17b Bakgrund: Riktlinjer för utvecklingssamarbetet

Transkript

1 b Bakgrund: Riktlinjer för utvecklingssamarbetet Riktlinjerna för utvecklingssamarbetet ska definiera de framtida sätten och fokus för FSF att genomföra utvecklingssamarbete. Kommande projekt inom utvecklingssamarbete eller annat utvecklingssamarbete bereds då ramarna för verksamheten klarnat. Det mer detaljerade innehållet i projekt och annat samarbete påverkas till en betydande grad av projektparternas önskemål, målsättningar och kompetens. I det här dokumentet diskuteras bakgrunden till FSF:s utvecklingssamarbete och projektet för omorganisering av FSF:s utvecklingssamarbete. Vi beskriver också mer ingående de riktlinjer för utvecklingssamarbete som vi föreslår för förbundsmötet. FSF:s befintliga utvecklingssamarbete och dess resultat I FSF:s senaste projekt inom utvecklingssamarbetehar vi fokuserat på att främja barn läskunskap och stärka kvinnor samt global fostran i Finland. Det projekt i Moçambique som utvärderades i början av år 2016 förbättrade avsevärt inlärningsresultaten hos eleverna i första och andra klass i våra projektskolor. Inom projektet utbildades 64 lärare och vi delade ut övningsböcker. I projektet i Guatemala hjälptes maya-kvinnor få inkomster genom att utbilda dem i att producera och sälja avokador. Inom ramen för projektet grundades år 2015 två nya plantskolor, ordnades 39 utbildningar och avokadoträdssticklingar planterades. I evenemangen under veckan för utvecklingssamarbete deltog år 2015 cirka studerande. Genom inlägg på sociala medier nådde vi mer än personer. Inom projektet utarbetades för framtida bruk en handbok för sociala medier under veckan för utvecklingssamarbete och den har fått mycket positiv respons. FSF:s utvecklingssamarbetes historia FSF inledde utvecklingssamarbete år 1950, har erhållit projektanslag från utrikesministeriet sedan Teman inom FSF:s utvecklingssamarbete har under decennierna varit utbildning, att

2 stöda studerande och att öka medvetenhet om utvecklingssamarbete i Finland. Utvecklingssamarbetet har även främjat principer som FSF högaktar inom andra områden av sin verksamhet: hållbarhet, rättvisa och högklassig utbildning. Dessutom har global fostran setts som en del av aktivt medborgarskap och som en del av att sköta den fostrande uppgift som definieras i universitetslagens 46 och 2. En mer omfattande beskrivning av FSF:s utvecklingssamarbetes historia kan du läsa på adressen: Bakgrund till projektet för omorganisering av FSF:s utvecklingssamarbete Sedan 2015 har nedskärningarna som utrikesministeriet gjort i anslagen för utvecklingssamarbete utgjort en utmaning för FSF:s framtida utvecklingssamarbete. Anslagen för utvecklingssamarbete skars totalt ned med cirka 40 % i början av år 2016 jämfört med nivån år En motsvarande andel av stödet till medborgarorganisationerna skars ned och år 2015 avbröts projektansökningsrundan helt. I det förändrade läget har vi inom projektet för att omorganisera utvecklingssamarbetet planerat nytt och tydligt innehåll för FSF:s utvecklingssamarbete. Utgångpunkten för arbetet har varit den år 2014 antagna strategin för FSF:s utvecklingssamarbete. I strategin ligger FSF:s framtida fokus inom utvecklingssamarbete på utbildning. Målet är att öka tillgången och kvaliteten på utbildning internationellt, samt att öka finländska studerandes kunskap om globala frågor. Inom ramen för projektet grundades en expertgrupp för omorganiseringen av FSF:s utvecklingssamarbete. Externa representanter i arbetsgruppen var Johanna Kivimäki (UniPID), Laura Vanhanen (Kyrkans utlandshjälp), Annica Moore (CIMO) och Anu Juvonen (DEMO). Studerandena representerades av Ilmi Salminen (AUS), Niina Jurva (FSF), Katariina Kulha (TYY), samt Sanni Isometsä och Larri Himma (KENKKU). Ordförande för arbetsgruppen var Alviina Alametsä och sekreterare FSF:s koordinator för utvecklingssamarbete Salla Mäkelä. Arbetsgruppen sökte svar på följande frågor: Varför utförs utvecklingssamarbete? Vilka är våra principer för utvecklingssamarbetet? Vilket mervärde medför studentrörelsen och FSF i utvecklingssamarbetet? Vilken roll har utvecklingssamarbetet i studentrörelsen? Vad prioriterar FSF i utvecklingssamarbetet? Hur kan verksamheten finansieras? I de följande styckena har vi sammanställt de svar som arbetsgruppen hittade på frågorna. Studentrörelsen har länge stött utvecklingssamarbete och har även fått Finlands regering att göra detsamma, till exempel finansieringsmålet på 0,7 procent. I bakgrunden finns åtminstone:

3 ) Värderingar. Universitetsstudenter har burit globalt ansvar och vilja att hjälpa världen. FSF vill främja hållbarhet och rättvisa. 2) Universitetslagens paragraf 46 och global fostran som en del av aktivt medborgarskap: Studentkåren har till uppgift att delta i universitetets fostringsuppgift, som det föreskrivs om i 2, genom att förbereda de studerande för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap. 3) Medborgarnas åsikter: 84 procent av finländarna tycker att utvecklingssamarbete är mycket eller ganska viktigt (enligt den utredning som utrikesministeriet beställde år 2016, Juha Rahkonen, ure=fi-fi). FSF:s utvecklingssamarbete styrs av den strategi för utvecklingssamarbetet som är i kraft. Samma värderingar styr utvecklingssamarbetet som FSF:s övriga arbete, men utöver det strävar vi genom utvecklingssamarbetet att främja följande principer: Demokrati förverkligas i beslutsfattandet Mänskliga rättigheter och människors mångfald respekteras Globalt ansvar Respekt för miljön Tillgång till och jämlikhet inom utbildning Hållbart, ansvarsfullt, transparent och öppet utvecklingssamarbete Den finländska studentrörelsen är globalt sett ovanlig: få länder har ett system som vår studentrörelse, som möjliggör att studerande kan påverka och möjliggör studentdemokrati. Även att studerande deltar i universitetens beslutsfattande i sådan omfattning som i Finland är ett rätt okänt fenomen ute i världen. Utgående från vad som betonas i strategin för utvecklingssamarbete ger FSF:s arbete utomlands eventuellt mervärde genom att vi stöder utbildning, studentdeltagande och studentdemokrati i utvecklingsländer. FSF anklagas ofta för att vara en NEJ-rörelse, men utvecklingssamarbetet kan vara ett sätt att föra ut studerandes nya initiativ i världen. Utvecklingssamarbete är en kanal för FSF att skapa nytt. Arbetsgruppen har efter att ha hört studentkårerna tillsammans med FSF:s centralkansli definierat några huvudsakliga målsättningar: Uppnå synliga effekter av god kvalitet Studerandena uppmuntras bli aktiva, kritiska medborgare Verksamheten stöder studentdeltagande och högklassig utbildning i utvecklingsländerna Studerande och unga engageras med utgångspunkt i arbetslivet. Globalt ansvarstagande och medvetenhet blir en del av studerandes vardag Studentkårerna är nöjda med det utvecklingssamarbete som FSF gör

4 Utgående från de här målsättningarna utvecklades olika verksamhetsmodeller som vi diskuterat under sektorträffen för utvecklingssamarbete Efter det ordnade vi en första remissrunda om de framtida riktlinjerna Utifrån den återkoppling vi fick under remissrundan och sektorträffen utvecklade vi riktlinjerna ytterligare till de riktlinjer som föreslås för förbundsmötet. Resultat från projektet för omorganisering av FSF:s utvecklingssamarbete För att uppnå målen föreslår FSF att en samordning av utvecklingssamarbetet bland universitetsstuderande, internationell verksamhet som stöder studentinflytande och en mer arbetslivsrelevant global fostran i Finland. I det förändrade finansieringsläget uppmuntras gemensamt genomförande av projekt. I det gemensamma utvecklingssamarbete som FSF och studentkårerna gör skulle de studentkårer som önskar en ansvarsroll i ansökningsskedet genom ett samarbetsavtal förbinda sig till att genomföra projektet tillsammans med FSF och de andra kårerna. Studentkårerna bör meddela om preliminärt intresse att tillsammans med FSF delta i projektansökan för våren 2018 i början av nästa år och förbinda sig till ansökan i slutet av nästa år. De som vill delta med en mindre insats kan komma med även senare. Avgörande för genomförande av projekten skulle vara bland annat frivilligarbete. Alla studentkårer som så önskar kunde fortsättningsvis nominera medlemmar till delegationen för utvecklingssamarbete (KENKKU), men i delegationen borde ingå åtminstone en medlem från de studentkårer som har en ansvarsroll inom projektet. KENKKUs befintliga roll att handleda FSF:s styrelse i frågor som gäller projekten kvarstår även framöver. Studentkårerna i sin tur har makten att ordna sin interna administration för projekten och sina projekt på det sätt de vill. Det skulle förtäta kontakten mellan studentkårerna och FSF. Studentkårerna och FSF kan båda hålla kontakt med partnerorganisationen i utvecklingslandet och delta i att planera, följa upp och rapportera från projektet, men FSF skulle koordinera aktiviteterna och ha huvudsakligt ansvar för dem. Studentkårernas lokala aktiva inom utvecklingssamarbete skulle fortsättningsvis aktivt kunna delta i verksamheten. I den här modellen håller FSF kontakt med utrikesministeriet och sköter projektets penningflöde. De studentkårer som så önskar kunde även i fortsättningen bidra till självfinansieringsandelen genom att ordna en insamling för utvecklingssamarbete riktad till studerande och informera om projektet till sina medlemmar. Alla studentkårer skulle inte

5 behöva delta i att genomföra projektet och studentkårerna kan delta på olika sätt. Det skulle vara bäst om projektet skulle genomföras i ett land för att underlätta men med vägande skäl kunde projektparter sökas även från flera länder. Det viktigaste är att definiera gemensamma målsättningar för projektet. Enligt strategin för utvecklingssamarbetet anser FSF att det är motiverat att satsa på utbildning och studerande. I utrikesprojekt definierar partnerorganisationens önskemål och behov ramen för verksamheten. Till exempel kan vi utöver det huvudtema som föreslagits för utrikesprojekt, tillgång till högre utbildning och studerandes påverkansmöjligheter, även mer allmänt utveckla utbildning. Det kan ske till exempel ur perspektiv på kvaliteten på högskoleförvaltning, flexibilitet i studierna och studentcentrerat lärande. I samarbetet både lär FSF sig av sina partner och delar med sig av sin expertis. FSF kan erbjuda sakkunskap bland annat inom påverkansarbete, att organisera studentverksamhet, studentcentrerat lärande och studentrepresentation i högskolornas förvaltning. Högre utbildning är i många utvecklingsländer endast tillgänglig för personer i en privilegierad samhällsposition. FSF vill främja tillgång till högre utbildning oberoende av socioekonomisk bakgrund eller förmögenhet. Personer med högre utbildning har en viktig roll i att utveckla samhällen och strukturer. Då det finns bredare tillgång till högre utbildning i människors hemland och då unga har möjlighet att förverkliga sig själva till exempel genom vetenskap eller företagande så minskar risken för braindrain. Att etablera inkluderande och demokratiska tillvägagångssätt i studentverksamheten och universitetsgemenskapen kan på längre sikt potentiellt ha betydande effekt. God praxis kan genom studerande spridas till arbetslivet och det övriga samhället. Att utveckla utbildning, påverkansmöjligheter och god förvaltning främjar alltså hela samhällets funktionalitet. Utbildning och särskilt högre utbildning hör till FSF:s kärnkompetensområden och det är ovanligt med utvecklingssamarbete som fokuserar på det. Genom utbildning och studentinflytande kan man sträva efter att lösa även hot som radikalisering, och även ta tag i FN-resolutionen om unga, fred och säkerhet. Ju bättre de unga mår, desto bättre mås samhället. Forskning visar att goda sociala omständigheter förebygger radikalisering. Finländska studerandes intresse för globala frågor för med sig en global dimension även i samhället utanför universiteten. Många högt utbildade hamnar genom sitt jobb i positioner där deras beslut påverkar det omgivande samhället och världen. Redan nu finns det en större efterfrågan än tillgång på undervisning som fokuserar på globala frågor. Världen behöver lösningar studerande behöver utmaningar och arbetslivsperspektiv.

6 Därför föreslår FSF att veckan för utvecklingssamarbete ska utvecklas till mer arbetslivsrelevant. Inom projektet kan vi genomföra global fostran på ett nytt sätt genom att ge studerande en möjlighet att fundera på världens knepiga problem tillsammans med organisationer, stater, företag och stiftelser. I projektet fokuserar vi på problemcentrerat lärande möjligen i samarbete med studerande som bor i utvecklingsländer. På så sätt kan FSF mer systematiskt sammanföra företag och organisationer med universitet och arbetslivsnära studier. Studentrörelsens styrka ligger i våra studerande som har en bred kompetens inom många olika branscher och ur olika perspektiv. I den nya modellen för global fostran kan studerandena använda sin egen kompetens till att försöka lösa konkreta problem och för att komma på nya idéer tillsammans med andra. En sådan verksamhet ger vår studentrörelse en möjlighet att komma med utspel som för mot en bättre framtid och förmedlar studerandes aktivitet. Exempel på påverkansarbete vi utfört för att stöda deltagande: inkludering av unga i att utveckla utbildning och samhället Enligt strategin för utvecklingssamarbetet anser FSF att det är motiverat att satsa på utbildning och studerande. I utrikesprojekt definierar partnerorganisationens önskemål och behov ramen för verksamheten. Sätt att påverka som passar respektive miljö och partnerorganisation planeras tillsammans med nyttohavarna, partner och de studentkårer som deltar i samband med att projektplanen skrivs och ännu under implementeringen. Vid sidan av det huvudtema som föreslås tillgänglighet inom högre utbildning och studerandenas möjligheter att påverka kunde utbildning även utvecklas på ett bredare plan, till exempel genom kvaliteten på högskoleförvaltningen, flexibilitet i studierna och studentcentrerat lärande. I Finland finns goda tillvägagångssätt bland annat för påverkansarbete, hur organisera studentverksamhet och studerandes representation i universitetens förvaltning samt ungas delaktighet via till exempel ungdomsfullmäktige. Även studentcentrerat lärande är starkt i Finland. De lokala nyttohavarna och partnerna kan genom dialog identifiera sådan praxis som kunde vara till nytta även i målländerna. FSF anser att det är viktigt att främja tillgång till högre utbildning oberoende av socioekonomisk bakgrund eller förmögenhet. Personer med högre utbildning har en viktig roll i att utveckla samhällen och strukturer. För att utvecklingsländerna genuint i framtiden ska kunna ta över ansvaret för att styra sin egen utveckling så måste det finnas den kompetens som krävs inom landet, även utanför eliten. Att etablera inkluderande och demokratiska tillvägagångssätt i studentverksamheten och universitetsgemenskapen kan på längre sikt potentiellt ha enorm effekt. God praxis kan genom studerande spridas till arbetslivet och det övriga samhället. Att utveckla utbildningen har en enorm betydelse även för att förebygga och sköta den utbredda ungdomsarbetslösheten.

7 Utbildning och särskilt högre utbildning hör till FSF:s kärnkompetensområden och det är ovanligt med utvecklingssamarbete som fokuserar på det, trots att behovet av och efterfrågan på sådant arbete är stor i tredjeländer. FSF hade ett utbildningsprojekt i Moçambique åren Projektet fokuserade på att förbättra läskunnigheten bland barn som började i lågstadiet och resultaten har varit utmärkta. Utgående från det avslutade projektet skulle det vara möjligt att bygga upp och expandera ett fortsatt projekt som skulle fokusera mer allmänt på utbildningssamarbete. I det tidigare projektet utbildade vi till exempel lärare och deltagandegjorde lärarstuderande. Framöver kunde FSF allt mer samarbeta med studerande och tillsammans med dem utveckla utbildningen även inom högre utbildning. Att utveckla den högre utbildningen, skapa möjligheter till praktik och särskilt att delta i administrationen ger studerande kanaler att ge respons om kvaliteten på studierna och påverkansmöjligheter gällande studiernas innehåll och undervisningsmetoder. I tredjeländer finns det oftast främst privata universitet. FSF vill stödja utbildning som en kollektiv vara och speciell lokala unga kan eftersträva ett sådant läge. Tillgång till utbildning kan ändå direkt främjas genom att till exempel uppmuntra privata universitet att frångå terminsavgifter i fråga om vissa socioekonomiska grupper. Det är också möjligt att stöda studerandes boende, så att exempelvis mindre bemedlade studerande från glesbygden kan delta i högre utbildning i städerna. Vi kan samarbeta för att stärka kapaciteten hos aktiva studerande och därigenom främja många lokala studerandes målsättningar. Om studerande till exempel starkare skulle organisera sig skulle det öka deras möjligheter att påverka. Det här kan vi främja genom att dela med oss av erfarenheter till exempel om hur en kan samla medel för sin egen verksamhet, vad som kan erbjudas medlemmarna och hurdan lobbning eller påverkanskommunikation det lönar sig med för att uppnå olika mål och för vilka målgrupper. Till exempel de studerande i Eritrea var väldigt intresserade av FSF:s verksamhet och bland annat hur de lokalt skulle kunna främja att få tillgång till öppet internet samt byggande av företagande band studerande samt deras möjligheter att påverka utvecklingen av studierna.