Innehållsförteckning. I. Inledning. II. Verksamhetsberättelse för programmen. III. Räkenskaper. IV. Nyckeltal och statistik. Programrapport

Transkript

1

2 Innehållsförteckning I. Inledning 1.1 Inledning 1.2 Sakkunniga 1.3 Saksbehandlingssystemet II. Verksamhetsberättelse för programmen 2.1 Konst och kulturprogrammet Programvirksamhet for Kunst-og kulturgruppen Oversettelsestøtte 2.2 Mobilitets-och residensprogrammet Mobilitets-och nätverksbidrag Modulen stöd till residenscentra III. Räkenskaper 3.1 Konst- och kulturprogrammet Noter, konst- och kulturprogrammet 3.2 Mobilitets- och residensprogrammet Noter, mobilitets- och residensprogrammet IV. Nyckeltal och statistik 4.1 Uppsummering år Administrativa kostnader år Transaktioner i perioden Insats på närområden 4.5 Könsfördelning i aktiviteterna Programrapport

3

4 I. Inledning 1.1 Inledning 2008 var det andra året för Nordiska ministerrådets två kulturprogram: mobilitets- och residensprogrammet och konst- och kulturprogrammet. Programmen är tidsbundna och etablerades för åren , men har förlängts med 2 år. Kulturkontakt Nord fungerar som sekretariat för båda programmen. Båda programmen såg en ökning i antalet ansökningar jämfört med programmens första år. Det innebär att konkurrensen om bidrag är hård i alla programmoduler. Beroende på program och modul fick % av ansökningarna bidrag år Den största ökningen gällde ansökningar för mobilitetsstöd. År 2008 fick Kulturkontakt Nord 515 giltiga ansökningar mot 271 år Hårdast var konkurrensen i modulen för produktionsinriktad verksamhet och förmedling där endast 15 % av ansökningarna fick bidrag. Programmen rapporteras av sakkunniggruppernas ordförande. 1.2 Sakkunniga De sakkunniga utnämndes av Nordiska ministerrådet i november 2006 för en period på tre år, inträdde två nya medlemmar i sakkunniggruppen för mobilitets- och nätverksmodulen. Magnus Gustafsson, Sverige, ersatte Kenneth Kvarnström, Sverige och Maria Frej, Danmark ersatte John Frandsen, Danmark. Konst- och kulturprogrammets sakkunniggrupp fortsatte sin verksamhet i sin ursprungliga sammansättningen från år Sakkunniggruppen för mobilitets- och nätverksmodulen Velaug Bollingmo Norge Ágúst Gu mundsson Island Magnus Gustafsson, Sverige Katarina Gäddnäs, Åland Maria Frej Danmark Jessie Kleeman Grönland Andras Mortensen Färöarna Virve Sutinen (ordförande 2008) Finland Programrapport

5 Möten Årsrapporteringsmöte (ordf. Virve Sutinen) på Nordiska ministerrådets sekretariat, Köpenhamn, Danmark Gruppens möte, Stockholm, Sverige Gruppens möte, Köpenhamn, Danmark Sakkunniggruppen för residensmodulen Irmeli Kokko (ordförande 2008) Finland Johan Pousette Sverige Ragnhei ur Tryggvadóttir Island Gemensamma möten Residensnätverkets träff, Sveaborg, Finland Planeringsmöte för residensträffen 2009, Amsterdam, Neder länderna Övriga möten och seminarier Möte i Köpenhamn, Danmark Artist in Production, planeringsmöte, Köpenhamn, Danmark AiP planeringsmöte, Köpenhamn, Danmark Nordiskt Kulturforum(AiP), Köpenhamn, Danmark Skype-möte Skype-möte Skype-möte Res Artis, Amsterdam, Nederländerna Irmeli Kokkos möten Planeringsmöte inför residensträffen Budgetmöte på Kulturkontakt Nord, Helsingfors, Finland Kulturkontakt Nord, Helsingfors, Finland Möte på Nordiska ministerrådets sekretariat, Köpenhamn, Danmark Möte på Kulturkontakt Nord, Helsingfors, Finland Programrapport

6 Johan Pousettes möten Årsrapporteringsmöte på Nordiska ministerrådets sekretariat, Köpenhamn, Danmark Kulturforum om globalisering, Köpenhamn, Danmark Sakkunniggruppen för konst- och kulturprogrammet Andrea Heindriksdóttir (viceordförande) Färöarna Juha Huuskonen Finland Rani Kasapi Sverige Jørgen Nordqvist Danmark Inge Olsvig Brandt Grönland Knut Oterholm (ordförande 2008) Norge Hávar Sigurjónsson Island Anna Sundblom Åland Möten Planeringsmöte (Knut Oterholm och Andrea Heindriksdóttir), Köpenhamn, Danmark Årsrapporteringsmöte (Knut Oterholm) på Nordiska ministerrådets sekretariat, Köpenhamn, Danmark Gruppens möte, Tórshavn, Färöarna Gruppens möte, Reykjavik, Island Kulturforum om nordisk dramatik, Tammerfors, Finland Utöver dessa möten har gruppens ordförande Knut Oterholm haft tre Skypemöten med Kulturkontakt Nords sekretariat. 1.3 Saksbehandlingssystemet Sedan maj 2007 använder Kulturkontakt Nord ett databas och saksbehandlingssystem (SBS) som utvecklats i samarbete mellan Kulturkontakt Nord och det finska företaget Mederra Oy. Systemet är elektroniskt och täcker hela processen och alla arbetsfaser från ansökning till utbetalning och rapportering. Systemet är uppdelat i en offentlig och en administrativ sida. Systemets offentliga del, dvs. den del som brukarna använder för sina ansökningar, samlar in information om ansökarna och ansökningarna. Den offentliga delen Programrapport

7 består bl a av de olika modulernas elektroniska ansökningsformulär (samlar information om ansökarens projekt) och registreringsformuläret (samlar information om ansökaren). SBSs administrativa del används av rådgivarna och sekretariatet samt av de sakkunniga under ansökningsprocessens olika faser. Informationen från dessa båda källor sammanställs i en uppsummering som utformar en specifik sida åt varje ansökning. Information om varje ansökningsomgång per modul samlas i en excel-baserad uppsummering, som Kulturkontakt Nord använder för att sammanställa rapporter och statistik, t ex översikter över beviljade bidrag. Kulturkontakt Nord publicerar en översikt över beviljade bidrag på sin webbsida efter varje ansökningsomgång. (11 ansökningsomgångar under 2008). SBS innehåller webbformulär (elektroniska ansökningsblanketter) för programmens sex moduler. Webbformulären finns i två språkversioner: svenska och engelska. Från och med augusti 2008 har KKN tagit emot ansökningar på åtta språk; precis som för på de skandinaviska språken danska, norska och svenska samt engelska, men nu också på finska, färöiska, grönländska och isländska. För att göra det möjligt för alla sakkunniga att behandla ansökningarna, måste de finska, färöiska, grönländska och isländska ansökningar översättas till engelska. För detta ändamål har systemet utvecklats så att det också innehåller ett översättningsverktyg. De översatta ansökningarna finns i systemet i två språkversioner: på originalspråket och på engelska. SBS har kontinuerligt utvecklats på basen av erfarenheterna från åren 2007 och Utgångspunkten för utvecklingsarbetet ligger främst på feedback från systemets brukare (ansökarna, de sakkunniga samt personalen på sekretariatet) samt på problemlösningar. Under år 2008 har man i utvecklingsarbetet bl a prioriterat de elektroniska ansökningsformulärens brukarvänlighet och löst de problem som uppdagats i systemet. Ansökningsformulären har bearbetats för att bli mer överskådliga och enklare att använda. Man har också preciserat ansökningsfrågorna och help desk-funktionerna för ansökarna, vilket gör att man kan samla in en mer detaljerad och korrekt information om de projekt som söker bidrag. Förmedlingen av information till ansökarna om ansökningsprocessens gång utgör en viktig del av systemet. Denna kommunikation sker via SBS. Funktionen som sänder brev till ansökarna, antingen automatiskt eller via rådgivarna, har utvecklats och är nu mer flexibel. En ny lösning i den offentliga delen av systemet är ett arkiv med meddelanden på ansökarens brukarkonto. Det är ett bra exempel på hur man kan undgå de problem som systemgenererad e-post kan orsaka. Meddelandearkivets funktion är att vara ett informationscenter om ansökarens ansökningar och deras olika faser genom att samla alla meddelanden som systemet sänder som e-post till ansökaren. Programrapport

8

9 II. Verksamhetsberättelse för programmen Samlad översikt över båda program Ansökta och beviljade belopp i båda programmen Beviljat Ansökt , , , Beviljad belopp Ansökt belopp Mobilitet för personer Kort- och långvarigt nätverk Residenser* * Det var inte möjligt att söka om residensbidrag 2008 Produktionsinriktad verksamhet och förmedling Kompetensutveckling, kritik och kunskapsförmedling Ansökningar totalt för båda program Totalt 75% 25% Beviljade Avslag 915 ansökningar 226 beviljade 689 avslag Programrapport

10 2.1 Konst och kulturprogrammet Knut Oterholm, formand for sakkyndiggruppen Programvirksomhet for Kunst- og kulturgruppen 2008 På mange måter var 2007, som den nye strukturens første år, et unntaksår med hensyn til Kunst- og kulturprogrammets arbeid. Samtidig har mye av arbeidet som gruppen utførte i 2007 vært videreført i (det arbeidet som er gjort i), Dette gjelder så vel utviklingsarbeid knyttet til programmene som gruppens eget arbeid. Den generelle arbeidsmengden og møte- og reise virksomheten har blitt mindre i Gruppens leder, Knut Oterholm, har deltatt på rapporterings og statusmøter for programmet utover gruppens to ordinære møter. Flere av gruppens medlemmer har også i år deltatt i arbeidet rundt ulike kulturfora. Gruppens første ordinære møte var forberedt av et møte mellom Andrea Heindriksdóttir, Knut Oterholm og Bergljót Jónsdóttir. Gruppens ordinære møter Gruppens 2 ordinære møter ble avholdt på Færøyene og på Island. Gruppens beslutning i fjor om å legge møtene til ulike steder er verdifull. Det gir både lokal innsikt og opplevelse som igjen er viktig for det faglige arbeidet innenfor den nye strukturen. I tillegg til søknadsbehandling har gruppen diskutert noen prinsipielle forhold.det kommer mange søknader fra festivalarrangsjører, som både er omfatende og kompliserte. For en del kunstfelt, og særlig for kunstfelt som ikke er institusjonalisert, kan festivaler vise seg å være en type kulturformidlere og kunstarenaer som fyller mange av disse kunstfeltenes behov. Gruppen er likevel enig om at programmet ikke skal støtte søknader om ordinær driftstøtte til festivaler. Gruppen har også diskutert, mer prinsipielt, om de sakkyndige skal kunne søke midler fra egne moduler mens man er sakkyndig. Gruppens konklusjon er at man ikke bør dette. Det er viktig at fremtidige sakkyndige informeres om disse rammene tidlig i prosessen. Rådgiver fra NMR Jean-Yves Gallardo var til stede på gruppens møte på Island. Der han orienterte om NMRs globaliseringsstrategier, programmenes budsjettsituasjon og den justeringsprosess som kommer i På møtet ble Knut Oterholm valgt til å lede gruppens arbeid også i Programrapport

11 Nordiske kulturfora i 2008 Som i 2007 har flere av Kunst- og kulturgruppens medlemmer deltatt i arbeidet rundt Nordiske kulturfora. Andrea Heindriksdotter og Hávar Sigurjónsson representerte gruppen på Kulturforum om Produksjonsinnrettet residensvirksomhet - (Artist-in-production) Rani Kasapi var mye involvert i Nordisk kulturforum i Tammerfors. Forumet inngikk som to seminariedager i en seminariehelhet under overskriften Nordic Showcase & Drama Forum. Forumets sesjoner hadde særlig fokus på dramatikk i Norden og nye måter å få fram tekster på. Hávar Sigurjónsson har også deltatt i planleggingsfasen av dette Kulturforumet. På Kulturforum om globalisering september 2008 representerte Knut Oterholm sakkyndiggruppen. Generelle betraktninger Prioritering På sine to møter har gruppen hatt til utdeling Ca. 15 % av omsøkte midler. Et vesentlig arbeid er derfor harde prioriteringer. På denne bakgrunn fant gruppen det ønskelig reduserer toppbeløpet det kunne søkes om fra til På den måten ble det mulig å opprettholde den tredelte strukturen i programmet, forprosjekt, pilotprosjekt og prosjekt, noe som synes viktig for å stimulere utvikling på ulike nivåer hos ulike aktører. Strukturens sårbarhet Strukturen viser seg fortsatt (som tatt opp i 2008) sårbar, det vil si at gruppen mister både vesentlig nasjonal- og ekspertkompetanse om en sakkyndig av en eller annen grunn er forhindret fra å delta i gruppens regulære møter. De sakkyndige er innenfor den nye strukturen både spesialister og generalister. Det har vært viktig for gruppen å finne arbeidsformer som utnytter spesialistkompetansen innenfor programstyrte strukturer. Gruppen ser en del muligheter for å utvikle saksbehandlingssystemet slik at det blir lettere for sakkyndiggruppen å holde kontakt og faglig dialog i perioden som søknadene behandles. Dette kan muligens gjøre gruppens arbeid mindre sårbart. Verden i Norden, Norden i verden - globalisering Vi ser at gruppens tematikk Verden i Norden, Norden i verden også i år har vært et verdifullt overordnet kriterium for bedømmelsen av søknader. Dette Programrapport

12 selv om kriteriet litt overraskende ikke var så tydelig til stede i søknadsbunken som i Vi ser også at tematikken verden og Norden gjør programmet godt tilpasset NMRs globaliseringsstrategier. Dialog med Nordisk Kulturfond Det har vært tatt initiativer for å koordinere sakkyndiggruppens arbeid med Nordisk Kulturfond. Et møte mellom KKN, NKF og leder for sakkyndiggruppen i oktober fikk på plass en del retningslinjer knyttet til bedre informasjonsutveksling mellom programmene. Dette vil forhåpentligvis gi noe mindre overlappende finansiering mellom KKNs Kunst- og kulturprogram og NKF. Informasjonsutvekslingen håndteres av rådgiverne NK og KKN på forespørsel fra sakkyndiggruppens leder. Fortsatt er det en utfordring at programmene overlapper hverandre. Så lenge søkere kan søke fra begge programmer er dette et dillemma vi må leve med. Sakkyndiggruppen og KKNs rådgiverfunksjon Fra og med 2008 fikk Kunst og kulturprogrammet tilknyttet egen rådgiver. Det er et svært viktig grep. Da Ann Magritt Bekink gikk ut i fødselspermisjon fikk gruppen ny rådgiver. Takket være god innsats fra Annu Kevarinmäki gikk denne overgangen godt. Det er likevel viktig å påpeke viktigheten av denne funksjonen, samt at kontinuitet på rådgiversiden er viktig for sakkyndiggruppens arbeid. Evaluering og justeringer i 2009 Programmene er av ministrene vedtatt forlenget i to 2 år med eventuelle justeringer. Sakkyndiggruppen er bedt om å delta i justeringene av programmene gjennom to kulturfora i 2009 (vår og høst). Den nye nordiske ordningen for oversettelsesstøtten ( ) har nå fungert i ett og et halvt år. Generelt er tilbakemeldingen fra alle landene at ordningen virker etter mandatets intensjon. Økningen i antall søknader fra 2007 til 2008 er fra Dette henger også sammen med at støtteordningen stimulerer markedet, som nå er klar over ordningen, og reagerer på denne. Det er særlig bra at et virkemiddel som produksjonstøtte til de mindre språkområdenes utgivelser tas i bruk, og fører til økt antall søknader. Det er likevel behov for justeringer av mandatet særlig knyttet til dramatikk, men også lyrikk. Dette er i samsvar med behov som ble uttrykt på kulturforumet for dramatikk, som ble avholdt i Tammerfors i mai. Det er nylig avholdt et statusmøte for ordningen i regi av nettverket som håndterer oversettelsestøtte, der sakkyndiggruppen og KKN var representert. Det er også avholdt et møte mellom KKN og nettverket knyttet til ordningens rapporteringsrutiner og informasjon omkring ordningen. Programrapport

13 Oppsummert - søknadsbehandling mer i fokus Arbeidet i sakkyndiggruppen er stadig i utvikling. Noe av det vesentligste dette året har nok vært at gruppens arbeid med søknadene har kommet mer i fokus, fordi noe av utviklingsarbeidet er tilbakelagt og sekretariatet har fungert i over et år. Dette var merkbart på møtet på Island. Det er likevel viktig å holde fram at søknadsbehandlingen er sakkyndiggruppens primære oppgave innefor programmet har blitt mer et normalår for sakkyndiggruppen, og arbeidsmengden er nå mer i tråd med det som var forespeilt sakkyndiggruppen da den startet. Knut Oterholm Formand for sakkyndiggruppen Programrapport

14 Ansökningar, produktionsinriktad verksamhet och förmedling prod Antal ansökningar per konstfält Beviljade Ansökningar Beviljad Ansökt Bild konst Scenkonst Dans Teater Musik :i;eratur Annat * Tvärkonstnärliga ** Bildkonst 2 Performance Dans 2 Teater Musik Litteratur Annat* 1 * Ansökaren har fyllt i andra konstformer än de som är nämnda i ansökningsblanketten. ** Om flera konstfält valts i ansökningsblanketten listas ett projekt som tvärkonstnärligt Tvärkonstnärliga** (se nästa sida) Produktionsinriktad verksamhet och förmedling!"#$%&'#()*("*&+,$-./"&),01/+-#21-34"0/$5*( % Beviljade Avslag 209 ansökningar 30 beviljade 86% 179 avslag Programrapport

15 Ansökningar, produktionsinriktad verksamhet och förmedling prod Fördelning av konstfält i tvärkonstnärliga projekt Beviljade Ansökningar Beviljad Ansökt Bildkonst Scenkonst Dans Teater Musik :i;eratur Annat Bildkonst Performance Dans Teater Musik Litteratur Annat 2 Ansökningar per land Ansökarland Deltagarland Ansökt Beviljad Danmark Finland Färöarna Grönland Island Norge Sverige Åland Andra Danmark Finland Färöarna Grönland Island Norge Sverige Åland Andra Beviljad Ansökt DK FI FO GL IS NO SE AX Andra DK FI FO GL IS NO SE AX Andra Programrapport

16 komp Ansökningar, kompetensutveckling, kritik och kunskapsförmedl. Antal ansökningar per konstfält Beviljade Ansökningar Beviljad Ansökt Bild konst Scenkonst Dans Teater Musik :i;eratur Annat * Tvärkonstnärliga ** Bildkonst 19 1 Performance Dans Teater Musik Litteratur Annat* 3 * Ansökaren har fyllt i andra konstformer än de som är nämnda i ansökningsblanketten. ** Om flera konstfält valts i ansökningsblanketten listas ett projekt som tvärkonstnärligt Tvärkonstnärliga** (se nästa sida) Kompetensutveckling, kritik och kunskapsförmedling!"#$%&%'()&*%+,-.'/01,2.3,1"+41,)'(,5$(672#%8-.'/1 19% Beviljade Avslag 101 ansökningar 19 beviljade 81% 82 avslag Programrapport

17 komp Ansökningar, kompetensutveckling, kritik och kunskapsförmedl. Fördelning av konstfält i tvärkonstnärliga projekt Beviljade Ansökningar Beviljad Ansökt Bildkonst Scenkonst Dans Teater Musik :i;eratur Annat Bildkonst 8 5 Performance Dans Teater 7 3 Musik 9 2 Litteratur 6 14 Annat* 4 Ansökningar per land Ansökarland Deltagarland Ansökt Danmark Finland Färöarna Grönland Island Norge Sverige Åland Andra 0 Beviljad Danmark Finland Färöarna Grönland Island Norge Sverige Åland Andra Beviljad Ansökt DK FI FO GL IS NO SE AX Andra DK FI FO GL IS NO SE AX Andra Programrapport

18 prod komp Ansökta och beviljade belopp i konst- och kulturprogrammet Produktionsinriktad verksamhet och förmedling Kompetensutveckling, kritik och kunskapsförmedling 14% 18% % 82% ,50 beviljat ,44 avslag ,00 beviljat ,17 avslag Totalt för konst- och kulturprogrammet 15% % ,50 beviljat ,61 avslag Programrapport

19 2.1.2 Oversettelsesstøtte Gina Winje, Kunst- og kulturprogrammets sakkyndiggruppe har i 2007 besluttet at reservere en bevilgning til en særskilt støtteordning til oversettelser av kvalitetslitteratur innenfor de nordiske språk. Ordningen gjelder i en 3 års periode og skal bidra til å øke antall utgivelser i Norden. Støtteordningen ble lansert høsten 2007 og var i 2008 inne i sitt andre år, og det ser ut til at informasjon om ordningen i stor grad har nådd aktuelle søkere. Ordningen baserer seg på et mandat, som består av en avtale inngått mellom de nordiske litteratursentrene og sakkyndiggruppen. Oversettelsesstøtten ble forankret i allerede eksisterende nasjonale litteraturkontorer, som har implementert den nordiske støtten som en del av sitt virke ellers i verden. Formålet var og er å sikre en profesjonell og erfaren behandling av de enkelte søknader om oversettelsesstøtte ved at de allerede utpekte eksperter i hvert land nå tar stilling til bevilgninger og avslag. Fakta om oversettelsesstøtten for 2008 Nettverket bemerket et solid antall søknader allerede i 2007, på tross av korte søknadsfrister, og nesten ingen tid mellom fra mandatet ble vedtatt og til de første søknadsfrister, noe som heller ikke ga tid til profesjonell informasjon til forleggerne. Gledelig derfor å bemerke en positiv økning på hele 57% i antall søknader om oversettelsesstøtte i 2008, og samme høye prosentandel i tildelinger. I oktober 2008 ble det foretatt en bebudet omfordeling av midlene mellom de fire største nordiske språk, slik at oversettelsesstøtten for 2007 og 2008 i større grad gjenspeilte det faktiske antall søknader. Dette medførte en forfordeling til Norge og Sverige til fordel for Danmark og Finland. Fordelingen til de mindre språkområdene samt Island ligger fast. Søknadene i 2008 fordelte seg som følger: Ansökningar Beviljade Norge: Sverige: Færøyene: Island: Danmark: Finland: Grønland: 6 5 Samiske språk: 6 3 Programrapport

20 Totalt innkomne søknader i 2008 er 176, mot 120 i 2007, hvilket gir 57 % økning i det totale antall søknader. Innvilgede søknader er økt tilsvarende med 57,1 % fra 79 innvilgede søknader i 2007 til hele 124 innvilgede søknader i Det ble søkt for over , og tildelt midler fra både første og annet år (07/08), i overkant av Det er positivt at både Grønland og Færøyene har en reell økning i antall søknader, i 2007 var det ingen søknader til Grønland og kun 1 til Færøyene. De samiske forklarer en nedgang i antall søknader med en omorganisering av ordningen fra Samisk Forfatterforening til Samisk Kunstråd. På grunn av denne endringen fikk Samisk Kunstnerråd kun gjennomført en søkerunde i De tre språkområdene fordeler støtte til så vel oversettelse som til produksjon, og deler et felles problem i å nå ut til et bredere nordisk språkområde. Forlag i Finland, Danmark og Sverige kjøpte flest kontrakter i 2008, mens norske forlag solgte betydelig flere kontrakter enn de kjøpte fra nordiske forlag. Islandsk litteratur er i interessant vekst, både hva gjelder eksport og import, men ligger betydelig bak Norge, Sverige, Finland og Danmark. De tre minste språkområdende; grønlandsk, færøyisk og samisk opererer innenfor små markeder, med svært få og ofte små forlag, som i stor grad må skape markedet selv. Produksjonsstøtte ser ut til å være et vitalt virkemiddel i denne sammenheng. Om genrefordeling og særskilte tiltak for dramatikk og poesi Fjorårets tildelinger bekrefter trenden fra 2007: som ellers i verden er skjønnlitteratur den dominerende oversatte genre også i Norden. Hovedvekten av oversettelsesstøtten i Norden tildels voksen skjønnlitteratur, med skjønnlitteratur for barn- og ungdom som en god nummer to. Sakprosa er i en forsiktig og positiv vekst. Mandatet fremhever en særlig utfordring og prioritering av poesi og dramatikk. Etter innspill fra sakkyndiggruppen åpner nettverket for at teatre kan søke om oversettelsesstøtte til samtidsdramatikk. Nettverket vil videreformidle denne informasjonen til respektive dramatikerorganisasjoner og aktuelle teatre. På vegne av nettverket for nordisk oversettelsesstøtte, Gina Winje Programrapport

21 2.2 Mobilitets-och residensprogrammet Virve Sutinen, ordförande för sakkunniggruppen Mobilitets- och nätverksbidrag Översättning från finska Allmänt Under år 2008 skedde förändringar inom sakkunniggruppen för mobilitets- och nätverksmodulen. Sakkunniggruppen fick två nya medlemmar som fick en grundlig introduktion om programmets målsättningar, kriterier och bedömningsförfarande. Saksbehandlingssystemet presenterades ingående för att de nya medlemmarna snabbt skulle komma in i arbetet. I samband med att de nya sakkunniga tillträdde blev gruppens verksamhet omorganiserad bl.a. ökade man de gemensamma mötena för att möjliggöra en diskussion i gruppen. Samtidigt har gruppen haft behov för en intern målsättningsdiskussion. De centrala diskussionspunkterna har varit de innehållsmässiga och målinriktade kriterierna i de ansökningar som fått bidrag. P.g.a. förändringarna i sakkunniggruppen fortsatte Virve Sutinen som ordförande år Bearbetning av bidragsbesluten samt effektivisering av administrationen Sakkunniggruppen behandlade totalt 605 ansökningar under 7 ansökningsrundor. Mobilitetsmodulen hade fyra ansökningsrundor, det kortvariga nätverksstödet hade två och det långvariga nätverksstödet delades ut en gång. Sju ansökningsrundor resulterade i att sakkunniggruppens arbete var nästan kontinuerligt. Under årets lopp försökte man effektivisera beslutstagandet och göra det lättare. Beredningen av besluten effektiviserades genom regelbundna möten mellan ordförande och rådgivare och målet var att lätta på arbetsbördan för de sakkunniga. Sammanlagt träffades de sakkunniga fyra gånger under året och på dessa möten avlägsnade gruppen ur saksbehandlingssystemet de ansökningar som inte uppfyllde kriterierna eller var ofullständig. Ytterligare strävade man efter att göra beslutsfattandet mer enhetligt genom att låta de sakkunniga korsläsa ansökningar från andra än sina egna expertisfält. Beredningen utökades för att göra gruppens arbete effektivare. Besluten för mobilitetsbidragen togs på basen av utlåtanden från två sakkunniga. Det innebar att ansökningarna antingen fick bidrag eller avslag eller sändes till en tredje sakkunnig för bedömning. Beslutsfattandet inom mobilitetsmodulen blev lättare eftersom också saksbehandlingssystemet utvecklats ytterligare. Programrapport

22 Varje ansökning inom det kortvariga nätverksstödet blev bedömd av fem sakkunniga. Besluten togs på basen av deras utlåtanden. De långvariga nätverksansökningarna behandlades av hela sakkunniggruppen under ett möte i Köpenhamn. Där diskuterades också programmets målsättningar och tillämpningen av kriterierna på olika projekt. Medlen inom modulerna överfördes mellan modulerna enligt behov under varje ansökningsrunda. Medel från det kortvariga nätverksstödet flyttades till mobilitetsmodulen, totalt Mängden av ansökningar påverkade justeringarna i modulernas belopp. Programmets utmaningar och utveckling av innehållet För sakkunniggruppens arbete är det viktigt att medlemmarna skulle stanna på sina poster under programmets varighet. Att producera nya innehåll och stöda helt nya samarbetsmodeller kräver en stark gemensam vision som styr beslutsfattandet. Programmets utmaningar var relaterade till den vaga nätverksexpertis som finns i de nordiska länderna. Saken diskuterades tillsammans med sekretariatet och man lade fram en önskan om att informationen skulle intensifieras samt att exempel på goda projekt skulle lyftas fram. Gruppens ordförande hördes även av en arbetsgrupp bestående av representanter för Nordiska ministerrådet och de baltiska länderna under våren Denna arbetsgrupp beredde Estlands, Lettlands och Litauens deltagande som fullvärdiga medlemmar i programmet från och med början av Sakkunniggruppen föreslog att representanter från de baltiska länderna skulle ingå i sakkunniggruppen, som skulle fortsätta sitt arbete på samma sätt som tidigare. Virve Sutinen, työryhmän puheenjohtaja Liikkuvuus- ja verkostotuki Yleistä Pohjoismaisen ministerineuvoston asettama liikkuvuus- ja verkostotuen asiantuntijaryhmän kokoonpanossa tapahtui muutoksia vuoden 2008 aikana. Työryhmä sai kaksi uutta jäsentä, jotka pyrittiin perehdyttämään mahdollisimman pian ohjelman tavoitteisiin ja tuen jakamisessa käytettäviin kriteereihin ja arviointiperusteisiin. Perehdyttäminen käytössä olevaan verkkotyöskentelyyn oli myös keskeisessä osassa. Uusien jäsenien myötä ryhmän tavoitteellinen toiminta oli asetettava osin uudelleen mm. lisäämällä yhteisten kokousten määrää keskustelun mahdollistamiseksi. Samaan aikaan työryhmällä on ollut tarve sisäiseen tavoitekeskusteluun, joka keskeisiä teemoja ovat olleet tuettavien aloitteiden sisällölliset ja tavoitteelliset kriteerit. Programrapport

23 Asiantuntijaryhmässä tapahtuneiden muutosten vuoksi Virve Sutinen jatkoi ryhmän puheenjohtajana vuoden Tukipäätösten valmistelu ja hallinnoinnin tehostaminen Asiantuntijaryhmä käsitteli yhteensä 605 hakemusta 7 hakukierroksella. Liikkuvuusmoduulissa oli neljä hakua, lyhytaikaisissa verkostotuissa kaksi ja pitkäaikaiset verkostotukea jaettiin kerran. Seitsemän hakukierrosta tekee työryhmän työstä lähes jatkuvaa. Päätösten tekoa pyrittiin tehostamaan ja helpottamaan vuoden aikana. Tukipäätösten valmistelua tehostettiin puheenjohtajan ja neuvonantajan säännöllisillä kokouksilla, joiden tarkoituksena oli helpottaa asiantuntijoiden työtaakkaa. Vuoden aikana työkokouksia oli yhteensä neljä ja niiden avulla järjestelmästä poistettiin puutteelliset sekä kelpoisuusehdot täyttämättömät hakemukset. Lisäksi pyrittiin yhdenmukaistamaa päätöksentekoa luetuttamalla ristiin eri alojen hakemuksia. Valmistelutyötä lisättiin ryhmän työn helpottamiseksi. Liikkuvuusapurahojen tukipäätöksien perustana oli kaksi asiantuntija-lausuntoa, joiden perusteella joko tehtiin hylkäävä tai hyväksyvä päätös, tai ohjattiin hakemus kolmannelle lukijalle. Liikkuvuusapurahojen kohdalla päätöksentekoa helpotti hakemussivuston kehittäminen. Verkostotukien kohdalla lyhytaikaisia tukihakemuksia luki viisi asiantuntijaa, joiden lausuntojen perusteella päätökset tehtiin. Pitkäaikaiset tukihakemukset käsiteltiin koko asiantuntijaryhmän toimesta yhteisessä kokouksessa Kööpenhaminassa, jossa keskusteltiin myös ohjelman tavoitteista ja kriteereiden soveltamisesta erilaisissa hankkeissa. Moduuleiden välisiä tukisummia ohjattiin yksilöllisesti kunkin haun yhteydessä. Varoja siirrettiin lyhytaikaisista verkostotuista liikkuvuuden tukemiseen yhteensä Hakemusten määrä vaikutti muutoksiin moduuleissa. Ohjelman haasteet ja sisällön kehittäminen Asiantuntijatyöryhmän työskentelyn kannalta on olennaista, että sen jäsenet pysyisivät toimessaan koko ohjelmakauden. Uuden sisällön tuottaminen ja uusien mallien tukeminen vaatii vahvaa yhteistä visiota, joka ohjaa päätöksentekoa. Ohjelman haasteet liittyvät yleiseen verkottumisasiantuntijuuden heikkouteen Pohjoismaissa. Asiasta keskusteltiin yhdessä sihteeristön kanssa ja toivottiin tiedotuksen tehostamista sekä hyvien esimerkkien esiin nostamista. Ryhmän puheenjohtaja oli myös pohjoismaisen ministerineuvoston ja Baltian maiden yhteisen työryhmän kuultavan Tukholmassa keväällä Ryhmä valmisteli Latvian, Liettuan ja Viron mukaantuloa täysivaltaisin jäseninä vuoden 2009 alusta, ohjelmankauden viimeiseksi vuodeksi. Asiantuntijatyöryhmä ehdotti, että Baltian edustajat lisätään työryhmään, joka jatkaisi toimintaansa entiseen tapaan. Programrapport

24 mob Ansökningar, mobilitet för personer Antal ansökningar per konstfält Beviljade Ansökningar Beviljad Ansökt Bild konst Scenkonst Dans Teater Musik :i;eratur Film Annat * Tvärkonstnärliga ** Bildkonst 5 Performance Dans 5 Teater 17 9 Musik 9 32 Litteratur 1 20 Film 6 Annat* 5 * Ansökaren har fyllt i andra konstformer än de som är nämnda i ansökningsblanketten. ** Om flera konstfält valts i ansökningsblanketten listas ett projekt som tvärkonstnärligt. 28 Tvärkonstnärliga** (se nästa sida) Mobilitet för personer Mobilitet för personer 29% Beviljade Avslag 515 ansökningar 147 beviljade 71% 368 avslag Programrapport

25 mob Ansökningar, mobilitet för personer Fördelning av konstfält i tvärkonstnärliga projekt Beviljade Ansökningar Beviljad Ansökt Bildkonst Scenkonst Dans Teater Musik :i;eratur Film Annat * Bildkonst Performance Dans Teater Musik Litteratur Film Annat* 6 Ansökningar per land Ansökarland Resemål Beviljad Ansökt Danmark Finland Färöarna Grönland Island Norge Sverige Åland Andra Danmark Finland Färöarna Grönland Island Norge Sverige Åland Beviljad Ansökt DK FI FO GL IS NO SE AX Andra DK FI FO GL IS NO SE AX Programrapport

26 nätverk Ansökningar, kort- och långvarigt nätverk Antal ansökningar per konstfält Beviljade Ansökningar Beviljad Ansökt Bild konst Scenkonst Dans Teater Musik :i;eratur Film Annat * Tvärkonstnärliga ** Bildkonst 13 Performance Dans Teater 10 Musik 3 9 Litteratur Film Annat* 7 * Ansökaren har fyllt i andra konstformer än de som är nämnda i ansökningsblanketten. ** Om flera konstfält valts i ansökningsblanketten listas ett projekt som tvärkonstnärligt Tvärkonstnärliga** (se nästa sida) Kort- och långvarigt nätverk Nätverk 33% Beviljade Avslag 99 ansökningar 30 beviljade 67% 69 avslag Programrapport

27 nätverk Ansökningar, kort- och långvarigt nätverk Fördelning av konstfält i tvärkonstnärliga projekt Beviljade Ansökningar Beviljad Ansökt Bildkonst Scenkonst Dans Teater Musik :i;eratur Film Annat * Bildkonst Performance Dans Teater Musik Litteratur Film Annat* 8 Ansökningar per land Ansökarland Deltagarland Danmark Finland Färöarna Grönland Island Norge Sverige Åland Andra Beviljad Ansökt Danmark Finland Färöarna Grönland Island Norge Sverige Åland Andra Beviljad Ansökt DK FI FO GL IS NO SE AX Andra DK FI FO GL IS NO SE AX Andra Programrapport

28 mob nätverk Avslag och beviljade belopp i mobilitets- och residensprogr. Mobilitet för personer Kort- och långvarigt nätverk 26% 22% % 78% ,00 beviljat ,22 avslag ,00 beviljat ,13 avslag Totalt för mobilitets- och residensprogrammet 23% % ,00 beviljat ( ,00 för residens) ,35 avslag Programrapport

29 Modulen stöd till residenscentra Irmeli Kokko, ordförande för sakkunniggruppen Översättning från finska Residensmodulens syfte är att stöda de nordiska residensorganisationernas verksamhet så att de kan utveckla sin verksamhet samt årligen motta konstnärer från olika fält under maximalt 8 residensmånader. Stödet är treårigt och omfattar stödverksamhet för residensorganisationernas informationsutbyte samt utveckling av kontakter; residensen erbjuds möjlighet till en årlig gemensam träff för utbyte av erfarenheter och diskussion om aktuella frågor inom området samt residensen erbjuds en resurs till gemensam informationsverksamhet där residensen kan informera om sina ansökningstider och -kriterier, presentera residenset och de konstnärer som arbetar där. De i september 2007 utvalda 17 residensorganisationerna undertecknade sina kontrakt med Kulturkontakt Nord i februari Eftersom stödet enligt kontraktet är i kraft i 12 månader efter det att kontraktet undertecknats, började den treåriga perioden i praktiken först i början av 2008, istället för Detta har haft konsekvenser för både residensorganisationerna och sakkunniggruppen: residensnätverkets första gemensamma möte kunde ordnas först i mars 2008, det andra mötet blev flyttat till Sakkunniggruppen anser att det är viktigt att de utvalda residensen får utnyttja sin rätt till ett tredje möte innan stödperioden tar slut eller strax efter den. Arbetet år 2008 omfattade förverkligandet av modulens uppgifter och förberedning av nya planer. Årets tyngdpunkter var: 1) utformning av kontraktsvillkoren, 2) planering och genomförande av residensnätverkets första årliga träff, 3) utveckling av den gemensamma informationsförmedlingen, 4) planering av det andra årliga mötet, 5) uppgifter förknippade med de baltiska ländernas deltagande i programmet, 6) förslag till en ny Artist-in-Production residensmodul samt 7) den redan verksamma residensmodulens och den nya AIP modulens presentation vid det internationella Res Artis mötet. Sakkunniggruppen hade 2 protokollförda möten samt 6 planeringsmöten och 3 Skype möten inför AiP och arrangemangen inför Nordiskt kulturforum om AiP. Irmeli Kokko fungerade som gruppens ordförande år Utöver detta deltog hon i 5 övriga möten på Kulturkontakt Nords sekretariat i Helsingfors samt på Nordiska ministerrådets sekretariat. Johan Pousette representerade gruppen på Nordiskt kulturforum om globalisering, som hölls i Köpenhamn. Utöver dessa möten skedde sakkunniggruppens arbete även via e-post. Planläggningen och genomförandet av den första residensträffen var viktigt för residensmodulen. De nordiska residensorganisationerna har haft ganska dålig kännedom om varandras verksamhet. Det har inte funnits många kontakter mellan dem och informationsutbytet har varit sporadiskt. Även bland konstnärerna har kunskapen om de nordiska centren varit dålig, både regionalt och Programrapport

30 internationellt. Residensträffen ger sakkunniggruppen viktig information om residensorganisationernas verksamhet och deras förutsättningar och är på detta sätt till stor hjälp i arbetet med att utveckla modulen. Målet för den första residensnätverksträffen var att residensen skulle kunna skapa kontakter med varandra, presentera den egna verksamheten samt bekanta sig med de övriga residensorganisationernas verksamhet. Sakkunniggruppen ansåg att det var viktigt att residensorganisationernas representanter blev bekanta med Kulturkontakt Nords verksamhet och de andra programmen. Residensträffen varade i två dagar och arrangerades på Kulturkontakt Nord. Programmet innehöll presentationer, work shops och diskussioner om informationsspridning och utbyte av erfarenheter och kunskap. I diskussionerna framkom att organisationernas infrastruktur är svag och det lokala stödet är anspråkslöst med några få undantag. Residensmodulens stöd representerar för många organisationer en påtaglig möjlighet att förbättra förutsättningarna för att erbjuda nordiska konstnärer och kulturaktörer produktiva residensperioder. För att kunna utveckla organisationernas verksamhetsförutsättningar ansågs det allmänt att det är viktigt att stödet är långvarigt och att det är betydande att stödet kan gälla tre år. Sakkunniggruppen föreslår därför att det är viktigt att i den kommande evalueringen lyfta fram de kvalitativa kriterierna vid sidan om de rent kvantitativa. Deltagarna i residensnätverkets träff ansåg att det var mycket nyttigt att kunna informera om sin verksamhet på Kulturkontakt Nords hemsida. Denna möjlighet som är inkluderad i programmet, kunde Kulturkontakt Nord inte förverkliga under år Sakkunniggruppen formulerade för Nordiska ministerrådet ett förslag om Artist-in production (AIP) dvs att inrätta en ny modul för produktionsinriktad residensverksamhet. Beredningen av förslaget innebar planeringen två Nordisk kulturforum, sammanställning av information på basen av dessa att skriva förslaget. Senare under hösten informerade sakkunniggruppen tillsammans med rådgivare Riitta Heinämaa om den nordiska residensmodulen och om den föreslagna produktionsinriktade residensmodulen för drygt 10 internationella representanter för residens och finansiärer på det internationella Res Artismötet i Amsterdam Intresset för den nordiska modellen var stort och den ansågs som en välutvecklad modell för andra internationella residensorganisationer. För sakkunniggruppens arbete var det viktigt att informera internationellt om den nordiska residensverksamheten samt jämföra den med den internationella situationen. Eftersom residensverksamhetens mängd och betydelse har vuxit betydligt inom kulturproduktionen över hela världen, är det viktigt att den globala aspekten tas i beaktande i det framtida arbetet med att utveckla modulen. Samtidigt ordnade sakkunniggruppen sitt sista möte för året. Som sekreterare på mötet fungerade rådgivare Annika Söderlund. På mötet diskuterades också Estlands, Litauens och Lettlands deltagande i programmet och vilka åtgärder detta medför för residensnätverket, stödmodulen och dess verksamhet. Nästa möte för residensnätverket kommer att arrangeras år 2009 i något av Programrapport

31 de baltiska länderna för att så effektivt som möjligt få de nya residensorganisationerna och den nya sakkunnige integrerade i programmet. Irmeli Kokko, ordförande för sakkunniggruppen Irmeli Kokko, työryhmän puheenjohtaja Residenssimoduulin tehtävänä on tukea pohjoismaisten residenssiorganisaatioiden toimintaa, jotta ne voisivat kehittää toimintaansa ja vastaanottaa eri alojen taiteilijoita enimmillään yhteensä 8 residenssikuukauden ajan vuosittain. Tuki on kolmivuotinen ja sisältää residenssiorganisaatioiden tiedonvaihtoon ja yhteyksien kehittämiseen liittyvää tukitoimintaa: residensen erbjuds möjlighet till en årlig gemensam träff för utbyte av erfarenheter och diskussion om aktuella frågor inom området ja residensen erbjuds en resurs till gemensam informationsverksamhet där residensen kan informera om sina ansökningstider och -kriterier, presentera residenset och de konstnärer som arbetar där. Syyskuussa 2007 hakemusten perusteella valitut 17 residenssiorganisaatiota solmivat ensimmäisen sopimuksensa helmikuussa Koska tuen käyttö on sopimuksen mukaan voimassa 12 kuukautta sopimuksen allekirjoittamisesta, kolmivuotinen tukikausi alkoi käytännössä vuoden 2008 alussa, vuoden 2007 sijaan. Tästä on ollut seurauksia sekä residenssiorganisaatioille että asiantuntijaryhmälle: Residenssirenkaan ensimmäinen yhteinen kokous voitiin järjestää vasta maaliskuussa 2008, toinen siirtyi vuodelle Asiantuntijaryhmä pitää tärkeänä, että ohjelmaan valitut residenssit voivat käyttää oikeuttaan myös kolmanteen kokoukseen joko ennen tukikauden päättymistä tai pian sen jälkeen. Vuoden 2008 työskentely merkitsi moduuliin liittyvien tehtävien toteuttamista ja uusien suunnitelmien laatimista. Vuoden painopistealueita olivat: 1) Sopimusehtojen muotoilu 2) residenssirenkaan ensimmäisen vuotuisen tapaamisen suunnittelu ja toteutus 3) yhteisen tiedonvälityksen kehittäminen 4) toisen vuotuisen tapaamisen suunnittelu 5) Baltian maiden integraatioon liittyvät tehtävät 6) uusi Artist-in-Production residenssimoduuli ehdotus sekä 7) jo toimivan residenssimoduulin sekä ehdotetun uuden AIP moduulin esittely kansainvälisessä Res Artis kokouksessa. Asiantuntijaryhmä kokoontui 8 kertaa. Lisäksi ryhmä järjesti 3 skypekokousta. Ryhmän puheenjohtaja vuonna 2008 oli Irmeli Kokko, joka ryhmäkokousten lisäksi osallistui neljään muuhun kokoukseen Kulturkontakt Nordin toimistossa Helsingissä ja NMR toimistossa Kööpenhaminassa. Johan Pousette edusti ryhmää NMRn järjestämässä globalisaatioseminaarissa Kööpenhaminassa. Asiantuntijaryhmän jäsenten työskentely tapahtui tapaamisten lisäksi sähköpostitse. Programrapport

32 Residenssimoduulin kannalta tärkeää oli residenssiorganisaatioiden ensimmäisen tapaamisen suunnittelu ja toteutus. Pohjoismaiset residenssiorganisaatiot ovat tunteneet toistensa toimintaa puutteellisesti, keskinäisiä yhteyksiä tai tiedonvaihtoa ei ole juurikaan ollut. Myös taiteilijoiden piirissä tieto olemassa olevista pohjoismaisista keskuksista on alueellisesti ja kansainvälisesti ollut heikkoa. Lisäksi kokoukset antavat asiantuntijaryhmälle tärkeätä tietoa residenssiorganisaatioiden toiminnasta ja sen edellytyksistä ja auttavat näin kehittämään moduulia. Näistä syistä ensimmäisen residenssirenkaan kokouksen tavoitteeksi asetettiin kontaktien luominen residenssikeskusten välillä, oman toiminnan esittely sekä tutustuminen toistensa toimintaan. Lisäksi ryhmä piti tärkeänä tutustuttaa organisaatioiden edustajat Kulturkontakt Nordin toimintaan. Kaksipäiväinen kokous pidettiin Kulturkontakt Nordin tiloissa Suomenlinnassa. Ohjelma sisälsi esittelyt, informaation levittämiseen ja tiedonvaihdon organisoimiseen liittyvät työpajat sekä keskustelut. Keskusteluissa ilmeni, että keskusten infrastruktuuri on heikko ja paikallinen tuki vaatimatonta, muutamaa poikkeusta lukuun ottamatta. Residenssimoduulin osoittama tuki edustaa monille organisaatioille huomattavaa mahdollisuutta parantaa edellytyksiään tarjota pohjoismaisille taiteilijoille ja kulttuurialan ammattilaisille tuotteliaita residenssijaksoja. Organisaatioiden toimintaedellytysten kehittämisen kannalta tuen pitkäjännitteisyys on oleellista ja sen kolmivuotisuutta pidettiin merkittävänä. Asiantuntijaryhmä ehdottaakin ohjelman tulevassa arvioinnissa määrällisten kriteereiden lisäksi sellaisten laatukriteereiden käyttämistä, joiden avulla voidaan arvioida tuen merkitystä suhteessa toiminnassa tapahtuneisiin muutoksiin. Lisäksi kokoukseen osallistuneiden residenssikeskusten edustajat pitivät merkittävänä mahdollisuutta tiedottaa toiminnastaan Kulturkontakt Nordin internet sivuilla. Tätä ohjelmaan sisällytettyä tavoitetta ei Kulturkontakt Nord ole voinut tarjota vuoden 2008 loppuun mennessä. Asiantuntijaryhmä laati Ministerineuvostolle ehdotuksen Artist-in Production (AIP) eli tuotantoresidenssi moduulin toteuttamiseksi. Ehdotuksen valmistelu sisälsi kahden Kulturforumin järjestämiseen liittyvän suunnittelutyön, tiedon koostamisen niiden pohjalta sekä varsinaisen ehdotuksen kirjoittamisen. Myöhemmin syksyllä asiantuntijaryhmä teki tunnetuksi yhdessä neuvonantaja Riitta Heinämaan kanssa sekä jo toimivaa pohjoismaista residenssitukimoduulia että ehdotusta uudeksi tuotantoresidenssimoduuliksi yli sadalle globaalille residenssitoimijalle ja rahoittajalle kansainvälisessä Res Artis kokouksessa Amsterdamissa Kiinnostus pohjoismaiseen tukimalliin oli suurta ja sitä pidettiin yleisesti edistyneenä mallina muille kansainvälisille residenssitukijärjestelmille. Asiantuntijaryhmän työskentelyn kannalta oli tärkeää tiedottaa kansainvälisesti pohjoismaisesta residenssitoiminnasta ja vertailla keskusten tilannetta kansainvälisesti. Koska residenssitoiminnan määrä ja merkitys kulttuurituotannossa on kasvanut merkittävästi kaikkialla maailmassa, on asiantuntijaryhmän mielestä tärkeätä, että globaali näkökulma otetaan huomioon moduulin tulevassa kehittämisessä. Programrapport

33 Samassa yhteydessä ryhmä piti vuoden viimeisen kokouksensa, jonka sihteerinä toimi Annika Söderlund. Kokouksessa keskusteltiin ja arvioitiin myös Eestin, Liettuan ja Latvian ohjelmaan liittymisen edellyttämiä toimenpiteitä residenssirenkaaseen, tukimoduuliin ja sen toimintaan. Seuraava, vuoden 2009 residenssirenkaan tapaaminen päätettiin järjestää Baltiassa, uusien organisaatioiden ja uuden asiantuntijajäsenen integroimiseksi mahdollisimman tehokkaasti ohjelmaan. Irmeli Kokko työryhmän puheenjohtaja Programrapport

34

35 III. Räkenskaper 3.1 Konst- och kulturprogrammet RESULTAT 2008 BUDGET 2008 INTÄKTER NMR ordinarie budget Extrabeviljning Finansiella intäkter Överföring från INTÄKTER TOTALT KOSTNADER Sakkunniggruppen Arvoden Resekostnader Övriga kostnader Administrativa kostnader totalt Bidrag Produktionsinriktad verksamhet och förmedling Kompetensutveckling, kritik och kunskapsförmedling Översättningstöd NORLA Bidrag totalt KOSTNADER TOTALT Överföring till Programrapport

36 3.1.1 Noter, konst- och kulturprogrammet Not 1 De finansiella intäkterna består av: Ränta ,14 Källskatt ,90 Finansiella intäkter ,24 Ansökan om återbäring av källskatten är anhängig. Programrapport

37 3.2 Mobilitets- och residensprogrammet RESULTAT 2008 BUDGET 2008 INTÄKTER NMR ordinarie budget mobilitet nätverk residens NMR ordinarie budget totalt Finansiella intäkter mobilitet nätverk residens Finansiella intäkter totalt Överföring från 2007 mobilitet nätverk residens Överföring från 2007 totalt Intäkter totalt KOSTNADER Adminstrativa kostnader Arvoden mobilitet och nätverk Rese-och möteskostnader mobilitet och nätverk Övriga kostnader mobilitet och nätverk Totala administrativa kostnader mobilitet och nätverk Arvoden residens Rese-och möteskostnader, residens Seminarieavgifter residens Övriga kostnader, residens Totala administrativa kostnader residens Administrativa kostnader totalt Programrapport

38 RESULTAT 2008 BUDGET 2008 Bidrag Långvarigt nätvärk Kortvarigt nätverk Mobilitetsbidrag Bidrag till residenscentra Residensmötet i Helsingfors Bidrag totalt Kostnader totalt Överföring till 2009 mobilitet nätverk residens Överföring till 2009 totalt Programrapport