VERKSAMHETSPLAN Framtiden för kommersialiseringen av utbildningen. 2. Studerandens plånbok

Transkript

1 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 1 / 17 VERKSAMHETSPLAN Framtiden för kommersialiseringen av utbildningen Målet med projektet är att öka studentrörelsens kunskap om det befintliga läget och den närmaste tidens scenarion för kommersialiseringen av den högre utbildningen. Att FSF tar helhetsbilden i besittning leder till ett mer effektivt och långsiktigt intressebevakningsarbete och hjälper förbundet att bilda sig en mer målorienterad position i fråga om kommersialiseringsutvecklingen. Avgiftsfri utbildning är en av FSF:s traditionella målsättningar inom intressebevakningen, men den är ingalunda den enda utvecklingstrenden inom kommersialiseringen av högskolesystemet. Det finns mångahanda dimensioner inom den här kommersialiseringsutvecklingen. De är kopplade till exempel till kvalitetssystemen inom utbildning, kontakter till arbetslivet, samhällelig genomslagskraft, universitetens autonomi och diskussionerna om att bredda finansieringsbasen. Effekterna av kommersialiseringen är inte entydigt negativa eller positiva. En av de dominerande utbildningspolitiska riktlinjerna i Juha Sipiläs regeringsprogram är en mer målmedveten kommersialisering av utbildning och forskning. FSF har dock inte någon helhetsuppfattning om eller analys av de mer vittgående effekterna av kommersialisering för studier eller kvaliteten på utbildning och forskning. År 2016 producerar FSF ett informationspaket för studentrörelsen för att utvärdera kommersialiseringen av utbildningen. Förbundet utarbetar en strategi för att inverka på kommersialiseringen och ökar sin expertis inom området. Arbetet utförs tillsammans med studentkårerna genom diskussioner, workshoppar och kunskapsinsamling. Informationspaketet är ett verktyg för att förstå och få grepp om utvecklingen inom kommersialisering. Det tar i speciellt beaktande de många olika effekter kommersialiseringen har på jämlikhet i utbildning, internationalisering samt kvaliteten på utbildning och forskning. Inom studentrörelsen för vi en aktiv politisk diskussion om kommersialiseringen och dess konsekvenser. 2. Studerandens plånbok

2 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 2 / Avsikten med projektet är att skapa oss en helhetsbild av studerandes ekonomiska situation, utvärdera vilka konsekvenser regeringens politiska åtgärder har med avseende på olika studentgruppers inkomster och utgifter. Utgående från utredningen fattar vi beslut om prioriteringarna för vårt påverkansarbete gällande utkomst under den pågående regeringsperioden. Ett viktigt prioriteringskriterium är att förbättra situationen för de studerande som har det svårast ekonomiskt. Målet är att inom vårt arbete gällande utkomst övergå från ett systemperspektiv till att beakta studerandes inkomster och utgifter som helhet. FSF sammanställer den nyaste informationen om strukturen på studerandes inkomster och utgifter för att skapa en heltäckande bild av hur studerande klarar sig ekonomiskt och vilka behov de i dagens läge har. Samtidigt fäster vi uppmärksamhet vid vad som orsakar att studerande inte längre är berättigade till studiestöd och det ekonomiska läget för studerande som inte lyfter studiestöd. Förbundet samlar in informationen i samarbete med bland annat Otus, FPA och studentkårerna. FSF utvärderar vilka effekter regeringsprogrammets nedskärningar och reformförslag som exempelvis basinkomst skulle ha för olika grupper av studerande. Utkomsten för studerande med barn påverkas till exempel utöver nedskärningar i studiestödet även av att avgifterna vid hälsovårdscentralen och för dagvården höjs. I slutändan skissar vi olika studentkategorier och strukturen på deras inkomster och utgifter samt analyserar vilken inverkan olika politiska åtgärder har på utkomsten inom olika grupper. Projektet ger resultat som studentkårerna kan använda i sin egen intressebevakning och kommunikation. FSF utformar en uppdaterad syn på studerandes utkomstbehov och gör upp en plan för hur de olika delområden som påverkar studerandes utkomst borde utvecklas med avseende på olika grupper av studerande. Förbundets uppdaterade ståndpunkt tar i beaktande bostadssituationen för studerande, studerande med barn, arbete, arbetslöshet, företagande och andra livssituationer som kräver flexibilitet i utkomsten samt studielånets användbarhet. Vår ståndpunkt beaktar även hur social trygghet utvecklas på EU-nivå och effekterna av studiestödets tvåstegsindelning på studerandes utkomst. 3. Nytt policydokument för FSF

3 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 3 / FSF utarbetar en vision för förbundet för studerandes ställning, högre utbildning, Finland och världen för att ersätta FSF:s gällande policydokument. Det resulterande dokumentet är FSF:s viktigaste styrdokument. FSF:s befintliga policydokument är från år 2009 och har efter det delvis uppdaterats vid olika förbundsmöten. Det föregående policydokumentet godkändes vid förbundsmötet år Före det definierades de politiska målsättningarna årligen i verksamhetsplanen. FSF:s kansli leder reformprojektet fortlöpande under årets gång. Förslaget till policydokument förbereds i samarbete med studentkårerna under flertalet sammankomster och seminarier samt via en virtuell plattform på ett sätt som vi tillsammans kommit överens om. Innehållet i policydokumentet diskuteras inom tvärsektoriellt inom flera sektorer och under seminarier. Efter det behandlas styrelsens förslag för policydokument under remissrundan och den slutliga utformningen godkänns på förbundsmötet. Förnyelsearbetet sammanställer visionerna, reformförslagen och idéerna som de olika sektorerna utarbetat under de senaste åren. Bland annat Studieförmåga, Steg mot en basinkomst, Framtidens universitet, Visionen för utbildningsexport samt Magister 2.0 utgör en grund för det nya policydokumentet. Samtidigt utvärderas FSF:s styrsystem utifrån det arbete som arbetsgruppen för organisationsutveckling gjort. Det nya policydokumentet publiceras inför Finlands 100-årsjubileum år Dokumentet styr FSF:s verksamhet inför riksdagsvalet 2019 och regeringsprogramsarbetet för Utgående från den nya visionen lyfter FSF teman i den offentliga debatten och i sitt påverkansarbete. 4. I sommarterminform 2017 Sipiläs regerings regeringsprogram vill se en tätare kontakt mellan utbildning och arbetsliv, göra studievägarna inom och mellan utbildningsstadier så flexibla som möjligt samt införa en tredje termin vid högskolorna. Av universitetsstudenterna utför majoriteten avlönat arbete som motsvarar deras utbildning redan under studietiden. Målet på lång sikt bör vara att studier och arbete sömlöst ska gå att kombinera året runt. Det första steget för att nå det är att införa en tredje termin vid universiteten.

4 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 4 / FSF bidrar till införandet av en tredje termin genom ett samarbetsprojekt med exempelvis universiteten, arbetsmarknadsorganisationerna, näringslivet och Sitra. Avsikten är en ur allas syn flexibel möjlighet för studerande att året runt kombinera studier och arbete. I sommarstudierna används digitala lärplattformar och lösningar. Målet är att med hjälp av virtuella studier införa en sommartermin år En tredje termin ger studerande möjlighet att mer flexibelt strukturera sina studier på ett sätt som skiljer sig från det traditionella, dock så att inte utbudet av eller kvaliteten på undervisningen lider eller så att universitetet hamnar i en svår situation vad gäller att arrangera utbildningen. En smart genomförd sommartermin erbjuder en större del av de studerande möjlighet att få relevant arbetserfarenhet redan under studietiden då utbudet av arbetskraft fördelar sig jämnare över året. Som en del av projektet stärker och utvecklar FSF varumärket Framtidens universitet. Framtidens universitet utvecklas till ett flexibelt underlag för att utveckla utbildningen. FSF väljer varje år ett övergripande tema för Framtidens universitet. Universiteten utvecklar sin verksamhet med utgång i temat. Till stöd för det här lyfter FSF fram sådana föregångare inom temaområdet som genom sitt exempel visar hur andra kan utveckla sin verksamhet. Temat för år 2016 är digitalisering och sommarstudier. 5. Så här är det: Det verkliga studentlivet Den uppfattning den offentliga debatten ger av studerande och att studera är ensidig och ibland felaktig och negativ. FSF har fått motsvarande budskap av beslutsfattare och media. Med tanke på en lyckad intressebevakning är de här uppfattningarna en (central) utmaning som FSF och studentkårerna modigt ta sig an då den nya lobbningsperioden inleds. Temat är aktuellt just nu, eftersom arbetet att stärka positiva uppfattningar och dämpa negativa sådana görs med nästa riksdagsval i tankarna. Att förändra uppfattningar är inte något ettårigt projekt, men det slutliga målet är att upprätthållandet av en positiv image är en naturlig del av studentrörelsens agenda. Målet är en positiv attitydförändring. Att studerande ses som en viktig del av samhället och viktiga samhälleliga debattörer. Att de ses som personer som vill utveckla sig själva, få ett yrke och en arbetskarriär. Tillsammans med studentkårerna och andra aktörer, exempelvis SAMOK, kartlägger och river förbundet myter om studerande samt lyfter fram mångfalden bland studier och studerande. Projektet styr den samhälleliga diskussionen så att studerande ses som värdig samhällets insatser,

5 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 5 / inte bara som en utgiftspost. Goda exempel och fungerande praxis söker vi bland annat bland studentkårerna. FSF och studentkårerna riktar speciellt under nästa år om sin kommunikation och förändrar på lång sikt studerandes image och varumärket studentskap. FSF och studentkårerna utmanar stereotyperna även i sin egen kommunikation och hur vi reagerar på dem. I fortsättningen låter inte studentrörelsen meddebattörer som odlar stereotyper komma lätt undan, utan vi utmanar dem med korrekt information och bättre argument. 6. Boosta kommunal(vals) påverkan FSF förbereder sig tillsammans med studentkårerna för kommunalvalet och stöder utvecklingen av det lokala påverkansarbetet i kommunerna. Under året fastslår förbundet gemensamma hållpunkter och vad målet med det gemensamma påverkansarbetet är. Förbundet hjälper studentkårerna välja lokala teman för valet, utveckla kommunalt påverkansarbete och öka studerandes möjligheter att rösta samt påverkar partiernas nationella kommunalvalsprogram i enlighet med gemensamt överenskomna teman. Förberedelserna sker i mån av möjlighet tillsammans med SAMOK och de lokala studerandekårerna Kommunalvalet år 2017 har flyttats till våren och studentrörelsen har under nästa år en ypperlig möjlighet att satsa på lokalt påverkansarbete. Studentkårerna är lokala experter på sina orter i frågor som berör unga och studerande. Genom projektet förstärker vi de lokala studentkårernas påverkansarbete så att så många för studerande centrala frågor tar en plats på partiernas agenda och framskrider under följande fullmäktigeperiod. FSF uppdaterar verktygen för kommunal påverkan, delar god praxis och arrangerar utbildning i kommunal påverkan FSF koordinerar projektet och studentkårerna producerar innehåll, eventuellt i mån av möjlighet tillsammans med de lokala studerandekårerna. FSF erbjuder en plattform för studentkårerna att utbyta tankar, praxis och kommunalvalsteman samt stöder etableringen av påverkansarbetet och valarbetet genom att producera erforderligt material om att påverka i kommunerna. FSF arbetar för egen del för att påverka partiernas kommunalvalsprogram. Under våren fattas beslut om en eventuell gemensam kampanj, dess huvudsakliga budskap och dess profil.

6 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 6 / Vid sidan av det här innehållet i verksamhetsplanen gör förbundet följande: Omorganisering av FSF:s utvecklingssamarbete 170 Bakgrund till projektet FSF har haft verksamhet inom utvecklingssamarbete sedan 1950-talet och vi har erhållit utrikesministeriets projektbidrag sedan 1970-talet. FSF är inom utvecklingssamarbetet känd som en pålitlig aktör som håller hög kvalitet, såväl av utrikesministeriet som bland projektpartner. Teman inom FSF:s utvecklingssamarbete har under decennierna varit utbildning, att stöda studerande och att öka medvetenhet om utvecklingssamarbete i Finland. Av den verksamhet som utförs utomlands har största delen genomförts som projekt. I Finland har vi arbetat för att öka studerandes medvetenhet om utvecklingssamarbete genom projekt, kampanjer och genom att informera om frågor kopplade till utvecklingsteman. Styrelsen antog år 2014 en ny utvecklingspolitisk strategi för FSF. Strategin sändes för kännedom till förbundsmötet. I FSF:s strategi för utvecklingssamarbetet åren definieras visionen för utvecklingssamarbetet som följer: FSF:s utvecklingssamarbetsverksamhet hjälper att bygga en värld där alla har de kunskaper och färdigheter de behöver för att påverka sitt eget liv, sitt samhälle och sin miljö. Den mer konkreta uppgiften (missionen) definieras i sin tur som följer: FSF är en ansvarsfull och kompetent aktör som ökar studerandenas kunskaper om utvecklingsfrågor i de finländska universiteten och erbjuder dem möjligheter att delta i utvecklingssamarbete. I utvecklingsländerna ligger FSF:s tyngdpunkt på att främja utbildningens tillgänglighet och kvalitet, de lokala studerandenas möjligheter att påverka samt likabehandling i högskolesamfundet. Av Finlands anslag för utvecklingssamarbete skärs totalt cirka 40 % i början av år 2016 jämfört med nivån år Stödet till medborgarorganisationerna skärs ner i motsvarande grad. Årets ansökningsrunda för projekt avbröts. På längre sikt kan de brutala nedskärningarna i anslagen för utvecklingssamarbete innebära att en del bidragsformer körs ner, att antalet projekt minskar och att projekten blir större. Ministeriet har kastat fram möjligheten att koncentrera stödet till medborgarorganisationer till Finlands bilaterala samarbetsländer och till av regeringen prioriterade branscher. Utöver det har det även förts diskussioner om att projektanslag skulle beviljas endast till projekt där flera organisationer är med. Även en ökning av

7 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 7 / företagssamarbete har nämnts. Ingenting är säkert gällande förändringarna, däremot står det klart att förutsättningarna för utvecklingssamarbete i Finland drastiskt har förändrats och att projektbaserad finansiering inte är så självklar som den tidigare varit. Förändringen i förutsättningarna påverkar även FSF:s utvecklingssamarbete. FSF sökte år 2015 två nya projekt som skulle inledas år Vi fick inte finansiering för de här projekten eftersom ansökningsrundan avbröts. Nästa år minskar antalet projekt från befintliga tre projekt (projekt utomlands i Moçambique och Guatemala, i Finland veckan för utvecklingssamarbete) till två projekt (Guatemala och veckan för utvecklingssamarbete). År 2017 kommer antalet att minska med ytterligare ett då projektet för utvecklingssamarbetsveckan tar slut år Det är osäkert på vilket sätt kriterierna för olika projektansökningar kommer att förändras och huruvida det kommer att vara möjligt att söka nya projekt utomlands eller ett projekt för veckan för utvecklingssamarbete nästa år, så att de skulle inledas i början av år Vi kommer ändå att sträva efter att ansöka om projekt om det bara är möjligt. Om vi beviljas ett nytt utlandsprojekt nästa år och om resultatet av omorganiseringen av FSF:s verksamhetsformer inom utvecklingssamarbetet är att verksamheten framöver inte är projektbaserad så kommer projektet utomlands att förverkligas. Det skulle vara etiskt ohållbart att planera ett nytt projekt tillsammans med vår projektpartner och sedan inte genomföra det. Om det fattas beslut om att lägga ned projektverksamheten kommer vi inte att ansöka om nya projekt efter de nu pågående projekten. Som ovan konstaterades är det mycket osäkert om vi kan få några nya projekt. Även om vi får ett nytt projekt måste vi tänka om gällande framtiden för utvecklingssamarbetet då projektfinansieringen är äventyrad. Den osäkra finansieringen medför utmaningar för kontinuiteten i FSF:s traditionsfyllda utvecklingssamarbete. FSF:s projekt finansieras huvudsakligen genom projektbidrag från utrikesministeriet. Självfinansieringen för projekten (7,5 %) samlas in genom de frivilliga donationerna från studerande. Om vi inte erhåller projektbidrag längre kommer FSF:s utvecklingssamarbete i dess befintliga form att ta slut efter år Även om situationen för FSF:s utvecklingssamarbete är mycket allvarlig, erbjuder den samtidigt en god möjlighet att rikta om och omorganisera verksamheten. Beskrivning av projektet Målet med projektet Omorganisering av FSF:s utvecklingssamarbete är att definiera riktlinjerna för FSF:s utvecklingssamarbete så att det efter år 2016 kan fortsätta i enlighet med de fastslagna

8 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 8 / riktlinjerna så att arbetet är hållbart och av hög kvalitet. Under projektet skapar vi oss en bild av vad FSF:s utvecklingssamarbete är och vad det kunde vara. FSF:s strategi för utvecklingssamarbete sätter ramarna för det här, men analysen sträcker sig även utanför de ramarna. Efter strategin har omvärlden förändrats drastiskt och det måste vi ta hänsyn till. Under projektet gör vi en intressentgruppsanalys av nya samarbetsparter, exempelvis eventuellt samarbete med olika organisationer, företag och universitet. Budgetförslaget för utvecklingssamarbetet uppgörs i samarbete med det budgetförslag som sänds till förbundsmötet. Efter projektet uppdateras vid behov FSF:s utvecklingspolitiska strategi. För att genomföra projektet tillsätts i början av år 2016 en arbetsgrupp i vilken ingår representanter för FSF:s centralkansli, studentkårerna, sakkunniga FSF-alumner och eventuellt även representanter för andra intressegrupper. I arbetsgruppen ingår ett representativt urval av studentkårerna och arbetsgruppens exakta storlek bestäms av styrelsen i början av Arbetsgruppen sammankommer regelbundet under året och arbetar elektroniskt vid sidan av sammankomsterna. Arbetsgruppen får tillgång till de fyra möjliga temana för utvecklingssamarbetet som FSF:s styrelse definierade år 2015 (se bilaga), inklusive bakgrundsinformationen. Avsikten med temana är att erbjuda arbetsgruppens medlemmar idéer för en eventuell omorganisering av verksamheten. Temana är ett bakgrundsmaterial och inte bindande för arbetsgruppens arbete. FSF informerar regelbundet studentkårerna om hur projektet framskrider och kårernas deltagande tryggas utöver representanterna i arbetsgruppen även genom två remissrundor. Förbundsmötet 2016 fattar beslut om den nya riktningen för utvecklingssamarbetet. För att riktlinjerna för utvecklingssamarbetet ska kunna definieras väl bör följande frågor besvaras under projektets gång: Varför har vi utvecklingssamarbete? Vilka är principerna för utvecklingssamarbetet? Vilket mervärde medför studentrörelsen och FSF i utvecklingssamarbetet? Vilken är utvecklingssamarbetets roll för studentrörelsen? Vad prioriterar FSF i utvecklingssamarbetet? Hur kan vi finansiera verksamheten? Projektets tidtabell 264 Öppningsseminarium (Presentation av projektet) Arbetsgrupp tillsätts (början av februari) Arbetsgruppen kartlägger alternativ (februari-maj)

9 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 9 / Projektet diskuteras under pjps- och utsamträffar Remissrunda 1 (maj) Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete utifrån 1 remissrundan (juni-september) 266 Projektet diskuteras under höstseminariet Remissrunda 2 (oktober) Förbundsmöte och beslut om omorganisering

10 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 10 / Bilaga: Teman för utvecklingssamarbetet Hösten 2015 definierade FSF:s styrelse möjliga framtida teman för utvecklingssamarbetet. De här temana binder inte projektet som genomförs år 2016, men de erbjuder idéer för möjliga riktlinjer. Studentkårerna och KENKKU (FSF:s delegation för utvecklingssamarbete) deltog i att definiera temana genom att analysera möjliga scenarier för utvecklingssamarbetets framtid. Utgående från de analyserna och sin egen scenarioanalys delade styrelsen upp resultaten i fyra teman: 1) Fostra studerande till aktivt och kritiskt medborgarskap; 2) Fostra studerande till aktivt och kritiskt medborgarskap; 3) Lobba beslutsfattare i Finland; 4) Bättre kombination av studievägar och utvecklingssamarbete. De här temana är definitivt inte ömsesidigt uteslutande utan i många fall stöder de varandra och omfattar gemensamma element. Studerandes deltagande är centralt inom alla teman. Temana kan organiseras enligt följande: Utveckla högre utbildning ur ett studentperspektiv 1. Stöda utbildning och studentdeltagande i utvecklingsländer Koordinera det utvecklingssamarbete kårerna gör Lobba universiteten för mer global fostran 2. Fostra studerande till aktivt och kritiskt medborgarskap Företagssamarbete Kårernas globala fostran FSF är en ansvarsfull och sakkunnig aktör som ökar den kunskap studerandena vid finländska universitet har om utvecklingsfrågor och ger dem en möjlighet att delta i utvecklingssamarbetet. FSF:s tyngdpunkt i utvecklingsländer ligger på att främja tillgänglighet och kvalitetet i utbildningen; lokala studerandes möjligheter att påverka samt jämlikhet speciellt inom högre utbildning Kommunikation Studerandenas folkrörelse 4. Bättre kombination av studievägar och utvecklingssamarbete 3. Lobba beslutsfattare i Finland Studerandena genomför projekt inom utvecklingssamarbete inom sin egen bransch Traditionell lobbning

11 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 11 / Tema 1: Stöda utbildning och studentdeltagande i utvecklingsländer Bakom temat ligger tanken på vad FSF:s och studentrörelsens mervärde och specialkunskaper är i jämförelse med andra aktörer inom utvecklingssamarbetet. Den finländska studentrörelsen är globalt sett ovanlig: få länder har ett system som vår studentrörelse, som möjliggör att studerande kan påverka och möjliggör studentdemokrati. Även att studerande deltar i universitetens beslutsfattande i sådan omfattning som i Finland är ett rätt okänt fenomen ute i världen. Utgående från det här ansåg vi att mervärdet i att FSF har utvecklingssamarbete i utlandet är att stöda utbildning, studentdeltagande och studentdemokrati i utvecklingsländer. Dagens studerande är framtida beslutsfattare såväl i Finland som i utvecklingsländer. Skillnaden mellan Finland och utvecklingsländer är att det är få länder som har en lika bra demokratifostran i skolorna som vi har i Finland. Därför kan FSF och universitetsstuderande i övrigt stöda studentrörelserna i utvecklingsländer i att förbättra deras påverkansmöjligheter och i att främja studentdemokrati. Demokratiska sätt att fatta beslut kan följa studerande till andra bord där beslut fattas då studerande går över till arbetslivet. FSF kan även främja studentcentrerade undervisningsmetoder och allmänt främja bättre kvalitet i utbildningen i utvecklingsländer. I stället för utvecklingssamarbete kunde vi i det här sammanhanget tala om internationell utbildningspolitik och om att främja studentdemokrati. Stöd för utbildning och studentdeltagande kunde förverkligas på följande sätt (eller flera i kombination): a) Utveckla den högre utbildningen från studentperspektiv. FSF deltar tillsammans med olika instanser i det utvecklingsarbete som högskolorna utför i utvecklingsländer och deltar i den finländska delegationen på de resor där temat omfattar frågor som rör högre utbildning. FSF för fram studentperspektivet under resorna samt främjar samarbetet mellan olika länders studentorganisationer och unga beslutsfattare. FSF kan av det här samarbetet lära sig nya tillvägagångssätt och samtidigt främja studerandes ställning och studentdemokrati i utvecklingsländer. b) Cimo koordinerar det till universiteten riktade HEI-ICI, dvs. ett stödprogram för att stärka kapaciteten vid läroinrättningar som erbjuder högre utbildning ( FSF kan delta som sakkunnig gällande studerande och studentdemokrati, och arbeta för att praktik och avhandlingar inkluderas i projekten, eller delta i projekten som en projektpartner. c) Då anslagen minskar koordinerar FSF utvecklingssamarbetet vid alla studentkårer. Såväl studerande som aktiva inom studentkårerna görs delaktiga i verksamheten och

12 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 12 / fungerar som sakkunniga gällande studentdemokrati. Det här kan eventuellt genomföras som ett skilt projekt. d) Företagssamarbete inom utbildningsexport. FSF deltar som studentsakkunnig i projekt inom utbildningsexport, exempelvis utvecklingsprojekt inom högskoleadministration och flexibla studier eller i projekt som handlar om studentcentrerat lärande. Tema 2: Fostra studerande till aktivt och kritiskt medborgarskap Det här temat bottnar i den uppgift att fostra som universitetslagen föreskriver för universiteten och studentkårerna. Enligt lagen har universiteten i uppgift att fostra studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Studentkåren har i uppgift att delta i universitetets fostringsuppgift genom att förbereda de studerande för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap. Här spelar global fostran en viktig roll. Global fostran är verksamhet med mål att öka människors kunskap om verkligheten och hur globala relationer samverkar, och därmed väcka människor till att arbeta för mänskliga rättigheter och en rättvisare och mer jämlik värld. Att fostra studerande till aktivt och kritiskt medborgarskap kan förverkligas på följande sätt (eller flera i kombination): a) Påverkansarbete för mer global fostran vid universiteten. Såväl FSF som studentkårerna kan påverka universiteten via sina egna kanaler för att teman kopplade till global fostran allt bättre ska beaktas i undervisningen och kopplas till det aktuella ämnet. FSF kan stöda studentkårerna i deras påverkansarbete. De ämnen som lärs ut vid universiteten existerar inte i ett vakuum utan påverkar och påverkas av världen. b) Studentrörelsens egna verksamhet inom global fostran. Såväl FSF som studentkårerna kan ordna egen verksamhet inom global fostran. Ett bra och konkret exempel på det är FSF:s och studentkårernas gemensamma vecka för utvecklingssamarbete som årligen samlar mer än deltagare. c) Kommunikation med målsättningen att öka studerandes medvetenhet om aktuella globala utvecklingsfrågor. d) Studerande som en folkrörelse om det bland studerande uppstår spontant påverkansarbete eller vilja att erbjuda global fostran så kan FSF stöda sådan verksamhet. e) FSF koordinerar studentkårernas verksamhet. Det här koordineringsuppdraget beskriver framförallt hur verksamheten kan förverkligas i en situation då anslagen minskar. Såväl studerande som aktiva inom studentkårerna inkluderas i verksamheten.

13 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 13 / Tema 3: Lobba beslutsfattare i Finland En del av det som studentrörelsen traditionellt gör är påverkansarbete gentemot beslutsfattare i hemlandet såväl inom frågor som rör utbildning som sådana som rör andra samhälleliga teman, även biståndsfrågor. FSF och studentrörelsen agerar aktivt som förespråkare för utvecklingssamarbete och globala utvecklingsteman och påminner beslutsfattarna i Finland om att vi lever i en global värld där saker är bundna till varandra. Därför bör även Finland bära sitt globala ansvar, vara en pålitlig samarbetspart för olika intressenter och uppnå målet på 0,7 % i statsbudgeten. Påverkansarbete kunde förverkligas på följande sätt (eller flera i kombination): a) Traditionell lobbning, dvs. insändare, ställningstaganden, lobba i kulisserna osv. Lobbningen kan genomföras självständigt, tillsammans med studentkårerna och/eller med olika utvecklingssamarbetsorganisationer, exempelvis paraplyorganisationerna Kepa och Kehys. b) Studerande som folkrörelse om det bland studerande uppstår spontant påverkansarbete eller vilja att erbjuda global fostran så kan FSF stöda sådan verksamhet. Tema 4: Bättre kombination av studievägar och utvecklingssamarbete Idén med det här temat är att studerande kan förverkliga projekt kopplade till utvecklingssamarbete eller utvecklingsländer inom det ämne de studerar. Inom en del branscher finns det redan sådana projekt, men inte särskilt många än. Ett bra exempel på det här är arkitektstuderandes projekt där de som en del i sina studier planerar bottenplanen för ett ungdomscentrum i Kambodja. Kursen tar slut, men planen kvarstår. Studerandena ordnade finansiering för projektet och byggde huset i Kambodja i samarbete med en lokal organisation. Mer information om projektet finns på Ukumbi rf:s webbplats Att kombinera studievägar med utvecklingsteman kan exempelvis förverkligas på följande sätt: a) Genom att påverka universiteten att ha fler sådana projekt. b) Genom att öka samarbetet mellan FSF och UniPID (universitetens samarbetsnätverk Här kan till exempel kommunikationen förbättras om hurdana projekt det finns för olika studentgrupper och vid olika universitet. c) FSF kan erbjuda hjälp med att administrera projekten och bilda nätverk mellan olika aktörer.

14 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 14 / Bilaga: Studentkårernas utvecklingssamarbete Den här bilagan har sammanställts utgående från de utlåtanden som studentkårerna inkom med under remissrundan. Alla studentkårer är alltså inte representerade i den här bilagan. HUS - Trots minskad finansiering avser HUS fortsätta med utvecklingssamarbete - Utskottet för utvecklingssamarbete har en aktiv och viktig roll. Vi vill satsa på det även framöver. - Av HUS budget är 0,7 % riktad till utvecklingssamarbete. - Projektverksamhet i utlandet: HUS ansöker år 2016 om ett utlandsprojekt i Bangladesh, om bara möjligt. Om vi inte beviljas finansiering för projektet vi söker 2016 så är HUS villigt att diskutera att gå samman med FSF i fråga om projektarbete. - Utsamveckan: HUS deltar i veckan för utvecklingssamarbete. Veckan för utvecklingssamarbete fortsätter i framtiden, antingen i samarbete med FSF och UM, eller i mindre skala så att vi själva förverkligar den. HUS stöder ett mer omfattande samarbete mellan studentkårerna i huvudstadsregionen i att arrangera veckan för utvecklingssamarbete. - Tidningen Kimppu, som tidigare gjorts med stöd från UM, görs som utskottets egna elektroniska tidning. Då tidningen Kimppu blir elektronisk innebär det möjligheter att samarbeta med andra studentkårer om det finns intresse. - Studentkåren använder 0,7 % av sin budget på utvecklingssamarbete. Pengarna används antingen för projektet i Bangladesh eller för annan verksamhet. - Deltar i FSF:s insamling för utvecklingssamarbete. ISYY - Inga egna utlandsprojekt. - Deltar i projektet utsamveckan. - Om resurserna minskar måste vi fokusera på arbete som endast görs med frivilliga krafter, dvs. tätare verksamhet mellan kampusen och/eller klubbverksamhet. - Deltar i FSF:s insamling för utvecklingssamarbete. JYY

15 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 15 / Under 2016 utvärderas och definieras framtiden för JYY:s utvecklingssamarbete mer allmänt. - Projektverksamhet i utlandet: Eget projekt i Indien, avslutas efter Ingen fortsatt finansiering från UM. JYY fortsätter stöda projektpartnern i mindre skala även under Vi söker ny projektfinansiering om det är möjligt. Det beror på UM:s beslut. - Utsamveckan: JYY deltar i Utsamveckan och vill fortsättningsvis delta. Om utsamveckan inte får fortsatt finansiering genomför vi veckan själva i mindre omfattning. - JYY:s styrka är ett aktivt utskott för utvecklingssamarbete. I framtiden strävar JYY efter att satsa på samarbetsmöjligheter genom att delaktiggöra föreningarna vid JYY och kartlägga samarbete med medborgarorganisationer. JYY understöder ett ökat samarbete mellan studentkårerna och FSF. - Deltar i FSF:s insamling för utvecklingssamarbete. OYY - Inga egna utlandsprojekt. - Utsamveckan: Deltar i veckan för utvecklingssamarbete. - I framtiden finns det troligen inte resurser för ett eget projekt, men det är möjligt att till exempel tillsätta ett utskott för utvecklingssamarbete. - Utgångspuntken är att OYY har intresse av att samarbeta med FSF och de andra studentkårerna. - Deltar i FSF:s insamling för utvecklingssamarbete. KonSt - På grund av begränsad finansiering och aktivitet finns det inte resurser att förverkliga egna större projekt inom utvecklingssamarbete. - Utsamveckan: Deltar i år för första gången i utsamveckan. Om UM:s finansiering för utsamveckan inte får någon fortsättning så kommer studentkåren att utreda möjligheter att förverkliga framtida evenemang inom utvecklingssamarbete med stöd av egna och/eller universitetets resurser. - För närvarande har vi inte samarbete med andra studentkårer, men samarbetar gärna i fråga om utvecklingssamarbete och veckan för utvecklingssamarbete. TAMY

16 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 16 / Projektverksamhet i utlandet: För närvarande ett projekt i Indien som tar slut Nästa år kartlägger vi eventuella finländska samarbetspartner och projektpartner i utvecklingsländer om det verkar osannolikt att fortsätta projektverksamheten i Indien med avseende på finansiering. - Utsamveckan: Deltar för närvarande inte i utsamveckan och är inte beroende av UM:s stöd. Tamy arrangerar självständigt en vecka för utvecklingssamarbete och miljö och kommer eventuellt fortsätta med det om vi finner konceptet fungerande. - Gemensamt projekt med en eller flera studentkårer eller medborgarorganisationer samt någon sorts företagssamarbete kunde vara alternativ för Tamy. - Deltar i FSF:s insamling för utvecklingssamarbete. TYY - År 2016 ett projekt i vp: förändringar i utvecklingssamarbetet, där vi kartlägger studentkårens möjligheter för ett eget projekt inom utvecklingssamarbete i framtiden. - Av studentkårens budget riktas 0,7 % till utvecklingssamarbete. - Projektverksamhet i utlandet: Enligt TYY:s politiska policydokument ska studentkåren ha ett eget utsamprojekt. För närvarande har TYY ett projekt i Mexiko som tar slut Utsamveckan: Deltar i veckan för utvecklingssamarbete. Tyy hoppas att FSF koordinerar utsamveckan även i framtiden så att veckans tema och grafiska profil är överensstämmande vid alla studentkårer. - Eget projekt för kommunikation och global fostran. - TYY har intresse av att antingen samarbeta med FSF, studentkårerna eller andra organisationer. - I framtiden kunde FSF ha ett större projekt och studentkårernas 0,7 % -anslag och/eller andra frivilliga avgifter kunde styras till det. Projektet kunde koordineras av FSF eller TYY tillsammans med någon annan organisation. - Lokala projekt som finansierats av UM:s stöd för global fostran och kommunikation kunde i framtiden finansieras delvis med 0,7 % -medel. - Deltar i FSF:s insamling för utvecklingssamarbete. VYY - Ingen egen verksamhet inom utvecklingssamarbete. - Deltar i FSF:s insamling för utvecklingssamarbete.

17 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 8 Sida 17 / ÅAS - samlar in medel för utvecklingssamarbete i samband med studentkårens medlemsavgift, finansierar för närvarande FSF:s projekt. - ÅAS har indirekt deltagit i TYY:s vecka för utvecklingssamarbete, eftersom studentkårernas utskott samarbetar i fråga om utsamveckan. Övriga studentkårer I utsamveckan deltar utöver de ovan nämnda AUS och LYY. I FSF:s insamling för utvecklingssamarbete deltar utöver ovan nämnda även följande studentkårer: LYY, VYY, KonSt, TTYY, JYY, TYY, HUS, ISYY, AUS, Tamy och OYY.