SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 7 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Remissrunda

Transkript

1 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 7 VERKSAMHETSPLAN Försökskultur skapar Framtidens universitet Universitetssamfundet flödar över av studerandes och reformsinnad undervisande personals idéer och projekt för utveckling. FSF har genom sina projekt bidragit till att utveckla det finländska universitetet till världens bästa plats för studerandena att studera och för personalen att arbeta, till exempel genom projekten Studieförmåga, Framtidens universitet och Magister 2.0. Enbart genom att kontinuerligt utvecklas och förbättras kan universiteten vara samhälleliga föregångare och motorer. Vi behöver mer modig försökskultur vid universiteten. Det är viktigt att bra idéer och tillvägagångssätt vid universiteten sprids inom och mellan dem. FSF stärker och utvecklar varumärket Framtidens universitet. Det är en utmärkelse som varje universitet, fakultet, avdelning och medlem av den akademiska gemenskapen vill förtjäna. Framtidens universitet utvecklas till ett flexibelt underlag för att utveckla utbildningen. Projektet har som målsättning att driva på utvecklingen på gräsrotsnivå vid universiteten samt att sprida och omsätta i praktiken de bra tankar och nya idéer som uppstått i FSF och universitetsgemenskapen. FSF väljer varje år ett övergripande tema för Framtidens universitet. Universiteten utvecklar sin verksamhet med utgång i temat. Till stöd för arbetet lyfter FSF fram sådana föregångare inom temaområdet som genom sitt exempel visar hur andra kan utveckla sin verksamhet. FSF utlyser temat årligen i november under dagarna för studieärenden. Temat för år 2016 är digitalisering av lärande. 2. Framtiden för kommersialiseringen av utbildningen Målet med projektet är att öka studentrörelsens kunskap om det befintliga läget och den närmaste tidens scenarion för kommersialiseringen av den högre utbildningen. Att FSF tar helhetsbilden i besittning leder till ett mer effektivt och långsiktigt intressebevakningsarbete och hjälper förbundet att bilda sig en mer målorienterad position i fråga om kommersialiseringsutvecklingen.

2 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 2 / 7 Avgiftsfri utbildning är en av FSF:s traditionella målsättningar inom intressebevakningen, men den är ingalunda den enda utvecklingstrenden inom kommersialiseringen av högskolesystemet. Det finns mångahanda dimensioner inom den här kommersialiseringsutvecklingen. De är kopplade till exempel till kvalitetssystemen inom utbildning, kontakter till arbetslivet, samhällelig genomslagskraft, universitetens autonomi och diskussionerna om att bredda finansieringsbasen. Effekterna av kommersialiseringen är inte entydigt negativa eller positiva. En av de dominerande utbildningspolitiska riktlinjerna i Juha Sipiläs regeringsprogram är en mer målmedveten kommersialisering av utbildning och forskning. FSF har dock inte någon helhetsuppfattning om eller analys av de mer vittgående effekterna av kommersialisering för studier eller kvaliteten på utbildning och forskning. År 2016 producerar FSF ett informationspaket för studentrörelsen för att utvärdera kommersialiseringen av utbildningen. Förbundet utarbetar en strategi för att inverka på kommersialiseringen och ökar sin expertis inom området. Arbetet utförs tillsammans med studentkårerna genom diskussioner, workshoppar och kunskapsinsamling. Informationspaketet är ett verktyg för att förstå och få grepp om utvecklingen inom kommersialisering. Det tar i beaktande de många olika effekter kommersialiseringen har på utbildningens och forskningens kvalitet. 3. Vem leder den här sk**en och vem borde göra det? Det är fem år sedan den nya universitetslagen. Den nya lagen medförde för de finländska universiteten en slutlig övergång från det humboldtska bildningsuniversitetet till en modern modell där målen är mångfasetterade, finansieringsbasen bredare, styrsystemen mer dynamiska och kopplingen till det omgivande samhället starkare. Förändringen kräver att ledningen tänker mer strategiskt och reagerar snabbare samt en spänstigare administration, men den kräver också att den akademiska gemenskapen görs delaktig i all verksamhet i likhet med andra sakkunnigorganisationer. Vi lever i en brytningstid för det akademiska ledarskapet och hela högskolesystemet. Det traditionella idealet för universitetsdemokrati förverkligas inte om det någonsin gjort det. De ledda leder sin ledare, men vågar de genuint ta makten? Makten tar formen av en linjeorganisation, men trots det förbättras inte kvaliteten på ledarskapskompetens eller ledarskapet. Makten inom universiteten centraliseras och fördunklas.

3 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 3 / 7 Studentrörelsen behöver förstå omvärlden i förändring för att kunna reagera på den. För att stöda vårt proaktiva påverkansarbete behöver vi också en vision om en bättre akademisk ledarskapskultur. Målet med projektet är att utgående från en ingående diskussion grundad på bakgrundsinformation utforma riktlinjer för bättre ledarskap vid universiteten. Projektet utgör ett startskott för hela studentrörelsens gemensamma arbete för bättre akademiskt ledarskap och för att studerande genuint ska vara delaktiga. Resultaten av den modell vi utvecklar och vårt gemensamma påverkansarbete är en ledarskapskultur vid universiteten i vilken hela det akademiska samfundet deltar i beslutsfattandet, där beslutsfattandet håller hög kvalitet och där det förmår göra strategiska val i en omvärld i förändring. 4. Studerandens plånbok Avsikten med projektet är att skapa oss en helhetsbild av studerandes ekonomiska situation, utvärdera vilka konsekvenser regeringens politiska åtgärder har med avseende på olika studentgruppers inkomster och utgifter. Utgående från utredningen fattar vi beslut om prioriteringarna för vårt påverkansarbete gällande utkomst under den pågående regeringsperioden. Ett viktigt prioriteringskriterium är att förbättra situationen för de studerande som har det svårast ekonomiskt. Målet är att inom vårt arbete gällande utkomst övergå från ett systemperspektiv till att beakta studerandes inkomster och utgifter som helhet. FSF sammanställer den nyaste informationen om strukturen på studerandes inkomster och utgifter för att skapa en heltäckande bild av hur studerande klarar sig ekonomiskt och vilka behov de i dagens läge har. Samtidigt fäster vi uppmärksamhet vid vad som orsakar att studerande inte längre är berättigade till studiestöd och det ekonomiska läget för studerande som inte lyfter studiestöd. Förbundet samlar in informationen i samarbete med bland annat Otus och studentkårerna. FSF utvärderar vilka effekter regeringsprogrammets nedskärningar och reformförslag som exempelvis basinkomst skulle ha för olika grupper av studerande. Utkomsten för studerande med barn påverkas till exempel utöver nedskärningar i studiestödet även av att avgifterna vid hälsovårdscentralen och för dagvården höjs. I slutändan skissar vi olika studentkategorier och strukturen på deras inkomster och utgifter samt analyserar vilken inverkan olika politiska åtgärder har på utkomsten inom olika grupper.

4 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 4 / 7 FSF utformar en uppdaterad syn på studerandes utkomstbehov och gör upp en plan för hur de olika delområden som påverkar studerandes utkomst borde utvecklas med avseende på olika grupper av studerande. Förbundets uppdaterade ståndpunkt tar i beaktande bostadssituationen för studerande, arbete, arbetslöshet, företagande och andra livssituationer som kräver flexibilitet i utkomsten samt studielånets användbarhet. Vår ståndpunkt beaktar även hur social trygghet utvecklas på EU-nivå och de effekter vi småningom kan se av studiestödets tvåstegsindelning på studerandes utkomst. 5. Nytt policydokument för FSF FSF utarbetar en vision för förbundet för studerandes ställning, högre utbildning, Finland och världen för att ersätta FSF:s gällande policydokument. Det resulterande dokumentet är FSF:s viktigaste styrdokument. FSF:s befintliga policydokument är från år 2009 och har efter det delvis uppdaterats vid olika förbundsmöten. Det föregående policydokumentet godkändes vid förbundsmötet år Före det definierades de politiska målsättningarna årligen i verksamhetsplanen. FSF:s kansli leder reformprojektet fortlöpande under årets gång. Förslaget till policydokument förbereds i samarbete med studentkårerna under flertalet sammankomster och seminarier samt via en virtuell plattform. Efter det behandlas styrelsens förslag för policydokument under remissrundan och den slutliga utformningen godkänns på förbundsmötet. Förnyelsearbetet sammanställer visionerna, reformförslagen och idéerna som de olika sektorerna utarbetat under de senaste åren. Bland annat Studieförmåga, Steg mot en basinkomst, Framtidens universitet, Visionen för utbildningsexport samt Magister 2.0 utgör en grund för det nya policydokumentet. Samtidigt utvärderas FSF:s styrsystem utifrån det arbete som arbetsgruppen för organisationsutveckling gjort. Det nya policydokumentet publiceras inför Finlands 100-årsjubileum år Dokumentet styr FSF:s verksamhet inför riksdagsvalet 2019 och regeringsprogramsarbetet för Utgående från den nya visionen lyfter FSF teman i den offentliga debatten och i sitt påverkansarbete. 6. I sommarterminform 2017

5 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 5 / 7 Sipiläs regerings regeringsprogram vill se en tätare kontakt mellan utbildning och arbetsliv, göra studievägarna inom och mellan utbildningsstadier så flexibla som möjligt samt införa en tredje termin vid högskolorna. Av universitetsstudenterna utför majoriteten avlönat arbete som motsvarar deras utbildning redan under studietiden. Målet på lång sikt bör vara att studier och arbete sömlöst ska gå att kombinera året runt. Det första steget för att nå det är att införa en tredje termin vid universiteten. FSF bidrar till införandet av en tredje termin genom ett samarbetsprojekt med exempelvis universiteten, arbetsmarknadsorganisationerna, näringslivet och Sitra. Avsikten är en ur allas syn flexibel möjlighet för studerande att året runt kombinera studier och arbete. I sommarstudierna används digitala lärplattformar och lösningar. Målet är att med hjälp av virtuella studier införa en sommartermin år En tredje termin ger studerande möjlighet att mer flexibelt strukturera sina studier på ett sätt som skiljer sig från det traditionella, dock så att inte utbudet av eller kvaliteten på undervisningen lider eller så att universitetet hamnar i en svår situation vad gäller att arrangera utbildningen. En smart genomförd sommarterminsommartermin erbjuder en större del av studerandena möjlighet att få relevant arbetserfarenhet redan under studietiden då utbudet av arbetskraft fördelar sig jämnare över året. 7. Så här är det: Det verkliga studentlivet Den uppfattning den offentliga debatten ger av studerande och att studera är ensidig och negativ. FSF och studentkårerna tar bestämt tag i det här i början av året. Temat är aktuellt just nu, eftersom arbetet att förändra attityder görs med nästa riksdagsval i tankarna. Att förändra uppfattningen är inte något ettårigt projekt, avsikten är därför att upprätthållandet av studerandes image är en naturlig del av studentrörelsens agenda. Studerande är inte någon heterogen grupp; studenter lever och tar examen i ett samhälle som är väldigt annorlunda än det var för några decennier sedan. I projektet för förbundet fram ett modernt studentskap, river myten om lata studenter och förbättrar studerandes och studentorganisationers image. Målet är en positiv förändring i attitydklimatet som för närvarande återger en felaktig tanke om studerande som samhälleliga parasiter. Projektet gör att studerande ses som en viktig del av samhället och viktiga samhälleliga debattörer. Studerande ses som personer som vill utveckla sig själva, skaffa sig ett yrke och en karriär.

6 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 6 / 7 Tillsammans med studentkårerna och andra aktörer kartlägger och river förbundet myter om studerande samt lyfter fram mångfalden bland studier och studerande. Projektet styr den samhälleliga diskussionen så att studerande ses som värdig samhällets insatser, inte bara som en utgiftspost. FSF och studentkårerna riktar under nästa år om sin kommunikation och förändrar på lång sikt studerandes image och varumärket studentskap. FSF och studentkårerna utmanar stereotyperna även i sin egen kommunikation och hur vi reagerar på dem. I fortsättningen låter inte studentrörelsen meddebattörer som odlar stereotyper komma lätt undan, utan vi utmanar dem med korrekt information och bättre argument. 8. Via studier in i samhället mer invandrare vid universiteten! Målet med projektet är att främja invandrares tillträde till högre utbildning så att deras antal vid universiteten ökar. Trots att antalet invandrare i Finland jämnt ökat de senaste decennierna motsvarar inte deras andel i högskolorna den övriga befolkningen. I Europa utspelar sig den största flyktingkrisen sedan andra världskriget och antalet invandrare i Finland kommer att öka betydligt under de närmaste åren. Att främja invandrares tillträde till högre utbildning kräver särskilda åtgärder som även studentrörelsen bör delta i. Speciellt efter valet 2015 har rasismen och främlingsfientligheten ökat alarmerande i det finländska samhället och i den offentliga debatten. Studentrörelsen bör bidra till att skapa ett positivt klimat och möjligheter för invandrarna att integreras i det finländska samhället. Tillträde till högre utbildning spelar en viktig roll i det här. FSF utreder vad som hindrar invandrares tillträde till universitet, gör upp en plan för att eliminera de hindren och väljer prioriteringar för åtgärder att implementera under år Exempel på sådana är att flyktingar som i sitt hemland avbrutit sina högskolestudier slutför dem och tar examen eller att personer med invandrarbakgrund som avlagt studentexamen fortsätter vid universitet. 9. Boosta kommunal(vals) påverkan FSF förbereder sig tillsammans med studentkårerna för kommunalvalet och stöder utvecklingen av det lokala påverkansarbetet i kommunerna. Under året fastslår förbundet gemensamma hållpunkter och vad målet med det gemensamma påverkansarbetet är. Förbundet hjälper studentkårerna välja lokala teman för valet och öka studerandes möjligheter

7 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 7 / 7 att rösta samt påverkar partiernas kommunalvalsprogram i enlighet med gemensamt överenskomna teman. Förberedelserna sker i mån av möjlighet tillsammans med SAMOK och de lokala studerandekårerna. Kommunalvalet år 2017 har flyttats till våren och studentrörelsen har under nästa år en ypperlig möjlighet att satsa på lokalt påverkansarbete. Studentkårerna är lokala experter på sina orter i frågor som berör unga och studerande. Genom projektet förstärker vi de lokala studentkårernas påverkansarbete så att så många för studerande centrala frågor tar en plats på partiernas agenda och framskrider under följande fullmäktigeperiod. FSF uppdaterar verktygen för kommunal påverkan. FSF koordinerar projektet och studentkårerna producerar innehåll, eventuellt tillsammans med de lokala studerandekårerna. FSF erbjuder en plattform för studentkårerna att utbyta tankar, praxis och kommunalvalsteman samt stöder etableringen av påverkansarbetet och valarbetet genom att producera erforderligt material om att påverka i kommunerna. FSF arbetar för egen del för att påverka partiernas kommunalvalsprogram. Under året fattas beslut om en eventuell gemensam kampanj, dess huvudsakliga budskap och dess profil. 10. Anställ internationella studerande, utnyttja deras kompetens Målsättningen med projektet är förbättra möjligheterna för dem som avlagt högskoleexamen i Finland att få arbete i Finland. FSF möjliggör och koordinerar i samarbete med arbetslivets centralorganisationer riktade lokala sysselsättningsprojekt som förverkligas som ett samarbete mellan studentkårerna, studentorganisationer, det lokala näringslivet och andra aktörer. Projekten får synlighet i regional media. För varje utländsk examensstuderande som vill det ska det finnas en arbets- eller praktikplats eller möjlighet till fortsatta studier. För närvarande är internationella studerandes anställbarhet svag. Orsakerna är utredda, det finns politisk vilja till förändring, men de konkreta åtgärderna har hittills varit otillräckliga. FSF tar tag i problemet på såväl nationell som lokal nivå. FSF inleder genom studentkårerna projekt med målet att konkret förbättra sysselsättningen. Centralkansliet skapar kontakterna till nationella intressegrupper och studentkårerna inleder samarbete med lokala arbetsgivare.