Dokumentering av. Text: Kristina Carlén, Högskolan Skövde Bilder: Titti Walterum, Folkhälsoenheten Skaraborg

Transkript

1 Dokumentering av Text: Kristina Carlén, Högskolan Skövde Bilder: Titti Walterum, Folkhälsoenheten Skaraborg Arbetsgruppen för seminariet består av: Kristina Carlén, Elisabeth Kylberg från Högskolan i Skövde Elisabeth Brandt, Gunilla Carlsson från Folkhälsoenheten Skaraborg

2 Inledning Fredagen den 6 september arrangerades en strategidag kring socioekonomi på Högskolan i Skövde. Konferensen arrangerades i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund, Högskolan i Skövde och Skandia Idéer för livet. Inbjudna till dagen var kommunledning, politiker och tjänstemän i Skaraborg samt personal på Högskolan i Skövde. Totalt deltog 170 personer, vilket tyder på ett stort intresse för dessa frågor. Dagens strategidag var en uppföljning på förra årets välbesökta dag som också handlade om socioekonomi. Dagens tema var Strategidag Socioekonomi - Nu tar vi nästa steg. Dagens program såg ut enligt följande: Välkommen Kaffe och smörgås Inledning Att lämna gängkriminalitet- en social investering med hög lönsamhet Ingvar Nilsson, nationalekonom Peter Svensson, Fryshuset Paus Rätt, fel och möjligt ur ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningschef för ekonomi och styrning Intoleransens pris, vad har insikten om kostnaden lett till i kommunen? Christer Mattsson, Kungälvs kommun Lunch Socioekonomiska strategier- sju konkreta steg att ta Ingvar Nilsson, nationalekonom 14:00 Erfarenheter från kommuner i Skaraborg Kommunvisa diskussioner inklusive fika Sammanfattning Material från dagen finns tillgängligt på: www. 1

3 Innehåll under dagen Inledning Moderator för dagen var Ninitha Maivorsdotter, lektor i folkhälsovetenskap, Högskolan i Skövde. Hon öppnade konferensen genom att hälsa alla välkomna. Sigbritt Carlsson, rektor, Högskolan i Skövde inledde genom att konstatera att Högskolan har en viktig roll för att förhindra utanförskap där personer kommer in i ett sammahang. Högskolan ska vara en öppen mötesplats för alla där man lyssnar på idéer och utbyter kunskaper. Kunskap är viktigt och det krävs för att alla ska få plats i samhället. Tommy Sandberg, kommunchef i Töreboda kommun och ordförande i strategigruppen för folkhälsoarbete i Skaraborg konstaterade att det var lika många personer som deltog detta år som föregående år och hoppades att dagens föredrag och exempel skulle inspirera till gemensamma utvecklingsinsatser på området. Socioekonomi har fått stort genomslag i Skaraborg. Att lämna gängkriminalitet- en social investering med hög lönsamhet Ingvar Nilsson, nationalekonom och Peter Svensson, Fryshuset höll ett gemensamt föredrag unga personer hamnar i utanförskap varje år i Sverige. Vad kostar det att inget göra? Det är konstaterat att 10-15% av individeran i varje klass har kognitiva inlärningssvårigheter, men de flesta får ingen diagnos förrän år 1 eller 2 i gymnasiet. Det kostar ca kr att investera för att hitta lösningar på dyslexiproblem och man kan undvika en kostnad på 1,5 miljon lägre fram. Flera gånger återkom frågan om vi kan hitta sätt att identifiera och organisera verksamhet för att undvika utanförskap och oerhört stora kostnader för samhället. Enbart kostnader för transport av fångar fram och tillbaka i samband med rättegångar utgör en stor del av samhällets utgifter. Genom att avsätta pengar i sociala investeringsfonder kan tidiga insatser på förskolor och skolor samordnas med organiserade insatser i samhället med polis, socialkontor, skola och fritid. En intressant fråga ställdes om utanförskapet skapar arbete i samhället? Givetvis är det så, detta blir en politisk fråga. En genomsnitts-narkoman genererar kostnader på 2-3 miljoner, vilket totalt motsvarar 1% av arbetsmarknaden. Är det helhetssyn som råder? Insatspanoramat består av aktörer kring varje person som lever i utanförskap. Ingvar har gjort en kartläggning som redovisats i olika rapporter och lyfter fram Fryshuset som ett viktigt led i detta arbete. 2

4 Peter Svensson berättade sedan om sin resa in i kriminalitet, men också ut ur gängkriminaliteten. Det var jag och min mamma mot resten av världen. Hela uppväxten handlade om avsaknad av bekräftelse. Detta tydliggjordes redan inom skolans värld och Peter fortsatte att berätta om hur han hanterade olika situationer han hamnade i. Det ena ledde till det andra och snart var gängkriminalitet en realitet för Peter. Där upplevde han bekräftelse, tillhörighet och gemenskap. Han blev någon som betydde något. Han konstaterade att: Skolan är en huvudleverantör av utanförskap i samhället. Peter fortsatte med att berätta hur han tog steget ur den organiserade gängkriminaliteten och om sina rädslor för att bryta med detta eftersom han inte kände till koden för det normala livet i samhället. Nu arbetar Peter med att stötta personer som tar steget och lämnar organiserad brottslighet bland annat via Fryshuset och Passus. Ingvar fortsatte med att berätta att det uppmärksammade Södertäljemålet som berör 17 ungdomar hittills kostat 200 miljoner kronor bara i advokatkostnader. Det är en summa som aldrig ifrågasätts, utan får bara kosta pengar. När det har gått så långt finns inget annat val. Däremot skulle det ifrågasättas om det investerades i samhället för att motverka utanförskap. Det handlar om att hitta argument och räkna på vad det kostar att inget göra förrän det är försent. Utgångspunkten, vilken Ingvar Nilsson skriver i sin bok Sociala investeringar kring barn och unga (2012) måste vara att det inte handlar om bristen på resurser för att tackla utmaningarna utan att problemet ligger i hur vi använder tillgängliga resurser. 3

5 Rätt, fel och möjligt ur ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby, Sveriges Kommuner och Landsting, avdelningschef för ekonomi och styrning föreläste om sociala investeringar är rätt, fel och över huvudtaget möjligt. Definitionen av sociala investeringar är att reservera resurser till förebyggande insatser, vilka är långsiktigt lönsamma för kommunen, den offentliga sektorn och samhället. Det ska vara tillfälliga insatser vid sidan om ordinarie resurstilldelning. De ska även innehålla kunskapsutveckling samt verka för samverkan mellan flera aktörer och/eller förvaltningar. Det förhållningssätt som behövs är att binda samman det som görs med konsekvenser i framtiden; vidare att relatera egen verksamhet till hela offentliga sektorn och till samhället; slutligen göra kalkyler för att beskriva både kostnader och intäkter. Kommunalpolitikerns roll handlar om att ta ansvar för dagens kommunala medborgares service och välfärd, men också att ha ett långsiktigt samhällsansvar. Diskussion fördes i små bikupor om hur situationen ser ut i de olika kommunerna. Intoleransens pris, vad har insikten om kostnaden lett till i kommunen? Christer Mattsson, Kungälvs kommun, enhetschef, lärare, författare och projektledare inledde med att berätta att mordet på John Hron har blivit ett av de mest uppmärksammade och chockerande våldsbrott med nynazistiska förtecken som Sverige drabbades av under 90-talet. Detta ledde till att kommunen var tvungen att göra något och toleransprojektet utvecklades. Det har under 13 år kostat 13 miljoner kronor, men besparingarna har varit 290 miljoner för samhället. Projektet har permanentats och blivit en del av kommunens verksamhet och har fått hög status i samhället. Det har påverkat hela barn och ungdomsverksamheten och lett till strukturförändringar i samhället. Fritidsgårdarna har numera öppet 365 dagar per år inklusive julafton och socialnämnd och polis har fått andra frågor att arbeta med än frågor relaterade till vit makt. Fritiden ska ge energi, skapa socialt kapital och motverka social utslagning. För att tolerans ska uppstå krävs fantasi, humor, kreativitet och tid. Det är frivilligt att söka till projektet, vilket har ett genomtänkt koncept som handlar om att få reflektera över sin situation i förhållande till andra människor och till historiska händelser. Föräldrar till ungdomar som deltar får en aktiv roll och medverkar också på olika sätt. Man arbetar övergripande med splittring från miljön i tidigt skede; framtidsfokusering och resocialisering. Projektet avslutar varje år med en studieresa till Polen. 4

6 Socioekonomiska strategier- sju konkreta steg att ta Ingvar Nilsson, nationalekonom fortsatte föreläsningspasset efter lunch med att ställa frågan: Vill du investera i min framtid? Det handlar om inställningsskillnad och inte skillnader i partitillhörighet för kommunen. Utanförskapet i samhället beror på att väsentliga delar av systemet är felbyggda för att vara effektiva, men det finns ljusning framöver. Staten och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har inrättat statliga investeringsfonder för att motverka utanförskap barn går ut skolan varje år i Sverige. Av dem hamnar personer i utanförskap. Idag är det dessutom dubbla nivåer av arbetslöshet jämfört med 80-talet. Ingvar hänvisade till en hemsida: där det finns möjlighet att utifrån hans modell kartlägga situationen i olika kommuner och vad utanförskapet kommer att kosta vid olika åldrar. Han redogjorde även för hur olika strukturer påverkar olika instanser under ett barns uppväxt. Om insatserna gjordes vid best case jämfört med vid worst case. En insats kan behövas inom ett annat organ för att ge utdelning totalt sett för både individ och samhälle. Detta exemplifierades för att barn med ADHD, där best case hade investeringspuckeln i övergången mellan låg och mellanstadiet för att hålla barnet kvar i skolan, medan i worst case låg investeringskostnaderna längre upp i ålder och påverkade andra myndigheter. Vinsten per barn för att invertera i best case är ca 2 Mkr. Om det misslyckas har barnet tre olika ingångar i vuxenlivet; kriminalitet, våldsverkare eller långtidsarbetslöshet. Gång på gång fattas det beslut som i välvilja ändå blir fel beroende på stuprörsstrukturer och svårigheter att hantera frågor på kort och lång sikt. Det är inte enkelt att göra investeringsberäkningar och Ingvar jämförde läget med Hallandsås tunneln som hittills kostat 912% över budget, trots noggranna beräkningar. En social investering ska innehålla långsiktighet, risk och omfördelning. Det viktiga är hur investeringen bokförs. Ofta vet en kommun vad ett projekt kommer att kosta, men vad kostar det om ingenting görs? Det handlar om att tänka i nya banor och Ingvar har utarbetat en modell för detta. 5

7 Erfarenheter från kommuner i Skaraborg Lidköpings kommun med Ulf Karlsson, barn- och skolchef, i spetsen presenterade erfarenheter från Lidköpings kommun när det gäller socioekonomiska insatser. Symboliskt kallade han fram övriga chefer i ledningen som samarbetade kring projektet tidiga samordade insatser (TSI). Det var barn- och skolchef tillsammans med utbildningschef, social- och arbetsmarknadschef, chef för vård och omsorg samt kultur- och fritidschef som arbetade för att frångå stuprörstänket och sprida TSI andan inom kommunen. Representanter från förvaltningarna har tidigare genomgått socioekonomisk utbildning och detta samarbete uppstod bland annat som en följd av utbildningen. Det handlade om att kartlägga hur arbetet bedrevs och att samordna tidiga insatser. I de frågor som berörde flera av cheferna hade man gemensamma diskussioner och fick ibland justera budget utifrån hur behovet såg ut. Det fanns ett helhetstänkande som illustrerades tydligt. Denna samsyn och samlade grepp kring gemensamma saker ger kraft och frigör energi till de saker man specifikt ska arbeta med inom varje sektor. Catharina Ungh, Falköping berättade att Falköpings kommun ska avsätta 10 miljoner till en social investeringsreserv. Lars Stäring, Mariestads kommun berättade att fyra personer inom kommunerna genomgått socioekonomisk utbildning. Detta har bidragit till att det finns en ansökan om kunskapsutveckling och samverkan mellan individ och familjeomsorgen (ifo) och elevhälsan när det gäller tidiga insatser för barn. Kommun har avsatt medel i en socialinvesteringsfond och tagit fram riktlinjer för den sociala investeringsfonden. Elisabeth Brandt berättade att Västra Götalandsregionen har avsatt medel till en social investeringsfond. Slutligen avslutades denna del med att Christina Wahlström, Idéer för Livet, Skandia berättade om nuläge och nationella nyheter i arbetet för ett socialt investeringsperspektiv. 6

8 Kommunvisa diskussioner Samtidigt som kaffe och kaka serverades fick respektive kommun gruppvis diskutera sin utveckling av arbetet med sociala investeringar. Det fanns en konkret fråga att bearbeta: Vad blir ert nästa steg i kommunen kring sociala investeringar? Sammanfattning av dagen Elisabeth Svalefelt, socialnämnden i Skövde, Jan Fransson, kommundirektör i Lidköping, Lena Bjugård Bränfeldt, socialchef i Skara och avslutade genom att ge synpunkter på betydelse av dagen för deras respektive kommuner. 7

9 Önskemål om skaraborgssamarbete kring sociala investeringar framöver Barnpsykiatrin, Barnsamverkan mellan kommunerna. Utveckla metoder för tidiga insatser Regionens socioekonomiska satsning bör riktas till barnpsykiatrin, gärna samverkan, utveckla metoder för tidiga insatser Att konferensen filmas så att de som inte kan vara med kan ta del av den Erfarenhetsutbyta mellan kommunerna oberoende var i processen man är Vi önskar hjälp att utveckla strategier för det fortsatta arbetet Nödvändigt med samverkan, då kommunerna är små och självsvåldiga Utbildningsinsatser, fler exempel En strategidag nästa år också Bra med gemensam kunskapsdag en gång om året Hur kan man förändra strukturerna i kommunerna, konsekvenser av det som avhandlats här idag är ju att det är dags att skrota gamla stukturer som vidmakthåller fel socioekonomiskt synsätt Mindre tid för kommundiskussion Bra med en träff årligen för att ge fortsatt energi Ny strategidag om 1-1,5 år med uppföljning då alla 15 kommuner gått utbildningen i socioekonomi. Bra att ha en dag för Skaraborgs kommuner (stärker samarbete) Mer av att dela med oss till varandra om goda exempel. Fylla på från de kommuner som ligger steget före, för det finns ju kommuner som kommit långt. Samverkan och dialog mellan kommunerna Att ha en fokusdag för bara kommunalråd, kommundirektörer och chefsekonom Fler case är intressant. Mätningar 1. ekonomiskt perspektiv 2. exempel på hur mäter man, 3. felkällor/missförstånd Erfarenhetsutbyte i olika nätverksgrupper Önskvärt med stöd för att ro allt i land. Får tänka vidare på det Överlag en bra dag med teori blandat med exempel! Intressant med ledning och styrsystem, Gärna samverkan kring detta ämne Allt under kontroll Önskar stöd och samverkan framöver. Gärna en föreläsning för kommunstyrelsen Intressanta frågor som berör alla förvaltningar i en kommun 8