B ILAGA 2: L ANDSKAPSANALYS

Transkript

1 B ILAGA 2: L ANDSKAPSANALYS

2

3 Landskapsanalys avseende vindkraftsprojektet Degerhamn Stenbrottet i Mörbylånga kommun 1

4 Innehållsförteckning Inledning Landskapet och landskapsbildanalys Bedömning visuell påverkan på landskapsbilden Allmänt om påverkan på Ölands landskap Landskapsbildpåverkan utifrån fotomontage Landskapsbildpåverkan utifrån olika antal verk Slutsatser Bilder på omslaget: 1 2 1) Gettlinge gravfält 2) Alvarmark vid naturreservat Stormaren 3) Jordbruksmark med skogsimpediment och vindkraftverk vid Kastlösa 3 4 4) Typiskt landmärke 2

5 Inledning Det aktuella vindkraftsprojektet planeras i södra delen av Öland i Mörbylånga kommun vid Degerhamn/Albrunna. Projektet omfattar 6 verk á ca 2-3 MW (huvudalternativet) enligt kartan nedan. Planerad vindkraftetablering Planerad vindkraftetablering i södra delen av Öland Källa: eniro.se Översiktskarta vindkraftprojekt, källa: O2 Vindkompaniet AB För tekniska beskrivningar samt övriga utredningar och bedömningar se vidare i ansökningshandlingar, upprättade av DGE Mark och Miljö AB samt O2 Vindkompaniet AB. Etableringens placering överensstämmer med Mörbylånga och Borgholms förslag till vindkraftsplan (tematiskt tillägg till ÖP, utställningsskede 2011), varför inga lokaliseringsalternativ har diskuterats. I vindkraftplanen utgör området nr 16 Albrunna norra, och är 230 hektar stort. Utredningsområdet beskrivs i planen enligt följande: ligger i ett skiftande landskap präglat av stenindustrin under 200 år och består av odlad åker, kal kalksten, ett vattenfyllt stenbrott och skogspartier. Kalkbrytning pågår fortfarande i området. I vindkraftplanen redovisas flera riktlinjer för framtida vindkraftetableringar. En av de rekommenderade principerna är att etableringar bör bestå av ojämnt antal verk. Med hänsyn till detta finns ett särskilt avsnitt i denna landskapsbildsanalys som resonerar om landskapsbildpåverkan vid 5 eller 6 verk (se avsnitt 2.3 Landskapsbildpåverkan utifrån antal verk). 3

6 Inom utredningsområdet har följande utformningsalternativ studerats: Alternativ 1 Tornhöjd 67 meter och rotordiameter 90 meter, totalhöjd 112 meter Alternativ 2 Tornhöjd 80 meter, rotordiameter 101 meter, totalhöjd 130 meter Alternativ 3 Tornhöjd 99,5 meter, rotordiameter 101 meter, totalhöjd 150 meter. Landskapet definieras traditionellt som en syntes/ett resultat av samspelet mellan de naturgivna förutsättningarna på en plats och människans brukande av detta. Kulturlandskapet (utgör vår fysiska omgivning och) uppvisar således resultatet av våra handlingar genom historien. Landskapsbilden är i ständig förändring och upplevs mycket individuellt. Landskapsanalysens syfte är att beskriva landskapets viktigaste visuella drag samt djupare innehåll- landskapets karaktär. Det fysiska landskapets utseende och sammanhang kan beskrivas visuellt utifrån estetiska faktorer som skalrelationer, mönster och strukturer såsom topografi och vegetation. Med innehåll i landskapet avses även mänskliga avtryck och värderingar. Landskapsupplevelsen blir däremot mycket individuell utifrån personens bakgrund, erfarenheter och förväntningar och kan inte generaliseras. Upplevelsen kan dock diskuteras utifrån faktorer som t.ex. symboler, orienterbarhet, unicitet och tidssamband. Landskapet präglas också av kulturella traditioner och den ekonomiska situationen som råder. Landskapet är därmed också en naturresurs där olika intressen och anspråk på landskapet kan samexistera (jordbruk, skogsbruk, naturvård, kulturmiljövård, vindbruk), men brukandet kan stå i konkurrens med varandra. En långsiktig hushållning med naturresurser bör eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig utkomst för civilisationen. En ambition med en landskapsanalys med utgångspunkt i den europeiska landskapskonventionens syfte - är att den inte enbart ska visa på hur något ser ut utan också på betydelsen för människans upplevelse av landskapet. Eftersom vår analys inte omfattar någon dialog med de boende i området eller besökande turister, måste värderingen här ta sin utgångspunkt i vår erfarenhet av liknande projekt samt i pågående forskning om landskapsanalys och människors upplevelser i samband med vindkraftsetableringar (t ex Vindvals forskning). Syftet med denna landskapsbildsanalys är således att i första hand belysa faktorer och skeenden som visar den visuella förändringen i samband med den planerade vindkraftetableringen. 4

7 1 Landskapet och landskapsbildanalys För att kunna teckna en förenklad bild av landskapet beskrivs vanligtvis de viktigaste elementen som ingår i en rums- och strukturanalys 1 ; hur landskapet är organiserat genom naturliga processer (istid, klimat) men även genom människans existens och verkande (bebyggelse och verksamhetsanläggningar, jord-/skogsbruk, infrastruktur, m m). Landskapsrum/enhetliga områden markområden med liknande karaktär, markanvändning, byggnadsstil och exploateringsgrad. Här kan man klart känna sig i eller utanför. Enhetliga områden är ett väldigt tydligt element i människors bild och upplevelse av landskapet. Sjöar, dalgångar och andra öppningar medför överblickbarhet och skapar (tydliga) rumsupplevelser. Tydliga landskapsrum ger trygghet och vid infogande av nya element gäller det att ta hänsyn till den karaktär som landskapsrummet har. Etableringsområdet är beläget på Öland vilket är Sveriges näst största ö och dess minsta landskap. Öland är beläget i Östersjön öster om Småland från vilket det skiljs genom Kalmarsund. Öland kan vid första anblicken betraktas som ett homogent område, ett slättlandskap, men skiljer sig markant mellan dess södra del med det stora vidsträckta Alvaret och dess norra del med flikig kust och ett småbrutet landskap med skogsdungar och åkrar och däremellan det skogrika lövskogsområdet Mittlandsskogen. Gemensamt för hela Öland är dock att det är flackt, och högre partier finns mest i väster genom den s.k. Landborgen i nord-sydlig riktning. Områden med därtill olika berg-, vatten och jordartsförhållanden har lett till en ytterligare mosaik av olika landskapstyper. Bruket av landskapet - en tusenårig kontinuitet av jordbruk och boskapsskötsel - har även bidragit till dess nuvarande karaktär och upplevelse. Olika landskapsrum inom södra delen utgörs främst av Alvaret, den bördiga Mörbylångadalen, mindre strandskogar och skogsdungar, strandängar och sjömarker, sammanhållen bebyggelse samt havet. Planerad vindkraftetablering Utsnitt ur karta Landskapsrum enligt utställd vindkraftsplan för Borgholms kommun och Mörbylånga kommun (utställningshandling ). Öppna Landskapsrum (alvar, ängar, åker- och betesmarker redovisas med gul färg och slutna rum såsom skogspartier redovisas med mörkgrön färg 1 Kevin E Lynch, The Image of the City. Cambridge, Mass: MIT Press,

8 Stråk rörelsekanaler där människor observerar miljön runt omkring sig. Stråk är tydliga och viktiga element i landskapet som de flesta andra elementen är arrangerade och relaterade till. Stråk kan vara transportleder, turiststråk, bil- och järnvägar. Gräns/barriär linjära element som inte är stråk. Det kan vara en gräns mellan två områden, men kan även sammanlänka dem. Gränser visar var områden börjar eller slutar; strandlinjer, bebyggelse, vegetationsridåer etc. Utifrån elementens samspel och tolkning kan orienterbarhet och viss identifiering med miljön och olika slags upplevelser uppstå. Genom att anpassa sig till den befintliga strukturen i landskapet ökar möjligheten till att en förändring upplevs som positiv, och en negativ påverkan kan minimeras. Tydliga stråk utgörs främst av vägar, nuvarande kraftledningar, radbyar och stenmurar längs åkerskiften. Allén vid Albrunna är en av Ölands vackraste och mest väl bevarade allé som sträcker sig från strax söder om Södra Möckleby och fram till Albrunna. Allé mellan Södra Möckleby och Albrunna Kraftledning och stenmur öster om Albrunna lund Även landborgen, utmed vilken väg 136 löper/sträcker sig och vilken oftast avgränsar alvarsmarken mot den bördiga jordbruksmarken nedanför och mot väst, utgör ett tydligt stråk. Mörbylångaleden, skulpturleden och den gamla järnvägsbanken utgör ytterligare landskapselement som utgör både viktiga stråk och gränser. Väg 136 vid landborgen är ett tydligt stråk som även utgör en gräns mellan olika landskapsrum Skulpturleden stäcker sig genom alvaret 6

9 Knutpunkt strategiska punkter där rörelsemönster byts dvs. skärningspunkter mellan olika stråk och element. Här samlas man och det finns tillfälle att uppleva omgivningen. Viktiga knutpunkter utgörs främst av samhällen där vägar, stråk och människor möts, dvs. Degerhamn/Södra Möckleby, Grönhögen, Ottenby kungsgård. Men även Eketorps borg, Ottenby/Södra Ölands udde och Gettlinge gravfält, som är tre av Ölands främsta besöksmål, bör nämnas här, likväl mindre besöksmål såsom naturreservaten Stormaren, Hammarby-Smedby alvar, Albrunna lund och Kvinnsgröta. Vid alla ovannämnda knutpunkter har fotomontage upprättats eftersom ett större antal besökare vanligtvis vistas vid dessa platser och då de spelar en viktig roll för rekreationen men även för besöksnäringen. Gettlinge gravfält utgör viktigt besöksmål och landmärke Eketorps borg utgör knutpunkt där många besökare med över 15 stensättningar och de tre kvarnar sammanströmmar Landmärke referenspunkt och blickfång som kan ses på långt håll och underlättar orienteringen. Landmärken är externa och går inte att träda in i. Det kan gälla en byggnad, kyrktorn, telemast, berg. Identifierade landmärken är väderkvarnar (bl. a. vid Smedby, Gettlinge gravfält, Albrunna rastplats, Ventlinge, Grönhögen, Segerstad) vilka främst är placerade längs landborgen, dvs. där det blåser bra. Väderkvarn vid rastplats Albrunna lund 7

10 Befintliga vindkraftverk tyder på ytterligare platser där det blåser bra. De mest framträdande placeringarna finns vid Nedra Västerstad, Kristinelund och Grönhögen. De fyra verken vid Cementas kajområde kan endast ses från vissa platser, då tornhöjden sammanfaller med landborgens branta utformning vid Degerhamn. Från platser runt Pilekulla eller idrottsplatsen Svarta Valla i Södra Möckleby syns endast vingspetsarna, men även industrianläggningens skorstenar. Nuvarande vindkraftverk vid Grönhögen är ett tydligt landmärke Kommunikationsmasten vid Södra Möckleby är ett tydligt landmärke Vidare utgör kommunikationsmaster viktiga vertikala landmärken i det flacka landskapet. Masten vid Södra Möckleby är mycket påtaglig på södra Öland, men även den vid Ottenby naturreservatet/ås syns på långt håll. De flesta kyrktorn inom samhällen utgör ytterligare landmärken och orienteringspunkter, exempelvis vid Smedby, Södra Möckleby, Ventlinge, Ås, Gräsgård och Segerstad. Kyrktornen är oftast omgivna av höga träd. Vid södra Ölands udde träder främst fyren Långe Jan fram, men även Ottenby kungsgårds stallbyggnader med ståtliga volymer och stora takytor. 8

11 Cementas industrianläggning med dess höga skorstenar utgör ett tydligt landmärke Smedby kyrka vid landborgen 9

12 På nedanstående karta redovisas stråk, riktningar, knutpunkter och landmärken som påverkar landskapsbilden redan idag. Vindkraftverk vid Nedra Västerstad Skärlöv Gettlinge gravfält Vindkraftverk och industrianläggning vid Cementa Degerhamn Planerade vindkraftverk Väg 925 Albrunna lund Väg 136 Vindkraftverk vid Kristinelund Össby Eketorps borg Vindkraftverk vid Grönhögen Grönhögen Ottenby kungsgård Ottenby/Långe Jan Kyrktorn Ås Landskapsrum åker Landskapsrum Alvaret Landskapsrum övrigt Stråk, riktning Urval landmärke Urval besöksmål Översikt landskapsrum, stråk, landmärken, besöksmål Siktbarhet - parameter för att mäta vindkraftverkens landskapspåverkan d.v.s. hur långt man kan se vindkraftverken. Siktbarheten visar dock inte graden av påverkan (dvs. positivt eller negativt). Närzonen omfattar det omland inom vilket vindkraftetableringen kan komma att upplevas som påtaglig. Närområdet är vanligtvis en del av det överordnade landskapsrummet och avgränsas ofta av tydliga stråk, gränser eller ibland barriärer. Inom en zon av ca 500 meter kring vindkraftverket står verket för en visuell dominans, dels genom sin rörelse och formuttryck, dels genom det alstrade ljudet från svepande rotorblad. Denna zon är avhängig och står i proportion till vindkraftverkets höjd, i princip 10 gånger verkets navhöjd. 2a Zonen kan sträcka sig upp till ca 1 km avstånd, därefter blandas i regel upplevelsen av andra konkurrerande synintryck. Under förutsättning att verken fortfarande är synliga tycks det finnas en bortre gräns vid ungefär 3 km avstånd där verken fortfarande står för det övervägande synintrycket. 2b 2a T. Wizelius b Vindkraft i Skåne Analys och konsekvenser av olika scenarier, rapport Skåne i utveckling 2003:35 10

13 Bortom ovan nämnda ungefärliga avstånd övergår vindkraftverken till att bli objekt i landskapet inom mellanzonen-fjärrzonen. 2b Här är det snarare rörelsen i rotorbladen och tornets färg som påkallar uppmärksamhet. Storleken på verken kan vara svår att bedöma. I ett öppet och storskaligt landskap som är tämligen homogent är det svårt att på ca 2 km avstånd bedöma om ett verk är 50 eller 80 meter högt. Dock spelar det roll huruvida det finns andra objekt i landskapet som verken samspelar med. Vid ca en mils avstånd, fjärrzonen, är vindkraftverken fortfarande väl synliga men här börjar väder- och ljusförhållanden spela en allt större roll. 2b Vid motljus och fjärrdis kan verken på detta avstånd försvinna helt trots att vädret upplevs som klart. De öländska ljusförhållandena är ytterligare en parameter att räkna med. Eftersom vindkraftverken på Öland oftast betraktas med himlen som bakgrund, påverkar ljuset samt soloch olika väderförhållanden upplevelsen av landskapet och så även siktbarheten av olika landskapselement. Vindkraftverken upplevs därmed inte lika starkt på Öland. 2 b Vindkraft i Skåne Analys och konsekvenser av olika scenarier, rapport Skåne i utveckling 2003:35 Gettlinge gravfält Planerade vindkraftverk NÄRZON Eketorps borg MELLANZON FJÄRRZON Ottenby/Långe Jan Illustration: Planerad vindkraftgrupp och dess siktbarhet i olika zoner; Närzon 0-3 km, Mellanzon 3-10 km, Fjärrzon >10 km. Några viktiga besöksmål redovisas med grön stjärna. 2b 11

14 2 Bedömning visuell påverkan på landskapsbilden 2.1 Allmänt om påverkan på Ölands landskap Vindkraftetableringar skapar en visuell påverkan främst pga sin storlek och rotorbladsrörelser. Påverkan berör ofta ett stort omland och vindkraftverk är synliga på långt håll. Se ovan om närzon, mellanzon och fjärrområdet. Påverkan upplevs olika beroende på var man befinner sig i dessa tre zoner. I närzonen kan vindkraftverk ofta bli dominanta. Upplevelsen i närzonen kan också påverkas av ljudet och skuggorna från verken, men även av vindens styrka och brus is sig. Ljudet från verken kan beroende på de rådande vindförhållandena därför bli olika hörbart, vilket är ett faktum som måste beaktas på Öland. På Öland ses vindkraftverk främst med himlen som bakgrund vilket gör att det uppstår ett annat slags upplevelse än om verken skulle betraktas med en skog eller bebyggelse som bakgrund. Öland är känt för sina öppna landskapsvyer, ibland panorama, och på många platser, särskilt stora Alvaret, vidsträckta vyer över hav, mark och himmel. Framför ett panorama som innehåller tydligt kulturpräglade företeelser är det mindre risk att vindkraftverk kommer i konflikt med värdena än om panoramat beskriver ett opåverkat område med till synes fullständig avsaknad av kulturpräglade spår. För många besökare och turister på Öland upplevs just landskapet på södra Öland och vyerna över Alvaret som helt opåverkade av mänsklig gärning. Det är därför viktigt att vindkraftverk som nya karaktärsskapande och/eller dominanta element kan bli intressanta och positivt laddade blickfång i landskapet. Vid färd på östra landsvägen norrut, väg 925, upplever man främst det öppna landskapet, bägge sidor om vägen; alvarmark med inslag av några träddungar i väst och havet i öster med sina sjömarker och delvis bördiga åkermarker. Sjömarkerna och havet drar blickarna österut. Utspridda trädridåer bland alvaret i väster medför att befintliga och även planerade vindkraftverk, oavsett storlek och antal, skyms främst bakom trädtopparna. Inom vissa landskapsrum såsom skogslundar, samhällen, men även vid Ottenby fågelstation och inom vissa delar av Alvaret, t. ex. vid de flertal naturreservat, händer så många saker närmast betraktaren att dessa tar över själva upplevelsen av rummet och dess natur- och kulturvärden. Detta gör att objekt och företeelser utanför kan få en underordnad eller mindre påverkan i landskapsrummet. Upplevelsen av vindkraftverk från väg 136 är på samma sätt beroende av vilket vägavsnitt man rör sig. I avsnittet med analys av fotomontagen belyses detta närmare. Riktningar och stråk, t ex i form av alléer utmed rörelsevägarna kan ha betydelse för siktbarheten eller som förstärkning av landskapets linjer och som orientering. Vindkraftverkens placering i nord-sydlig riktning harmoniserar med Ölands generella sträckning, men även med länsvägens och landborgens riktning. Almallén vid vägen söder om södra Möckleby är ett bra exempel för ett mindre landskapsrum som samtidigt utgör ett stråk. Vid färd på vägen upplevs själva rummet mellan trädstammar och trädkronornas tak. Trädstammar och bladen tar vidare bort sikten sommartid. Vintertid torde man kunna se verken mellan träden, eftersom verken ligger nära vägen. 12

15 Om vindkraftverken konkurrerar med landmärken i form av kyrkor kan detta ge en negativt laddad upplevelse medan konkurrens med landmärken i form av master, skorstenar eller lantbrukssilon inte upplevs lika negativt eller rent av få den motsatta effekten. Vid färd genom landskapet har ingen konkurrens med kyrktorn eller väderkvarnar kunnat upplevas. Däremot kommer masten vid Södra Möckleby sammanläsas med planerade vindkraftverk. På några platser skulle de nya verken i form av en fattbar enhet och sammanhållen grupp också kunna bli landmärken i sig själva. Detta inträffar främst på större avstånd där verken ändå blir synliga, vilket skulle kunna vara fallet från sjösidan ute i Kalmarsund. 2.2 Landskapsbildpåverkan utifrån fotomontage Nedan analyseras den visuella påverkan på landskapsbilden med hjälp av framtagna fotomontage från 13 utvalda fotoplatser. Urvalet och komplettering av fotoplatser har skett i samråd med O2 och utifrån fotoplatsens vikt för närboende, besöksnäringen och med hänsyn till landskapsbildrelaterade aspekter. Fotomontage är framtagna av O2 Vindkompaniet AB ( och ). Vid fotomontagen har 3 olika utformnings-alternativ visualiserats: Alternativ 1 Tornhöjd 67 meter och rotordiameter 90 meter, totalhöjd 112 meter Alternativ 2 Tornhöjd 80 meter, rotordiameter 101 meter, totalhöjd 130 meter Alternativ 3 Tornhöjd 99,5 meter, rotordiameter 101 meter, totalhöjd 150 meter. Rekommendation är att titta på originalfotomontagen, i detta avsnitt återges endast miniatyrbilder. Alla för projektet upprättade fotomontage finns bifogade till ansökningshandlingarna. I landskapsbildsanalysens löpande text redovisas endast ett fotomontage, alternativ 2, för att kunna relatera beskrivningar till verkligheten och visualiseringen. För övriga alternativ hänvisas till anmälan med tillhörande MKB, bilaga 1. Planerade vindkraftverk *Upplysning: fotomontage kan endast återge en viss bild av betraktarens möjliga synvinkel dvs. vad ögat kan uppfatta (ca 45 grader). Vissa fotomontage är framtagna med vidvinkel dvs. utökat synfält som i vanliga förhållanden inte kan uppfattas Översiktskarta utvalda fotoplatser och fotoriktning samt planerade vindkraftverk, källa: O2 Vindkompaniet AB 13

16 annat än när det mänskliga ögat förflyttar fokus i sidled. 14

17 Beskrivning av fotoplatser och fotomontage följer en antagen naturlig rörelse genom landskapet varvid numren inte är i rätt sifferordning. Se fotopunktskartan på föregående sida. Fotomontage vid fotoplats 1 (vid Smedby kyrka, busshållplats) Vid fotoplatsen ligger huvudfokus för betraktaren på vägen, men blickarna dras gärna västerut där havet finns. Kommunikationsmasten vid Södra Möckleby syns som ett landmärke i söder. Smedby kyrka på andra sidan vägen utgör ett landmärke och dominerar intrycket åt väster. Bakom betraktaren finns naturreservatet Hammarby-Smedby alvar och väderkvarn. Fotomontage vid fotopunkt 1 Smedby kyrka med blick mot sydväst, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Avstånd mellan fotoplatsen och närmaste vindkraftverk (verk 1) är ca 6,5 km. På de studerade fotomontagen upplevs att vindkraftverken smyger sig in bland trädtopparna och samhället (Klinta), men upptar inte betraktarens särskilda uppmärksamhet. Nuvarande kommunikationsmast vid södra Möckleby kommer sammanläsas med de planerade vindkraftverken, troligtvis med tornet till verk 5. De planerade verken kommer utgöra ett vertikalt nytillskott i utblicken. På fotomontagen upplevs det som att de planerade verken ligger väster om 136:an, men i verkligheten ligger de öster om vägen. ALTERNATIV 1: Rotorbladen verkar skära i träden ALTERNATIV 2: Högre tornhöjd medför att rotorbladen harmoniserar bättre med skogs- /trädtoppslinjen än alt. 1. ALTERNATIV 3: Verken upplevs ha väldigt hög tornhöjd, höjer sig väsentligt över trädtopparna. Förhållandet mellan tornhöjd och rotordiameter upplevs inte harmonisera med trädtoppslinjen. 15

18 Fotomontage vid fotoplats 3 (vid Gettlinge gravfält) Vid fotoplatsen finns ett storskaligt, vidsträckt och öppet landskap med alvaret i öster och ett vidsträckt gravfält med kvarnar längs den nord-sydgående landborgen och väg 136. Nedanför landborgen i väster sträcker sig Mörbylångadalens bördiga jordbruksmarker innan Kalmarsunds flacka strandlinje tar vid. Bebyggelsen vid Gettlinge gravfält söderut är inte påtaglig. Däremot är intrycket vid fotoplatsen i sig stark, baserad på det kulturhistoriska värdet av platsen, dess storlek och gravarnas spridda fördelning. Gravfältets kvarnar, men även nuvarande gårdsverk nedanför landborgen utgör påtagliga landmärken vid närområdet. Vindkraftverken vid Nedra Västerstad och även vid Utgrunden är synliga i mellan-fjärrzonen vid utblick mot nordväst resp. sydväst. Kommunikationsmasten vid Södra Möckleby syns i sydväst likväl den omfattande djuranläggningen vid Gårdstorp. Fotomontage vid fotopunkt 3 Gettlinge gravfält med blick söderut, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Fotoplatsen befinner sig mitt i gravfältet, söder om de två resta flisorna. Avstånd mellan fotoplatsen och närmaste vindkraftverk (verk 1) är ca 4.5 km. Enligt fotomontagen kommer verken upplevas tydligt för betraktaren med blick rakt söderut. Planerade verk bedöms dock utgöra fjärrverkan, de tar inte över landskapet. De blir inte dominerande över närupplevelsen, gravfältet och alvaret. Nuvarande kommunikationsmast vid södra Möckleby kommer sammanläsas med planerade vindkraftgrupp. Betraktaren ser även 3 st. väderkvarnar, vilket möjligen kan medföra att de äldre - för Öland traditionella vindmöllorna - jämförs med de för dagens vindbruk moderna vindkraftverken. Vid fotoplatsen blåser det ofta mycket, vilket ytterligare påverkar upplevelsen, såtillvida att även vindens brus ger en viss störning av platsens stillhet och detta oavsett planerade vindkraftverk. Med hänsyn till gravfältets storlek och stort antal stenformationer bedöms att upplevelsen av de planerade vindkraftverken borde kunna accepteras eftersom verken inte tar över. Om betraktaren förflyttar sig något inom fornlämningsområdet så bedöms att gravfältet kan upplevas oberört av vindkraft. 16

19 Forts. fotopunkt 3 Gettlinge gravfält ALTERNATIV 1: Verken upplevs tydligt, sticker upp ovanför alvarets lågväxande vegetation. Viss harmoni kan upplevas då verken inte dominerar över gravfält, vilket kan förklaras med den relativt låga tornhöjden vid detta alternativ. Verkens vingspetsar är ungefär i samma höjd med kommunikationsmasten i söder. Tornhöjden upplevs ha samma höjd som väderkvarnarna öster om vägen. ALTERNATIV 2: Upplevelsen blir ännu tydligare pga. högre tornhöjd ALTERNATIV 3: Verken upplevs mer dominerande och höga än alternativ 1 och 2 på grund av hög tornhöjd och ett utpräglat flackt och öppet landskap utan andra större eller dominanta landskapselement. Verken uppnår i detta alternativ t samma höjd som kommunikationsmasten och blir en tydlig, vertikal exponering, på gränsen till oproportionerligt stora i förhållande till landskapet. 17

20 Fotomontage vid fotoplats 17 (vid västra sidan om Pilekulla samhälle) Fotoplatsen finns vid vägen 930 mellan Södra Möckleby och Pilekulla i höjd med första bostadshuset i Pilekulla. Landskapet vid fotoplatsen är öppet flackt och strukturerat. I norr finns åkermark och i söder sträcker sig alvar-hedmarken. Längst i söder träder det fram skogsområden. Horisontlinjen är inte homogen, beroende på varierande höjd av trädtopparna och växling mellan skogsdungar, betesmark och småbuskar. Vänder man blicken mot Pilekulla by och Södra Möckleby blir horisonten mer uppsplittrad till följd av byarna och dess gårdsbildningar. Det enda påtagliga landmärket utgörs av kommunikationsmasten vid Södra Möckleby vid utblick mot nordväst. Kraftledningen som sträcker sig mellan södra Möckleby och söderut samt österut utgör ett annat dominant inslag och riktning i landskapet. Ledningen ger referens i höjdled. Fotomontage vid fotopunkt 17 Pilekulla med blick söderut, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Avståndet mellan fotoplats och närmaste vindkraftverk (verk 1) är ca 1 km. På fotomontagen syns att planerade vindkraftverk blir ett tydligt, nytt inslag i landskapet. De följer dock kraftledningens nuvarande riktning, vilket bidrar till en viss harmoni i landskapsbilden (ger ett harmoniskt intryck). ALTERNATIV 1: Vid detta alternativ ligger tornhöjden nära ledningens höjd och de läsas samman som ett landskapselement vid södra horisonten. Tornen av de två verk längst till vänster i bilden, verk 5 och verk 6, skyms något av skogen i söder. Övriga verk syns nästan i sin helhet. ALTERNATIV 2: Vindkraftverk harmoniserar med ledningens höjd, om än sämre än vid tornhöjd 67 m, eftersom rotorbladen av verk 1 och 2 längst till höger kommer svepa ovanför ledningen. Vindkraftverken upplevs mera påtagligt än vid alternativ 1 pga. av den högre tornhöjden och därmed totalhöjden. ALTERNATIV 3: Vindkraftverken utgör en tydlig och dominerande grupp vid utblick söderut. Samklang med kraftledningen är inte längre given. Den linjära placeringen av vindkraftgruppen upplevs ändå som harmonisk och gruppen blir ett nytt landskapselement. 18

21 Fotomontage vid fotoplats 6 (vid parkering intill naturreservatet Stormaren vid väg 930) Betraktaren upplever vid fotoplatsen ett öppet, flackt och homogent alvarlandskap. Horisontlinjen i söder utgörs av trädtoppar med varierande storlek och täthet. Vid blick mot väst ser man bebyggelsen vid Pilekulla, men även skorstenar från Cementas industriområde samt vingspetsen av vindkraftverket söder om industrianläggningen. Kraftledningen som sträcker sig från nord till syd syns likväl kommunikationsmasten som finns vid Ölands södra udde. Även de längre söderut liggande vindkraftverken vid Grönhögen smyger sig fram vid horisonten och bland trädtopparna. Vid soliga väderförhållanden blänker även alvarsjön Stormaren mittemellan alvarmarken rakt söderut om fotoplatsen. Fotomontage vid fotopunkt 6 vid parkeringen till naturreservatet Stormaren med blick mot sydväst, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Avståndet mellan fotoplatsen och närmaste vindkraftverk (verk 1) är ca 1,5 km. Betraktaren ser verken ut mot Alvaret och här finns inga påtagliga landmärken eller element att jämföra höjden med. Verken upplevs dock påtagligt och nästan dominant höga. Gruppens placering i en nord-sydgående rad kan dock harmonisera med den befintliga kraftledningen. Fotomontaget vid denna fotoplats är baserat på ett vidvinkelfoto. Hela landskapsvyn som montaget redovisar, går inte att uppleva samtidigt för betraktaren på plats. ALTERNATIV 1: Tornhöjden harmoniserar i stort sett med ledningens höjd, de två nordligaste verken, verk 1 och 2, sticker upp ovanför ledningen. ALTERNATIV 2: Tornhöjden harmoniserar i stort sett med kraftledningen, om än sämre än vid 67 meters tornhöjd. Även här sticker de nordligaste verken, verk 1, 2, 3, upp ovanför ledningen. ALTERNATIV 3: Vindkraftverken utgör ett påtagligt inslag vid utblickar mot sydväst. Samklang med kraftledningen är inte given längre. Den linjära placeringen av vindkraftgruppen upplevs ändå som harmonisk och gruppen blir ett nytt landskapselement. 19

22 Fotomontage vid fotoplats 16 (vid gamla delen av idrottsplatsen Svarta valla, Södra Möckleby) Fotoplatsen ligger i småbruten delvis urban miljö söder om Södra Möckleby. Från nyare delen av idrottsplatsen längst i söder ser man kyrktornet tydligt mellan mindre skogsdungar och även kommunikationsmasten längre norrut. Cementas två skorstenar syns i väst, likväl ett av de befintliga vindkraftverken på piren i Degerhamn som upplevs mycket nära genom att de roterande vingarna plötsligt dyker upp över trädtopparna. Vyn österut påverkas idag av utspridda buskar och mindre träd samt en kraftledning, sportplatsens belysningar och fotbollsmål. Huvudattraktionen vid platsen ligger dock närmast marken dvs. vid pågående matcher och övriga evenemang. Fotomontage vid fotopunkt 16 vid idrottsplatsen Svarta Valla, Södra Möckleby med blick mot ost, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Vid denna fotoplats finns det kortaste avståndet mellan betraktaren och vindkraftverken (ca 500 meter). Endast 3-4 verk syns för betraktaren vid alla alternativ. ALTERNATIV 1: De 3 synliga vindkraftverken harmoniserar med kraftledningens höjd. Endast delar av tornet syns för betraktaren, en del skyms av vegetationsvallen öster om sportplatsen. ALTERNATIV 2: Synliga verkens tornhöjd harmoniserar i stort sett med kraftledningen, om än sämre än vid 67 meters tornhöjd. ALTERNATIV 3: Synliga verkens tornhöjd harmoniserar i stort sett med befintliga belysningsarmaturer som upplevs bilda ett imaginärt tak ovanför sportplatsen och/eller angränsande Alvaret. Skillnad på verkstyper (fyrkantigt maskinhus eller ovalt) går att urskilja för betraktaren på grund av förhållandevis kort avstånd till verken. 20

23 Fotomontage vid fotoplats 20 (vid västra delen av naturreservatet Albrunna lund) Från väg 136 söder om Albrunna finns naturreservatet i öster med sin skog som skapar ett eget landskapsavsnitt och begränsar blickarna mot öster. Kraftledningen i väster är ett framträdande element i det i övrigt homogena alvarlandskapet runt Albrunna lund. Fotoplatsen har valts i den östra gränsen av Albrunna lund, dit man kommer genom en välfrekventerad lummig stig på ca 300 m genom reservatet. Besökare söker sig i första hand till platsen på grund av dess naturmiljö och rika lundflora. I ett ängsparti närmast stenmuren i öster växer våradonis i anslutning till den ljummiga lövskogslunden. Fotomontage vid fotopunkt 20 vid naturreservatet Albrunna lund med blick rakt norrut, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Avstånd mellan fotoplasten och närmaste vindkraftverk (verk 6) är ca 1,5 km. Verken bedöms inte vara synliga från väg 136, men från fotoplatsen i reservatet syns hela gruppen. Undantag gäller för det sydligaste verket (verk 6) som skyms på fotomontaget av stättan mot Alvaret. De högre, närmast placerade verken kan bli ganska dominanta i detta landskap men samtidigt ligger maskinhusen på verken i samma linje som befintlig kraftledning. ALTERNATIV 1 och 2: Synliga verkens tornhöjd harmoniserar med kraftledningen och upplevs sekundärt då verken synes vara lägre än ledningen. ALTERNATIV 3: Synliga verkens tornhöjd harmoniserar med kraftledningen och läses ihop då ledningens höjd sammanfaller med rotorns placering. 21

24 Fotomontage vid fotoplats 9 (vid väg 927 öster om Grönhögen) Fotoplatsen ligger intill vägen 927 mellan Grönhögen och Össby inom ett öppet, homogent alvarlandskap med sparsam högre vegetation och en hel del öppen sandmark. Vid blick mot norr syns stenhögar och byggnader tillhörande Ventlinge stenbrotts anläggning. I nordväst syns kommunikationsmasten, som är placerad norr om stenbrottet, tydligt och dominant. Längre norrut syns även de 5 befintliga verken vid Kristinelund och Ventlinges kyrktorn. Vid utblick söderut upplever man Grönhögens 8 befintliga vindkraftverk på väldigt nära avstånd, meter, och även ljudet från dessa rotorers rörelse hörs tydligt. Fotoplatsen utgör värdefull plats för besöksnäringen och det finns inga bostäder i närheten. Fotomontage vid fotopunkt 9 vid väg öster om Grönhögen med blick rakt norrut, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Avstånd mellan fotoplatsen och närmaste vindkraftverk (verk 6) är ca 7 km. De nya verken kommer här att ses eller läsas ihop med de fem befintliga Kristinelundsverken, vilket innebär att landskapet redan är påverkat av vindkraftverk. Förhållandet blir så att med de lägre verken (alt.1) känns de befintliga lite större eftersom de ligger närmare. Viktigt är dock att båda grupperna kommer att ha samma riktning och linjära utsträckning i landskapet, men att man samtidigt kan urskilja att det är två olika vindkraftetableringar. ALTERNATIV 1 och 2: Närmast liggande vindkraftverk vid Kristinelund dominerar intrycket då de upplevs vara mycket större än planerade verk vid Degerhamn. Någon större skillnad mellan de två tornhöjderna i alternativ 1 och 2 är nästan omöjligt att upptäcka. ALTERNATIV 3: Närmast liggande vindkraftverk vid Kristinelund dominerar fortfarande intrycket, även om tornhöjden av de planerade verken sammanfaller. 22

25 Fotomontage vid fotoplats 13 (parkeringsplats vid Ottenby fågelstation) Området vid Ottenby är ett av Sveriges mest välbesökta naturområden. Intresset gäller främst studier av fåglar och flora kring Ölands södra uddes sjö-, ängs- och skogsmarker och fyren Långe Jan. Långe Jan är ett tydligt landmärke och med sina dryga 41m är den Sveriges högsta fyr. Ottenby kungsgård med sina flertal djurstallar och övriga byggnader samt fylliga träddungar utgör ett annat viktigt inslag i landskapet likväl Ottenbys lövskogslund. Fotomontage vid fotopunkt 13 vid parkeringen till Ottenby fågelstation med blick rakt norrut, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Avstånd mellan fotoplats och närmaste vindkraftverk (verk 6) är ca 15 km. ALTERNATIV 1-3: De planerade vindkraftverken finns i fjärrzonen från fotoplatsen varför upplevelsen inte blir påtaglig. Alla tre utformningsalternativen kan upplevas i en lucka mellan befintliga skogsdungar eller skogsridåer vid utblickar norrut. I samma lucka syns även befintliga verk vid Grönhögen. Detta förhållande är väldigt positivt ur landskapsbildsynpunkt genom att nya verk tar i anspråk samma plats i landskapet. Skillnaden mellan olika vindkraftverk och tornhöjder är endast marginell och upplevs inte spela någon avgörande roll vid denna plats. Vid färd från fotoplatsen norrut försvinner befintliga och planerade verk på grund av buskage och varierande terrängformer vid passagen mot Ottenby kungsgård. Besökarnas huvudblickriktning söderut, dvs. mot fyren, Ottenby Naturum, sjömarkerna och havet påverkas inte alls. På platsen påverkas besökarnas uppmärksamhet även i stor utsträckning av ett regelbundet flöde av besökare, bilar samt ett stort antal skyltar och vägmärken med anknytning till besöksplatsen. Efter upprättning av fotomontagen har en grind tillkommit öster om färisten vid tillfarten till parkeringsplatsen, vilket påverkar besökarens fria utsikt norrut och just mot luckan där verken bör kunna ses. Det skall också noteras att vid besiktningstillfället i slutet av maj var vädret mycket klart och utan soldis varför de aktuella verken var väl synliga från Ottenby, vilket inte torde vara fallet alla dagar på Öland. 23

26 Fotomontage vid fotoplats 8 (vid parkeringen/receptionen till Eketorps borg) Fotoplatsen finns vid Eketorps borg, ett av Ölands mest uppskattade besöksmål. Runt fornborgen finns en öppen, flack alvarmark med inslag av hällmark. På längre avstånd finns några skogsdungar i väst, bebyggelsen vid Eketorp och en kraftledning i sydväst som skapar en omväxlande horisontlinje. Mot öst upplevs närheten till havet med dess sjömarker. Stenmurar som är rätt talrika vid utblick mot sydväst påverkar synintrycket, det händer saker främst nära marken. Fotomontage vid fotopunkt 8 vid parkering/reception Eketorps borg med blick mot nordväst, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Avstånd mellan fotoplatsen och närmast liggande vindkraftverk (verk 6) är ca 5,5 km. För att uppleva vindkraftverken från parkeringsplatsen vid Ekerum måste man se i vidvinkel. Vid blickar norrut mot borgen ser man inte verken i verkligheten. En optisk konkurrens bedöms inte kunna uppstå mellan Eketorps borg och planerade vindkraftverk. Planerade vindkraftverk åstadkommer en typisk fjärrverkan, vilket kan likställas med en obetydlig påverkan i landskapsupplevelsen. Vindkraftverken dyker något suddigt upp över skogen i väster. ALTERNATIV 1 och 2: Vid bägge alternativen syns främst 4-5 verk, den största delen av verkens torn skyms bakom träden. ALTERNATIV 3: På grund av den höga tornhöjden i kombination med stor rotordiameter syns alla 6 verk. Av de längst bort placerade verk 1 och verk 2 syns endast rotorbladen. 24

27 Fotomontage vid fotoplats 7 (vid parkeringen intill Kvinnsgröta naturreservat) Fotoplatsen finns norr om Kvinnsgröta, vid parkeringsplatsen till naturreservatet Kvinnsgröta, inom ett öppet landskap där åkermark, betesmark och åkermark skiftar med varandra och som kantas av ett flertal stenmurar. Horisonten är här uppbruten av mindre träd och buskar, kraftledningar och stolpar. Gräsgårds kyrka är det enda tydliga landmärket i närområdet och finns sydost om fotoplatsen. Fotomontage vid fotopunkt 7 vid parkering intill Kvinnsgröta naturreservat med blick mot nordväst, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Avstånd mellan fotoplatsen och närmaste vindkraftverk (verk 6) är ca 4,5 km. Vid alla tre utformningsalternativ är verken lägre än kraftledningen i förgrunden. Dock bildar verken nya vertikala tillskott i landskapet i alla tre alternativen. ALTERNATIV 1: Vindkraftgruppen utgör ingen påtagligt negativ påverkan på landskapsbilden eftersom denna inte är homogen utan uppbruten och lite splittrad. Den låga totalhöjden medför att verken kan sägas underordna sig landskapet. ALTERNATIV 2: Vid högre tornhöjd och därmed totalhöjd blir verken ett tydligare inslag i landskapet. Med hänsyn till nuvarande träd framför verken så kan förhållandet mellan rotorbladen och tornens höjd upplevas som oproportionerlig, se alt. 3. ALTERNATIV 3: Den högre tornhöjden medför att förhållandet mellan rotorbladen och tornen upplevs mera harmoniska och gracila än vid alternativ 2. 25

28 Fotomontage vid fotoplats 21 (vid gamla järnvägsbanken söder om Solberga) Stort homogent landskapsrum som består främst av åker. Stenmurar mellan åkerskiften, med delvis inslag av buskage och träd, är en typisk och synlig komponent i åkerlandskapet. Solbergas bebyggelse med kringgärdande trädformationer vid fotoplatsen är ett annat tydligt inslag i landskapet. Vid utblick mot väst avbildar sig en uppbruten horisont där olika skogsområden avlöser varandra och en mindre kraftledning syns. Fotomontage vid fotopunkt 21 vid väg/gamla järnvägsbanken med blick mot väst, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Avstånd mellan fotoplatsen och närmaste vindkraftverk (verk 3) är ca 5 km. Visualisering från denna fotoplats har främst betydelse för närboende i Solberga, men även cykel- och vandringsturister som rör sig längs den gamla järnvägsbanken. ALTERNATIV 1 och 2: Närmast liggande skogsridå i väster gör att endast tre av sex vindkraftverk syns vid de lägre och mellanhöga verken, de andra försvinner bakom trädtopparna. Vid pågående åkerbruk antas att den fria sikten mot skogen förändras, beroende på vilken typ av odling som kommer att dominera förgrunden. ALTERNATIV 3: Alla verk är synliga för betraktaren, men endast de två sydligaste verken syns i sin helhet. Av de övriga verken syns främst rotorbladen som sticker upp ovanför trädtopparna. Skogens avskärmande placering framför verken gör att landskapsbilden inte påverkas påtagligt. 26

29 Fotomontage vid fotoplats 14 (vid vägkorsning/avfart Segerstad) Runt fotoplatsen erbjuds betraktaren ett öppet, flackt landskap där kraftledningen i väst och kommunikationsmasten i norr utgör de tydligaste landmärkena. Segerstads bebyggelse med kyrktornet och kvarnen utgör ytterligare inslag i landskapsbilden. Närheten till havet i öster är påtaglig. Horisonten i väst är vidsträckt, men uppbruten med hänsyn till flera skogsområden som avlöser varandra. Fotomontage vid fotopunkt 14 vid vägkorsning/avfart Segerstad med blick mot sydväst, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Avstånd mellan fotoplatsen och närmaste vindkraftverk (verk 1) är ca 7 km. Fjärrverkan är här tydlig och kraftledningen i förgrunden fångar betraktarens uppmärksamhet. Verken är dock väl synliga men har ingen dominans i landskapet. Fotoplatsen har i första hand betydelse för boende i och nära Segerstad. Besöksmålet Segerstads fyr och östra sjömarkerna finns öster om fotoplatsen. ALTERNATIV 1: Vid de låga tornhöjderna blir vindkraftverken endast synliga till viss del, rotorbladen sticker upp omedelbart ovanför trädtopparna. ALTERNATIV 2 och 3: Vid de mellanhöga och högsta tornhöjderna lämnar de roterande rotorbladen ett mera synbart (tydligt) intryck än vid alternativ 1. Vid alternativ 3 verkar rotorbladen hamna i samma höjd som kraftledningen i förgrunden. De gracila tornen blir ett tydligt, vertikalt nytillskott i sydväst, dock utan att vara dominant. 27

30 Fotomontage vid fotoplats 15 (vid parkeringen till Skulpturleden väster om Skärlöv) Runt fotoplatsen sträcker sig Alvarets typiska, öppna landskap med låg markvegetation. Stenmurar, enstaka trädgrupper och kraftledningen fångar betraktarens uppmärksamhet. Med fotoplatsen som startpunkt sträcker sig Skulpturleden med ett antal konstattraktioner utplacerade i naturen. Söder om fotoplatsen syns Skärlövs gamla stationshus som idag används som bostadshus. Fotomontage vid fotopunkt 15 vid parkering Skulpturleden väster om Skärlöv med blick västerut, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Avstånd mellan fotoplatsen och närmaste vindkraftverk (verk 1) är ca 10,5 km. Planerade vindkraftverk ligger inom fjärrzonen och verken kommer i verkligheten att bli svåra att upptäcka och kommer att upplevas endast otydligt om man inte letar efter dem. Rådande väder- och ljusförhållanden påverkar också hur väl synliga verken blir. ALTERNATIV 1: Vindkraftverk upplevs endast sekundärt, huset och stenmuren i förgrunden ligger i fokus och träddungen framför vindkraftgruppen skymmer en del av verken. Endast 3-4 verk är synliga. Rotorbladen upplevs snurra väldigt nära marken. ALTERNATIV 2: Vindkraftverken upplevs fortfarande som sekundära i det vidsträckta landskapet. De två sydligaste verken är mest synliga, övriga verk skyms till större delen av trädridån. ALTERNATIV 3: Vindkraftverken upplevs som en sluten rad och rotorbladen träder fram ovanför trädtopparna. Tornen av de fyra nordligaste verken döljs dock till stora delar av trädridån. Trots att verken är synliga så blir de inte dominanta i landskapet. 28

31 2.3 Landskapsbildpåverkan utifrån olika antal verk I förslaget till vindkraftsplan för Mörbylånga och Borgholms kommun förordas ett ojämnt antal vindkraftverk i varje grupp. Med hänsyn härtill har ett alternativ med 5 verk diskuterats. För tre utvalda fotoplatser har därför även fotomontage upprättas med 5 verk; vid fotoplats 3 Gettlinge gravfält, vid fotoplats 17 Pilekulla och vid fotoplats 20 Albrunna lund, se karta sid 12. Rekommendationen är att titta på originalfotomontagen, i detta avsnitt återges endast miniatyrbilder. Alla för projektet upprättade fotomontage finns bifogade till ansökningshandlingarna. I följande avsnitt redovisas fotomontage med 5 vindkraftverk resp. 6 vindkraftverk vid de tre utvalda fotoplatserna för att kunna relatera bedömningen av landskapsbildpåverkan till visualiseringen och en möjlig framtida verklighet. Resp. fotomontage vid de tre utvalda fotoplatserna utgår från vindkraftverk med tornhöjd 80 meter, rotordiameter 101 meter och således en totalhöjd 130 meter för (alternativ 2). För beskrivningen av fotoplatser se under avsnitt

32 Fotomontage vid fotopunkt 3 Gettlinge gravfält med blick söderut, 5 vindkraftverk, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Fotomontage vid fotopunkt 3 Gettlinge gravfält med blick söderut, 6 vindkraftverk, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB 30

33 Fotomontage vid fotopunkt 17 Pilekulla med blick rakt söderut, 5 vindkraftverk, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Fotomontage vid fotopunkt 17 Pilekulla med blick rakt söderut, 6 vindkraftverk, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB 31

34 Fotomontage vid fotopunkt 20 vid naturreservatet Albrunna lund med blick rakt norrut, 5 vindkraftverk, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Fotomontage vid fotopunkt 20 vid naturreservatet Albrunna lund med blick rakt norrut, 6 vindkraftverk, alternativ 2, källa: O2 Vindkompaniet AB Generellt kan det noteras att påverkan på landskapsbilden av fem eller sex vindkraftverk beror främst på vilken inbördes placering vindkraftgruppen har och om den är i form av en linje eller en s k box. En boxplacering av sex verk, t ex två rader med tre i varje, utgör geometriskt en rektangel eller en parallellogram. När en sådan figur studeras från olika platser kan denna ibland upplevas som en linje med olika höjder, eftersom verken får olika avstånd från betraktaren. Samtidigt kan även det inbördes avståndet mellan verken uppfattas olika. Följden blir alltså en landskapsvy som kan upplevas disharmonisk, eftersom det är svårt att avgöra hur verken egentligen är placerade. Samma principiella resonemang gäller om fem verk placeras i en box, t ex två i en rad och tre i den andra raden. Det går naturligtvis att finna sådana boxplaceringar så att påverkan i landskapsbilden kan bli mindre eller mer harmonisk. Att hitta denna balans är mycket svårt. Den räta linjen är däremot en tydlig och klar geometrisk figur och förvisso den figur som från nästan alla håll också upplevs som en linje, dock längre eller kortare, dvs. mer eller mindre utsträckt beroende på från vilken plats i landskapet man ser linjen. Detta framgår för övrigt av en del av fotomontagen ovan, och speciellt vid de östra fotopunkterna där linjen blir längre och mer utsträckt. Påverkan i landskapet av en linje beror givetvis också på antalet verk i linjen och själva landskapet som sådant. Denna påverkan blir ju markant vid större antal verk, t ex sju verk i en lång rad. 32

35 Vad gäller frågan kring för- eller nackdelar vid fem resp. sex verk, dvs. ojämnt eller jämnt antal, så finns inga vetenskapliga belägg för att det ena eller andra skulle vara att föredra. Möjligen kan skillnaden mellan fyra och tre verk tala för det ojämna antalet, eftersom talet tre också har en vidare religiös och estetisk innebörd. Fem verk har kanske varit mera vanligt på Öland, dock kan man inte hänvisa till detta på södra Öland, där det finns grupper om 5, 8, 2 och 16 vindkraftverk. Skillnaden mellan fem eller sex verk i linje har vi, i denna studie, funnit vara marginell. En viss del av synfältet det störda synfältet - är redan påverkat och det är både svårt och vanskligt att säga att sex verk har större negativ påverkan på landskapsbilden än fem. Vid Gettlinge gravfält kan möjligen fem verk vara att föredra då det mellersta verket sammanfaller med masten vid någon betraktelsepunkt. Detta förhållande ändrar sig dock då man förflyttar sig inom fornlämningsområdet. Vid någon betraktelsepunkt kan det vara en fördel om det nordligaste verket tas bort. Vid någon annan punkt är det en fördel om det sydligaste verket tas bort. I båda fallen beroende på att det största och närmaste verket försvinner. Sammanfattningsvis: Vid jämförelse av en etablering med 6 vindkraftverk alternativt 5 verk bedöms, med stöd av de framtagna fotomontagen, att antalet verk inte har någon avgörande roll i sammanhanget. Etableringen kommer i båda fallen att upplevas som en sammanhängande grupp i en rad. Raden i sig avbildar en geometrisk figur som är lättare att ta till sig än en grupp med flera rader. Både när det gäller etablering med fem verk och etablering med sex verk uppfattas själva gruppen/linjen tydligare än enstaka verk. 33

36 3. Slutsatser Södra Ölands odlingslandskap ett av Unescos Världsarv. I beskrivningen av detta kan citeras följande: Södra Ölands landskap är präglat av dess långa kulturhistoria och anpassningen till de naturliga förutsättningarna i form av platsens geologi och topografi. Södra Öland är ett unikt exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö tagits till vara på ett optimalt sätt. I alla tider har det skett förändringar i kulturlandskapet genom nya och modernare brukningsmetoder och genom anläggningar som nyttjar landskapets naturresurser. Öland har sedan urminnes tider betraktats som solens och vindarnas ö, vilket inte hindrade att Carl von Linné på 1700-talet ansåg att de tusentals väderkvarnar som då fanns på Öland, var vedervärdiga. Nya jordbrukssilon, som sticker upp i landskapet, nästan 30 meter höga, har säkert av många också ansetts påverka landskapsbilden negativt genom sin dominanta form. Även alla elledningar med kraftledningsstolpar som skär landskapet påverkar landskapsbilden. Att placera moderna vindkraftverk på Öland förpliktigar med hänsyn till Ölands natur- och kulturvärden. Kommunens förslag till vindkraftsplan har därför i ett första om dock det viktigaste - steget pekat på en lokaliseringsplats som kan utredas vidare för lämplighet. I sammanhanget ska då också tilläggas att de goda vindförhållandena på Öland (bland de bästa i Sverige uppmätta ovan mark 3, gör att det är långsiktigt god hushållning att nyttja vindresursen optimalt. Som inledningsvis framhållits har syftet därför varit att utvärdera utformningsalternativ för olika höjder på verken och antal verk samt belysa den visuella förändringen i landskapet av den planerade etableringen. Sammanfattningsvis konstateras att: - Ölands storskalighet medför att verken kommer synas från de flesta platser, men det finns ett antal mindre landskapsrum och landskapselement som gör att en genomtänkt placering och utformning kan harmonisera med landskapet eller rent av komplettera detta kulturlandskap - En rät linje i nord-sydlig riktning tar mesta möjliga hänsyn till landskapets struktur och riktning. En boxplacering har därför inte varit aktuell. - Skillnaden mellan udda eller jämnt antal vindkraftverk placerade i rät linje, är i grupper om fler än fyra vindkraftverk marginell. - Ingreppet i marken och dess flora och fauna blir mycket begränsat eftersom vindkraftverken till stor del kommer stå på den av stenbrottet redan påverkade marken. - Ingrepp i form av nya tillfartsvägar för transporter såväl under byggtid som under drift kommer att bli begränsat pga av närheten till stenbrottet och dess tillfartsvägar