- PDF Free Download

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 Bilaga 1 Fotomontage

14

15 Bilaga 1 Fotomontage Nedan följer kompletterande fotomontage för de alternativa utformningar och fotopunkter som miljö- samt plan- och byggverksamheten önskar redovisade. Alternativen som redovisas är följande: Alternativ 1: 5 vindkraftverk med 112 m totalhöjd Alternativ 2: 5 vindkraftverk med 130,5 m totalhöjd Alternativ 3: 5 vindkraftverk med 100 m totalhöjd Alternativ 4: 7 vindkraftverk med 100 m totalhöjd Redovisade fotopunkter är (numrering enligt fotopunktskarta i bilaga 5 MKB:n): 1. Smedby kyrka. 3. Gettlinge gravfält 6. Stormaren 7. Kvinnsgröta 8. Eketorp 9. Grönhögen 11. Albrunna Södra 13. Ottenby fågelstation 14. Segerstad 15. Skärlöv 16. Svarta vall 17. Pilekulla 20. Albrunna lund 21. Solberga För fotopunkterna 7, 8, 15, 20 och 21 har nya foton tagits i syfte att uppnå bättre siktförhållanden. Fotona är tagna från samma punkter som tidigare (+/-100 m). I föreliggande komplettering redovisas inte fotopunkt 7, 8, 20 och 21 med panoramabild. För fotomontage för huvudalternativet, 6 vindkraftverk med 130,5 m totalhöjd, samt fotopunktskarta hänvisas till bilaga 5 MKB:n.

16 Fotopunkt 1 Smedby kyrka, avstånd till anläggningen 6,7 km. 5 vindkraftverk med 112 m navhöjd (navhöjd 67 m och 90 m rotor).

17 Fotopunkt 1 Smedby kyrka, avstånd till anläggningen 6,7 km. 5 vindkraftverk med 130,5 m navhöjd (navhöjd 80 m och 101 m rotor).

18 Fotopunkt 1 Smedby kyrka, avstånd till anläggningen 6,7 km. 5 vindkraftverk med 100 totalhöjd (navhöjd 73 m och 53 m rotor).

19 Fotopunkt 1 Smedby kyrka, avstånd till anläggningen 6,7 km. 7 vindkraftverk med 100 m totalhöjd (navhöjd 73 m och 53 m rotor).

20 Fotopunkt 3 Gettlinge gravfält, avstånd till anläggningen 4,5 km. 5 vindkraftverk med 112 m totalhöjd (navhöjd 67 m och rotor 90 m).

21 Fotopunkt 3 Gettlinge gravfält, avstånd till anläggningen 4,5 km. 5 vindkraftverk med 130,5 m totalhöjd (navhöjd 80 m och rotor 101 m).

22 Fotopunkt 3 Gettlinge gravfält, avstånd till anläggningen 4,5 km. 5 vindkraftverk med 100 m totalhöjd (navhöjd 73 m och rotor 53 m).

23 Fotopunkt 3 Gettlinge gravfält avstånd till anläggningen 4,5 km. 7 vindkraftverk med 100 m totalhöjd (navhöjd 73 m och rotor 53 m).

24 Fotopunkt 6 Stormaren, avstånd till anläggningen 1,4 km. 5 vindkraftverk med 112 m totalhöjd (navhöjd 67 m och rotor 90 m).

25 Fotopunkt 6 Stormaren, avstånd till anläggningen 1,4 km. 5 vindkraftverk med 130,5 m totalhöjd (navhöjd 80 m och rotor 101 m).

28 Fotopunkt 7 Kvinnsgröta, avstånd till anläggningen 4,3 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 112 m (navhöjd 67 m och rotor 90 m).

29 Fotopunkt 7 Kvinnsgröta, avstånd till anläggningen 4,3 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 112 m (navhöjd 67 m och rotor 90 m). Svartmarkerade.

30 Fotopunkt 7 Kvinnsgröta, avstånd till anläggningen 4,3 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 130,5 m (navhöjd 80 m och rotor 101 m).

31 Fotopunkt 7 Kvinnsgröta, avstånd till anläggningen 4,3 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 130,5 m (navhöjd 80 m och rotor 101 m). Svartmarkerade.

36 Fotopunkt 8 Eketorp, avstånd till anläggningen 5,5 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 112 m (navhöjd 67 m och rotor 90 m).

37 Fotopunkt 8 Eketorp, avstånd till anläggningen 5,5 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 112 m (navhöjd 67 m och rotor 90 m). Svartmarkerade.

38 Fotopunkt 8 Eketorp, avstånd till anläggningen 5,5 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 130,5 m (navhöjd 80 m och rotor 101 m).

39 Fotopunkt 8 Eketorp, avstånd till anläggningen 5,5 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 130,5 m (navhöjd 80 m och rotor 101 m). Svartmarkerade.

44 Fotopunkt 9 Grönhögen, avstånd till anläggningen 6,8 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 112 m (navhöjd 67 m och rotor 90 m).

45 Fotopunkt 9 Grönhögen, avstånd till anläggningen 6,8 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 130,5 m (navhöjd 80 m och rotor 101 m).

48 Fotopunkt 11 Albrunna södra, avstånd till anläggningen 2,5 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 112 m (navhöjd 67 m och rotor 90 m).

49 Fotopunkt 11 Albrunna södra, avstånd till anläggningen 2,5 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 130,5 m (navhöjd 80 m och rotor 101 m).

52 Fotopunkt 13 Ottenby fågelstation, avstånd till anläggningen 14,7 km. 5 vindkraftverk med 112 m totalhöjd (navhöjd 67 m och rotor 90 m).

53 Fotopunkt 13 Ottenby fågelstation, avstånd till anläggningen 14,7 km. 5 vindkraftverk med 130,5 m totalhöjd (navhöjd 80 m och rotor 101 m).

56 Fotopunkt 14 Segerstad, avstånd till anläggningen 7,2 km. 5 vindkraftverk med 112 m totalhöjd (navhöjd 67 m och rotor 90 m).

57 Fotopunkt 14 Segerstad, avstånd till anläggningen 7,2 km. 5 vindkraftverk med 112 m totalhöjd (navhöjd 67 m och rotor 90 m). Svartmarkerade.

58 Fotopunkt 14 Segerstad, avstånd till anläggningen 7,2 km. 5 vindkraftverk med 130,5 m totalhöjd (navhöjd 80 m och rotor 101 m).

59 Fotopunkt 14 Segerstad, avstånd till anläggningen 7,2 km. 5 vindkraftverk med 130,5 m totalhöjd (navhöjd 80 m och rotor 101 m). Svartmarkerade.

64 Fotopunkt 15 Skärlöv, avstånd till anläggningen 10,5 km. 5 vindkraftverk med 112 m totalhöjd (navhöjd 67 m och rotor 90 m).

65 Fotopunkt 15 Skärlöv, avstånd till anläggningen 10,5 km. 5 vindkraftverk med 130,5 m totalhöjd (navhöjd 80 m och rotor 101 m).

68 Fotopunkt 16 Svarta vall, avstånd till anläggningen 700 m. 5 vindkraftverk med totalhöjd 112 m (navhöjd 67 m och rotor 90 m).

69 Fotopunkt 16 Svarta vall, avstånd till anläggningen 700 m. 5 vindkraftverk med totalhöjd 130,5 m (navhöjd 80 m och rotor 101 m).

72 Fotopunkt 16 Pilekulla, avstånd till anläggningen 1 km. 5 vindkraftverk med 112 m totalhöjd (navhöjd 67 m och rotor 90 m).

73 Fotopunkt 16 Pilekulla, avstånd till anläggningen 1 km. 5 vindkraftverk med 130,5 m totalhöjd (navhöjd 80 m och rotor 101 m).

76 Fotopunkt 20 Albrunna lund, avstånd till anläggningen 1,5 km. 5 vindkraftverk med 112 m totalhöjd (navhöjd 67 m och 90 m).

77 Fotopunkt 20 Albrunna lund, avstånd till anläggningen 1,5 km. 5 vindkraftverk med 130,5 m totalhöjd (navhöjd 80 m och 101 m).

80 Fotopunkt 21 Solberga, avstånd till anläggningen 4,7 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 112 m (navhöjd 67 m och rotor 90 m).

81 Fotopunkt 21 Solberga, avstånd till anläggningen 4,7 km. 5 vindkraftverk med totalhöjd 130,5 m (navhöjd 80 m och rotor 101 m).

84

85 Bilaga 2 Utlåtande landskapsbildspåverkan

86

87 Albrunna Aspekter på antal, höjder samt rörelser beträffande föreslagen vindkraftsanläggning vid Degerhamns stenbrott på södra Öland. Anders Bramme Landskapsarkitekt LAR/MSA

88 Inledning Landskapet Upplevelser Höjd, storlek samt avstånd Rotationshastighetens betydelse Antal vindkraftverk - udda eller jämnt Fotomontagen Slutord Utförd av COWI AB, genom Landskapsarkitekt LAR/MSA Anders Bramme ETABLERINGSOMRÅDET

89 INLEDNING Detta arbete är gjort på uppdrag av Degerhamn Vind AB och Cementa AB genom O2 Vindkompaniet AB i Mörbylånga. Arbetet handlar om aspekter på vindkraftverkens antal, storlek samt rotationshastigheten samt dessas betydelse kopplat till ett föreslaget vindkraftsprojekt på Södra Öland på fastighet som ägs av Cementa AB och privat markägare. och där verksamhet fortfarande sker. En fråga som berörs handlar om antalet vindkraftverk -i huvudsak skillnaden mellan 5 och 6 stycken. I båda alternativen står dessa på linje. Huvudfrågeställningen kretsar kring den något svårfångade frågan om 5 verk är att föredra med andra frågor som hänger samman med vad det också handlar om t ex landskapets tradition, inverkande effekter men även nyttoperspektivet. har också storleken på dessa en viss betydelse för helhetbilden. Storleken, i huvudsak höjden, är nästan direkt överförbart till hur stort utrymme anläggningen till sist får i det gemensamma luftrummet. Ju högre verk desto större visuella anspråk. Då ett vindkraftverk också har ett rörligt moment i sig, och där rörelsen alltså Inom detta område kretsar det kring rotationshastigheten, för ju större vindkraftverk desto långsammare roterar dessas rotorblad - det är också en viktig del av landskapsupplevelsen. Slutligen försöker sig detta arbete på att forma någon typ av syntes där alla meningen. För att inte texten skall var för ensidig och fjärmad från allmänhetensreaktioner eller uppfattningar är de rörliga fotomontagen presenterade förutsättningslöst för medarbetare på kontoret och som inte arbetar med denna typ av frågor. De två testpersonerna har konfronterats med bilderna och därefter ombetts att kommentera dessa spontant, alltså utan ledande frågor. Landskapet har besökts vid ett tillfälle. I övrigt bygger analyserna på de fotomontage som gjorts liksom naturligtvis på erfarenhet från liknande projekt samt samlad kunskap i ämnet generellt. 2

90 LANDSKAPET Ölands södra landskap är särpräglat i jämförelse med många andra landskap. Särskilt då man tittar på det karga alvaret. Landskapet präglas av strukturer som stenmurar, häckar samt linjära element som lövridåer, alléer och luftledningar. Vägar vindlar inte på Öland utan tar genast sikte på målet. Därför blir även dessa raka. Mellanrummen mellan vägarna, murarna eller vad det än är bildar därför sammanhängande fält, ofta med geometrisk utformning som nästan liksidiga kvadrater, romboider eller betydligt mer månghörniga former. Det mosaiklandskap som därmed bildas förstärks i sitt uttryck då också fälten ofta är i olika färger eller åtminstone olika nyanser beroende på markanvändning. Det är ett geometriskt landskap byggt på principen kring den raka 3 i de mer bebyggda trakterna som t ex i byarna. Där blir skalan plötsligt relaterad till människans egna mått och referenser. Landskapsrummen bestäms av angränsande träd- eller skogsridåer, byar eller andra objekt eller strukturer i landskapet. I det öppna rummet får man ibland förlita sig på de små inslagen Inte sällan bildar havet, eller Kalmarsund fond, lite förvånande som rumsavgränsare. Landskapets djup hänger samman med skalan. Många gånger ser man mycket långt och det är svårt att bilda sig en uppfattning om avstånd. Lika svårt är det att bilda sig en uppfattning om höjder på dessa avstånd.

91 Då södra Ölands landskap är särpräglat har också människans användande av det utvecklats på ett alldeles eget sätt. Landskapet har helt följdriktigt använts för vad det är bäst lämpat för. Den mark som går att odla används för odling. Magrare mark, som t ex alvaret används för bete. Till och med berggrunden används, då kalkstenen tas upp transformeras den till murar, beläggningar eller på det platta Öland har man naturligtvis förlitat sig till vindarna istället då vindarna fart, och då ligger det nära till hands att också använda vinden som kraftkälla. Hur människan har tagit landskapet i anspråk syns överallt och genom att läsa dessa avtryck bildar man sig en bra uppfattning om landskapet själv, dess egna förutsättningar, uppbyggnad liksom dess snävare premisser och villkor. Vindkraft kan självklart läsas in i detta sammanhang, dels som historisk hemvist dels som relevant kraftkälla av idag. Hur vindkraftverken är organiserade, alltså hur dessa är uppställda bygger dels på formmässiga principer, dels på landskapets egna strukturer. Att följa linjen känns naturligt om det är fråga om skiljer sig dock och som oftast är det den tillgängliga marken som avgör det, alltså juridiska gränser översatta till spår på marken. Det kan vara vägar, murar eller buskridåer. Någon gång ett skogsparti eller annan linje. Helt enkelt landskapets karaktäristiska kännetecken och element. 4

92 UPPLEVELSER Självklart är upplevelser subjektiva. Inga människor erfar ett och samma fenomen på samma sätt. Upplevelsen färgas av de egna preferenserna, erfarenheterna samt förväntningar. Vad den ena ser och kanske lägger vikt vid bekommer inte den andra, och vice versa. Andra upplevelser kan vara av mer kolle- t ex med om att Öland är platt samt relativt trädlöst. Men ju mer man går in på detaljer kan nyanserna övergå till oenigheter. Den ena menar att det är väldigt platt, den andra som står vid klinten mot Kalmarsund och tittar västerut tycker visserligen att det är platt, men också att det är kuperat. Med skilda utgångspunkter och betraktelsevinklar kommer man till olika slutsats fast man tittar på samma sak. 5 Detta gäller naturligtvis också upplevelser av vindkraft. Sympatiserar man med energiformen anser man kanske att inget är så vackert som ett vindkraftverk, här de rent formmässiga aspekterna. Nyttan överväger allt annat. På motsvarande sätt kan man anse ett vindkraftverk vara fult och anskrämligt. Landskapet förfulas av dem och horisonten slits sönder. Detta avslöjar en skepsis till energiformen mer generellt och handlar inte särskilt mycket om traditionellt estetiska frågor som t ex harmoni, balans, proportion och komposition. De blir åsidosatta. Exemplen ovan pekar på hur den grundläggande inställningen färgar även de estetiska frågeställningarna.

93 Då man betraktar bilder av vindkraftverk monterade i bilder på verkliga landskap är ofta fokus på just vindkraftverken, det var det frågan handlade om. Det är lätt att glömma bort helheten och allt det andra som också påverkan en. verk som är där. Omgivningen påkallar och distraherar och tusentals intryck samsas om intrycken. Är man dessutom i rörelse tillkommer, respektive avgår intryck fortlöpande. Sen är det som sagt betraktaren själv. Inte alla delar intresset. Sinnesintycken är selektiva och man ser det man intresserar sig för. En fågelskådare ser bara fåglar, musikern hör bara toner. 6

94 HÖJD, STORLEK SAMT AVSTÅND numerära värdet är därför relativt oväsentligt. Upplevelser går inte att mäta i siffror. Som om inte denna klurighet vore nog är upplevd höjd dessutom relativ, med lever skillnaden. Står man nära är det istället den egna kroppen som är referenshöjden, och först då kan höjden kännas. Höjd har alltså sin största betydelse när man är nära, inom någon kilometer. I storskaliga öppna landskap som t ex södra Ölands landskap, alltså de med långa siktlinjer och få siktavgränsande element har också djupverkan en stor betydelse för hur olika höjder upplevs. Bristen på referenshöjder samt tänjbarhet i djupled gör det mycket svårt att bedöma höjder, om dessa är dominanta eller inte. Det kan ju vara ett lågt vindkraftverk på nära håll eller ett stort verk på långt avstånd. Dess del av synfältet är ändå densamma. Detsamma kan gälla taren och objektet, alltså vindkraftverket kan man fortfarande inte bedöma om vindkraftverket är stort eller inte eftersom man inte vet var det landar, alltså var fundamentet står. I vindkraftsammanhang tillkommer även det att vindkraftverk kan existera med samt uppförda i landskapet, från de allra första verken med blygsamma höjder på bara några tiotal meter till de allra senaste höjderna nära 200 meter. Oavsett höjd ser vindkraftverken i stort likadana ut; vita rörtorn, tre vita rotorblad samt ett vitt maskinhus i navets centrum. Man kan jämföra det med industriskorstenar och fackverksmaster, oavsett höjd är tekniken och det övergripande utseendet någorlunda likartad. På avstånd kan man inte bilda sig någon uppfattning om deras reella höjd, inte ens avståndet till dem om det som sagt inte Situationen vid den planerade anläggningen vi Degerhamn inkluderar många närliggande referenser men från andra punkter, ofta på långa avstånd vet man inte om objekt i anslutning till vindkraftverken är nära inpå eller framför eller rent av bakom verken. I det avseendet är upplevelserna svårfångade. 7

95 Slutsatsen är - vilket nämndes inledningsvis, att den faktiska höjden kan vara av mindre betydelse. Det viktiga är, för att bilda sig en uppfattning om eventuell dominans, är det faktiska utrymmet anläggningen har i luftrummet. Alltså om det är en störande del av vyn som upptas av anläggningen eller om den är att i förhållande till landskapets skala överlag, och hela luftrummet därtill, har anläggningens storlek en relativt marginell betydelse. inslag, som ett tillfört objekt i landskapsupplevelsen, det exakta utseendet är i det sammanhanget kanske mindre viktigt. Den initiala effekten, tröskeleffekten med rörelsen står för huvuddelen av själva upplevelsen, sedan kommer de estetiska frågeställningarna mer som så att säga karaktärskapare. Estetik och formmässiga uttryck är dock inte oviktiga, tvärtom kan en form- och skalamässigt genomtänkt anläggning rent av tillföra nya värden till den komposition som landskapet är. Frågan är vad som är rimligt och relevant att hävda i det enskilda fallet. Skillnaden mellan de presenterade förslagen skiljer sig visserligen, och skillnaden ökar ju mer bakgrundskunskap man har samt ju mer vikt man lägger vid det. Vid en snabb överblick med bara lite intresse för saken upplevs säkert anläggningarna som likvärdiga. För många kan den typen av diskussion som förts i detta arbete framstå som onödigt detaljerad och alltför akademisk. Som sagt den initiala effekten är det viktiga, att de står där samt att dessa står på linje liksom att delar av dessa också roterar. Arkitektur handlar om hur man ger funktionen en form genom att koppla ihop utseende med ändamålet. Att få det att fungera samtidigt som det duger att titta på. Arkitektur handlar därför om att väga samman teknik, funktion och form. Vissa kallar det en kompromiss, andra väljer hellre ordet syntes. Och det förra låter mer kreativt. utformning, alltså antal verk samt höjd på dessa liksom också, i viss mån rotorbladens längd (aggregatens storlek). Proportionerna mellan tornhöjd och aggregatens storlek är en estetisk fråga. Kan verken inordnas i en linje eller kan dessa spridas på platsen? De inbördes komponenterna formas slutligen till en sammansatt komposition som skall inordnas i landskapet. Ibland kan dock ordningen vara den omvända, att anläggningen föds ur platsen själv. Dess möjligheter och begränsningar, samt naturligtvis utifrån de vind- och markresurser med både kustlinjen och de övergripande huvudstråken liksom hela Ölands landform känns som den mest relevanta yttre form att ge anläggningen. Detta formspråk, linjeföringen rimmar dessutom väl med andra linjeföringar på Öland som tex vägarna, hägnen och stenmurarna liksom ägogränserna generellt. Linjen ger också en känsla av ordning, organisation men också av rationalitet och enkelhet. Till skillnad från naturlandskapet strax intill. Även om linjen är dess övergripande form är det inte oviktigt hur många vindkraftverk denna linje består av. Vid ett färre antal verk kan anläggningen liknas vid ett objekt eller grupp trots dess linjära form. Vid vilket antal vindkraftverk denna gräns inträffar går inte att besvara generellt eller allmänt. Det beror på platsen i sig samt under vilka förutsättningar som anläggningen existerar. Det framförs ibland en uppfattning att ett udda antal verk är att föredra framför ett jämt antal när det gäller antalet vindkraftverk i linjeformation. Detta har en relevans framförallt när det gäller färre antal. Gränsen går förmodligen någon- någon uppfattning om vare sig det ena eller andra. Antalet tre resp. fem förordas bland annat för dess harmoniska och balanserade uttryck. Båda kompositionerna har en tydlig mittpunkt eller en mittaxel därför att ett vindkraftverk fokus. Uppfattning, men också den vedertagna, och av många erfarna känslan kring teorier. Både i klassisk arkitekturteori samt i österländsk kompositionsteori. Antalets betydelse (udda eller jämnt) har också en viss mening eller symbolisk betydelse i olika religiösa föreställningsvärldar samt inom talmystiken. 8

96 UTSEENDE - SAMT ANTAL VINDKRAFTVERK att tre, respektive fem likvärdiga element på rad äger en viss vilsamhet över sig, och då i arkitektonisk mening. Ett jämt antal som tex 2 resp 4 upplevs som mer stela och formellt uppställda. alltså vissa förtjänster med fem vindkraftverk framför sex stycken. Fem eller sex vindkraftverk och den estetiska betydelsen som dess två alternativ kan tänkas ha beror dock på varifrån man betraktar det. Fem vindkraftverk har estiska fördelar framförallt då man ser anläggningen på måttliga avstånd och utan allt för många andra inverkande element som skog eller byggnader. Det är också till fördel om man betraktar anläggningen framifrån eller hellre ansen reduceras. Står man för nära har sällan fem eller sex vindkraftverk någon reel betydelse. I fråga om udda eller jämnt antal kan man intuitivt anse att ett udda antal har estetiska fördelar, dock under vissa premisser som handlar om betraktelsevinkel, avstånd samt graden av inverkande element. Fördelen med udda antal de ingående proportionerna en betydelse för det estetiska intrycket, även i antal verk att avstånden mellan dessa minskar, den visuella barriäreffekten ökar alltså eftersom det blir mindre luft mellan tornen. Den eventuella estetiska förtjänsten med ett udda antal på linje har en tendens att mista sin betydelse när mängden överstiger sex eller sju stycken. Vid denna mängd övergår kompositionen till en entydig linje. Här kan det vara ide att påminna om att det är inte det numerära antalet som är det väsentliga utan räkna sig fram till det exakta antalet för att fälla ett utlåtande om det är harmoniskt eller inte. Teorin bygger på intuitiva erfarenheter, alltså en känsla. Så otvungen och intuitiv som den skall vara. 9 I en linje med tre resp. fem stycken likvärdiga vertikala objekt skapas ett intryck att kompositionen har en tydlig mittpunkt, som då är objektet i mitten. denna symetriskt på båda sidor. Det råder någon form av balans och harmoni, det är en självständig enhet. Skillnaden mellan en komposition av två resp. tre är ännu mer tydlig. Två tycks sakna den tredje, eller så är två en för mycket. Teorin kring udda/jämt är visserligen mycket teoretisk men trots det känner många till den, troligtvis för den ligger nära människan själv, dessutom tillämpas den mycket i vardagen. Den kan t ex märkas i hur vi arrangerar I mer formella sammanhang, och kanske när det skall vara mer högtidligt är tvåtalet mer att föredra. Ett jämt antal kan upplevas som statiskt, för formellt och pragmatiskt utan de inneboende motsatser som det udda antalet äger. Tvåtalet och fyrtalets mittpunkt består egentligen bara av luft medan det udda antalet har en mittpunkt. Över de jämna talen vilar istället ett allvar, en mer pompös och orubblig hållning. Benen brett isär och båda fötterna på jorden. Det udda antalet vinglar mera i förhållande till sin omgivning, nästan på väg Ingen komposition eller antal kan generellt sägas vara bättre eller sämre än alltså estetiska förtjänster, det handlar om vad man vill framhålla och vad man kan tänka sig uttrycka med grupperingen. Sex stycken vindkraftverk innebär en linje. Medan fem verk är ett mellanting mellan linje och objekt. Båda är arkitektur. Ifråga om antalet, alltså vilket som skulle vara att föredra beror också på kulturella faktorer. I den klassiska arkitekturen förekommer många gånger det jämna antalet i t ex pelare, kolloner och pilastrar eftersom den bygger till stora motsvarighet på andra sidan. Inte sällan är det också tvunget av praktiska skäl, då entrén oftast är i mitten på en gavel eller långsida vore det olämpligt om där också vore en stolpe, alltså i mitten.

97 Vindkraft är alltså arkitektur och där funktion ges ett estetiskt uttryck. Arkitektur är att väga samman form och funktion till en rimlig och fungerande helhet. Ekonomi handlar om resurshushållning, att ta tillvara tillgångar så effektivt som möjligt. Ekonomi är en av arkitekturens många hörnstenar. En annan är att se till platsen, se vad den rymmer för förutsättningar, och därefter forma arkitekturen efter det. Arkitektur kan vara anpassad till platsen, eller så kan arkitekturen vara särskiljande. Snarare framhäva anläggningen som ett objekt med egna uttryck (inte sällan framhäva sin egen funktion). Anläggningen på södra Öland södra och säregna landskap kan knappast, i konkret bemärkelse, anpassas till landskapet. Alltså byggas av sten och förses med vingar av trä och storleksmässigt ansluta sig till byggnaderna. Vår tids uttryck talar ett annat språk, där rationalitet och moderna former, material och uttryck gäller. Från vissa vinklar, och på vissa avstånd framstår fem stycken vindkraftverk som, ur estetisk synvinkel, det bästa alternativet. Från långa avstånd har kompositionen dock ingen märkbar betydelse, framförallt inte om annat syns samtidigt som t ex skog. De situationer där fem vindkraftverk mest kommer till sin rätt är begränsade, då handlar det om att se anläggningen mer från sidan, alltså vinkelrät mot själva linjen samt på ett visst avstånd. Det är, sett som helhet, av marginell betydelse om anläggningen består av fem eller sex vindkraftverk, viktigare är att dessa har ett långsammare förlopp samt väl avvägda proportioner inom sig. Alltså mellan tornets höjd och rotorbladen diameter. 10

98 ROTATIONSHASTIGHETENS BETYDELSE TESTPERSONERNAS KOMMENTARER Upplevelsen av rotationshastigheten är som höjden, skalan liksom tiden -ett relativt begrepp. Det fordras något att jämföra den med. Att ett föremål är stort blir det först när det också bedöms mot något annat, t ex människan själv. Detsamma gäller hastighet, i detta fall rotationshastighet, alltså rotorbladens svepande genom luftrummet. Finns det annat som också rör sig, t ex närliggande vindkraftverk och dessa rör sig snabbare kan den faktiska hastigheten upplevas som långsammare, alltså i ett makligare tempo. Det bästa sättet att få något att verka långsamt är att sätta det vid sidan av något som rör sig snabbt. (Snigeln verkar så mycket långsammare just i den stund den blir omsprungen av kaninen). För vindkraftverk gäller i princip regeln att ju mindre vindkraftverket är, desto snabbare (högre varvtal) har det. Små, i regel äldre vindkraftverk känns lätt igen genom att dessa har en högre rotationshastighet. Dom "snurrar fortare". De modernare vindkraftverken (som i regel är större) har ett långsammare lopp och upplevs därför som lugnare och mindre stresspåkallande. (Visserligen kan dock den större storle- redan på avstånd bedöma om ett vindkraftverk är stort eller inte. Självklart krävs då också ett visst intresse för saken. För de alternativ som utreds i detta arbete handlar det om olika tornhöjder med tillhörande skilda aggregat och därför också olika hastighet. Överlag lägger man större vikt vid rotationshastighet än vindkraftverkens höjd eller skala i förhållande till sin omgivning. Det är av större vikt att förloppet är lugnt och harmoniskt än hur de storleksmässigt förhåller sig till sin omgivning. Ett snabbare förlopp drar snabbt blickarna till sig. Som en ren skyddsinstinkt reagerar man snabbare på något som rör sig fort. Landskapet på södra Öland påkallar också mer lugn och gracila rörelser än snabbhet och tvära kast. Alvaret präglas av alvar och saktmodighet snarare än ryckighet och hastiga rörelser. De enda hastiga rörelser som är, är när vindarna får fart, men den rörelsen syns inte så mycket. Utom när de träffar ett träd, en buske eller ett vindkraftverk. 11 I detta arbete har det successivt växt fram ett behov av att även låta andra iakttagare tillföra synpunkter på fotomontagen, alltså de som också innehåller rörliga sekvenser samt möjlighet att panorera i bilden. Tekniken är numera så långt gången att verklighen inte ligger långt efter ifråga om realism. Nödvändigheten att låta andra kommentera presentationerna har sitt ursprung, dels i den förbättrade tekniken, dels därför frågeställningarna just här är i högsta grad subjektiva, alltså mer kopplade till intuitiva, nästan spontana iakttagelser än de mer fack- kring om det ligger något i teorin att ett udda antal vindkraftverk skulle vara att föredra framför ett jämnt antal. Testpersonerna har alltså tagit del av de rörliga fotomontagen med möjlighet att panorera och i samband med det ombetts kommentera det som de ser samt också ange vad de tycker, eller anser kring det de ser.vad de föredrar eller inte föredrar i de olika scenariona. Scenariorna är de alternativ som O2 vindkompaniet presenterat. Det handlar om olika antal vindkraftverk, samt olika höjd på dessa liksom olika rotordiametrar. Med rotordiameterns längd följer också olika rotationshastighet. Även detta blev testpersonerna ombedda att kommentera. För övrigt var det öppet att också kommentera landskapet, liksom att associera mera fritt utifrån bilderna. Samtliga vindkraftverk står i samma område vid stenbrottet i Degerhamn. Dom är alla inordnade i en linje och med samma utsträckning. Fotopunkterna är från fyra olika platser i landskapet. Testpersonerna blev presenterad bilderna i samma ordning och utan att ta del av deras höjd, antal eller annat. Testpersonerna var alltså helt hänvisade till vad de kunde se, eller förnimma på bilderna. Här handlade det alltså om vad de föredrog eller kände. Det bör påminnas om att denna test är ett komplement till rapporten och inte gör anspråk på att vara vetenskaplig. Testpersonerna utgjordes av två medarbetare som inte alls arbetar med denna typ av frågor. Dessa har inte heller någon utbildning, eller på annat sätt fördjupad kunskap kopplad till estetiska frågor eller vindkraft

99 Kvinna 27 Man 26 Ottenby takten. Alt 1. Ännu mindre märkbara än huvudalt. pga. den lägre höjden. Passar också bra. Alt 2. Syns lite mer än alt 1. Men fortfarande svårt att avgöra takten. I princip samma som huvudalt. Alt 3. Syns mycket litet. Här är den snabbare takten inte ett problem då den är svår att avgöra pga. avståndet. Alt 4. Syns lite mer pga. antalet men dock mycket lite i jmf. med huvudalt. och alt 2. Nästan ingen skillnad mot alt. 3. Segerstad Huvudalternativ: Syns ganska väl men inte på ett störande sätt, rör sig i en lagom stillsam takt. Alt 1. Syns lite mindre, rör sig i en lagom stillsam takt. Harmoniskt antal. Alt 2. Ser inte nämnvärt större ut jmf. med alt 1. Rör sig också i en lagom stillsam takt. Harmoniskt antal. Alt 3. Inte alls störande för landsskapsbilden, syns inte så mycket. Smälter samman bra med skogen i horisonten. Lite störande takt dock, då de rör sig snabbare än alt. 1 och 2. verk stör inte alls. Smälter samman bra med skogen i horisonten. Lite störande takt dock, då de rör sig snabbare än huvudalt och alt. 1 och 2. Stormaren Huvudalternativ: Ser bra ut. Rör sig i en jämn och lagom takt. Alt. 1: Harmoniskt antal och de gör lite mindre intryck. Lagom takt. Alt 2. Egentligen ingen skillnad i intyck jmf. med huvudalternativet. Kanske lite mindre rörigt. Alt 3. Generellt mindre intryck, inte lika synliga. Men de rör sig snabbt vilket ger ett stressigt intryck. Alt 4. Generellt mindre intryck, inte lika synliga. Men de rör sig snabbt vilket ger ett stressigt intryck. Dock inte så stor skillnad från alt. 3. Kanske lite mer rörigt. Gettlinge Huvudalternativ: Ger ett jämnt och harmoniskt intryck. Kanske lite rörigare än alt. 1 och 2. Lagom takt. Alt 1. Ger ett lika stor intryck som huvudalternativet trots att de är lägre. Alt 2. Ingen märkbar skillnad från huvudalt. eller alt. 1. Lite mindre rörigt jmf. huvudalt. Alt 3. Minst störande för landskapsbilden. Takten är dock snabbare vilket är lite störande. Alt 4. För många, störande, snabb takt. Ottenby Huvudalternativet upplever jag som avlägset, lugnt stillsamt. Alt. 1 Avlägset lugn. Alt. 2 Avlägset, sävligt. Alt. 4 Osynligt, tempo som en besvärande svärm Segerstad Huvudalternativet upplever jag som sävligt, lugnt, stillsamt. Passar bra. Alt. 1 Osynligt lugn, fridfullt. Passar bra. Alt. 2 Mer tempo, stressigt. Passar bra. Alt. 3 Osynlig stress. Passar mindre bra. Alt. 4 Ett brus, knappt synligt. Passar mindre bra. Stormaren Huvudalternativet upplever jag som att det har en stadig jämn tak. Passar bra. Alt. 1 Har ett lugnt behagligt tempo, trivsamt antal med lugna proportioner. Passar bra. Alt. 2 Lugnt trivsamt tempo. Passar bra. Alt. 3 Högt tempo. Passar mindre bra. Alt. 4 En stressig svärm, obekvämt många. Passar mindre bra. Gettlinge Huvudalternativet upplever jag som stillsamt och har ett sävligt lugn. Passar bra. uppskattar höjden till ca 25 m. Alt. 1 Behagliga proportioner, ett lugnt och skönt tempo. Passar bra. Alt. 2 Lugn stillsam takt, stor och sävlig. Passar bra. Alt. 3 Konstiga proportioner, stressigt tempo. Passar mindre bra. Alt. 4 Stressig svärm med konstiga proportioner. Passar mindre bra. Sammanfattningsvis så tycker jag att storlek och proportioner är lugnare och trevligare att se på hos de större verken. De mindre upplever jag med sitt högre tempo och mindre storlek som besvärande, ungefär som en besvärande svärm getingar eller liknande. 12

100 ANTAL VINDKRAFTVERK - UDDA ELLER JÄMNT A Figurerna ovan är framtagna för att åskådliggöra de viktigaste frågeställningarna kring anläggningens antal samt omgivningens inverkan på upplevelsen. Hur yttre omständigheter inverkar på bilden av anläggningen. 13 Bildparet ovan (A) åskådliggör skillnaden mellan fem och sex vindkraftverk i en situation snett från sidan och där inget annat inverkar på upplevelsen. Här kan man helt fokusera på den eventuella skillnaden mellan de två scenariorna. Ibland krävs fram antalet vindkraftverk. Fem vindkraftverk ger dock ett något mer vilsamt intryck än vad sex stycken gör.

101 B C I det översta bildparet (B) har nya landskapselement som t ex skog eller häckar tillförts bilden. Det är svårare att bedöma avstånd samt höjd på vindkraftverken då man inte alltid ser var dessa når marken. I denna situation är det också lite mer svårbedömt hur många vindkraftverk det egentligen är fråga om i varje alternativ. Skillnaden mellan de två situationerna med fem resp. sex verk är ännu mindre. I bildparet längs ner (C) har bilden komplicerats något ytterligare med nya vertikala element på olika avstånd från betraktaren. Dessa master har en tendens att störa helhetsintrycket ännu mer samt förta eventuella förtjänster med fem verk framför sex stycken. 14

102 GETTLINGE 15 5 st 100 m 5 st 112 m Självklart kan man se en skillnad mellan antalet vindkraftverk om man koncentrerar sig på det, likaså kan man notera en skillnad i höjd. Man noterar också mastens närvaro lite olyckligt mitt i anläggningen som det förefaller från denna fotopunkt. Kanske är det snarare det mötet som ger det största intrycket vid sidan av det primära faktumet att anläggningen är där. Självfallet är denna fotopunkt också laddad med historiskt material. Det är en annan del av huvudintrycket. Det Uppstår ett möte mellan tidsåldrarna. Precis som det gör mellan stenarna i Från denna fotopunkt är det ingen väsentlig skillnad mellan anläggningarna. De kommer att synas oavsett vilket.

103 5 st 130 m 6 st 130 m 7 st 100 m 16

104 STORMAREN 17 5 st 100 m 5 st 112 m Från denna fotopunkt redovisas skillnaderna i utformning utan inslag av skymmande objekt i närheten, förutom luftledningen med stolpar. Här kan man också se vad det innebär med olika antal vindkraftverk, samt olika höjd på dessa. Det avgörande intrycket är naturligtvis anläggningen själv och dess närvaro i naturlandskapet. Skalan här är mycket stor och tycks minst vara i paritet med samtliga av de föreslagna alternativen. Även om de sju vindkraftverken är lägre består ändå intrycket av vindkraft som en tillfällig gäst i landskapet. Sju verk är mer än den de andra alternativen en tidlig linje och ju färre dessa är desto mer luft blir det mellan tornen. Vad som inte syns i det stilla montaget är rotorhastigheten. Inte heller det intrycket talar för sju verk som det bästa alternativet. Hastigheten på dessa verk är betydligt högre än för de större verken. För övrigt är den visuella skillnaden mellan fem och sex verk marginell. På detta avstånd och med sammanhangen klara gör det inte mycket skillnad även om sex verk är mer linje än fem.

105 5 st 112m 5 st 130 m 6 st 130 m 7 st 100 m 18

106 ALBRUNNA 19 5 st 100 m 5 st 112 m Montaget är gjort för att åskådliggöra alternativen under förutsättning att även vara gynnsamt är de lägre verken, helt enkelt eftersom dessa helt enkelt framstår som mindre. Förutsatt, naturligtvis, att man ser vindkraftverkens synliga närvaro som ett problem. Vindkraftverk som bara sticker upp delvis är en generell effekt som uppstår då och då. Kan verka lite oroligt i landskapsupplevelsen. Det gäller för övrigt samtliga alternativ här. Från just denna bildpunkt känns det relativt ovidkommande hur många vindkraftverk som syns. Även här är rotationshastigheten det avgörande.

107 5 st 130 m 6 st 130 m 7 st 100 m 20

108 GRÖNHÖGEN 21 5 st 112 m 5 st 100 m Denna situation är speciell, och erbjuder en möjlighet att jämföra anläggningarna med varandra och med stora avstånd mellan dem (föreslagen anläggning är längst bort). Det är dock omöjligt att jämföra storlek på grund av avstånden. Däremot kan man jämföra anläggningarnas utformning och båda bygger dock på linjen som övergripande tema. Det är kanske viktigast. Om det är fem eller till och med sju verk i den bortersta anläggningen känns relativt ovidkommande. Det krävs någon form av specialintresse för att lägga vikt vid det. Anläggningarna utmärker sig båda genom att särskilja sig från det omgivande landskapet. Det är snarare det som är den stora händelsen i bilden framför det exakta utseendet.

109 5 st 130 m 6 st 130 m 7 st 100 m 22

110 SLUTORD Intrycken av de olika scenarierna skiljer sig, och utseendet beror också rotorbladens längd liksom rotationshastigheten. Beroende av dessa yttre förutsättningar är kompositionen aldrig den samma. Vissa lösningar kan framstå som klumpiga, vingliga, ettriga etc. Andra konstellationer kan framstå som alltför långsmala, alltså att längden på anläggningen som helhet på något sätt är oproportionerlig i förhållande till höjden på de enskilda verken. Några konstellationer utmärker sig dock som mer harmoniska än de andra, framförallt när det råder en bra balans mellan rotordiameter och tornets höjd samt också avstånden mellan verken. Överlag talar det för de högre tornen med de längre rotordiametrarna därför att dessa har ett mer balanserat uttryck. Dessa har också generellt en lägre rotationshastighet, vilket är att föredra för att bevara det lugn som platsen och landskapet ger uttryck för. Som om konstellationen inte var nog för helhetsintrycket existerar anläggningen också i ett större sammanhang. Det händer saker runt anläggningen jämförs med mycket både som uttryck, storlek, funktion och som rörelse. En spontan reaktion är naturligtvis den historiska kopplingen till de gamla stubbkvarnarna samt naturligtvis till det faktum att landskapet är öppet och bevisligen vindutsatt. Det förstås, om inte annat på de vindpinade träden och närvaron av ytterligare vindkraftverk liksom den anläggning som märks på Utgrunden i Kalmarsund strax intill. 23 Självklart syns både högre torn och större rotordiametrar på ett längre avstånd samt överlag mer i sin närmsta omgivning, det är ofrånkomligt. De större verken är ungefär 30% högre än de lägsta som utreds, dessa ökas alltså i höjd med en tredjedel medan produktionen ökar betydligt mer. Fler kommer alltså att få ta del av vindkraftverkens dagliga arbete -i dubbel bemärkelse. Alternativet med sju vindkraftverk på rad skapar en tydlig linje, och för att få in dessa förutsätts lägre verk samt tätare avstånd mellan dessa. Den stringens och balans som fem verk innebär (under vissa förhållanden) barriär, en vägg som skiljer den ena sidan av landskapet från den andra. Barriäreffekten förstärks också av den ökade intensitet i rörelsen som dessa mindre vindkraftverk medför. Färre verk skapar mer transparens och sex vindkraftverk innebär naturligtvis ett mellanting mellan de två intrycken. om fem eller sex) kan nyttan istället ha en vågmästarroll i diskussio- större sådana producerar mer energi. Alltså att ett vindkraftverk utöver fem genererar 20 % mer. Det tycks vara ett bättre och effektivare sätt att använda platsens mark- och vindresurser. Om det ändå skall göras, och om, som sagt den visuella skillnaden är marginell och det arkitektoniska uttrycken är ungefärligen är detsamma.

111 24

112

113 Bilaga 3 Rättelse fotomontage alternativ 3 fotopunkt 14

114

115 Fotopunkt 14 Segerstad, avstånd till anläggningen 7,2 km. 6 st vindkraftverk navhöjd 99,5 m och rotordiameter 101 m.

116 Fotopunkt 14 Segerstad, avstånd till anläggningen 7,2 km. 6 st vindkraftverk navhöjd 99,5 m och rotordiameter 101 m, svartmarkerade.

117 Bilaga 4 Beräkningsparametrar ljudberäkning

118

119 Beräkningar ; Fyra befintliga verk (3st WINDWORLD W-2920, 1st ENERCON E-48) och sex planerade nya verk (Nordex N100 hh80m) Benämning Typ X [m] Y [m] Marknivå [möh] Navhöjd [m] Ljudeffekt [dba] 1Nordex N100 2,5 MW, NH 80 m, Level Nordex N100 2,5 MW, NH 80 m, Level Nordex N100 2,5 MW, NH 80 m, Level Nordex N100 2,5 MW, NH 80 m, Level Nordex N100 2,5 MW, NH 80 m, Level Nordex N100 2,5 MW, NH 80 m, Level Bef 1 ENERCON E , ,6 Bef 2 WINDWORLD W , Bef 3 WINDWORLD W , Bef 4 WINDWORLD W , Verktyp Ljudeffekt, Lw [dba] 63Hz 125Hz 250Hz 500Hz 1000Hz 2000Hz 4000Hz 8000Hz Frekvens [Hz] Enercon E-48, navhöjd 50 m 100,6 77,1 82,9 91,8 95,3 96,4 91,2 86,1 83,1 [dba] Windworld 2700, 150 kw 98,0 73,7 82,6 88,6 93,6 93,4 88,6 83,0 71,2 [dba] Nordex N100 2,5 MW, NH 80 m, Level 0 106,0 87,1 92,8 99,6 101,4 99,5 94,9 93,2 85,2 [dba] Nordex N100 2,5 MW, NH 80 m, Level ,2 89,6 95,3 96,5 95,9 93,7 87,2 80,8 [dba] Ljudeffekt, Lw [dba] Beräkningsparametrar i mjukvara Beräkningsprogram SoundPLAN 7 Beräkningsstandard Nord2000 Lufttryck 1013,25 mbar Relativ luftfuktighet 70% Temperatur 15 C Råhetslängd enligt NV Rapport ,05 Höjd anemometer 10 m Vindhastighet 8 m/s Standardavvikelse vindhastighet 1,2 m/s Vindriktning Se Resultat Turbulenta vindhastighetsfluktuationer 0,12 m4/3/s2 Turbulenta temperaturfluktuationer 0,008 K/s2 Effektiv flödesresistans vatten Klass G Effektiv flödesresistans övrig mark Klass D Koordinatsystem RT gon V Hz 125Hz 250Hz 500Hz 1000Hz 2000Hz 4000Hz 8000Hz Enercon E-48, navhöjd 50 m Windworld 2700, 150 kw Nordex N100 2,5 MW, NH 80 m, Level 0 Nordex N100 2,5 MW, NH 80 m, Level 3

120

121 Bilaga 5 ID-nr fastigheter ljudberäkning

122

123