Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Socialnämnden Dnr Son 2015/264, Kst 2015/176 Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens tjänsteskrivelse såsom sitt svar till kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Bo Leinerdal (V) m.fl. har till kommunfullmäktige inkommit med motionen Inrätta en social investeringsfond. Motionen har överlämnats till bland annat socialnämnden för beredning och ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 10 februari Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Inrätta en social investeringsfond från Bo Leinerdal (V) m.fl. Bakgrund Motionen I inlämnad motion anser författarna att kommunen har en viktig roll att skapa jämlika förutsättningar i livet och att ta tillvara människors vilja till delaktighet i samhällsbygget. En social investeringsfond är ett instrument för nytänkande och utveckling av metoder i arbetet. Syftet med en social investeringsfond är att hitta och ge stöd till förebyggande arbetsmetoder som tidigt kan bryta en negativ händelseutveckling hos Järfällabor. Tidiga insatser är en investering för framtiden och kan ge ekonomiska och mänskliga vinster till kommunen samt förebygga social marginalisering bland främst barn och unga. Författarna till motionen anser att den sociala investeringsfonden bör ha en storlek motsvarande kompetensfonden och att avsättning kan ske av årliga överskott och i form av budgeterade medel. Användningen av medel kan ske i form av projektbidrag eller till andra specificerade ändamål och ett ansökningsförfarande bör upprättas. Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3, Jakobsberg Avdelning ledning och verksamhetsstöd Postadress: JÄRFÄLLA Olle Andersson, Utredare Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (6) Motionen yrkar att en social investeringsfond inrättas och att kommunstyrelsen uppdras att fastställa regler och tillämpning av denna. Vad är sociala investeringar? Som författarna i motionen skriver är syftet med sociala investeringar ofta att främja tidiga insatser för att bryta negativ händelseutveckling. Genom tidiga insatser kan man möjligtvis minska större utgiftsbehov i ett senare skede. Men utöver enbart eventuella minskade kostnader för kommunen så kan man främja välfärden för individer. Exempelvis genom att skapa förutsättningar för människor att få arbete istället för att gå arbetslösa, eller att ge extra resurser i ett tidigt skede till barn och unga som riskerar att hamna snett senare i livet. Andra kommuner och sociala investeringsfonder Begreppet sociala investeringsfonder har blivit allt mer frekvent förekommande under de senaste åren och frågan är högst aktuell i många kommuner. Detta framgår av en enkätundersökning som Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde år Av de 250 kommuner som besvarade enkätundersökningen är det 54 stycken som beslutat om att införa sociala investeringsfonder. 21 kommuner uppgav dessutom att de hade planerade insatser som de definierade som sociala investeringar och 59 kommuner angav att de befann sig i ett förberedelsestadium. De främsta motiven som anges till att ha en social investeringsfond är att främja tidiga och riktade insatser (67 procent), för att åstadkomma samhällsekonomiska vinster (65 procent) och för att motverka stuprörstänkande genom att samordna insatser (50 procent). Verksamheter som ingår i arbetet med sociala investeringar är framförallt socialtjänst (87 procent har angett denna verksamhet), utbildning (73 procent) och arbetsmarknad/ sysselsättning (58 procent). De målgrupper som prioriteras är barn och unga (71 procent) samt arbetslösa personer (36 procent). Arbetet med sociala investeringar syftar framförallt till att öka arbetsmarknadsdeltagande (63 procent) och förbättra skolresultat (61 procent). I tredje hand kommer förbättrad psykisk hälsa. Av undersökningen framkommer också att flera kommuner och regioner bedriver verksamhet som kan definieras som sociala investeringar utan att använda den definitionen. Exempelvis genom öronmärkta medel som fördelas till särskilda projekt och insatser. En av de kommuner som var tidiga med att tilldela medel för sociala investeringar är Umeå kommun. Efter ett starkt ekonomiskt bokslut 2010 avsattes 120 miljoner till sociala investeringar. Satsningen avbröts dock tvärt i samband med budget 2014 och kvarvarande medel användes till budgetförstärkningar. En utvärdering av Umeås satsning med sociala investeringar har nyligen gjorts, vilken belyser olika faktorer värda att resonera kring. I utvärderingen framhålls att flera projekt har gett goda resultat och därför helt eller delvis kommer övergå till och finansieras i ordinarie verksamhet. Men det framhålls

3 (6) även att vissa projekt som beviljades medel faller utanför ramarna för vad som kan betecknas som sociala investeringsprojekt. Exempelvis gick 17 miljoner till att minska förskolegrupperna vilket var ett beslut som redan tidigare tagits av fullmäktige och nu förverkligades med pengar från den sociala investeringsfonden. Författaren till utvärderingen menar att detta inte kan karaktäriseras som en social investering, då i så fall allt som kommunen gör för barn och unga skulle kallas för sociala investeringar, vilket inte är tanken. Författaren framhåller även att det är viktigt att ha en engagerad ledning för att sociala investeringar ska vara hållbara över tid, eftersom vissa satsningar kan löpa över lång tid. Då satsningen i Umeå avbröts redan 2014 menar författaren att satsningen inte var tillräckligt genomtänkt eller välförankrad. Författaren framhåller också att det är viktigt i en eventuell ny satsning att fokusera på utformningen av projekt och utvärdering av projekt för att kunna vidareutveckla sociala investeringar från diverse projekt till mer hållbart utvecklingsarbete. Även Södertälje kommun har utvärderat sin satsning med en social investeringsfond. Efter ett år (februari 2013 till februari 2014) hade åtta initiativ behandlats av beredningsgruppen men ingen ansökan om fondmedel hade lämnats in. Två initiativ kom från kommunala kontor men båda drogs tillbaka. Skälen till detta uppges vara kravet på återföring, att medlen ska betalas tillbaka samt att kraven på uppföljning av mål och effekter var för stora och tidskrävande. Det saknas därmed underlag för att utvärdera fondens effekter. Forskning om sociala investeringar I mars 2015 utkom en rapport från Studieförbundet Näringsliv och samhälle om sociala investeringsfonder i Sverige. Författare var Lars Hultkrantz som är professor i nationalekonomi vid Örebro universitet. Hultkrantz menar att forskning visar starka samband mellan hur det går för individer i skolan och senare i livet, exempelvis gällande arbete, inkomst, hälsa, missbruk och kriminalitet. Från vissa håll finns det därför argument för att kommuner ska öka sina preventiva insatser inom individ- och familjeomsorg samt inom förskola/ skola och att detta kan resultera i både samhällsekonomiska och kommunekonomiska vinster. Hultkrantz menar att en stor del av kostnaderna för socialtjänst är ett resultat av individuella och samhälleliga problem som byggts upp under lång tid. Forskning har påvisat sådana långa tidsberoenden men även att riskfaktorer kan upptäckas tidigt och åtgärdas. Men även kommunernas kostnader för exempelvis äldrevård kan påverkas genom förebyggande insatser, till exempel genom att förebygga fallolyckor. Hultkrantz skriver vidare att den samhällsekonomiska lönsamheten av investeringar i människor i allmänhet kan förväntas vara högre ju tidigare de sätts in. Ett exempel är att en individ som på grund av att stödinsatser inte sätts in i rätt tid kommer att generera lägre skatteintäkter och högre offentliga utgifter än om denna individ får möjlighet att utvecklas efter sin fulla potential. Om man gör vissa resurskrävande insatser i ett tidigt skede kan man kanske undvika ett större utgiftsbehov längre fram. Genom detta kan man sänka den totala kostnaden och öka välfärden för individer.

4 (6) Hultkrantz skriver att tankesättet med sociala investeringsformer överensstämmer med en av grundpelarna i modern kvalitetsstyrning att det är viktigt att göra rätt från början och att det ofta är billigare att korrigera avvikelser tidigt än att vänta. Men även om det finns möjligheter och vinster att göra på sikt så menar Hultkrantz att det kan vara svårt att få enskilda förvaltningsenheter att prioritera utgifter för insatser där nyttan först kan ses på lång sikt. Hultkrantz menar att budgetstyrning och fokus på ekonomi för enskilda förvaltningar lätt kan leda till stuprörstänkande. Andra svårigheter rörande sociala investeringsfonder kan vara hur fonden rent praktiskt ska vara uppbyggd, vilka projekt som man ska satsa pengar på, vilka krav man ska ha på återföring av beviljade medel och hur man ska utvärdera beviljade projekt. Det finns möjligheter och potential med sociala investeringsfonder men det ställer även krav på kommuner på bland annat organisering och utvärdering för att det ska fungera som det är tänkt. Sociala investeringar i Järfälla Utan att göra en genomlysning av alla projekt i Järfälla kommun kan det konstateras att det bedrivs viss verksamhet i Järfälla som kan definieras som sociala investeringar, utan att använda det begreppet. Det finns verksamhet där medel har fördelats till särskilda projekt och insatser, som kan ses som förebyggande arbete för att bryta det sociala utanförskapet, vilket är ett av kommunstyrelsens inriktningsmål för Denna verksamhet kan på sikt minska kommunens kostnader och öka välfärden för enskilda individer, vilket faller under begreppet sociala investeringar. En stor investering för att bryta socialt utanförskap är arbetet med 350 välfärdsjobb i Järfälla kommun under Totalt har 20 miljoner kronor avsatts för att erbjuda jobb till arbetslösa människor. Dessa välfärdsjobb är en investering i människor i utanförskap med förhoppningen att dessa ska få en fortsatt anställning eller utbildning som leder till arbete. Detta är ett exempel på verksamhet som kan ses som sociala investeringar. Ett annat tydligt exempel är kompetensförvaltningens arbete i projektet Unga vuxna på gång. Vuxenutbildningen har under 2014 haft särskilda medel för detta uppdrag där målgruppen är ungdomar år som varken studerar eller arbetar. Resultatet av projektet var mycket bra då 107 ungdomar av cirka 180 har gått vidare till studier, praktik eller arbete. Projektet har därför permanentats och övergått till reguljär verksamhet inom Järfälla vägledningscentrum. Även det tidigare projektet Unga på gång som startades i september 2012 och som riktar sig till ungdomar mellan år har blivit permanent verksamhet inom Järfälla vägledningscentrum. Även Järfälla kommuns arbete med sommarjobb till alla ungdomar och projekten jobb 200 under 2013 och jobb 100 under 2014, där personer som står långt från arbetsmarknaden har fått anställning, kan också liknas vid sociala investeringar. Inom socialförvaltningen finns också ett uppdrag enligt beslut i Kommunfullmäktige att inom ram för befintlig budget, omstrukturera de förebyggande insatserna för att nå en högre ändamålsenlig effektivitet. Detta uppdrag utförs i

5 (6) löpande verksamhet, bland annat i arbetet med integrationen av JSB i IFO samt i preventionssamordnarens arbete då denna har en roll att kartlägga vilka förebyggande insatser som är mest effektiva så omstrukturering kan göras baserat på detta. Det finns därmed olika projekt och insatser i Järfälla som kan anses falla under begreppet sociala investeringar men som inte organiserats genom en social investeringsfond. Analys och överväganden Sociala investeringar och en social investeringsfond har blivit ett populärt begrepp på senare tid och det är flertalet kommuner som arbetar i riktning mot detta. Vissa kommuner och däribland Järfälla har verksamhet som kan definieras som sociala investeringar utan att använda det begreppet. Forskning har visat att det både finns ekonomiska och mänskliga vinster i att arbeta förebyggande med tidiga insatser. Förvaltningen instämmer med att det är viktigt att arbeta förebyggande och sätta in resurser där de gör mest nytta. Förvaltningen kan se de fördelar som detta kan medföra, med minskade kostnader på sikt och ökad välfärd för enskilda individer. Hur dessa förebyggande insatser ska organiseras och i vilken storleksomfattning kan förvaltningen dock inte uttala sig om i detta skede. Om det bör ske i form av en social investeringsfond, eller som tidigare, i form av särskilda medel som avsätts till olika projekt. Oavsett form bör dock sociala investeringar vara genomtänkta med tydliga mål och projekt som kan utvärderas, inför en eventuell övergång till permanent verksamhet. Fördelar med en social investeringsfond skulle kunna vara att komma bort från stuprörstänkande och arbeta mer förvaltningsövergripande med ett helhetsfokus. En eventuell social investeringsfond bör därmed hanteras centralt för att få ett kommunövergripande perspektiv och för att nå en samsyn kring vart man vill nå utifrån de mål som finns. En investeringsfond skulle även kunna inspirera till och främja nya idéer för förbättringsarbete från medarbetare och förvaltningar. Om en social investeringsfond inrättas bör man ta lärdom av studier på området och andra kommuners erfarenheter. Det bör finnas ett ansökningsförfarande och krav på utvärdering för att säkerställa kvalitet och effektivitet. Både ansökningsförfarandet och hanterandet av ansökningar samt senare utvärdering av projekt, kommer uppta arbetstid och resurser vilket också måste beaktas. Om en social investeringsfond inrättas bör man även ha ett långsiktigt perspektiv då effekter kanske inte uppstår förrän efter 5-10 år beroende på satsningarna. Detta kräver en engagerad ledning över tid så inte arbetet med en social investeringsfond faller platt efter något år. Ekonomiska konsekvenser Om en social investeringsfond ska införas behöver man diskutera varifrån medel till detta ska tas. Om medel tas ur förvaltningarnas befintliga budget eller påverkar kommande budget kan svårigheter uppstå att uppfylla de lagstadgade krav som finns på verksamheten. En investeringsfond bör därför hanteras centralt även gällande de medel som avsätts så inte enskilda förvaltningars budget påverkas negativt. Det kan

6 (6) också vara svårt att förutsäga exakt var effekterna blir störst och vilken förvaltning som får eventuellt minskade kostnader. Man behöver därmed även fundera kring hur eventuella besparingar ska återföras till verksamheten eller till nya projekt. Även detta bör ske centralt och ur ett helhetsfokus. Slutsatser Förvaltningen anser att det kan vara bra att utreda förutsättningarna för en social investeringsfond och de eventuella för- samt nackdelar detta kan medföra för både kommunen i sig och för enskilda medborgare Johan Bergman Socialdirektör Lotta Erlandsson Avdelningschef Individ och familjeomsorg Expedieras: Kommunstyrelsen Johan Bergman Lotta Erlandsson Olle Andersson