutveckling. Ett annat viktigt område är samverkan mellan församlingarna, hur de ska interagera med varandra för att svara mot rapportens intentioner. Figur 2. Större bild finns som bilaga sidan 50 Sidan 29 av 56

30 Oförändrat läge I detta förslag är det min uppfattning att det är avgörande att man hittar former för hur ledningssituationen ska hanteras för de olika församlingarna. Att organisera sig med en samfällighet har naturligtvis sina vinster i att man kan arbeta med en gemensam hushållning av resurser. Samtidigt är samfälligheten ett steg mot en ökad samverkan där församlingarna och kyrkoherdarna finner gemensamma lösningar på problem och verkar för att utveckla verksamheten i den region som församlingarna omfattar. Problemen uppstår när alla inte är överens om hur man ska hantera vissa frågor. I den meningen har man ett visst veto som församling och som kyrkoherde. Att arbeta med gemensamma utvecklingsfrågor som ska gälla i hela området som församlingarna omfattar kräver ett förfinat sätt att samverka. Det är tidskrävande processer som kräver ett särskilt engagemang från deltagarna som kan komma att innebära fler möten och interna processer. Det är min uppfattning att om samfällighetens ledningsfunktion ska kunna lyckas med uppdraget att verka i hela området så bör man hitta former för hur beslut ska fattas. Kyrkoråden har här en viktig uppgift att ge delegation som är mer omfattande än den som idag finns. Ledningsfunktionen måste få mandat och möjligheter att fatta strategiska beslut för hela regionen, även om det sker på bekostnad av den egna församlingen. Ledningsfunktionen måste också av dessa skäl ändra sina inbördes förhållanden för att svara mot det som ligger i kyrkoherdens tillsynsuppdrag. I chefsgruppen bör det därför vara en kyrkoherde som är ordförande och leder gruppen, vilket man också kan få belägg för i kommentarerna till kyrkoordningens definition av kyrkoherdens uppdrag, där det står: En särskild fråga gäller hur tillsyns- och samordningsansvaret är tänkt att utövas i en flerpastoratssamfällighet. För att detta ansvar ska fungera på bästa sätt och för att uppnå det därmed sammanhängande syftet talar det mesta för att ansvaret bör ligga på den kyrkoherde som är ledamot i samfällighetens kyrkonämnd. 66 Det finns fördelar med att inte göra någon förändring i den nuvarande organisationen. Det är naturligtvis ett lätt steg att ta. Verksamheten har fungerat under 45 år och rutinerna är upparbetade på många områden. Inom administration, fastighetsförvaltning och begravningsverksamhet fungerar samverkan självständigt och bra och man gör redan stordriftsvinster inom dessa områden med bland annat gemensam begravningsverksamhet och fastighetsförvaltning. 66 Kyrkoordningen med kommentarer. kommentarerna till 2 kap 6 Sidan 30 av 56

31 Konsekvenser Dock finns det en del konsekvenser som man behöver ta hänsyn till. På sikt kommer den skönjbara ekonomiska försämringen att tvinga fram prioriteringar. Om frågan inte hanteras nu kommer det innebära att det är svårare att göra strategiska val kring ekonomin då vissa områden kan bli föremål för kraftigare minskning i lokaler och verksamhet till följd av den sämre ekonomin. De framtida valen kommer därför att ha ett ekonomiskt fokus och inte styras av pastorala ställningstaganden. Det som projektet Kyrkfakta visar i sin prognos bör tas på allvar och rimliga anpassningar till detta behöver göras. Anpassningarna handlar i stort om att sänka kostnaderna och/eller öka intäkterna. Att inte göra några förändringar i nuvarande samfällighet och organisation har också nackdelar. I samtal med medarbetare och förtroendevalda har det visat sig råda en viss konkurrens mellan församlingarna som i huvudsak handlar om känslan av att man bidrar med resurser samtidigt som det egna pastoratet missgynnas. Det upplevs också att det finns förväntningar på att man ska bidra med personella resurser, trots att man upplever att det egna området har behov av personellt tillskott. Den beskrivna konkurrensen mellan församlingarna kan kvarstå om ingen förändring sker. Församlingsgränser i den nuvarande organisationen måste också förändras utifrån utvecklingsområden i omvärlden vad gäller bebyggelse och exploatering. Det finns just nu två tydliga förändringsområden. Det ena är bostadsutvecklingsområdet i Stenhagen som kommer att kräva en församlingsändring. Det andra området är den eventuella handelsverksamheten vid Fullerömotet. Vid det senare föreligger det en separat begäran om utredning från Ärentuna församling, vars kyrkoråd har önskat att frågan utreds. Även Gamla Uppsala församling har önskat att frågan utreds, men då inom ramen för den pågående indelningsutredningen Skapa en samfällighet med tre församlingar Det är utredarens uppfattning att det finns vinster med att bilda en samfällighet med färre antal församlingar inom samma geografiska yta. Fördelarna med detta förslag är att de geografiska områdena dels kan indelas efter ett tänkt verksamhetsperspektiv, dels för att medvetet göra områdena större för att ge bättre möjligheter till strategiska hänsynstaganden. Det här förslaget skulle också kunna möta intentionerna i Framtidsutredningen 67 där långtgående 67 Framtidens kyrka sid 70f Sidan 31 av 56

32 samverkan förespråkas. Vidare kan man i större geografiska områden arbeta mer effektivt med att möta människors rörlighet och förflyttningar mellan t.ex. bostaden och den plats där man vistas under dagen. Konsekvenser Förtroendevaldas roll i Svenska kyrkans organisation handlar om att vara arbetsgivare och ange mål och inriktning för verksamheten. I de förslag som utredningen presenterar och som innebär en strukturförändring kommer antalet förtroendevalda att minska. Det kommer i detta förslag innebära att kyrkofullmäktig på församlingsnivå kommer att försvinna samt att två av församlingarnas kyrkoråd att tas bort. Dessutom kommer två av kyrkoherdefunktionerna att försvinna. Förbättringen i detta förslag när det gäller styrning och ledning ligger i att det är färre personer som är med och beslutar om pastorala frågor. De som på något sätt väljer att engagera sig i någon nomineringsgrupp och senare i ett förtroendeuppdrag i församling är naturligtvis engagerade och drivs av en vilja att utföra en uppgift för kyrkan. Engagemanget som driver olika förtroendevalda bör man ta till vara om ett strukturarbete gör att någon eller några av de olika styrelserna försvinner. Många bär på en livslång kunskap som bör kunna få blomma i ett engagemang som sträcker sig längre än till sammanträdesbordet. I samtalen som utredaren haft med medarbetare och förtroendevalda har frågan om frivilligt engagemang ofta lyfts. Många exempel på hur det engagemanget skulle se ut har belysts. Områden som nämnts är gudstjänstgrupper, lokala råd för verksamhet, stöd för äldre och sjuka, resurser bland de ungdomar som inte riktigt hittat sin plats i samhället, bönegrupper och studiegrupper. Inte minst kan man i Framtidsutredningen enkät 68 läsa om förväntningarna på kyrkan i Uppsala och att det mycket tydligt handlar om prioriteringar av sociala och diakonala uppgifter. Det finns många sätt som en församlingsgränsindelning skulle kunna genomföras. Hänsyn i dessa olika fall kan vara av strategisk art. Gränsdragningen kan också vara av utjämnade karaktär för att hitta balans mellan församlingarnas storlek vad gäller boende och kyrkotillhöriga. Nedan finns tre olika varianter av Figur 3. Större bild finns som bilaga på sidan Viktig, öppen och högtidlig: Uppsalabornas förväntningar på Svenska kyrkan, Anders Sjöborg sid. 41 Sidan 32 av 56

33 församlingsindelningar som tar sin utgång i de olika scenarier som beskrivit ovan. 2 a) Sammanläggning till tre församlingar En logisk och möjlig väg att gå är att dela in de nuvarande församlingarna så att domkyrkoförsamlingen behåller sin nuvarande gräns samt att Vaksala församling och Gamla Uppsala församling läggs samman till en ny församling. Vidare bildar Helga Trefaldighets församling och Gottsunda församling den tredje församlingen i detta område. De tre församlingarna skulle då bli ungefär lika stora i antalet kyrkotillhöriga räknat (omkring kyrkotillhöriga). 2 b) Katedralsförsamling I en samfällighet med tre församlingar kan man istället göra ett strategiskt val med indelningen. En fråga som lyfts vid många kontakter med medarbetare och förtroendevalda är ett önskemål om en katedralsförsamling som har ett mindre geografiskt område kring själva domkyrkan. Uppgiften i den församlingen handlar om att med domkyrkan som bas, utföra den grundläggande uppgiften med fokus på människor som besöker den egna katedralen. Turistverksamheten är stor och domkyrkan med besök 2006 är det populäraste turistmålet i Uppsala efter Fyrishovs äventyrsbad 69. De andra två församlingarna har då att utföra den grundläggande uppgiften i resten av regionen. I den här lösningen finns de stora fördelarna i att två församlingar hanterar merparten av det geografiska området vilket ger större möjligheter till strategiska ställningstaganden i form av prioriteringar av resurser. Samtidigt ges katedralsförsamlingen möjligheter att vidareutveckla verksamheten i domkyrkan. Även i detta förslag innebär det att förändringarna inte är så stora. 2 c) Centrum Ett tredje alternativ är centrumförsamling. Det finns vinster med att göra en församlingsindelning som skulle kunna svara mot dessa olika centra. I det centrala Uppsala finns ett naturligt centrum där kyrkan ska vara närvarande och aktiv. I andra utredningar såsom Framtidsutredningen 70 och Diakoniutredningen 71 har det talats om en centrumverksamhet. Samtidigt finns det centrum som inte ligger i den omedelbara stadskärnan. Gottsunda, Gränby och även det planerade centret i Fullerö är tydliga sådana platser. I en församlingsindelning som tar hänsyn till dessa centra kommer helt nya församlingar att skapas som har andra indelningar än någon av de nuvarande församlingarna. Figur 4. Större bild finns som bilaga på sidan 52. Figur 5. Större bild finns som bilaga på sidan Statistik för Uppsala 2007 sid 8 70 Framtidsutredningen 71 Diakoniutredningen 2008 Sidan 33 av 56

34 13.3 Pastorat med tre församlingar Att göra ett pastorat med tre församlingar är i stor sett en liknande lösning som treförsamlingssamfälligheten. Gränsdragningarna kan göras på samma sätt och svårigheterna och möjligheterna är desamma, förutom på ett område. I pastoratet har ledningsfunktionen renodlats till en kyrkoherde över samtliga församlingar. Konsekvenser Ett pastorat med tre församlingar kan göras på samma sätt som diskussionen kring en treförsamlingssamfällighet visar. Skillnaden handlar alltså om ledningsfunktionen med samma kyrkoherde i de olika råden och som ledare över all verksamhet i församlingarna. Det kommer att ge bättre förutsättningar till övergripande strategiska ställningstaganden som är nödvändiga att kunna hantera i en kyrka som existerar i en omvärld som ständigt rör sig och förändras. Det finns också nackdelar med detta förslag. Konsensus måste råda mellan de olika styrande organen och det kan innebära svårigheter när det gäller frågor som är av församlingsövergripande karaktär och i frågor där fördelningen av resurser kan uppfattas som ett missgynnande av den egna församlingen. I detta förslag behöver man också fundera över ledarens roll som chef i tre olika församlingar. Hur man organiserar ledningsfunktionen och stödet till ledaren blir väsentligt. Kyrkoherden har som uppgift i kyrkoordningen att ha ansvar för tillsyn och övergripande samordning av all verksamhet utifrån församlingens grundläggande uppgift. Kyrkoherden ska också leda församlingens verksamhet såvitt avser gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Att leda arbetet i församlingarna är ingen lätt uppgift och kraven kommer att vara stora på ledaren. Längre fram i utredningen under förslaget om att bilda ett enförsamlingspastorat av samfällighetens fem församlingar utvecklas det resonemanget ytterligare Enförsamlingspastorat Utredaren föreslår att ett av förslagen ska vara en församling för de idag samfällda församlingarna Uppsala Domkyrkoförsamling, Helga Trefaldighets församling, Vaksala församling, Gottsunda församling och Gamla Uppsala församling. Sidan 34 av 56

35 Styrning ledning I förslaget med ett pastorat kommer en kyrkoherde att fungera över hela regionen. Det ställer naturligtvis stora krav på den kyrkoherden att hantera sin ledarroll på ett strukturerat sätt. Att vara operativ i alla led av verksamheten låter sig inte göras (utan att den ledaren kommer att gå under av alla detaljer). Här krävs en ledare med strategisk fokus. I samtal med kyrkoherdarna i samfälligheten har en av dem gjort en definition som beskriver en kyrkoherde i ett större sammanhang. Det råder ingen tvekan om att de församlingar som finns idag i samfälligheten redan har passerat den storleksgräns som möjliggör en närmare kontakt med församlingsborna. Redan nu måste man förlita sig på ett team av medarbetare, både anställda och frivilliga, som deltar i uppdraget som kyrkoherden har att bygga församling. En organisation med en kyrkoherde över en enda församling i nuvarande samfälligheten måste organiseras på ett sådant sätt att man just har möjligheten att det minsta man kan förvänta sig av sin kyrkoherde är att man träffar denne i gudstjänsten då och då. Om man tar fasta på det som framkommit i de samtal som utredaren har haft med förtroendevalda och medarbetare så var en av principerna som kunde utskiljas att närheten är viktig och att kyrkan ska finnas i hela församlingen, även de ytterområden som finns. En möjlig väg för en kyrkoherde i en församling som omfattar Uppsala kyrkliga samfällighet är att just vara en kyrkoherde som på ett planerat strategiskt sätt finns närvarande i alla de olika områden som kan tänkas bildas; geografiska såväl som verksamhetsspecifika. Det praktiska arbetet med ledning av anställda medarbetare bör hamna på delegation till arbetsledare. Figur 6. Större bild finns som bilaga på sidan 54. Sidan 35 av 56

36 Konsekvenser Församlingarna har idag, gemensamt i Uppsala, en tämligen liten geografisk yta som är relativt lätt att täcka med medarbetare och lokaler för församlingsverksamhet. De strategiska vinsterna ökar förutsättningarna för att ge människor i området en nära och väl anpassad verksamhet. Ett annat skäl är, att trots att det ansets vara en stor organisation med kyrkotillhöriga 72 och innevånare som betjänas av medarbetare i de olika församlingarna, är det inte en större organisation än andra organisationer och företag som finns utanför kyrkan. Man kan istället reflektera över om det är en vinst för kyrkan att arbeta i för små enheter som inte kan dra nytta av större enheters vinster i samordning och ekonomisk planering. Enförsamlingspastoratet svarar också väl mot det som framkommit i mötet med medarbetarna och förtroendevalda i avseende att skapa en enklare och mer flexibel organisation som är begriplig. Fördelarna med detta förslag är att det finns större möjligheter att medarbetare är väl insatta och förstår organisationen och besluten som fattas där, vilket kommer vara utvecklande för den interna kulturen. Det är också ett incitament när organisationen ska hantera mål och strategifrågor. Arbetsrättsligt är detta det bästa förslaget där det finns ett klart samband mellan befogenhet och ansvar. Nackdelarna med detta förslag är att känslan av ett för stort område skapar otrygghet då man inte riktigt ser sin plats i organisationen. Därför blir kraven på ett strukturerat och väl genomtänkt utvecklingsarbete bland medarbetarna av avgörande betydelse. Det finns också risker med ett enförsamlingspastorat där de ekonomiska kraven kan leda till att verksamheter centraliseras. Det är nödvändigt att man tidigt i arbetet säkerställer att en sådan centralisering inte sker. Policies, planer samt mål för verksamheter är instrument som kommer att ge förutsättningarna för en församlingsidé som verkar för att varje område i församlingen ska omfattas av församlingens verksamhet och tilltal. Ledorden blir decentralisering och nätverk. Som tidigare berörts kan ledningsfunktionen upplevas som väldigt utmanande i en så pass stor kyrklig verksamhet. Därför behöver man också förvissa sig om att det finns en ledarfunktion som svarar mot det större geografiska området med sina kyrkotillhöriga, anställda och frivilliga medarbetare, församlingsuppdrag och mål. Kyrkoherdens roll kommer att bli mer strategisk och samordnande, dock inte att förväxla med biskopens uppdrag. I 72 Svenska kyrkans statistikdatabas Uttaget ur personalregistret Sidan 36 av 56