VERKSAMHETSPLAN Innehåll. 1. Fler skäl att stanna: Jobb för internationella studerande och utnyttja deras kompetens för Finlands bästa...

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN 2017 Innehåll 1. Fler skäl att stanna: Jobb för internationella studerande och utnyttja deras kompetens för Finlands bästa Studerandes gemensamma studentrörelse Ett helt liv av lärande En bättre framtidspolitik

2 Fler skäl att stanna: Jobb för internationella studerande och utnyttja deras kompetens för Finlands bästa Mål Målet med projektet är att fortsätta det tvååriga projektet och fokusera på att kommunicera det innehåll som skapades Dessutom arbetar vi aktivt med intressebevakning för att underlätta internationella studerandes vardag och sysselsättning. Bakgrund I FSF:s två-åriga projekt för sysselsättning för internationella studerande tar vi tag i centrala problem med avseende på ekonomi, internationalisering och jämlikhet. Avsikten med projektet är förbättra möjligheterna för personer som avlagt högskoleexamen i Finland att få arbete eller grunda företag i Finland. Det är utomordentligt viktigt för att förbättra Finlands ekonomi och välfärd att vi välkomnar internationella experter och invandrare. Under år 2016 bestod projektet av tre huvudsakliga element: att samla information, av kommunikation samt av ett samarbetsprojekt för att föra samman internationella studerande och arbetsgivare. Inom ramen för projektet har vi publicerat utredningen Katsaus kansainvälisten tutkinto-opiskelijoiden työllistymiseen Suomessa (Otus, 2016: En översikt av internationella studerandes sysselsättning i Finland). Utredningen tar upp nuläget, lyckade projekt och problem gällande sysselsättning. Under projektet har FSF satsat och kommer att satsa även på att kommunicera om internationella studerandes anställbarhet och fört fram internationella studerandes styrkor. År 2017 År 2017 fortsätter vi projektet genom att kommunicera och sprida information om det innehåll som producerats och de insikter vi fått under år 2016 samt främja en smidig vardag för internationella studerande i Finland. Som en del av kommunikationen använder FSF år 2016 en fem stegs tipslista riktad till internationella studerande, arbetsgivare och högskolor för att underlätta sysselsättning och anställning. Kommunikationen riktar sig särskilt till företag och arbetsgivarorganisationer. Materialet görs i en form som är lämpar sig för arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer att använda även i de utbildningar som de erbjuder och i deras medlemskommunikation. FSF kommunicerar särskilt på sociala medier om det med CIMO gemensamma Uutta osaamista-projektets [ung. ny kompetens] videointervjuer med internationella studerande på temat. I projektet har FSF inkluderat även Me2We:s studerande, lärare och arbetsgivare från för att utveckla och sprida information om an anonym rekryteringsportal, och samarbetet fortgår år FSF lyfter via exempel upp hur internationella studerande utvecklar Finland och konkurrenskraften. Fungerande tjänster från det att en person anländer till Finland stöder sysselsättningen och känslan syl.fi 1

3 av att vara välkommen i Finland. Projektet kompletteras också med ett fokus på intressebevakning. I stället för att kämpa med byråkrati borde vardagen för internationella studerande även rymma nätverkande, informellt lärande och arbetssökning. FSF främjar enklare förfaranden för att förenkla att söka uppehållstillstånd och att tiden för uppehållstillstånden förlängs samt att priset för tillstånden sänks. Utöver det samarbetar FSF med studentkårerna för att få till stånd jämlika och fungerande försäkrings- och banktjänster för internationella studerande. Vi strävar även efter att underlätta företagande för internationella studerande. Universitetens och kommunernas karriärtjänster och språkundervisning ska vara av hög kvalitet och tillgängliga. Studentrörelsen är under år 2017 en stark bevakare av internationella studerandes intressen. År 2017 fokuserar FSF särskilt på att underlätta vardagen och sysselsättningen för internationella studerande. FSF utför effektiv intressebevakning och påverkanskommunikation med utgång i det material som vi producerade år Påverkanskampanjen genomförs tillsammans med våra viktigaste intressentgrupper och tillsammans med samarbetsparterna från år Studerandes gemensamma studentrörelse Den här projektbeskrivningen har på önskan av studentkårerna öppnats upp mer i fråga om resurser och förverkligande. En mer exakt formulering stöder projektets syfte: med avseende på framgång för projektet är det viktigt att studentkårerna redan under hösten har en tillräcklig uppfattning om vad som krävs för att projektet ska kunna genomföras. Den slutliga detaljerade planen för genomförande är det ändå ändamålsenligt att låta de aktiva år 2017 definiera. Mål Då projektet är slutfört utgör FSF, studentkårerna och studerandena Finlands bästa gemenskap. Studerande upplever att student- och studentkårsverksamheten är betydelsefull och vill delta i den. FSF:s och studentkårernas intressebevakning och tjänster är av högklassiga och tillgängliga. Målet med projektet är att besvara följande frågor: Hur stärker vi rörelsens verksamhetsmodeller och -former så att de klarar av även drastiska förändringar i verksamhetsmiljön? Hur ordnar vi medlemstjänsterna så att de på bästa möjliga sätt stöder medlemmarnas delaktighet och genom det även rättfärdigar vår intressebevakning? Bakgrund FSF:s och studentkårernas inflytande utgörs av en effektiv intressebevakning samt av tjänster som studerande anser värdefulla. En effektiv intressebevakning och tjänster som utgår från medlemmarna är tätt sammankopplade, eftersom de gör att medlemmarna upplever att det vi gör är betydelsefullt och skapar en upplevelse av att studentkåren är viktig. Hur ska vi utvecklas till utmanare som kontinuerligt kräver mycket av oss själva och innovatörer som söker nya verksamhetsmodeller? Hela vår rörelse kommer under de kommande åren att brottas med frågor kopplade till att utveckla intressebevakningen och tjänsterna samt deltagandegöra studerande. Frågorna är gemensamma för syl.fi 2

4 oss alla, och det skulle också vara klokt att ha ett så nära samarbete som möjligt då vi står inför kvistiga problem. Genom det här projektet stöder vi varandra och möter det förändringstryck som vi alla står inför. År 2017 I och med implementeringen av verksamhetsplanen för år 2017 tar vi tag i de centrala problem som är gemensamma för vår rörelse. Fokus för nästa år har vi valt att sätta på två spetsar som är särskilt nyttiga att närma sig just genom att kombinera hela rörelsens resurser, och eventuellt inte som kraftansträngningar som enskilda aktörer. Till gemensamma åtgärder väljs alltså sådana åtgärder som ger särskilt stora synergifördelar då de genomförs av hela rörelsen tillsammans. Under året planerar vi först åtgärderna för att vässa de här spjutspetsarna. Efter det sätter vi igång med att verkställa planen. Ett litet team med medlemmar från FSF:s kansli och från studentkårerna utses för att koordinera planeringen och förverkligandet av projektet. FSF anvisar i alla skeden av implementeringen tillräckliga resurser för att dra nytta av extern expertis och stöd. 1. Smidiga arbetssätt Inom intressebevakningen blir det allt viktigare att reagera snabbt då tillfälle ges. Den verksamhetskultur som vi har stöder inte alltid det här på bästa möjliga sätt. Under nästa år utvecklas smidiga tillvägagångssätt för studentrörelsen så att vi effektivt och snabbt kan delta i samhälleliga diskussioner och så att vi kan fokusera resurserna på att brottas med stora frågor. Åtgärder för att utveckla smidiga tillvägagångssätt: Jämlikeauditering o Inom jämlikeauditeringen utvärderar studentkårernas representanter varandras tillvägagångssätt och hur ändamålsenliga de är. o Vid varje studentkår genomförs jämlikeauditeringar genom vilka vi utvärderar varandras processer och hur lämpliga de är. Handbok för lätt verksamhetsstyrning o Utgående från fungerande praxis samt genom stöd av extern expertis skapar vi en handbok för att utveckla organisationens verksamhetsstyrning så att den belastar den normala verksamheten så lite som möjligt Vi producerar utbildningsmaterial för smidigt beslutsfattande o Vi ger ut en serie av utbildningsvideon eller annat material som riktar sig till centralkanslierna och kårfullmäktigena De resurser som krävs av FSF:s kansli och av studentkårerna: Arbetstid o För att genomföra projektet krävs det att FSF avsätter resurser för att koordinera projektet och hantera helheten. Av studentkårernas ledning förutsätter vi att de deltar i att arbeta med projektet under ledarskapsseminarier samt på distans mellan seminarierna. Utöver det borde studentkårerna allokera tillräckligt med tid för att genomföra 1 2 jämlikeauditeringar. syl.fi 3

5 o Då resultaten från början av projektet står klara i slutet av våren bör ledningen för alla organisationer avsätta tillräckligt med tid för att verkställa och kommunicera om de tillvägagångssätt som utvecklats. Pengar o FSF inhämtar extern expertis till stöd för arbetet i dess olika skeden. Budgeten beaktar det här. Tidtabell: Under våren genomförs planeringen av projektet, inklusive jämlikeauditeringarna. Under början av sommaren rapporteras om vårens arbete och verktygen för att utveckla verksamhetsmodellerna sammanställs Under hösten verkställs utvecklingsplanerna vid studentkårerna och vid FSF 2. Service utgående från medlemmarna FSF och studentkårerna är av stark tradition, såväl nu som framöver, som intressebevakande organisationer. En effektiv intressebevakning och serviceverksamhet utgör ändå en nära sammankopplad helhet och det är viktigt att utveckla servicen även med avseende på legitimiteten i intressebevakningen. Servicehelheten och de föreställningar som finns om den definierar hur folk ser på vad vi gör inom rörelsen och hur viktigt det är. Tjänsterna har längs med åren utvecklats utifrån behov. Nu är avsikten att se över helheten och hur koherent den är. Åtgärderna för att stärka service som utgår från medlemmarna: Utbildning och utveckling inom tjänstedesign o Målet med tjänstedesign (service design) är att planera upplevelsen av tjänsterna så att tjänsterna motsvarar användarens behov och tjänsteproducentens målsättningar. o Vi utarbetar ett tydligt åtgärdspaket. Genom att använda det kan de fysiska och elektroniska medlemstjänster som rörelsen har förbättrar vi dem på ett genomgripande, långsiktigt och medlemscentrerat sätt De resurser som krävs av FSF:s kansli och av studentkårerna: Arbetstid o Studentkårernas och FSF:s representanter behöver tid för att bekanta sig med den egna servicemodellen samt att beskriva och utvärdera den. Det här kan genomföras även i samband med jämlikeutvärderingarna. o FSF avsätter tid för omsorgsfull facilitering och styrning av de diskussioner och arbete som aktörerna gemensamt för och gör. Även det här förutsätter att sakkunniga nogsamt konsulteras. Pengar o FSF avsätter resurser för att skaffa extern expertis på tjänstedesign. syl.fi 4

6 o För att den uppgjorda planen ska kunna omsättas i praktiken, förutsätter det satsningar från såväl studentkårerna som FSF. Storleken på satsningen beror på organisationen. Tidtabell: Går hand i hand med det första delområdet. Under våren kan en del av åtgärderna genomföras i samband med desamma kollegiala utvärderingarna. Under våren och i början av hösten utarbetas ett åtgärdspaket för att utveckla medlemstjänsterna. Under hösten arrangeras ett servicemöte, under vilket alla de som ansvarar för organisationens tjänster kan bekanta sig med resultaten från projektet. Projektets målsättning är väldigt ambitiös och det kommer inte att vara lätt att uppnå målen. Vid behov kan projektet fortsätta även år Ett helt liv av lärande Mål FSF utvecklas som en central expert på livslångt lärande och frågan formas till ett bärande och långsiktigt tema i FSF:s utbildningspolitiska påverkansarbete. Vi utnyttjar Finland100-projektet för att stärka vår expertis. Bakgrund Ute i världen är Finland känt som ett toppland inom utbildning. Samtidigt har utbildnings- och kunskapsnivån bland den finländska arbetsföra befolkningen börjat minska. En värld som snabbt förändras utmanar människor att kontinuerligt under hela livets gång utveckla och uppdatera sin kompetens betydelsen av livslångt lärande blir allt tydligare. Diskussionen om livslångt lärande har pågått redan under några decennier. Det finns ändå inte någon stark uppfattning om hur vi som samhälle borde främja och stöda livslångt lärande. Vad är den offentliga utbildningens roll till exempel för påbyggnadsutbildning och omskolning? Hur kunde man bäst stöda och ordna projekt för livslångt lärande internt inom privata organisationer? På vilka sätt borde den offentliga, privata och tredje sektorn samarbeta för att främja livslångt lärande? De strukturer som finns för att stöda livslångt lärande bör möta behoven som en värld i snabb förändring ställer. Som representant för den yngre generationen är det viktigt att FSF säkerställer att de konkreta strukturerna inom såväl lagstiftning som enskilda organisationer framöver stöder att människor lär sig under hela sitt liv. År 2017 År 2017 stärker FSF sin kompetens och sakkunnigprofil inom livslångt lärande. FSF söker runt om i världen de bästa tillvägagångssätten för samhället olika områden och identifierar de sätt och strukturer som finns för att främja livslångt lärande och som stöds å ena sidan genom lagstiftning och å syl.fi 5

7 andra sidan genom organisationsstrukturer Projektet genomförs i nära samarbete med de etablerade sakkunniginstanserna inom livslångt lärande. Vi vill ändå hitta FSF:s egen röst och perspektiv på diskussionen om livslångt lärande. Genom djup förståelse genomför FSF framöver effektiv påverkanskommunikation för att främja livslångt lärande i Finland med utgång i den unga generationen. FSF:s Finland100-projekt, dvs. ett internationellt lärandeevenemang, erbjuder ett sätt att öka vår expertis: Dare fungerar som ett forum där sakkunniga inom lärande träffas och utbyter tankar över gränser. Inom ramen för det här projektet utarbetar vi före Dare-evenemanget i oktober en publikation med verktyg för livslångt lärande. Den innehåller de tankar som FSF under året samlat om att främja livslångt lärande inom lagstiftning och i enskilda organisationer. Redskapen publiceras som en del av programmet under evenemanget Dare En bättre framtidspolitik Mål I valen år 2019 kommer huvudfokus att ligga på rättvisa mellan generationer och på framtidspolitik. FSF synliggör generationskonsekvenser i den politiska debatten och utarbetar en uppsättning indikatorer för att utvärdera dem. Bakgrund Den ekonomiska utvecklingen i världen har övergått i en aldrig tidigare sedd fas där den yngre generationen har mindre pengar och resurser till sitt förfogande än tidigare generationer samt svårigheter att uppnå samma levnadsstandard som sina föräldrar. Ekonomiska nedskärningar motiveras med att man inte vill lämna statens skulder för kommande generationer att betala samtidigt slår nedskärningarna i utbildning och studerandes försörjning hårdast mot just unga och kommande generationer. Utöver ekonomiska indikatorer borde dock offentliga satsningar på utbildning och social- och hälsovård ändå ses även som sociala investeringar i unga och kommande generationer, dvs. i hela samhällets framtid. För närvarande finns det inte redskap för att föra en sådan diskussion och inte heller för att bedöma politiska åtgärders konsekvenser ur ett generationsperspektiv. Däremot används inom diskussionen om rättvisa mellan generationer begrepp som vårdskuld, pensionsskuld, miljöskuld och den skuldsatta offentliga ekonomin. År 2017 Projektet är tvåårigt och målet är att vi förbereder oss inför riksdagsvalet år År 2017 initierar FSF en bred samhällelig debatt om generationskonsekvenserna av dagens politik. FSF skapar tillsammans med sina intressenter indikatorer för att bedöma konsekvenserna. Exempel på sådana intressenter är syl.fi 6

8 de obundna och de politiska ungdoms- och studentorganisationerna, Otus, sällskapet för ungdomsforskning och Väestöliitto. Indikatorerna beaktar de politiska åtgärdernas sociala och samhälleliga konsekvenser för ungas och kommande generationers liv samt konsekvenserna för miljö och ekonomi. Målet är att framtidspolitik är en del av den samhälleliga debatten i god tid innan nästa riksdagsval, och att utvärdering av generationskonsekvenser är en del av det politiska beslutsfattandet. Indikatorerna används framöver för att stöda FSF:s påverkansarbete för att utvärdera hur olika politiska åtgärder påverkar unga och särskilt kommande generationer. Då indikatorerna skapas utnyttjas det tidigare arbete som gjorts inom bedömning av genomslagskraft, exempelvis verktyg för bedömning av köns- och miljökonsekvenser. Projektet genomförs tvärsektoriellt och ingår i FSF:s fortlöpande verksamhet fram till nästa riksdagsval. Vårt mål är ett mer övergripande påverkansarbete och kampanjarbete under valet år syl.fi 7